Visar inlägg med etikett Nederländerna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nederländerna. Visa alla inlägg

fredag 16 december 2011

Invandrare och bidrag i Sverige, Nederländerna och Storbritannien

På senare tid har IZA gett ut tre working papers om invandrare och bidrag.

Disparities in Social Assistance Receipt between Immigrants and Natives in Sweden (Björn Gustafsson, november 2011) är en kunskapsöversikt om vad forskningen visar om invandrare och socialbidrag. Det är dystra slutsatser.

Most out-payment for social assistance in Sweden refers to foreign born persons although the category makes up 14 percent of the population. While some part of the high costs can be attributed to needs to maintaining recent refugees, this is not the entire story. Immigrants tend to assimilate out of social assistance receipt. However, receipt continues to be higher than among in several characteristics identical natives many years after immigration among immigrants from not rich countries. The elevated probabilities of social assistance receipt among immigrants from not rich countries are mainly due to failures of integrating into the labor market at the destination.

Immigrant Participation in Welfare Benefits in the Netherlands (Aslan Zorlu, november 2011) undersöker inte bara socialbidragen utan hela bidragssystemet. Men bilden känns igen från i Sverige. Utrikes födda är överrepresenterade i bidragssystemen, även jämfört med inrikes födda i liknande situation. Författaren lyfter särskilt fram den bekymmersamma situationen för barn till icke-västliga invandrare.

The analysis shows that migrants are drastically more likely to have a benefit, in particular social assistance and disability benefits. A large part of migrants’ dependence can be explained by their background characteristics and immigration history but still a significant unexplained residual is left. Most notably, the probability of welfare use of non-western second generation is about twice as high as the probability of western immigrants, which is a true challenge for policy makers.

Welfare Participation by Immigrants in the UK (Stephen Drinkwater och Catherine Robinson, november 2011) konstaterar att välfärdsutnyttjandet skiljer sig mycket åt mellan olika invandrargrupper och för olika typer av bidrag. Skillnader finns också mellan män och kvinnor inom grupperna.

Possibly the main conclusion of the paper is that for the UK at least, it is very difficult to generalise on the issue of welfare participation by immigrants. This is because social welfare claims vary considerably by immigrant group as well as by the types of benefits that are claimed. Australasian and EUA8 migrants are the least likely to claim welfare benefits but this is to some extent explained by the characteristics of individuals from these groups, especially for those from accession countries.

In contrast, much higher rates of welfare benefit claims are made by other groups, especially migrants from Asia and other parts of Europe.

torsdag 28 april 2011

Uppsamling

Jag har inte haft någon inspiration att skriva inlägg. Men här är i varje fall några länkar och lästips.

Internationella nyheter

Ingen vill ta emot de nordafrikanska invandrarna. Bråket mellan Italien och Tyskland fortsätter. France and Italy have been at odds over how to deal with more than 20,000 illegal Tunisian migrants who entered the European Union via the small Italian island of Lampedusa since the longtime president fled a popular revolt in January. Most want to reach France, Tunisia’s former colonial ruler, where they can speak the language and have friends or family.

Italy granted most of the Tunisians temporary residency permits, and insisted that EU countries share the burden of such an exceptional influx. In response, an angry France last week stopped a train carrying Tunisian immigrants from Italy at the French border, sending back those who could not support themselves financially.


Tuffare krav för att bli medborgare på väg i Nederländerna. Dutch nationality is a reward for social participation and integration. The new, tighter measures serve as a stimulus for those who are not yet fully participating in certain areas, such as employment and knowledge of the Dutch language. Nederländerna tänker också införa språkkrav för att vara berättigad till välfärdssystemet.

Att Sannfinländarna får ansvar för migrationsfrågorna i den finska riksdagen har förvånat många. Det är dock inte så märkligt om man betänker att de övriga större partierna redan före valet flaggat för en minskad invandring, t.ex. genom att införa försörjningskrav för anhöriginvandring. “It would be good to adopt the Danish practice according to which a person first needs to be self-sufficient, and to have housing available”, says MP Arto Satonen, who has written the immigration platform of the National Coalition Party.

Danmark skärper språkkraven för den som vill familjeåterförenas. Regeringens motiv är att bättre språkkunskaper innebär en snabbare väg ut i arbetslivet och, som det står i lagförslaget, ”att den som beviljas återförening snabbare bidrar till samhällsekonomin”.

Höga skatter, inte krav, gör det svårt att rekrytera arbetskraftsinvandrare till Danmark. High tax rates and the Danish language are the greatest barriers when Danish companies are recruiting highly skilled foreign employees, while the tightened immigration rules and the negative tone in the debate about foreigners play a smaller role than previously thought, according to a survey of 244 Danish companies.

Studier

Jan Germen Janmaat (2011) Classroom Diversity and its Relation to Tolerance, Trust and Participation in England, Sweden and Germany.

Diskrimineringsombudsmannen (2011) Romers rättigheter.

David Manley, Maarten van Ham, Joe Doherty (2011) Social Mixing as a Cure for Negative Neighbourhood Effects: Evidence Based Policy or Urban Myth?

Eskil Heinesen, Leif Husted, Michael Rosholm (2011) The Effects of Active Labour Market Policies for Immigrants Receiving Social Assistance in Denmark.

Magnus Strömgren, Tiit Tammaru, Maarten van Ham, Szymon Marcinczak, Olof Stjernström, Urban Lindgren (2011) Pre-Hire Factors and Workplace Ethnic Segregation.

Debatt

Åsa Romson & Paul Lappalainen (båda Mp) svarar på Adam Cwejmans (LUF) kritik om deras selektiva användande av kanadamodellen. Vi menar ... att Kanada har gått före Sverige angående arbetet mot diskriminering. Kanada har sedan 70- och 80-talet lagstiftning och en grundläggande politik för lika rättigheter och möjligheter, oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion mm. Därutöver finns i Kanada ett tydligt arbete med att förstärka det civila samhällets kapacitet att delta på ett kritiskt sätt i det offentliga samtalet vilket tydligt stärker arbetet mot diskriminering.

Samhällsorienteringen till nyanlända invandrare är för "sosseinriktad" enligt Fredrik Segerfeldt och Alliansen i Göteborg. Kommunalt kursmaterial får inte vara utformat som en socialdemokratisk propagandaskrift, säger Cecilia Wigström (FP), förste vice ordförande i sociala resursnämnden.

fredag 8 april 2011

Internationella nyheter

Tuffare språkkrav för invandring till Nederländerna

Nederländerna är ett av de länder som kräver kunskaper i språk (i detta fall flamländska) innan de invandrar. Nu har parlamentet beslutat att göra språktestet svårare.

The Dutch government is making it harder for prospective immigrants to pass the mandatory integration examination, especially regarding literacy, following a near-unanimous vote in parliament. Some foreigners who passed the existing test, research is said to show, were not able to communicate adequately in Dutch.

Sänkta tak för invandring till Frankrike och Storbritannien

Allt fler länder inför tak för olika typer av invandring. Tidigare var det en politik som främst användes i klassiska invandringsländer som Kanada, USA och Australien. I Frankrike har inrikesminister Claude Gueant meddelat att taken för arbetskraftsinvandring och anhöriginvandring ska sänkas från dagens 20 000 respektive 15 000.

The French government will increase expulsion of undocumented aliens and plans to reduce the number of legal immigrants it admits each year, Interior Minister Claude Gueant said. “We must listen more to the French people and bring precise answers and results to what they expect from us."

I Storbritannien har regeringen lovat att minska invandringen. Det första steget är det tak på arbetskraftsinvandring som infördes den 5 april.

The first major change to reduce immigration into the UK has been delivered today as the government’s new annual limit comes into force.

This year, UK employers will only be able to bring 20,700 people from outside the EU to work in skilled professions.

Prospective workers will now need to:
* have a graduate level job
* speak an intermediate level of English
* meet specific salary and employment requirements

tisdag 27 juli 2010

Bloggen fortfarande på sparlåga

Det finns varken energi eller tid för mig att hålla bloggen uppdaterad just nu. Men jag kan ju i all hast tipsa om:

- Att OECD har gett ut sin årliga migrationsrapport: International Migration Outlook 2010. Som vanligt späckad med nyttig information: Migration och naturalisering i OECD:s medlemsländer, situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda, hur lågkonjunkturen påverkat integrationen m.m.

- Sakine Madons skrift för Bertil Ohlininstitutet: Sluta särbehandla! Om identitetspolitikens återvändsgränd

- Att en ny medborgarskapslag har trätt i kraft i Nederländerna.

An amendment passed in June includes restrictions of multiple citizenship for persons raised in the Netherlands, an acquisition option for latent Dutch citizens, the introduction of double language tests in the Caribbean parts of the Netherlands and withdrawal of citizenship for crimes harming essential interests of the state.

- Att Eurostat har publicerat ny statistik om antalet asylsökande och antalet som naturaliserats i EU:s medlemsländer.

lördag 10 april 2010

Internationella nyheter och lästips

Irakiska flyktingar har svårt att klara sig i USA. Los Angeles Times har undersökt situationen för de tusentals irakier som bosatt sig i El Cajon, LA, sedan kriget i Irak.

Den finska regeringen föreslår laboratorietest för att avgöra ensamkommande ungdomars ålder.

Australien har sedan 1996 en kvot på antalet flyktingar och anhöriga som tas emot varje år. Nu när antalet asylsökande ökar innebär det att färre får tillåtelse att återförenas med sin familj.

Studier i Kanada visar att invandrare har svårt att tillvarata sin akademiska kompetens och få tillträde till vård.

En avhandling i Nederländerna av Jan van de Beek menar att invandringen kostar landet stora summor och undersöker varför det verkar vara tabu att prata om det.

fredag 2 april 2010

Om Geert Wilders och hans frihetspart

Sign and Sight har översatt en artikel från tyska av Hans Maarten van den Brink om Geert Wilders och hans framgångar i Nederländerna: Compromise, consensus and knee-capping.

His views do not follow the usual scheme of left and right. A self-proclaimed admirer of Ariel Sharon and Margaret Thatcher, Wilders is also taking on the world banks, the liberalisation of the job market and the rising retirement age. He wants to close borders, disputes EU jurisdictions, and believes (like the Social Democrats) that the Netherlands has done enough in Afghanistan. At the same time, he tirelessly beats a drum for universal human rights, particularly for women and homosexuals. He believes Dutch culture should be protected from foreign influence and that cultural and welfare subsides should be axed, and more state money handed out to pensioners, animals, the disabled and the police.

tisdag 22 december 2009

Fler med dubbelt medborgarskap i Nederländerna

Ny statistik visar att allt fler holländare har dubbelt medborgarskap. Detta trots att landet sedan 1997 har en princip om att nya medborgare ska ge upp sitt tidigare medborgarskap.

1997 års lag har inneburit att färre blir medborgare genom naturalisering, men trots det ökar antalet med dubbelt medborgarskap och är nu uppe i 1,1 miljoner. Det beror på att det görs undantag för regeln om ett medborgarskap. Människor som kommer från länder som inte tillåter sina medborgare att ge upp sin nationalitet, såsom Marocko, är undantagna från regeln. De som riskerar att drabbas av stora ekonomiska nackdelar är också undantagna. Det gäller t.ex. för turkiska medborgare som förlorar arvsrätten om de ger upp sitt turkiska medborgarskap.

Medborgarskapslagarna i de forna hemländerna är alltså mycket betydelsefulla för att förstå individers val att bli medborgare eller inte, men också för att förstå integrationsprocesser i det nya landet. Många länder använder sina medborgarskapslagar för att ha inflytande över och dra ekonomisk nytta av utflyttade medborgare.

fredag 4 december 2009

Jag och den nederländska ambassadören

I torsdags träffade jag den nederländska ambassadören för att tala om integrationspolitik. Jag informerade om regeringens politik, särskilt om den nya lagen för nyanlända invandrare. Men mest kom samtalet att handla om integrationspolitiken i stort och hur länder som är så lika varandra som Sverige och Nederländerna har så olika debattklimat och politik.

Vi fick ännu ett exempel på det härom dagen när parlamentet i Nederländerna röstade igenom ett förslag om att alla nyanlända invandrare ska lära sig nationalsången.

A majority of MPs voted Tuesday for the Dutch national anthem, Wilhelmus, to be taught as part of the compulsory integration course for immigrants to the Netherlands, reported Trouw.

The motion, tabled by SGP MP Cees van der Staaij, had asked the Dutch integration minister to include the Dutch national anthem as one of the final objectives of the integration test.

The proposal was well-received by Integration Minister Eberhard van der Laan who added while immigrants do not have to know all 15 verses of the national anthem, it is important that they know part of it.

torsdag 5 november 2009

Krav på språk- och medborgarkunskap före invandring har lett till minskad anhöriginvandring till Nederländerna

Den 15 mars 2006 infördes The Dutch Civic Integration Abroad Act (Wet inburgering buitenland, or Wib) i Nederländerna. Reformen går ut på att invandrare ska ha grundläggande kunskap i holländska språket och samhället före de får tillstånd att invandra. Tanken är att det ska leda till en snabbare och mer effektiv integrationsprocess. Testet görs på ambassad eller konsulat med genom en telefon som är kopplad till en dator.

En första uppföljning av reformen har nu kommit. Under de 15 första månaderna har 6122 personer genomgått testet och 88 procent klarade av examen. I uppföljningen konstateras att det är för tidigt att uttala sig om lagens effekt på nyanlända invandrares integration. Däremot har lagen haft tydliga effekter på anhöriginvandringen. Tidigare kom det in mellan 1500-2000 ansökningar om anhöriginvandring. Efter reformens införande har antalet minskat till under 1000 per månad. Nedgången i ansökningar är särskilt stor för personer från Turkiet och Marocko.

söndag 25 oktober 2009

Integrationstest i Danmark, Tyskland, Frankrike och Nederländerna

I Sverige tolkas den gemensamma EU-politiken ofta som att den driver på en mer restriktiv migrationspolitik, medan EU i själva verket är den enda motvikten till ett "race to the bottom".

En stor majoritet av EU:s medlemsländer har infört integrationstest. Integrationstest gäller för att få invandra, för att få permanent uppehållstillstånd och/eller för att bli medborgare. Samtidigt har EU utvecklat en gemensam migrations- och integrationspolitik som garanterar tredjelandsmedborgare vissa rättigheter, rättigheter som sätter gränser för vad medlemsländerna tillåts bedriva för politik. Vissa rättigheter är absoluta, medan andra delar av den gemensamma politiken innebär tolkningar. Vad innebär t.ex. den ömsesidiga anpassning som EU:s integrationspolitik ska utgå ifrån?

Sergio Carrera och Anja Wiesbrock har skivit en rapport som tar upp dessa frågor: Civic Integration of Third-Country Nationals: Nationalism versus Europeanisation in the Common EU Immigration Policy. De redogör för politiken i Danmark, Nederländerna, Frankrike och Tyskland och relaterar den till EU:s gemensamma politik. De fyra länderna tillhör länder som det senaste decenniet ställt allt högre krav på integration för att få invandra och stanna i landet. Rapporten redogör för en politik som numera är normal politik i de flesta medlemsländerna, men ännu helt främmande för oss i Sverige, och hur det relaterar till EU:s gemensamma migrations- och integrationspolitik.

onsdag 21 oktober 2009

Slut på positiv särbehandling i gymnasieskolan

Det är inte bara i Sverige som den positiva särbehandlingen av vissa grupper i utbildningsväsendet utmanas och är på tillbakagång. Nu avskaffas delar av den positiva särbehandlingen för nyanlända invandrare i de nederländska gymnasieskolorna.

Invandrare i gymnasieskolan kommer inte längre att särbehandlas genom att tillåtas ha sämre resultat på proven. Tidigare har elever som varit i landet kortare tid än sex år tillåtits att ha sämre resultat.

Men en viss form av särbehandling kommer enligt uppgift att finnas kvar. De nya reglerna innebär att elever kan fortsätta att använda ordbok och ges mer tid att slutföra sina prov. Det är samma regler som gäller för studenter som har dyslexi.

onsdag 7 oktober 2009

Nederländerna inför ännu striktare regler för anhöriginvandring

Nederländerna har länge haft en lagstiftning som ställer krav på integration för att få invandra och stanna permanent i landet. Ett exempel är att den som vill komma till Nederländerna för att gifta sig behöver ha grundläggande språkfärdigheter innan han eller hon tillåts resa till landet.

Nu tänker regeringen införa ytterligare krav.

The new measures are intended to protect both Dutch society and the imported women, as they often are relegated to a position of dependency and subservience when they arrive in the Netherlands, Integration Minister Eberhard van der Laan said.

"Because of their lack of knowledge of the Dutch language, their low level of education and unfamiliarity with institutions, there is a risk that these women will not be adequately able to bring up their children to be proper citizens," Van der Laan said, adding this may cause children to become school dropouts or criminal.

Migrants will be required to have job training upon arrival in the Netherlands, the news agency said.

tisdag 11 augusti 2009

Sysselsättningsutvecklingen för utrikes födda

Följande statistik över sysselsättningsutvecklingen är hämtad från den senaste OECD-rapporten International Migration Outlook 2009.


De senaste två åren har sysselsättningen för utrikes födda ökat i Sverige, men inte i lika mycket som i våra grannländer Norge, Danmark och Nederländerna. Det kan till viss del förklaras med att Sverige har fört en annan migrationspolitik som inneburit mer invandring av humanitära skäl och familjeinvandring.

lördag 20 juni 2009

Nederländsk integrationsminister vill minska importen av brudar

140 000 personer invandrade till Nederländerna under 2008. Det som fått många att höja på ögonbrynen är att antalet "importerade brudar" åter ökar. Detta trots att landet infört höga krav för att minska invandringen pga. giftermål. Integrationsminister Eberhard van der Laan är inte nöjd.

Since 2004, brides brought in from abroad must be at least 21-years-old and their partner's income must be 120% times the minimum wage. Compulsory integration tests for people from outside the EU were launched in 2007. These should be taken in the country of origin.

Measures introduced in 2004 to reduce the number of women coming to Holland to marry men from Morocco and Turkey had been working, the minister said. But their effect was being offset by new arrivals from Iran, Somalia and Afghanistan who 'did not always come to marry the most emancipated men', the Volkskrant quoted the minister as saying.


A record number of 140,000 migrants were recorded last year, and are made up mainly of 'import brides' and eastern European immigrants. The number of 'import brides' increased by 32 percent to 15,330 and come mainly from Turkey and Morocco.

The ministry said immigrants have found way to circumvent the rules by, for instance, first bringing a partner to another EU country.

And the Netherlands cannot possibly integrate all these newcomers, said Van der Laan.

De Telegraaf reports Van der Laan “wants to end the inflow of unskilled marriage candidates because it negates all the energy and money invested in integration”.

lördag 13 juni 2009

Intressant om Nederländskt integrationstest för anhöriginvandring

NRC Handelsblad har gjort ett intressant reportage om de integrationstest som anhöriginvandrare måste klara av innan de får uppehållstillstånd i Nederländerna.

Since the Integration law was adopted in 2006 potential immigrants are required to take an integration test in their country of origin. Already in 2004, the financial and age criteria were tightened: the Dutch partner has to make at least 120 percent of minimum wage and be over 21-years old. Every month some 650 integration test are taken across the world. Immigrants from European countries, the US, New Zealand, Australia, Canada, South Korea and Japan are exempt.

Examen består av ett språktest och ett kunskapsprov om Nederländerna.

The applicant is supposed to prepare for the exam in the country of origin. There is an integration package which the partner in the Netherlands can mail. The cultural questions are in a booklet and on a DVD. There is a censored version (without the topless sunbathing pictures) and an uncensored one. The Dutch government organises classes in some countries, like Morocco and Turkey, but in most countries the applicants are on their own.

Relaterat: Utredningen om försörjningskrav vid anhöriginvandring lade fram sina förslag i december 2008 och frågan bereds nu i regeringskansliet.

fredag 5 juni 2009

Sverigedemokraterna förlorare, Gert Wilder vinnare

Sverigedemokraterna har inte fått mycket utrymme i den svenska valrörelsen till EU-parlamentet och det troligaste är att de hamnar en bra bit från att bli invalda. Precis som Sverigedemokraterna i Sverige brukar Geert Wilder och hans Frihetsparti i Nederländerna anklagas för islamofobi. Till skillnad från Sverigedemokraterna verkar dock Frihetspartiet vara en av valets stora vinnare i Nederländerna. Vallokalsundersökningar ger partiet 15 procent av rösterna.

Av en händelse hittar jag ett papper (MUSLIMS IN THE NETHERLANDS: TENSIONS AND VIOLENT CONFLICT av TINKA VELDHUIS & EDWIN BAKKER) som beskriver relationen mellan muslimer och majoritetsbefolkningen i Nederländerna. Den tar sin utgångspunkt i Gert Wilders film Fitna som inte orsakade den öppna konflikt som många förväntade och beskriver olika typer av konflikter som (delar av) den muslimska befolkningen varit inblandade i.

Författarna menar i sina slutsatser att Nederländerna, efter flera år av konflikter och sociala spänningar i relation till den muslimska befolkningen, verkar ha hittat tillbaka till ett normaltilltånd.

The fact that the release of the anti-Islam movie ‘Fitna’ did not lead to angry responses by Muslim communities may indicate two things. Either the idea of intolerance and polarisation has been exaggerated, or that Dutch society has gradually rediscovered its traditions and the importance of adhering to common rules and values and showing a minimum level of mutual respect and understanding. Probably it is a bit of both.

Valresultatet pekar dock på att allt inte är frid och fröjd i lågländerna.

måndag 11 maj 2009

Om integrationens utmaningar i Nederländerna

Marianne Björklund skriver idag en längre artikel i DN om migrations- och integrationspolitiken i Nederländerna.

Bilden av det öppna och toleranta Nederländerna krackelerar. Massinvandringen har skapat missnöje och främlingskritiska Frihetspartiet med den kontroversiella blonda Geert Wilders i ledningen vinner mark.

Björklund skönjer både negativa och positiva tendenser.

Invandringsfrågan har varit het i Nederländerna ända sedan politikern Pim Fortuyn gick fram kraftigt i valrörelsen 2002. Fortuyn gjorde något som nederländska politiker fram till dess inte hade vågat: han talade om invandringen och pekade på flera problem som den fört med sig.

Fortuyn mördades av en djuraktivist i valrörelsen och två år därefter sköts filmaren Theo van Gogh till döds av en marockan efter att tillsammans med politikern Ayan Hirsi Aali ha gjort en film som kritiserar våld mot muslimska kvinnor.

Sedan dess förespråkar de flesta nederländska partier en strikt invandringspolitik, kraven för att släppas in i landet hör nu till de hårdaste inom EU och inbegriper både språktest och prov på kunskaper om landets kultur.

Samtidigt syns allt fler invandrare på höga poster i samhället. I Rotterdam, där Fortuyns parti hade sin bas, fick landet för drygt tre månader sedan sin förs­te muslimske borgmästare, Ahmed Aboutaleg.

torsdag 23 oktober 2008

Nederländerna föredöme för brittisk migrationsminister

Den nya migrationsministern i Storbritannien Phil Woolas har lyft fram Nederländerna som ett positivt exempel på bra migrations- och integrationspolitik. BBC har därför skrivit en artikel där de beskriver de båda ländernas politik.

Storbritannien

I Storbritannien har reglerna skärpts för asylsökande, make/maka och andra anhöriga under de senaste åren. Makar måste lära sig språket för att få stanna och gränsen för att få komma till Storbritannien för giftermål har höjts till 21 år för att bekämpa tvångsäktenskap och hjälpa utsatta kvinnor. Reglerna för arbetskraftsinvandring har också skärpts och gäller bara särskilda yrken och branscher.

En annan viktig del av den nya politiken är att skapa en känsla av tillhörighet. Invandrare måste också förtjäna sitt uppehållstillstånd och medborgarskap genom att betala en extra skatt, lära sig språk och vara självförsörjande. Britterna kallar det en "resa mot medborgarskap". Uppfyller man inte kriterierna återkallas uppehållstillståndet.

Nederländerna

Vad är det då Nederländerna gör som imponerar på på den brittiska migrationsministern? Framförallt är det omsvängningen från mångkulturalism till att betona integration och nederländsk identitet.

I mars 2006 infördes ett test i medborgarkunskap för alla som vill invandra till landet. Det gäller att studera språk och gå kurser i "social orientering". Det sistnämnda innehåller utbildning där scener med nakenhet och homosexualitet visas i en kontroversiell video som ska exemplifiera holländska liberala värderingar. Ett prov ska avläggas på nederländska ambassaden innan den sökande, t.ex. make/maka, kan bosätta sig i Nederländerna.

För att efter inresetillstånd få permanent uppehållstillstånd krävs ett avklarat introduktionsprogram som omfattar fler språktest och ett "aktivt engagemang" i det nederländska samhället, till exempel genom att fullfölja en arbetsplatspraktik eller frivilligarbete. Programmet varar i tre och ett halvt år, för asylsökande och tidigare invandrade utlänningar fem år. Andliga ledare som imamer måste också genomgå ett introduktionsprogram. Deltagande i medborgarskapssceremoni krävs för att bli naturaliserad.

tisdag 2 september 2008

Gott och blandat

Mer om nya medborgarskapsregler i Tyskland och Norge

Inte bara Norge ändrade sin lag om medborgarskap den 1 september. I Tyskland kompletterades tidigare villkor - bland annat språkkunskaper - med ett prov om Tysklands historia och kulturella arv. Expressens ledarsida uppmärksammar också det nya norska språkkravet.

Fundamentala värderingar odemokratiskt!

Vill också uppmärksamma en underlig krönika av Stefan Bergmark
i Skånska Dagbladet som, appropå integrationsdebatten, menar att en demokrati inte kan stå upp för några fundamentala värderingar eftersom de kan strida mot individens övertygelser. Att stå upp för fundamentala värderingar - som alla människors lika värde och rätten till liv och egendom osv. - är enligt Bergmark ett tecken på demokratins urvattning och statskonst som liknar en teokrati eller politisk-ideologisk diktatur. Jag förstår ingenting!!

Fler söker asyl i Nederländerna

Antalet asylsökande ökar i Nederländerna. Anledningen är, enligt bedömare, att länder som Sverige bedriver en mindre generös flyktingpolitik och att tidigare amnesti har lockat ett större antal asylsökande till landet. Det bör dock påpekas att Sverige fortfarande har nästan dubellt så många asylsökande som Nederländerna under årets första sex månader. UNHCR:s statistik om asylsökande till olika länder hittar ni här (se högerkolumnen).

tisdag 29 juli 2008

Blandade internationella nyheter

* Regering och domstol bråkar om migrations- och integrationspolitik i Nederländerna. Domstolar har i flera fall underkänt regeringens regler, bland annat försörjnings- och integrationskrav för att få uppehållstillstånd för giftermål. Domstolar menar att reglerna strider mot Europeisk lag medan regeringen anklagar domstolarna för att obstruera regeringens politik.

* Kanada försöker stävja inflödet av tjeckiska asylsökande. Hundratals tjecker, i stort sett alla Romer, har sökt asyl i Kanada det senaste året utan att ha chans att få stanna. Kanada kräver insatser från Tjeckien och hotar med att införa visumkrav.

* Italienska regeringen har utfärdat nationellt undantagstillstånd för att hantera den "illegala invandringen". De senaste 7 månaderna har 13 000 afrikanska migranter landstigit med båt i Italien.