Svenska statsvetare: homogenitet skapar tillit och underlättar integration

I en twitter från Andreas Johansson Heinö blev jag tipsad om en intressant ny studie från svenska statsvetare om sambandet mellan tillit och mångfald. Hela artikeln Similarity vs. homogeneity: contextual effects in explaining trust av Perola Öberg, Sven Oskarsson and Torsten Svensson kan läsas på Cambridge Journals Onlines hemsida.

Vad jag förstår menar författarna att det finns ett bevisat negativt samband mellan mångfald och tillit. Men det är inte personers likhet, utan homogena miljöer, som bygger upp och stimulerar förtroende/tillit mellan människor. Det viktiga är, enligt författarna, att det finns ett starkt "majoritetssamhälle" - där det finns tillit/förtroende - att assimileras/integreras inom. I en sådan miljö, med låg grad av sociala konflikter, finns det förväntningar om tillit mellan människor som även "den andre" kan bli en del av.

Thus, according to these empirical results, the social-psychological idea that similarity fosters trust is mistaken. Rather, homogeneity, social as well as ethnic, seems to foster trust, irrespective of the individual’s distance from or similarity to the ‘others’.

Med utgångspunkt från resultaten förespråkar de en politik där "de andra" bör ges möjlighet att assimileras in i en den fungerande gemenskap som majoritetssamhällets homogena kärna utgör.

As for policy implications, the influence of contextual diversity on trust leads us to emphasize a number of specific political measures for handling the negative effects of diversity. At the core, it is about fostering a shared sense of community or ‘shared citizenship’.

The melting pot in a form in which a sense of shared citizenship thrives may not come into being easily. In order to take steps in this direction, society has to implement policies in terms of which everybody is treated fairly, and which foster equality and build upon the sense of community already in place at the homogenous cores.

Man ska inte dra för stora växlar på en vetenskaplig artikel, men artikeln reser frågor som är sällsynta i integrationsdebatten. Där ses majoritetssamhället ofta som problemet, som stänger ute "den andre". Här menar istället författarna att det traditionella homogena majoritetssamhället är nyckeln till en fungerande integration genom att vara bärare av den sociala tillit som alla samhällen är betjänta av.

Abstrakt:

Diversity has powerful advantages, but may also generate internal tensions and low interpersonal trust. Despite extensive attention to these questions, the relationship between diversity and trust is often misunderstood and findings methodologically flawed. In this article, we specify two different mechanisms and adherent hypotheses. An individual might base her decision to trust on her perceived social similarity in relation to others in the community, that is, a similarity hypothesis. However, in a homogenous context, she might expect trustworthy behavior irrespective of her own social position due to signals of low degrees of social conflict and dense social networks, that is, a homogeneity hypothesis. Prior research has pinpointed only one of these mechanisms. The homogeneity hypothesis has not been explicated, and when the intention has been to test the similarity hypothesis, the homogeneity hypothesis has unintentionally been tested instead. The results are straightforward. While the homogeneity hypothesis is strongly supported, the findings speak against the similarity hypothesis.

Forskningsöversikt om mångfald i organisationer

Regionplanekontoret och Länsstyrelsen i Stockholm bedriver tillsammans ett regionalt utvecklingsarbete för att göra organisationer mångfaldsorienterade, inte minst när det gäller etnicitet och utländsk bakgrund. Drivande i arbetet är min vän och fd. kollega Evert Kroes.

I mars 2011 publicerades den gemensamma arbetsrapporten Hur ser det ut? som beskriver hur mångfalden ser ut på Stockholmsregionens arbetsställen med fokus på personers härkomst. Nu i maj har den tredje delen i rapportserien om integration och mångfald getts ut. Vad vet vi? - En forskningsöversikt om mångfald i företag och organisationer är en sammanställning av svensk och internationell forskning kring frågor om integration och mångfald. Där beskrivs Stockholmsregionen som en "paradox" i meningen att den tillhör de högst rankade i världen avseende tolerans, samtidigt som studier, exempelvis från OECD, pekar på att bristande integration är en av regionens viktigaste svagheter. I rapporten konstateras också att det inte går att finna några raka och enkla samband mellan mångfald inom en organisation och dess prestationsförmåga.

Uppsamling

Jag har inte haft någon inspiration att skriva inlägg. Men här är i varje fall några länkar och lästips.

Internationella nyheter

Ingen vill ta emot de nordafrikanska invandrarna. Bråket mellan Italien och Tyskland fortsätter. France and Italy have been at odds over how to deal with more than 20,000 illegal Tunisian migrants who entered the European Union via the small Italian island of Lampedusa since the longtime president fled a popular revolt in January. Most want to reach France, Tunisia’s former colonial ruler, where they can speak the language and have friends or family.

Italy granted most of the Tunisians temporary residency permits, and insisted that EU countries share the burden of such an exceptional influx. In response, an angry France last week stopped a train carrying Tunisian immigrants from Italy at the French border, sending back those who could not support themselves financially.

Tuffare krav för att bli medborgare på väg i Nederländerna. Dutch nationality is a reward for social participation and integration. The new, tighter measures serve as a stimulus for those who are not yet fully participating in certain areas, such as employment and knowledge of the Dutch language. Nederländerna tänker också införa språkkrav för att vara berättigad till välfärdssystemet.

Att Sannfinländarna får ansvar för migrationsfrågorna i den finska riksdagen har förvånat många. Det är dock inte så märkligt om man betänker att de övriga större partierna redan före valet flaggat för en minskad invandring, t.ex. genom att införa försörjningskrav för anhöriginvandring. “It would be good to adopt the Danish practice according to which a person first needs to be self-sufficient, and to have housing available”, says MP Arto Satonen, who has written the immigration platform of the National Coalition Party.

Danmark skärper språkkraven för den som vill familjeåterförenas. Regeringens motiv är att bättre språkkunskaper innebär en snabbare väg ut i arbetslivet och, som det står i lagförslaget, ”att den som beviljas återförening snabbare bidrar till samhällsekonomin”.

Höga skatter, inte krav, gör det svårt att rekrytera arbetskraftsinvandrare till Danmark. High tax rates and the Danish language are the greatest barriers when Danish companies are recruiting highly skilled foreign employees, while the tightened immigration rules and the negative tone in the debate about foreigners play a smaller role than previously thought, according to a survey of 244 Danish companies.

Studier

Jan Germen Janmaat (2011) Classroom Diversity and its Relation to Tolerance, Trust and Participation in England, Sweden and Germany.

Diskrimineringsombudsmannen (2011) Romers rättigheter.

David Manley, Maarten van Ham, Joe Doherty (2011) Social Mixing as a Cure for Negative Neighbourhood Effects: Evidence Based Policy or Urban Myth?

Eskil Heinesen, Leif Husted, Michael Rosholm (2011) The Effects of Active Labour Market Policies for Immigrants Receiving Social Assistance in Denmark.

Magnus Strömgren, Tiit Tammaru, Maarten van Ham, Szymon Marcinczak, Olof Stjernström, Urban Lindgren (2011) Pre-Hire Factors and Workplace Ethnic Segregation.

Debatt

Åsa Romson & Paul Lappalainen (båda Mp) svarar på Adam Cwejmans (LUF) kritik om deras selektiva användande av kanadamodellen. Vi menar ... att Kanada har gått före Sverige angående arbetet mot diskriminering. Kanada har sedan 70- och 80-talet lagstiftning och en grundläggande politik för lika rättigheter och möjligheter, oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion mm. Därutöver finns i Kanada ett tydligt arbete med att förstärka det civila samhällets kapacitet att delta på ett kritiskt sätt i det offentliga samtalet vilket tydligt stärker arbetet mot diskriminering.

Samhällsorienteringen till nyanlända invandrare är för "sosseinriktad" enligt Fredrik Segerfeldt och Alliansen i Göteborg. Kommunalt kursmaterial får inte vara utformat som en socialdemokratisk propagandaskrift, säger Cecilia Wigström (FP), förste vice ordförande i sociala resursnämnden.

Mångfald är inget exotiskt

SCBs nya uppgifter om hur stor andel av barn och ungdomar i Sverige som har utländsk bakgrund visar tydligt att invandring och mångfald inte är ett randfenomen utan någonting som präglar hela samhället. Sverige är numera ett av västvärldens stora invandringsländer. 17 procent av alla barn under 18 år har utländsk bakgrund. För 10 år sedan var andelen 13 procent. De senaste fem åren har Sverige haft en lika stor invandring som t.ex. Kanada mätt som andel av befolkningen.

Hur mycket mångfald tål demokratin?

I dagens Expressen träder Alia Khalifa fram, tjejen som vill passa barn bakom ett tygskynke.

Jag har burit heltäckande slöja - niqab - sedan i i fjol. Jag tog beslutet efter noggranna studier av islam. Niqab är en del av islam och inte en kulturell sedvänja som många i okunskap hävdar.

I debattartikelns avslutning drar Khalifa en parallell mellan jeans och niqab.

Alla svenskar borde bli skrämda när myndigheter vill råda över människors val av klädsel.

I dag är det niqab, i morgon jeans.

Hanne Kjöller drar den enda möjliga slutsatsen.

Att utbilda sig till lärare är ... ingen bra idé för den som inte vill undervisa utan sin niqab.

Barnskötare är heller inget bra yrke. Alia Khalifa säger i radion att hon inte skulle vara beslöjad inomhus med barnen, däremot i kontakten med barnens pappor. Alia Khalifa säger redan där att hon inte kan tänka sig manliga arbetskamrater, att det vid sjukdom inte går att ringa in några manliga vikarier och att pappor vid hämtning måste vänta utanför dörren tills Alia Khalifa bytt om.

Det är orimligt. Alia Khalifa bör byta yrkesbana. Eller garderob.

Hur mycket mångfald tål demokratin? Igen!

Lars Åberg har skrivit en text i GP om Andreas Johansson Heinös avhandling Hur mycket mångfald tål demokratin? Jag misstänker att han kommenterar avhandlingen efter att ha bläddrat igenom den lite för snabbt, precis som jag också gjorde för någon vecka sedan. För Heinös normativa svar på hur man bör förhålla sig till mångfalden i samhället är faktiskt riktigt innovativ. Staten bör vara opartisk och tolerant. Samtidigt hymlar inte Heinö med att det finns någonting svenskt och att det är invandrarnas ansvar att förhålla sig till detta. Det är naivt, menar Heinö, att tro att vi kan omforma den nationella identiteten för att rymma alla inom den svenska identiteten. Men det innebär inte att invandrare inte kan känna sig hemma i Sverige. De är t.ex. kurder eller somalier som bor i Sverige - sverige-kurder eller sverige-somalier. Olikheter med det traditionellt svenska måste tolereras men inte nödvändigtvis respekteras och staten bör förhålla sig opartiskt till kulturella egenheter så länge som det sker inom rimliga gränser.

Jag har säkert missat en del nyanser, men det är så jag uppfattar avhandlingen och denna o-ortodoxa modell förtjänar en riktig debatt. Själv har jag beställt boken för att kunna bläddra i ett privat exemplar. Då kanske jag åter inser att jag missuppfattat poängerna med avhandlingen.

Så blir mångfaldssverige

I regeringens strategi för integrationsarbetet, Egenmakt mot utanförskap, finns ett avsnitt om vad vi kan förvänta oss av den ökande mångfalden (sid. 31). Det är intressant att ta del av regeringens scenario.

Invandringen medför att en successivt ökande andel av befolkningen utgörs av invandrare och deras barn. Många språkliga, religiösa och etniska minoritetsgrupper fortsätter att växa under de kommande åren. Den geografiska koncentrationen av vissa språkliga och religiösa grupper i särskilda områden kan antas fortsätta, t.ex. arabisk- och somalisktalande muslimer i förorter till Malmö och kristna arabisktalande i Södertälje.

Vi kan se fram emot permanenta stora religiösa minoritetsgrupper, som också antas bilda egna institutioner.

Utvecklingen innebär att många minoriteter får bättre förutsättningar att etablera och utveckla institutioner såsom friskolor, föreningsliv och trossamfund. Därmed kan dessa institutioner också förväntas få större betydelse för levnadsförhållandena för många människor.

Offentliga sektorn kommer att utsättas för nya utmaningar och krav.

En ökande mångfald i befolkningen kan ge upphov till dynamiska sociala och ekonomiska effekter. Samtidigt innebär den att den offentliga sektorn behöver hantera en mer komplex miljö och ta hänsyn till en successivt ökande variation av individuella behov, önskemål och förutsättningar. Även om mångfalden i det stora hela är en positiv förändring i samhället, kommer inte alla uttryck för den att vara det. Möten mellan olika värderingssystem innebär också fler potentiella konfliktsituationer. Anpassning av offentliga verksamheter till denna mer komplexa miljö samt säkrandet av social sammanhållning i en befolkning som präglas av etnisk och religiös mångfald kommer att vara strategiska utmaningar för den offentliga sektorn under de kommande åren. Behovet av bredare språklig kompetens i offentlig sektor fortsätter att öka. Antalet äldre invandrare ökar, vilket ställer nya förväntningar på vård och äldreomsorg.

Nu vet vi alltså vad som väntar.