I Kanada måste den som vill återförenas med en anhörig (flyktingar undantagna) eller gifta sig med en utlänning garantera dennes försörjning i minst tre år. Barn ska försörjas i minst tio år eller till dess barnet fyller 25 år, beroende på vad som kommer först. Försörjningskravet innebär att det ställs krav på en viss inkomst för den partnern som bor i Kanada. Båda partnerna undertecknar ett sponsoravtal där den som bor i landet förbinder sig att ge den anhöriga ekonomiskt stöd om det behövs. Därutöver måste den som vill sponsra en anhörig inte tidigare misskött en sponsring av en anhörig, inte misskött underhållsstöd, inte tagit emot annat bidrag, (t.ex. socialbidrag eller bostadsbidrag) än på grund av funktionsnedsättning, inte dömts för våldsbrott, brott gentemot anhörig eller sitta i fängelse eller ha försatts i konkurs.
Nu har Högsta domstolen i Kanada slagit fast försörjningskravet är absolut och att det inte inte finns några undantag.
The Supreme Court of Canada has upheld the right of federal and provincial governments to collect social-service payments from the sponsors of immigrants.
The landmark ruling involves the cases of eight Ontario immigrant families that sponsored relatives from abroad, and who later went on social assistance.
The individual cases involved repayments of $10,000 to $94,000 in social assistance to the Ontario government.
“The risk of a rogue relative properly lies on the sponsor, not the taxpayer,” Justice Ian Binnie wrote Friday on behalf of the court.
In the eight individual cases before the court, the reasons the sponsors gave for not paying included leaving an abusive relationship and losing their own job. In a couple of cases, the fiancée or spouse of the sponsor simply took off after arriving in Canada and began collecting social services.
He noted that Parliament has become “increasingly concerned” about the financial burden that is being shifted to the public treasury to financially support sponsored relatives in immigrant families.
“Family reunification is based on the essential condition that in exchange for admission to this country the needs of the immigrant will be looked after by the sponsor, not by the public purse,” Justice Binnie wrote.
Visar inlägg med etikett försörjningskrav. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett försörjningskrav. Visa alla inlägg
tisdag 14 juni 2011
fredag 3 juni 2011
Försörjningskrav för anhöriginvandring förbättrade arbetsmarknadsintegrationen i Norge
2003 infördes försörjningskrav för anhöriginvandrare i Norge. De som fick stanna av humanitära skäl måste nu uppfylla vissa krav på självförsörjning för att få återförenas med make/maka. Bernt Bratsberg och Oddbjørn Raaum har i rapporten Effekter av krav om forsørgelsesevne ved familiegjenforening undersökt effekterna av reformen. Studien visar att försörjningskraven ledde till färre ansökningar om anhöriginvandring, högre sysselsättning och löner, samt färre som behövde försörjningsstöd.
I 2003 ble regelverket for familieinnvandring endret slik at innvandrere etter asylsøknad med opphold på humanitært grunnlag møtte skjerpete krav om underhold ved gjenforening med ektefelle. Rapporten kartlegger effekter av regelendringen ved hjelp av informasjon fra ulike administrative registre koblet sammen på individnivå. Vi finner at regelendringen reduserte omfanget av både søknader og faktiske gjenforeninger med ektefelle etter fire år. Våre analyser viser også at underholdskravet medførte høyere sysselsetting, økt arbeidsinntekt og mindre avhengighet av sosialhjelp blant gifte innvandrere uten ektefelle med opphold på humanitært grunnlag. Effekter på arbeidsmarkedsutfall utover de tre første årene er usikre.
I 2003 ble regelverket for familieinnvandring endret slik at innvandrere etter asylsøknad med opphold på humanitært grunnlag møtte skjerpete krav om underhold ved gjenforening med ektefelle. Rapporten kartlegger effekter av regelendringen ved hjelp av informasjon fra ulike administrative registre koblet sammen på individnivå. Vi finner at regelendringen reduserte omfanget av både søknader og faktiske gjenforeninger med ektefelle etter fire år. Våre analyser viser også at underholdskravet medførte høyere sysselsetting, økt arbeidsinntekt og mindre avhengighet av sosialhjelp blant gifte innvandrere uten ektefelle med opphold på humanitært grunnlag. Effekter på arbeidsmarkedsutfall utover de tre første årene er usikre.
måndag 15 mars 2010
Billström och Marteus
I förra veckan skrevs två inlägg som är värda att lyfta fram. Ann-Charlotte Marteus på Expressen vill lägga ner Integrations- och Jämställdhetsdepartementet.
...att Sverige har en särskild minister som ständigt uttalar sig om icke-svenskars oförmåga att komma in i "det svenska samhället" förstärker föreställningen att invandrare inte riktigt befinner sig i Sverige. Invandrarförorten blir ett väntrum, en skärseld där de icke-svenska själarna ska rena sig så att de kan inträda i de saligas tillstånd, i Paradiset Sverige.
Om Maria Larsson uttalade sig om alla missbruksfrågor, Ask om alla rättsliga frågor, Littorin om alla arbetsmarknadsfrågor - om integrationspolitiken, kort sagt, "mainstreamades" på departementen, skulle dynamiken förändras.
Vi har inte särskilt mycket att förlora. Lägg ner integrationsdepartementet. Integrera integrationspolitiken.
Migrationsminister Tobias Billström vill genom en debattartikel i Sydvenskan uppmärksamma att riksdagen den 10 mars fattade beslut om krav på egen försörjning och bostad av tillräcklig storlek och standard vid anhöriginvandring. Reformen förbättrar möjligheterna till integration, skriver migrationsminister Tobias Billström.
De som anhöriginvandrar gör det till en familjemedlem som har fått asyl i Sverige. Enligt lagens mening är de inte på flykt, utan har som syfte med sin resa att återförenas med en familjemedlem. Är man inte på flykt är det rimligt att den man kommer till har ordnat en bostad och har en arbetsinkomst att leva på. Det är inte rimligt att svenska skattebetalare skall ställa upp och ordna bostad och försörjning för personer som kommit till Sverige utan skyddsbehov.
...att Sverige har en särskild minister som ständigt uttalar sig om icke-svenskars oförmåga att komma in i "det svenska samhället" förstärker föreställningen att invandrare inte riktigt befinner sig i Sverige. Invandrarförorten blir ett väntrum, en skärseld där de icke-svenska själarna ska rena sig så att de kan inträda i de saligas tillstånd, i Paradiset Sverige.
Om Maria Larsson uttalade sig om alla missbruksfrågor, Ask om alla rättsliga frågor, Littorin om alla arbetsmarknadsfrågor - om integrationspolitiken, kort sagt, "mainstreamades" på departementen, skulle dynamiken förändras.
Vi har inte särskilt mycket att förlora. Lägg ner integrationsdepartementet. Integrera integrationspolitiken.
Migrationsminister Tobias Billström vill genom en debattartikel i Sydvenskan uppmärksamma att riksdagen den 10 mars fattade beslut om krav på egen försörjning och bostad av tillräcklig storlek och standard vid anhöriginvandring. Reformen förbättrar möjligheterna till integration, skriver migrationsminister Tobias Billström.
De som anhöriginvandrar gör det till en familjemedlem som har fått asyl i Sverige. Enligt lagens mening är de inte på flykt, utan har som syfte med sin resa att återförenas med en familjemedlem. Är man inte på flykt är det rimligt att den man kommer till har ordnat en bostad och har en arbetsinkomst att leva på. Det är inte rimligt att svenska skattebetalare skall ställa upp och ordna bostad och försörjning för personer som kommit till Sverige utan skyddsbehov.
onsdag 23 december 2009
Sverige inför försörjningskrav för vissa anhöriginvandrare
Den 21 december lade regeringen fram det nya propositionen om försörjningskrav för anhöriginvandring. Reglerna ska gälla från den 15 april. Det är första gången vi i Sverige inför ett migrationsrelaterat incitament för att förbättra integrationen.
- Arbetslinjen ska gälla i migrationspolitiken som på alla andra områden. Försörjningskravet ger ett tydligt incitament att söka arbete och att bosätta sig på orter där chansen till arbete och bostad är som störst, säger migrationsminister Tobias Billström.
Försörjningskravet är ett villkor för att en utlänning ska beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige. Försörjningskravet innebär att personen i Sverige ska ha tillräckliga inkomster för att klara sin egen försörjning och boendekostnad. Det ska dessutom finnas en lämplig bostad för familjen.
Undantagen från försörjningskravet är många. Försörjningskravet ska inte gälla barn och deras föräldrar. Inte heller ska det gälla för svenska medborgare, utlänningar som bott i Sverige i fyra år, flyktingar eller vissa grupper utlänningar som beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
För att sätta in reformen i ett internationellt perspektiv kan nämnas att man i Kanada har ett sponsorsystem som innebär att den som beviljas anhöriginvandring måste ha en viss inkomst och är försörjningsskyldig för den anhörige i upp till tio år.
When you sponsor a spouse, common-law or conjugal partner, or dependent children to become permanent residents of Canada, you must promise to support them financially. Therefore, you have to meet certain income requirements. If you have previously sponsored relatives to come to Canada and they have later turned to the government for financial assistance, you may not be allowed to sponsor another person. Sponsorship is a big commitment, so you must take this obligation seriously.
To be a sponsor:
- You and the sponsored relative must sign a sponsorship agreement that commits you to provide financial support for your relative, if necessary. This agreement also says the person becoming a permanent resident will make every effort to support her or himself.
- You must provide financial support for a spouse, common-law or conjugal partner for three years from the date they become a permanent resident.
- You must provide financial support for a dependent child for 10 years, or until the child turns 25, whichever comes first.
- Arbetslinjen ska gälla i migrationspolitiken som på alla andra områden. Försörjningskravet ger ett tydligt incitament att söka arbete och att bosätta sig på orter där chansen till arbete och bostad är som störst, säger migrationsminister Tobias Billström.
Försörjningskravet är ett villkor för att en utlänning ska beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige. Försörjningskravet innebär att personen i Sverige ska ha tillräckliga inkomster för att klara sin egen försörjning och boendekostnad. Det ska dessutom finnas en lämplig bostad för familjen.
Undantagen från försörjningskravet är många. Försörjningskravet ska inte gälla barn och deras föräldrar. Inte heller ska det gälla för svenska medborgare, utlänningar som bott i Sverige i fyra år, flyktingar eller vissa grupper utlänningar som beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
För att sätta in reformen i ett internationellt perspektiv kan nämnas att man i Kanada har ett sponsorsystem som innebär att den som beviljas anhöriginvandring måste ha en viss inkomst och är försörjningsskyldig för den anhörige i upp till tio år.
When you sponsor a spouse, common-law or conjugal partner, or dependent children to become permanent residents of Canada, you must promise to support them financially. Therefore, you have to meet certain income requirements. If you have previously sponsored relatives to come to Canada and they have later turned to the government for financial assistance, you may not be allowed to sponsor another person. Sponsorship is a big commitment, so you must take this obligation seriously.
To be a sponsor:
- You and the sponsored relative must sign a sponsorship agreement that commits you to provide financial support for your relative, if necessary. This agreement also says the person becoming a permanent resident will make every effort to support her or himself.
- You must provide financial support for a spouse, common-law or conjugal partner for three years from the date they become a permanent resident.
- You must provide financial support for a dependent child for 10 years, or until the child turns 25, whichever comes first.
tisdag 17 november 2009
Sverige inför försörjningskrav för viss anhöriginvandring
Regeringen har nyligen presenterat en lagrådsremiss som föreslår ett försörjningskrav som villkor för att en utlänning ska beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige. Försörjningskravet innebär att personen i Sverige ska ha tillräckliga inkomster för att klara sin egen försörjning och boendekostnad. Det ska dessutom finnas en lämplig bostad för familjen. Försörjningskravet vid anhöriginvandring träder enligt förslaget i kraft 1 april 2010.
Kravet gäller bara en liten del av den svenska befolkningen. Försörjningskravet ska inte gälla barn och deras föräldrar, svenska medborgare, utlänningar som bott i Sverige i fyra år, flyktingar eller vissa grupper utlänningar som beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
I Norge har den socialdemokratiskt ledda regeringen beslutat om nya regler för anhöriginvandring som gäller från den 1 januari 2010. Kravet är där att referenspersonen ska ha en inkomst på minst 217 600 Nkr och inte ha tagit emot socialbidrag det senaste året. Det är betydligt färre än i Sverige som undantas från försörjningskravet, i stort sett endast barn under 15 år och pensionärer. Även norska medborgare måste alltså leva upp till kraven.
Kravet gäller bara en liten del av den svenska befolkningen. Försörjningskravet ska inte gälla barn och deras föräldrar, svenska medborgare, utlänningar som bott i Sverige i fyra år, flyktingar eller vissa grupper utlänningar som beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
I Norge har den socialdemokratiskt ledda regeringen beslutat om nya regler för anhöriginvandring som gäller från den 1 januari 2010. Kravet är där att referenspersonen ska ha en inkomst på minst 217 600 Nkr och inte ha tagit emot socialbidrag det senaste året. Det är betydligt färre än i Sverige som undantas från försörjningskravet, i stort sett endast barn under 15 år och pensionärer. Även norska medborgare måste alltså leva upp till kraven.
lördag 13 juni 2009
Intressant om Nederländskt integrationstest för anhöriginvandring
NRC Handelsblad har gjort ett intressant reportage om de integrationstest som anhöriginvandrare måste klara av innan de får uppehållstillstånd i Nederländerna.
Since the Integration law was adopted in 2006 potential immigrants are required to take an integration test in their country of origin. Already in 2004, the financial and age criteria were tightened: the Dutch partner has to make at least 120 percent of minimum wage and be over 21-years old. Every month some 650 integration test are taken across the world. Immigrants from European countries, the US, New Zealand, Australia, Canada, South Korea and Japan are exempt.
Examen består av ett språktest och ett kunskapsprov om Nederländerna.
The applicant is supposed to prepare for the exam in the country of origin. There is an integration package which the partner in the Netherlands can mail. The cultural questions are in a booklet and on a DVD. There is a censored version (without the topless sunbathing pictures) and an uncensored one. The Dutch government organises classes in some countries, like Morocco and Turkey, but in most countries the applicants are on their own.
Relaterat: Utredningen om försörjningskrav vid anhöriginvandring lade fram sina förslag i december 2008 och frågan bereds nu i regeringskansliet.
Since the Integration law was adopted in 2006 potential immigrants are required to take an integration test in their country of origin. Already in 2004, the financial and age criteria were tightened: the Dutch partner has to make at least 120 percent of minimum wage and be over 21-years old. Every month some 650 integration test are taken across the world. Immigrants from European countries, the US, New Zealand, Australia, Canada, South Korea and Japan are exempt.
Examen består av ett språktest och ett kunskapsprov om Nederländerna.
The applicant is supposed to prepare for the exam in the country of origin. There is an integration package which the partner in the Netherlands can mail. The cultural questions are in a booklet and on a DVD. There is a censored version (without the topless sunbathing pictures) and an uncensored one. The Dutch government organises classes in some countries, like Morocco and Turkey, but in most countries the applicants are on their own.
Relaterat: Utredningen om försörjningskrav vid anhöriginvandring lade fram sina förslag i december 2008 och frågan bereds nu i regeringskansliet.
söndag 17 augusti 2008
Billström svarar på DN-debattinlägget
Såhär svarar migrationsminister Billström (m) på kritiken från några samhällsdebattörer på DN debatt:
Billström tror i stället att förslaget kommer att bidra till att barnen får en drägligare vardag än vad de kan få i dagens Sverige. Har föräldern redan en bostad och inkomst mår barnet bättre, menar han.
- Förslaget kommer att avhjälpa trångboddhet och utanförskap. Vi skiljer inte heller familjen åt. De kan mycket väl åka tillbaka och hälsa på sin familj. De har gjort ett val att komma hit. Flyktingar är undantagna förslaget, säger Billström.
Ok. Här finns två saker att bena upp.
1. Flyktingar ska undantas från kravet på självförsörjning för anhöriginvandring.
Hur definieras flykting här? Är det bara de som får stanna av konventionsskäl som räknas som flykting så kommer undantaget att gälla mindre än 10 procent av alla dem som får asyl. Sammanlagt fick 18 414 personer uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl m.m. år 2007. 1113 av dem var konventionsflyktingar.
2. Att kunna åka "hem" och träffa sin familj.
Om vi antar att försörjningskravet ska gälla de som får stanna av skyddskäl, vilket 2007 var långt över hälften av alla som beviljades asyl, uppkommer en fråga. Billström säger till DN att de som vill träffa sin familj mycket väl åka tillbaka och hälsa på sin familj. Varför har Sverige då beviljat dem asyl om de kan återvända för att hälsa på sin familj?
Billström tror i stället att förslaget kommer att bidra till att barnen får en drägligare vardag än vad de kan få i dagens Sverige. Har föräldern redan en bostad och inkomst mår barnet bättre, menar han.
- Förslaget kommer att avhjälpa trångboddhet och utanförskap. Vi skiljer inte heller familjen åt. De kan mycket väl åka tillbaka och hälsa på sin familj. De har gjort ett val att komma hit. Flyktingar är undantagna förslaget, säger Billström.
Ok. Här finns två saker att bena upp.
1. Flyktingar ska undantas från kravet på självförsörjning för anhöriginvandring.
Hur definieras flykting här? Är det bara de som får stanna av konventionsskäl som räknas som flykting så kommer undantaget att gälla mindre än 10 procent av alla dem som får asyl. Sammanlagt fick 18 414 personer uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl m.m. år 2007. 1113 av dem var konventionsflyktingar.
2. Att kunna åka "hem" och träffa sin familj.
Om vi antar att försörjningskravet ska gälla de som får stanna av skyddskäl, vilket 2007 var långt över hälften av alla som beviljades asyl, uppkommer en fråga. Billström säger till DN att de som vill träffa sin familj mycket väl åka tillbaka och hälsa på sin familj. Varför har Sverige då beviljat dem asyl om de kan återvända för att hälsa på sin familj?
Min rapport används som argument på DN debatt
Idag kritiserar 4 kända samhällsdebattörer på DN debatt regeringens tankar på att införa försörjningskrav vid anhöriginvandring. Det är Ilmar Reepalu, kommunstyrelsens ordförande i Malmö (s), KG Hammar, tidigare ärkebiskop, Anders Wijkman, EU-parlamentariker (kd), och Lena Nyberg, Barnombudsman.
Artikeln använder den rapport jag skrev för NTG asyl & integration som fakta och argumentation.
Tobias Billström återkommer ofta till att av EU-länderna är det bara Sverige och Belgien som saknar någon form av försörjningskrav för anhöriginvandring och att vi med införandet närmar oss den lagstiftning som tillämpas i andra EU-länder. Men vad innebär "någon form av försörjningskrav"?
Den Nationella temagruppen Asyl & integration har konstaterat att det är relativt ovanligt med försörjningskrav för kärnfamiljen i OECD-länderna, men desto vanligare med krav på inkomst och ordnat boende för den som vill invandra för att gifta sig. (min markering) Och Röda korset säger att i minst tio av EU:s medlemsländer är både flyktingar och andra skyddsbehövande undantagna från alla krav på försörjning. Det är en betydligt vidare krets än Billström föreslår för Sverige.
Ett försök att minska invandringen och utanförskapet
Jag tolkar regeringens förslag som ett desperat försök att bromsa upp invandringen av grupper som har det mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och som därmed bidrar till utanförskap, trångboddhet och etnisk boendesegregation. Jag har inte tid att skriva något uttömmande i frågan just nu, men min grundinställning är delvis annorlunda än regeringens.
Försörjningskrav - för vem?
Jag håller med om att de som invandrar måste ta ett större ansvar för sin integration. Men det är inte rimligt att ställa krav på försörjning för personer som får stanna av skyddsbehov och vill återförenas med sin familj. Däremot kan man ifrågasätta kriterierna för att beviljas asyl och under vilka villkor som uppehållstillståndet ges. T.ex. kan man ge tillfälliga uppehållstillstånd, kräva fastställande av identitet, DNA-test för att bekräfta att barnen tillhör familjen osv.
För de som invandrar av andra skäl - för att studera, arbeta eller gifta sig med en person med uppehållstillstånd (inklusive inrikes födda) - är det däremot rimligt att självförsörjning och ordnade boendeförhållande krävs eftersom den invandringen är frivillig. Tyvärr är regeringens linje för närvarande den omvända.
Jag har skrivit mycket om försörjningskrav tidigare på Integrationsbloggen.
UPPDATERING av inlägget kl. 15.15
Artikeln använder den rapport jag skrev för NTG asyl & integration som fakta och argumentation.
Tobias Billström återkommer ofta till att av EU-länderna är det bara Sverige och Belgien som saknar någon form av försörjningskrav för anhöriginvandring och att vi med införandet närmar oss den lagstiftning som tillämpas i andra EU-länder. Men vad innebär "någon form av försörjningskrav"?
Den Nationella temagruppen Asyl & integration har konstaterat att det är relativt ovanligt med försörjningskrav för kärnfamiljen i OECD-länderna, men desto vanligare med krav på inkomst och ordnat boende för den som vill invandra för att gifta sig. (min markering) Och Röda korset säger att i minst tio av EU:s medlemsländer är både flyktingar och andra skyddsbehövande undantagna från alla krav på försörjning. Det är en betydligt vidare krets än Billström föreslår för Sverige.
Ett försök att minska invandringen och utanförskapet
Jag tolkar regeringens förslag som ett desperat försök att bromsa upp invandringen av grupper som har det mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och som därmed bidrar till utanförskap, trångboddhet och etnisk boendesegregation. Jag har inte tid att skriva något uttömmande i frågan just nu, men min grundinställning är delvis annorlunda än regeringens.
Försörjningskrav - för vem?
Jag håller med om att de som invandrar måste ta ett större ansvar för sin integration. Men det är inte rimligt att ställa krav på försörjning för personer som får stanna av skyddsbehov och vill återförenas med sin familj. Däremot kan man ifrågasätta kriterierna för att beviljas asyl och under vilka villkor som uppehållstillståndet ges. T.ex. kan man ge tillfälliga uppehållstillstånd, kräva fastställande av identitet, DNA-test för att bekräfta att barnen tillhör familjen osv.
För de som invandrar av andra skäl - för att studera, arbeta eller gifta sig med en person med uppehållstillstånd (inklusive inrikes födda) - är det däremot rimligt att självförsörjning och ordnade boendeförhållande krävs eftersom den invandringen är frivillig. Tyvärr är regeringens linje för närvarande den omvända.
Jag har skrivit mycket om försörjningskrav tidigare på Integrationsbloggen.
UPPDATERING av inlägget kl. 15.15
måndag 24 mars 2008
Lär av hur andra länder jobbar
Ekot rapporterar om att Migrationsverket håller på att införa nya rutiner för att undvika skengifte och missbruk av reglerna för anhöriginvandring. Marianne Paulsson på Hallandspolisen har blivit inbjuden av justitieminister Beatrice Ask. Hon vill höra vad polischefen har för idéer om eventuella lag- och regeländringar som skulle kunna försvåra för de som vill lura sig in i Sverige, till exempel genom skenäktenskap.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)