I november 2010 införde Storbritannien språkkrav för att make/maka ska få invandra till landet. Tre par har överklagat reglerna, men nu har en domstol (high court) slagit fast att det nya språktestet inte är ett oproportionerligt ingrepp i rätten till familjeliv.
Från BBC News:
The High Court has dismissed a challenge to laws that require immigrant spouses to be able to speak English in order to live in the UK.
Three couples had challenged the rules which were introduced in November 2010.
But Mr Justice Beatson ruled the new language test was not a disproportionate interference with the couples' right to family life.
The Joint Council for the Welfare of Immigrants said the ruling would affect many UK citizens.
But Immigration Minister Damian Green said: "We believe it is entirely reasonable that someone intending to live in the UK should understand English, so that they can integrate and participate fully in our society.
"We are very pleased that the courts agree with us."
The Home Office, which had also cited the costs of translators and interpreters for the NHS and other public services, now requires anyone entering the UK to join their spouse to speak a minimum level of English.
Visar inlägg med etikett Språkkrav. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Språkkrav. Visa alla inlägg
måndag 19 december 2011
fredag 27 maj 2011
Stärka medborgartanken genom språkkrav för medborgarskap?
Jag tänker återkomma med en längre kommentar på gårdagens seminarium om Andreas Johansson Heinös rapport Vem ska få bli svensk medborgare? Rapportens sammanfattning går att läsa på Sydsvenskans Aktuella frågor.
Ett bättre alternativ till identitetspolitisk multikulturalism eller en diffust formulerad strävan efter integration vore att stärka medborgartanken. Medborgaridén vilar på tanken att vi i offentligheten är jämlika individer, oavsett etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet. För stat och myndigheter bör vår bakgrund vara helt irrelevant. Detta omöjliggörs av multikulturalismen.
Per Gudmundson rapporterar från seminariet på SvD:s ledarblogg. Där tipsar han bl.a. om min text om det svenska medborgarskapet.
Johansson Heinö utgår från att medborgarskapet är lågt värderat i Sverige: inte mycket skiljer det från det permanenta uppehållstillståndet. Johansson Heinö benar därefter upp fyra modeller för att stärka medborgarskapets status. Detta i syfte att skapa en starkare samhällelig gemenskap (i det här fallet ett svar på ett integrationspolitiskt behov). Språkkrav, Medborgarkunskapskrav och Ceremonier får godkänt i ett liberalt perspektiv, medan krav på Värderingar underkännes.
De inbjudna kritikerna Selimovic och Besara enades om önskvärdheten av Ceremonier, men var oense i det andra.
Hela seminariet kan ses i efterhand på Timbro.se.
Ett bättre alternativ till identitetspolitisk multikulturalism eller en diffust formulerad strävan efter integration vore att stärka medborgartanken. Medborgaridén vilar på tanken att vi i offentligheten är jämlika individer, oavsett etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet. För stat och myndigheter bör vår bakgrund vara helt irrelevant. Detta omöjliggörs av multikulturalismen.
Per Gudmundson rapporterar från seminariet på SvD:s ledarblogg. Där tipsar han bl.a. om min text om det svenska medborgarskapet.
Johansson Heinö utgår från att medborgarskapet är lågt värderat i Sverige: inte mycket skiljer det från det permanenta uppehållstillståndet. Johansson Heinö benar därefter upp fyra modeller för att stärka medborgarskapets status. Detta i syfte att skapa en starkare samhällelig gemenskap (i det här fallet ett svar på ett integrationspolitiskt behov). Språkkrav, Medborgarkunskapskrav och Ceremonier får godkänt i ett liberalt perspektiv, medan krav på Värderingar underkännes.
De inbjudna kritikerna Selimovic och Besara enades om önskvärdheten av Ceremonier, men var oense i det andra.
Hela seminariet kan ses i efterhand på Timbro.se.
måndag 14 mars 2011
Sverige mot strömmen
I Sverige är det relativt lätt att bli medborgare. Under 2010 naturaliserades 32 500 personer och blev svenska medborgare. För att få perspektiv på antalet kan vi jämföra med Österrike, ett land med ungefär lika stor andel utrikes födda och en större andel utländska medborgare. EUDO Citizenship redovisar att 6 200 personer blev österrikiska medborgare under 2010 och diskuterar varför siffran är så låg.
Since 2006, strict residency requirements (ten years of continuous legal residence), strict income requirements and a naturalisation test have been introduced as requirements for naturalisation. Naturalisation by marriage to an Austrian citizen was made dependent on a combination of residence and marriage duration. Adult family members also need to pass the naturalisation test to be naturalised by extension of naturalisation.
Since 2010, income requirements have again been tightened. Now the income to be proven for the last three years has to reach at least the level of the minimum retirement pension, plus regular payments, in particular the costs for renting a flat, energy and telephone bills and alimony payments, where applicable. A lump sum of EUR 250 may be deducted. These harsh income requirements are cited as the most important hurdles for naturalisation in recent qualitative studies (Perchinig 2011, Reichel 2010).
The decline in naturalisations, which is mainly due to the reform of the Nationality Act in 2006 and 2010, seems to be an effect of a distinct policy to prevent the access to stable residency for third country nationals. For the first time since the 1990s, the draft of the reformed Aliens Act, which will probably enter into force in 2011, foresees a withdrawal of a temporary residence permit in case of loss of income. As a permanent and legal residence of at least five years is a necessary precondition to get access to a permanent residence permit, periods of unemployment or low income might in future prevent third country nationals from access to a permanent status.
Det är alltså cirka sex gånger så stor andel av de utländska medborgarna som naturaliseras i Sverige jämfört med Österrike. Vilket beror på att vi inte sätter upp den typen av hinder (språk, inkomst m.m.) som finns i andra länder. Ett annat exempel. Lite i skymundan har Italien infört språktest för att få permanent uppehållstillstånd.
A decree requiring the immigrants to pass a language test before applying for a residency permit takes effect Dec. 9, ANSA reports.
The comprehension test of short texts and expressions will be required within 60 days of applying for residency and applicants will need 80 percent correct answers.
Those who fail will be allowed to try again, and some people are exempt, such as those with recognized certificates of Italian language skills, university researchers and people who have come to work in top management jobs. (UPI)
Läs mer om språkkravet i Italien här och här.
Since 2006, strict residency requirements (ten years of continuous legal residence), strict income requirements and a naturalisation test have been introduced as requirements for naturalisation. Naturalisation by marriage to an Austrian citizen was made dependent on a combination of residence and marriage duration. Adult family members also need to pass the naturalisation test to be naturalised by extension of naturalisation.
Since 2010, income requirements have again been tightened. Now the income to be proven for the last three years has to reach at least the level of the minimum retirement pension, plus regular payments, in particular the costs for renting a flat, energy and telephone bills and alimony payments, where applicable. A lump sum of EUR 250 may be deducted. These harsh income requirements are cited as the most important hurdles for naturalisation in recent qualitative studies (Perchinig 2011, Reichel 2010).
The decline in naturalisations, which is mainly due to the reform of the Nationality Act in 2006 and 2010, seems to be an effect of a distinct policy to prevent the access to stable residency for third country nationals. For the first time since the 1990s, the draft of the reformed Aliens Act, which will probably enter into force in 2011, foresees a withdrawal of a temporary residence permit in case of loss of income. As a permanent and legal residence of at least five years is a necessary precondition to get access to a permanent residence permit, periods of unemployment or low income might in future prevent third country nationals from access to a permanent status.
Det är alltså cirka sex gånger så stor andel av de utländska medborgarna som naturaliseras i Sverige jämfört med Österrike. Vilket beror på att vi inte sätter upp den typen av hinder (språk, inkomst m.m.) som finns i andra länder. Ett annat exempel. Lite i skymundan har Italien infört språktest för att få permanent uppehållstillstånd.
A decree requiring the immigrants to pass a language test before applying for a residency permit takes effect Dec. 9, ANSA reports.
The comprehension test of short texts and expressions will be required within 60 days of applying for residency and applicants will need 80 percent correct answers.
Those who fail will be allowed to try again, and some people are exempt, such as those with recognized certificates of Italian language skills, university researchers and people who have come to work in top management jobs. (UPI)
Läs mer om språkkravet i Italien här och här.
måndag 10 maj 2010
Sverige snart ensam om att inte ha språktest för medborgarskap
Belgien och Sverige har länge varit de enda två länderna inom EU och OECD som inte har haft någon form av (språk/integrations)krav för medborgarskap. Nu är Belgien på väg att införa språkkrav. Dock har deras regeringskris tillfälligt? fördröjt ett beslut.
On 9 April 2010, the Federal Government adopted a Bill aimed at tightening the conditions of access to Belgium citizenship.
Under the terms of the Bill, only foreigners holding a residence permit of unlimited duration are entitled to apply for Belgian citizenship.
There have been cases of Belgian nationality being granted to foreigners with merely a temporary right of residence, including low-grade staff members of diplomatic representations.
Moreover, candidates who have so far to prove three years of lawful residence will, in future, be required to complete five years of residence before being eligible to apply.
Candidates will also have to demonstrate their willingness to integrate into Belgian society and provide proof of knowledge of one of the three national languages, namely French, Dutch or German.
In addition, children born in Belgium to foreign parents are only entitled to Belgian citizenship upon reaching the age of 18 if they can prove three years of residence, instead of one year at present.
On 9 April 2010, the Federal Government adopted a Bill aimed at tightening the conditions of access to Belgium citizenship.
Under the terms of the Bill, only foreigners holding a residence permit of unlimited duration are entitled to apply for Belgian citizenship.
There have been cases of Belgian nationality being granted to foreigners with merely a temporary right of residence, including low-grade staff members of diplomatic representations.
Moreover, candidates who have so far to prove three years of lawful residence will, in future, be required to complete five years of residence before being eligible to apply.
Candidates will also have to demonstrate their willingness to integrate into Belgian society and provide proof of knowledge of one of the three national languages, namely French, Dutch or German.
In addition, children born in Belgium to foreign parents are only entitled to Belgian citizenship upon reaching the age of 18 if they can prove three years of residence, instead of one year at present.
torsdag 3 december 2009
Att klara ett språkkrav utan att kunna engelska!
Storbritannien har infört en rad olika språkkrav för att få invandra, stanna permanent i landet och till slut bli medborgare. Men journalister har avslöjat att många skolor erbjuder vägar runt kraven på språkkunskaper. Times rapporterar.
In the windows of the UK Citizenship Centre in Birmingham, posters say it provides “Home Office Approved Certificates”. They boast a “very high success rate” and the process is “quick and easy”.
This is where immigrants, some of whom speak no English, come to buy English language certificates that will enable them to apply for permanent settlement in Britain.
Under a system introduced by David Blunkett, the former home secretary, certificates should be awarded only to migrants who have undergone lengthy language and citizenship classes and proved they can speak English “to a workable level”.
However, a month-long Sunday Times investigation has uncovered a network of “colleges” where staff cheat the system and admit they are “defeating the whole object of these exams”.
In the windows of the UK Citizenship Centre in Birmingham, posters say it provides “Home Office Approved Certificates”. They boast a “very high success rate” and the process is “quick and easy”.
This is where immigrants, some of whom speak no English, come to buy English language certificates that will enable them to apply for permanent settlement in Britain.
Under a system introduced by David Blunkett, the former home secretary, certificates should be awarded only to migrants who have undergone lengthy language and citizenship classes and proved they can speak English “to a workable level”.
However, a month-long Sunday Times investigation has uncovered a network of “colleges” where staff cheat the system and admit they are “defeating the whole object of these exams”.
söndag 19 april 2009
Socialdemokraterna i Norge inför tuffare språkkrav för permanent uppehållstillstånd
Arbetarpartiet, Socialdemokraternas norska systerparti, har deklarerat att de tänker införa obligatoriska språktest som den som invandrar måste klara av för att kunna få permanent uppehållstillstånd. I Norge är det sedan tidigare krav på deltagande i 300 timmars norskundervisning, men nu skärps alltså kraven för att få uppehållstillstånd. Därmed ansluter Norge till en allt längre lista länder med liknande regler.
torsdag 23 oktober 2008
Nederländerna föredöme för brittisk migrationsminister
Den nya migrationsministern i Storbritannien Phil Woolas har lyft fram Nederländerna som ett positivt exempel på bra migrations- och integrationspolitik. BBC har därför skrivit en artikel där de beskriver de båda ländernas politik.
Storbritannien
I Storbritannien har reglerna skärpts för asylsökande, make/maka och andra anhöriga under de senaste åren. Makar måste lära sig språket för att få stanna och gränsen för att få komma till Storbritannien för giftermål har höjts till 21 år för att bekämpa tvångsäktenskap och hjälpa utsatta kvinnor. Reglerna för arbetskraftsinvandring har också skärpts och gäller bara särskilda yrken och branscher.
En annan viktig del av den nya politiken är att skapa en känsla av tillhörighet. Invandrare måste också förtjäna sitt uppehållstillstånd och medborgarskap genom att betala en extra skatt, lära sig språk och vara självförsörjande. Britterna kallar det en "resa mot medborgarskap". Uppfyller man inte kriterierna återkallas uppehållstillståndet.
Nederländerna
Vad är det då Nederländerna gör som imponerar på på den brittiska migrationsministern? Framförallt är det omsvängningen från mångkulturalism till att betona integration och nederländsk identitet.
I mars 2006 infördes ett test i medborgarkunskap för alla som vill invandra till landet. Det gäller att studera språk och gå kurser i "social orientering". Det sistnämnda innehåller utbildning där scener med nakenhet och homosexualitet visas i en kontroversiell video som ska exemplifiera holländska liberala värderingar. Ett prov ska avläggas på nederländska ambassaden innan den sökande, t.ex. make/maka, kan bosätta sig i Nederländerna.
För att efter inresetillstånd få permanent uppehållstillstånd krävs ett avklarat introduktionsprogram som omfattar fler språktest och ett "aktivt engagemang" i det nederländska samhället, till exempel genom att fullfölja en arbetsplatspraktik eller frivilligarbete. Programmet varar i tre och ett halvt år, för asylsökande och tidigare invandrade utlänningar fem år. Andliga ledare som imamer måste också genomgå ett introduktionsprogram. Deltagande i medborgarskapssceremoni krävs för att bli naturaliserad.
Storbritannien
I Storbritannien har reglerna skärpts för asylsökande, make/maka och andra anhöriga under de senaste åren. Makar måste lära sig språket för att få stanna och gränsen för att få komma till Storbritannien för giftermål har höjts till 21 år för att bekämpa tvångsäktenskap och hjälpa utsatta kvinnor. Reglerna för arbetskraftsinvandring har också skärpts och gäller bara särskilda yrken och branscher.
En annan viktig del av den nya politiken är att skapa en känsla av tillhörighet. Invandrare måste också förtjäna sitt uppehållstillstånd och medborgarskap genom att betala en extra skatt, lära sig språk och vara självförsörjande. Britterna kallar det en "resa mot medborgarskap". Uppfyller man inte kriterierna återkallas uppehållstillståndet.
Nederländerna
Vad är det då Nederländerna gör som imponerar på på den brittiska migrationsministern? Framförallt är det omsvängningen från mångkulturalism till att betona integration och nederländsk identitet.
I mars 2006 infördes ett test i medborgarkunskap för alla som vill invandra till landet. Det gäller att studera språk och gå kurser i "social orientering". Det sistnämnda innehåller utbildning där scener med nakenhet och homosexualitet visas i en kontroversiell video som ska exemplifiera holländska liberala värderingar. Ett prov ska avläggas på nederländska ambassaden innan den sökande, t.ex. make/maka, kan bosätta sig i Nederländerna.
För att efter inresetillstånd få permanent uppehållstillstånd krävs ett avklarat introduktionsprogram som omfattar fler språktest och ett "aktivt engagemang" i det nederländska samhället, till exempel genom att fullfölja en arbetsplatspraktik eller frivilligarbete. Programmet varar i tre och ett halvt år, för asylsökande och tidigare invandrade utlänningar fem år. Andliga ledare som imamer måste också genomgå ett introduktionsprogram. Deltagande i medborgarskapssceremoni krävs för att bli naturaliserad.
onsdag 1 oktober 2008
Motion om språkkrav för medborgarskap
Staffan Appelros (m) har skrivit en motion (2008/09:m1212) om krav på kunskaper i svenska för erhållande av medborgarskap.
För att uppmuntra människor att fullt ut bli aktiva deltagare i det samhälle de lever i bör man införa ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska för erhållande av svenskt medborgarskap. Den som ansöker om att bli medborgare i Sverige har gjort ett stort och viktigt val och klart signalerat att man avser att leva resten av sitt liv här. Att inte försäkra sig om att varje person som gör det här valet har tillräckliga verktyg för att fritt kunna kommunicera med sina grannar, arbetsgivare och myndigheter är att göra våra nya svenskar en björntjänst. Att, som i så många andra länder, ställa krav på fullgoda språkkunskaper stänger ingen ute. Det innebär istället att man kan bjuda in alla att delta – på riktigt.
I Övrigt
Ingrid Hedström skriver en lång artikel i DN om utvecklingen av den gemensamma europeiska migrationspolitiken.
Anders Lago (s), kommunalråd i Södertälje, skriver i Länstidningen i Södertälje att han "kommer att göra allt i min makt för att förmå regeringen och dess utredare att genom en ny lagstiftning hejda den stora inflyttningen till Södertälje."
Japan har för första gången över 1000 asylsökande inom ett år. I genomsnitt beviljas 46 personer asyl i Japan årligen.
För att uppmuntra människor att fullt ut bli aktiva deltagare i det samhälle de lever i bör man införa ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska för erhållande av svenskt medborgarskap. Den som ansöker om att bli medborgare i Sverige har gjort ett stort och viktigt val och klart signalerat att man avser att leva resten av sitt liv här. Att inte försäkra sig om att varje person som gör det här valet har tillräckliga verktyg för att fritt kunna kommunicera med sina grannar, arbetsgivare och myndigheter är att göra våra nya svenskar en björntjänst. Att, som i så många andra länder, ställa krav på fullgoda språkkunskaper stänger ingen ute. Det innebär istället att man kan bjuda in alla att delta – på riktigt.
I Övrigt
Ingrid Hedström skriver en lång artikel i DN om utvecklingen av den gemensamma europeiska migrationspolitiken.
Anders Lago (s), kommunalråd i Södertälje, skriver i Länstidningen i Södertälje att han "kommer att göra allt i min makt för att förmå regeringen och dess utredare att genom en ny lagstiftning hejda den stora inflyttningen till Södertälje."
Japan har för första gången över 1000 asylsökande inom ett år. I genomsnitt beviljas 46 personer asyl i Japan årligen.
onsdag 18 juni 2008
Medborgarskapsregler
Med tanke på den infekterade debatten om språkkrav för att bli medborgare så är det viktigt att informera om hur reglerna ser ut i andra länder, särskilt i länder som ofta lyfts fram som förebilder i den svenska integrationsdebatten.
Bilden ovan är hämtad från Globaliseringsrådets rapport och visar att Sverige är ett av tre länder som inte har krav på språkkunskaper för att bli medborgare.
Bilden ovan är hämtad från Globaliseringsrådets rapport och visar att Sverige är ett av tre länder som inte har krav på språkkunskaper för att bli medborgare.
onsdag 11 juni 2008
Aktuell integrationsdebatt
Om systemfel
Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus, skriver idag i Corren att integrationsproblem inte bara beror på rasism och diskriminering, utan också på de sociala systemen i Sverige.
Svårigheten att integrera denna välutbildade grupp (Irakier, mitt förtydligande) beror på brister i de svenska systemen. Det är svårt för personer som ännu inte behärskar språket att få in en fot på arbetsmarknaden eftersom de initialt inte tillåts konkurrera med lite lägre löner givet de platta lönestrukturerna i Sverige. Nyföretagande är krångligt även för dem som är väl förtrogna med det svenska systemet, vilket sätter hinder för personer som kommer från en entreprenöriell bazaar-kultur. Det är samtidigt lockande att kombinera svartarbete med bidrag, medan höga skatter minskar incitamenten till arbete.
Om språkkrav
Siewert Öholm skriver i Världen Idag om den inskränkta svenska integrationsdebatten och att den socialdemokratiska integrationsmodellen fortfarande dominerar politik och debatt.
I nästan alla andra västländer, jämförbara med Sverige, finns ett språkkrav med när man söker medborgarskap. Inte i något av de länderna för man samma infekterade debatt som i Sverige om huruvida invandrare som vill bli medborgare i ett land också skall kunna kommunicera på det nya landets språk. Den svenska debatten är egentligen obegriplig. Folkpartiet har fått utstå hån och spe för att man för några år sedan talade om ett språktest för invandrare i samband med medborgarskap. Rasistiskt skrek v, mp och s med smygopportunistiskt accompanjemang av de andra borgerliga partierna, och så hade man stämplat bort allt hederligt samtal i frågan.
Svensk invandrarpolitik är i alla avseenden socialdemokratisk invandrarpolitik och en gruvligt misslyckad politik. Misslyckandet handlar om att invandrare i Sverige de senaste decennierna inte tillåtits att bli integrerade i det svenska samhället. Arbetskraftsinvandringen på 60- och 70-talet såg annorlunda ut och där skedde integrationen genom att invandrande sydeuropeer fick arbete och snabbt också lärde sig språket. Den nya invandringen har inte haft samma arbetskraftsmotiv, utan i stället ofta präglats av skyddsbehov. Anledningen till den infekterade debatten kanske skall sökas just i detta.
En stor majoritet av svenskarna vill välkomna människor som söker skydd från våld och förtryck i deras hemländer. I debatten blandas empati för lidande med en oförmåga att vilja se den verklighet som kommer efter skyddet, och hur de flyktingar som kommit hit skall kunna stanna i det nya landet och bli ”svenskar” om de vill det. Vi har helt enkelt blandat ihop empatin i flyktingpolitiken med praktiska och psykologiska överväganden i invandrarpolitiken.
Integration eller separation?
I Sundsvall pågår en principiellt viktig debatt om integration kontra separation. Frågan är om kommunen ska ta hänsyn till stolliga patriarkala religiösa påbud om könssegregering, i detta fallet för att få kvinnor att lära sig simma.
Nu diskuteras frågan i kulturnämnden som ställer sig positiv till Maha Alhaddads förslag om att låta Alnöbadet vara öppet enbart för kvinnor tre timmar i veckan.
Detta ifrågasätts nu av GAPF, som undrar om detta är positiv eller negativ särbehandling. ”Kan det förväntas att religiösa och kulturtraditionella grupper i framtiden kommer med ytterligare krav på segregering mellan kvinnor och män?”, skriver man.
Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus, skriver idag i Corren att integrationsproblem inte bara beror på rasism och diskriminering, utan också på de sociala systemen i Sverige.
Svårigheten att integrera denna välutbildade grupp (Irakier, mitt förtydligande) beror på brister i de svenska systemen. Det är svårt för personer som ännu inte behärskar språket att få in en fot på arbetsmarknaden eftersom de initialt inte tillåts konkurrera med lite lägre löner givet de platta lönestrukturerna i Sverige. Nyföretagande är krångligt även för dem som är väl förtrogna med det svenska systemet, vilket sätter hinder för personer som kommer från en entreprenöriell bazaar-kultur. Det är samtidigt lockande att kombinera svartarbete med bidrag, medan höga skatter minskar incitamenten till arbete.
Om språkkrav
Siewert Öholm skriver i Världen Idag om den inskränkta svenska integrationsdebatten och att den socialdemokratiska integrationsmodellen fortfarande dominerar politik och debatt.
I nästan alla andra västländer, jämförbara med Sverige, finns ett språkkrav med när man söker medborgarskap. Inte i något av de länderna för man samma infekterade debatt som i Sverige om huruvida invandrare som vill bli medborgare i ett land också skall kunna kommunicera på det nya landets språk. Den svenska debatten är egentligen obegriplig. Folkpartiet har fått utstå hån och spe för att man för några år sedan talade om ett språktest för invandrare i samband med medborgarskap. Rasistiskt skrek v, mp och s med smygopportunistiskt accompanjemang av de andra borgerliga partierna, och så hade man stämplat bort allt hederligt samtal i frågan.
Svensk invandrarpolitik är i alla avseenden socialdemokratisk invandrarpolitik och en gruvligt misslyckad politik. Misslyckandet handlar om att invandrare i Sverige de senaste decennierna inte tillåtits att bli integrerade i det svenska samhället. Arbetskraftsinvandringen på 60- och 70-talet såg annorlunda ut och där skedde integrationen genom att invandrande sydeuropeer fick arbete och snabbt också lärde sig språket. Den nya invandringen har inte haft samma arbetskraftsmotiv, utan i stället ofta präglats av skyddsbehov. Anledningen till den infekterade debatten kanske skall sökas just i detta.
En stor majoritet av svenskarna vill välkomna människor som söker skydd från våld och förtryck i deras hemländer. I debatten blandas empati för lidande med en oförmåga att vilja se den verklighet som kommer efter skyddet, och hur de flyktingar som kommit hit skall kunna stanna i det nya landet och bli ”svenskar” om de vill det. Vi har helt enkelt blandat ihop empatin i flyktingpolitiken med praktiska och psykologiska överväganden i invandrarpolitiken.
Integration eller separation?
I Sundsvall pågår en principiellt viktig debatt om integration kontra separation. Frågan är om kommunen ska ta hänsyn till stolliga patriarkala religiösa påbud om könssegregering, i detta fallet för att få kvinnor att lära sig simma.
Nu diskuteras frågan i kulturnämnden som ställer sig positiv till Maha Alhaddads förslag om att låta Alnöbadet vara öppet enbart för kvinnor tre timmar i veckan.
Detta ifrågasätts nu av GAPF, som undrar om detta är positiv eller negativ särbehandling. ”Kan det förväntas att religiösa och kulturtraditionella grupper i framtiden kommer med ytterligare krav på segregering mellan kvinnor och män?”, skriver man.
tisdag 10 juni 2008
Human Rights Watch intresserar sig för integrationspolitik
Jag ställer mig frågande till varför en människorättsorganisation som Human Rights Watch nu börjat granska europeisk integrationspolitik. Visst kan länder ha en mer eller mindre generös migrationspolitik med vissa diskriminerande effekter, men är det verkligen ett brott mot de mänskliga rättigheterna?
Granskning av Nederländernas integrationspolitik
Human Rights Watch har granskat Nederländernas integrationspolitik. De skriver att politiken inte bryter mot internationella konventioner, men att den trots det är diskriminerande eftersom det finns olika villkor för invandring som familjemedlem beroende på vilket land du kommer.
Per Wirtén skriver om rapporten i Sydsvenskan.
"Det är Hollands två lagar för så kallade integrationstester som utlöst kritiken. En gäller invandrade som inte är medborgare. Den andra gäller de som vill invandra genom familjeåterförening eller för att de gift sig med en holländare. Och det är den senare lagen som döms ut som diskriminerande, eftersom den bara gäller vissa – mest av allt marockaner och turkar."
"För att få leva med sin nya man eller hustru måste man kunna holländska och svara rätt på frågor om samhälle, lagar och normer. Och det ska göras i hemlandet. Man ska integreras på distans och sedan färdigintegrerad landa i Amsterdam."
Granskning av Nederländernas integrationspolitik
Human Rights Watch har granskat Nederländernas integrationspolitik. De skriver att politiken inte bryter mot internationella konventioner, men att den trots det är diskriminerande eftersom det finns olika villkor för invandring som familjemedlem beroende på vilket land du kommer.
Per Wirtén skriver om rapporten i Sydsvenskan.
"Det är Hollands två lagar för så kallade integrationstester som utlöst kritiken. En gäller invandrade som inte är medborgare. Den andra gäller de som vill invandra genom familjeåterförening eller för att de gift sig med en holländare. Och det är den senare lagen som döms ut som diskriminerande, eftersom den bara gäller vissa – mest av allt marockaner och turkar."
"För att få leva med sin nya man eller hustru måste man kunna holländska och svara rätt på frågor om samhälle, lagar och normer. Och det ska göras i hemlandet. Man ska integreras på distans och sedan färdigintegrerad landa i Amsterdam."
måndag 9 juni 2008
Sydsvenskan fiskar i grumliga vatten
Sydsvenskan menar att Folkpartiet fiskar i grumliga vatten för att de vill införa språkkrav för att bli medborgare. Det är svårt att förstå. Globaliseringsrådets rapport Språk, krav och medborgarskap visar att Sverige är ett av tre länder utan språkkrav och att hälften av länderna också har krav på samhällskunskap för att bli medborgare. Många länder kräver också att individen skriver på ett samhällskontrakt om vad som gäller i landet.
Att ett svenskt parti förespråkar en politik som har stark förankring i alla världens stora invandringsländer (Storbritannien, Tyskland, Kanada, USA, Australien m.fl.) är knappast att fiska i grumliga vatten. Däremot fiskar Sydsvenskan i dessa vatten när de försöker utmåla en legitim politisk åsikt som grumlig.
Att ett svenskt parti förespråkar en politik som har stark förankring i alla världens stora invandringsländer (Storbritannien, Tyskland, Kanada, USA, Australien m.fl.) är knappast att fiska i grumliga vatten. Däremot fiskar Sydsvenskan i dessa vatten när de försöker utmåla en legitim politisk åsikt som grumlig.
Om det tyska språktestet
Petter Larsson skriver i GP om språktestet för att få komma till Tyskland som make/maka.
I höstas började en ny invandringslag gälla i Tyskland. Medborgare i ett land utanför EU som gift sig med tyskar måste nu genomgå ett inte alldeles enkelt språktest för att få förenas med sin make eller maka och bosätta sig i Tyskland.
Syftet är som så ofta gott: att stoppa tvångsgiftermål och att underlätta integrationen. Med kunskaper i tyska blir de turkiska kvinnorna mindre beroende av sina män. De kan ta del av sina rättigheter, skaffa sig egna jobb, och om det kniper, lämna sina makar.
Regler liknande dem i Tyskland har tidigare visat sig ha stor effekt på invandringen i länder som Danmark och Nederländerna. Så också i Tyskland.
I förra veckan kom nya siffror som visar att antalet inresetillstånd från Turkiet för äktenskap halverats under första kvartalet i år jämfört med samma tid förra året.
I höstas började en ny invandringslag gälla i Tyskland. Medborgare i ett land utanför EU som gift sig med tyskar måste nu genomgå ett inte alldeles enkelt språktest för att få förenas med sin make eller maka och bosätta sig i Tyskland.
Syftet är som så ofta gott: att stoppa tvångsgiftermål och att underlätta integrationen. Med kunskaper i tyska blir de turkiska kvinnorna mindre beroende av sina män. De kan ta del av sina rättigheter, skaffa sig egna jobb, och om det kniper, lämna sina makar.
Regler liknande dem i Tyskland har tidigare visat sig ha stor effekt på invandringen i länder som Danmark och Nederländerna. Så också i Tyskland.
I förra veckan kom nya siffror som visar att antalet inresetillstånd från Turkiet för äktenskap halverats under första kvartalet i år jämfört med samma tid förra året.
söndag 8 juni 2008
Rapport om språk, krav och medborgarskap
Rapporten Språk, krav och medborgarskap av Dan-Olof Rooth och Per Strömblad har nu publicerats av Globaliseringsrådet. Författarna skriver idag också på DN-debatt under rubriken Goda kunskaper i svenska bör påskynda svenskt pass.
Olikt tidigare förslag om språkkrav, och i motsats till vad som gäller i andra (med Sverige jämförbara) länder, innebär denna modell att ingen skulle möta strängare villkor för svenskt medborgarskap än de som råder i dag. Tvärtom skulle villkoren för många invandrade bli mer generösa. Tanken är att kraven för medborgarskap kan mildras vad gäller antalet år som man måste ha varit bosatt i Sverige om den som söker svenskt medborgarskap skaffar sig goda kunskaper i svenska.
Det blev till slut en riktigt intressant rapport och jag får tacka författarna för att de kom ihåg och uppskattade min insats som kommentator på en tidig version av texten. (se sid. 2)
Jag återkommer med en längre kommentar om rapporten senare i veckan (det är ju trots allt söndag idag).
Olikt tidigare förslag om språkkrav, och i motsats till vad som gäller i andra (med Sverige jämförbara) länder, innebär denna modell att ingen skulle möta strängare villkor för svenskt medborgarskap än de som råder i dag. Tvärtom skulle villkoren för många invandrade bli mer generösa. Tanken är att kraven för medborgarskap kan mildras vad gäller antalet år som man måste ha varit bosatt i Sverige om den som söker svenskt medborgarskap skaffar sig goda kunskaper i svenska.
Det blev till slut en riktigt intressant rapport och jag får tacka författarna för att de kom ihåg och uppskattade min insats som kommentator på en tidig version av texten. (se sid. 2)
Jag återkommer med en längre kommentar om rapporten senare i veckan (det är ju trots allt söndag idag).
torsdag 27 mars 2008
Fantastiska Kalmar
Min mor kommer från Kalmar län så jag har spenderat en del tid i trakterna kring Emmaboda, Nybro och Kalmar. Det är en underbar miljö. Särskilt Kalmar med fin stadskärna, det omkringliggande havet och bron över till Öland. Så gårdagens besök på Kalmar Högskola med Dan-Olof Rooth och kollegor var både trevligt och givande. Julia Falkerby från Institutet för Framtidsstudier var också med vilket var extra kul. Vi sågs för några år sedan när jag var på besök i Tyskland för Integrationsverkets räkning och hon arbetade på svenska ambassaden där.
Vi hade några timmars diskussion om en rapport till Globaliseringsrådet om språkkunskaper och medborgarskap och jag tror och hoppas att mina synpunkter var konstruktiva och nyttiga för projektet. Jag tipsade bland annat om det arbete om medborgarskap som pågår i Storbritannien.
Dan-Olof Rooth är en av Sveriges ledande forskare på arbetsmarknadsintegration och diskriminering med publikationer som bland annat:
Evidence of Ethnic Discrimination in the Swedish Labor Market Using Experimental Data
Utbildning och kunskaper i svenska - framgångsfaktorer för invandrade?
The Income Gap Between Natives and Second Generation Immigrants in Sweden: Is Skill the Explanation?
Vi hade några timmars diskussion om en rapport till Globaliseringsrådet om språkkunskaper och medborgarskap och jag tror och hoppas att mina synpunkter var konstruktiva och nyttiga för projektet. Jag tipsade bland annat om det arbete om medborgarskap som pågår i Storbritannien.
Dan-Olof Rooth är en av Sveriges ledande forskare på arbetsmarknadsintegration och diskriminering med publikationer som bland annat:
Evidence of Ethnic Discrimination in the Swedish Labor Market Using Experimental Data
Utbildning och kunskaper i svenska - framgångsfaktorer för invandrade?
The Income Gap Between Natives and Second Generation Immigrants in Sweden: Is Skill the Explanation?
tisdag 25 mars 2008
Förberedelser för seminarium i Kalmar
Jag brukar påpeka det så fort jag får möjlighet, men det tål att upprepas. Särskilt som det åter igen aktualiseras i globaliseringsrådets utredning om språk och medborgarskap.
Sveriges integrationspolitik är extrem.
Jag ska kommentera på ett utkast från globaliseringsrådets rapport imorgon i Kalmar och håller på att förbereda mig. Har bland annat tillverkat följande tabell som visar vilka integrationskrav som ställs för uppehållstillstånd och medborgarskap i de nordiska länderna.
Mycket kortfattat visar tabellen: Medan man i Sverige diskuterar om språkkunskaper för att bli medborgare är främlingsfientligt eller inte har det införts i de flesta länderna redan. Bland de nordiska länderna krävs ofta till och med språkkunskaper för att få permanent uppehållstillstånd och för att bli medborgare krävs dessutom vanligtvis samhällskunskap, och i Danmark även att individen skriver på ett samhällskontrakt och är självförsörjande.
Sveriges integrationspolitik är extrem.
Jag ska kommentera på ett utkast från globaliseringsrådets rapport imorgon i Kalmar och håller på att förbereda mig. Har bland annat tillverkat följande tabell som visar vilka integrationskrav som ställs för uppehållstillstånd och medborgarskap i de nordiska länderna.
Mycket kortfattat visar tabellen: Medan man i Sverige diskuterar om språkkunskaper för att bli medborgare är främlingsfientligt eller inte har det införts i de flesta länderna redan. Bland de nordiska länderna krävs ofta till och med språkkunskaper för att få permanent uppehållstillstånd och för att bli medborgare krävs dessutom vanligtvis samhällskunskap, och i Danmark även att individen skriver på ett samhällskontrakt och är självförsörjande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)