Hur ska man förstå svensk migrationspolitik?

Varför accepterar stater oönskad invandring? Det frågade sig Christian Joppke i en klassisk artikel från 1998. Den bakomliggande paradoxen var att invandringen tenderade att öka trots att befolkningen i de flesta länder önskade sig mindre invandring. Vissa forskare menade att anledningen var att stater tappat kapaciteten att kontrollera invandringen beroende på globaliseringen (Sassen 1998), en framväxande överstatlig rättighetetsregim (Soysal 2004) eller det inneboende fokus på rättigheter som präglar liberala stater (Hollifield 1992).

Men snart visade sig dessa teorier vara fel. Under tidigt 2000-tal genomförde de allra flesta länderna i Europa kraftiga reformer i restriktiv riktning, den så kallade ”civic turn” (Goodman 2012), vilket också ledde till en minskad invandring. Det visade sig att länder trots allt hade kapacitet att kontrollera invandringen.

Den andra paradoxen som forskningen intresserat sig för när det gäller migrationspolitik är varför länders politik tenderar att vara mer generös än vad ländernas befolkning vill. Om nu länder har kapaciteten att till viss mån styra invandringen, och befolkningen önskar se mindre invandring, varför genomför då inte politikerna reformer som minskar invandringen?

I en enkel modell borde ju politikerna genomföra den politik som väljarna efterfrågar, både eftersom de är tänkta att representera folkviljan och för att de vill bli omvalda. Varför reagerar inte politikerna på väljarnas önskemål?

Frågan är extra intressant i Sverige eftersom vi enligt många har Europas öppnaste migrationspolitik. Sverige har i förhållande till sin befolkning flest asylansökningar och beviljade asylansökningar i EU (se till exempel statistik från Eurostat http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Asylum_statistics). Vi har också exceptionellt generösa regler för familjeinvandring (Borevi 2014) och arbetskraftsinvandring (OECD 2011). Visserligen är svenskarna generellt sett mycket mer positiva till invandring än andra européer (se till exempel Eurobarometer-undersökningarna, http://www.thelocal.se/20150117/swedes-europes-mos), men samtidigt har det allt sedan 1990 varit betydligt fler som tycker det är ett bra förslag att minska invandringen än de som tycker det är ett dåligt förslag (se till exempel SOM-undersökningarna, http://som.gu.se/publicerat/rapporter/rapporter). 

Någonstans måste det alltså finnas ett filter mellan väljarnas önskemål och den faktiska migrationspolitiken. Och förklaringen kan ju inte vara de generella teorier som Sassen, Soysal och Hollifield lanserade (se ovan) då andra länder falsifierat dem genom att besluta om en mer restriktiv migrationspolitik. Svaret måste därför sökas i den svenska inrikespolitiken; till exempel i den svenska politiska kulturen, i sättet som Sverige styrs och politiska beslut fattas, i lobbying och organiserade intresseorganisationers inflytande, eller i de bredare policykoalitioner som finns inom migrationspolitiken. Det finns en rad teorier som handlar om dessa förklaringsområden. Teorier som jag just nu studerar, försöker förstå, och applicera på det svenska fallet.

- Borevi, K. (2014). Family Migration Policies and Politics Understanding the Swedish Exception. Journal of Family Issues.
- Goodman, S. W. (2012). Fortifying citizenship: policy strategies for civic integration in Western Europe. World Politics, 64(04), 659-698.
- Hollifield, J. F. (1992) Immigrants, markets, and states: the political economy of postwar Europe. Harvard University Press.
- Joppke, C. (1998) Challenge to the nation-state: Immigration in Western Europe and the United States, Oxford University Press on Demand.
- OECD (2011) Recruiting Immigrant Workers: Sweden, OECD Publishing.
- Sassen, S. (1998) The de facto transnationalizing of immigration policy, in Joppke, C. (Ed) Challenge to the nation-state, Oxford, Oxford University Press pp. 49-85
- Soysal, Y. N. (1994) Limits of citizenship: Migrants and postnational membership in Europe, University of Chicago Press.

Om åsiktskorridoren och migrationspolitik

När Henrik Ekengren Oscarsson i december 2013 lanserade termen åsiktskorridor var det många som snabbt tog till sig ordet. Han definierar korridoren som den buffertzon där du fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd, och menade att den i Sverige är mycket smal. När SVT:s nyhetsprofil Anna Hedenmo i NEO instämde i att det finns en åsiktskorridor bland tyckareliten som inte representerar befolkningens åsikter tog debatten fart ytterligare. Jan Söderqvist kom häromdagen med en intressant invändning i SvD, när han pekade på det absurda att politiker, framförallt på den borgerliga sidan, klagar över bristen på utrymme i åsiktskorridoren när de själva har tillgång till både offentlighet och regeringsmakt.

Men åsiktskorridoren är inte ett nytt begrepp, i varje fall inte i den internationella litteraturen och forskningen. Själv stötte jag på begreppet i Rogers Brubakers artikel Comments on ”Modes of Immigration Politics in Liberal Democratic States, utgiven 1995. Där går han i svaromål på Gary Freemans förklaring av hur migrationspolitiken formas i liberala demokratier. Brubaker använder begreppet ”boundaries of legitimate discourse” vilket i stort sett är synonymt med åsiktskorridoren. Freemans argument är att liberala demokratier producerar värderingar som begränsar både vilken migrationspolitik som är möjlig och vad som uppfattas som legitima åsikter. Brubaker menar, å andra sidan, att åsiktskorridoren inte har med liberala demokratier och dess institutioner att göra. Vad som ryms i korridoren bestäms enligt honom i det diskursiva fältet; ett resultat av kulturella och politiska skeenden som är olika i både tid och rum. Jag ska nämna två exempel på att åsiktskorridoren kan vara olika beroende på tid och rum. Sverige var en liberal demokrati både på 80-talet och 2010-talet, men ändå har åsiktskorridoren förändrats. På 80-talet kunde den Socialdemokratiska regeringen, utan nämnvärda reaktioner, skriva att spontaninvandringen av personer med flyktingliknande skäl eller andra politisk-humanitära skäl föreslås ... i fortsättningen i stort anpassas till sysselsättningsläget, statens och kommunernas resurser samt landets politik i övrigt. Kommittén understryker att antalet kvotflyktingar och storleken av den individuella invandringen av icke-flyktingar som åberopar politiska skäl i stort bör vara beroende av sysselsättningsläget samt statens och kommunernas tillgängliga resurser (proposition 1983/84:114 Om invandrings och flyktingpolitiken, sid.20). Ett sådant uttalande, som går ut på att underordna volymen (farligt ord) invandrare efter landets kortsiktiga ekonomiska intresse, hade troligtvis idag mött ett ensidigt fördömande i den samlade offentligheten. Det som rymdes i åsiktskorridoren på 80-talet faller alltså numera utanför densamma. Likaså är både Danmark och Sverige liberala demokratier men med mycket stora skillnader i vad som accepteras i det offentliga samtalet. Det som faller inom åsiktskorridoren i Danmark faller utanför densamma i Sverige. Om det bör vi vara överens utan att vidare exempel behövs. Dessa två fall tyder på att Brubaker har rätt: att åsiktskorridoren i liberala demokratier är dynamisk i tid och rum.

Men har det offentliga samtalet och åsiktskorridoren någon påverkan på migrationspolitiken? Carl Dahlströms avhandling, Nästan Välkomna: Invandrarpolitikens retorik och praktik (2004), är intressant i sammanhanget eftersom den undersöker samspelet mellan det offentliga samtalet och den faktiska politiken. Han menar att granskningsprocessen som ett politikområde utsätts för är tudelad; Att den kritik som förs fram skiljer sig åt när det gäller retorik och praktik. Retoriken utvärderas i den offentliga diskussionen där moraliska frågor är de dominerande. Praktiken utvärderas av myndigheter, utredningar och revisioner där frågor om effektivitet är vanligast. Om politikens moraliska innehåll utvärderas av offentligheten kan åsiktskorridorens bredd vara en viktig faktor när migrationspolitiken utformas. När t.ex. Folkpartiet lanserade förslag om språktest i 2002 års valrörelse var reaktionerna i offentligheten ensidigt negativa. Förslaget uppfattades ligga utanför vad som accepteras i åsiktskorridoren. Återkopplingen på förslaget var ett moraliskt fördömande, trots att språktest finns i alla liberala demokratier och att det uppenbarligen fanns ett relativt stort stöd bland befolkningen för förslaget. Vad som i andra länder är en okontroversiell politisk fråga var i den svenska kontexten oacceptabelt. Sedan finns det givetvis inget, vilket Söderqvist påpekade, som hindrar en politiker eller ett parti att fortsätta driva frågan, oavsett vilken moralisk upprördhet som de möter i offentligheten. Men få orkar med att ständigt få sin moral ifrågasatt. Eller som min kollega Anders Hellström brukar påpeka: alla vill vara på de godas sida (Vi är de goda 2010). De norska forskarna Jan-Paul Brekke och Tordis Borchgrevik (2007) har också i skriften Talking about integration beskrivit det svenska debattklimatet om migrations- och integrationsfrågor som mjuk på utsidan och hänsynslös på insidan: While protecting conduct of minorities from criticism, the majorities/colleagues are attacked in a vile language.  Att utmana åsiktskorridoren kostar.

Åsiktskorridoren är därför inte betydelselös för inriktningen av migrationspolitiken. En smal åsiktskorridor kan nog bidra till att bibehålla en mer ”generös” migrationspolitik då alternativa röster och åsikter inte ses som legitima. En sidoeffekt är dock att stora delar av befolkningen inte känner sig representerade av eliten och att det växer fram alternativa offentligheter (t.ex. Avpixlat) och populistiska partier (t.ex. Sverigedemokraterna) som representerar de åsikter som faller utanför åsiktskorridoren. Att de 45 procent av befolkningen som vill minska flyktinginvandringen (Sandberg och Demker 2013) inte finner någon förståelse, vare sig bland de etablerade partierna eller i offentligheten får naturligtvis konsekvenser. Den mest intressanta frågan är dock obesvarad: Varför är åsiktskorridoren inom migrationspolitiken (och andra politikområden) så smal, just nu, i Sverige.

Nytt bokkapitel om Sveriges migrations- och integrationspolitik

I dagarna kommer boken European Immigration: A Sourcebook (second edition) ut. Antologin innehåller analyser av 28 länders migrations- och integrationspolitik. Jag har skrivit kapitlet om Sverige där jag sammanfattar Sveriges migrations- och integrationspolitik och landets erfarenheter av invandring. I sammanfattningen konstaterar jag bland annat:

Sweden is still, in many ways, an exceptional case in terms of migration and integration policy. It is, compared to other countries, relatively easy to immigrate to Sweden as a humanitarian, family or labour migrant. Once in the country, the immigrant basically has access to the same rights as a Swedish citizen. This migration regime has strong political support, despite a common understanding that integration itself has failed.

Ny publikation: Migration, Employment and Labour Market Integration Policies in the European Union (2011)

Hösten 2012 skrev jag en text till IOM om vad som hänt de senaste åren i Sverige när det gäller migration, arbetsmarknadsintegration och utvecklingen av migrations- och integrationspolitik. En förkortad version av texten är nu publicerad som en "country case study" i rapporten Migration, Employment and Labour Market Integration Policies in the European Union (2011).

Så här beskrivs rapporten av IOM:

The IOM LINET study Migration, Employment and Labour Market Integration Policies in the European Union (2011) analyses recent trends in labour migration and the labour market position of migrants, reflects on the possible impact of these trends on employment and the national labour markets, and relates these findings to the relevant legislative, institutional and policy developments. It covers, to the extent of data availability, new data and analysis for the year 2011.

Hela rapporten kan laddas ner här.

Utgifterna för migrations- och integrationspolitiken under 2012 beräknas till 17 miljader

Riksdagen har nu beslutat att stödja regeringens budget för migrations- och integrationspolitiken. 2012 års utgifter beräknas till 9 miljarder för migrationspolitiken och 8 miljarder för integrationspolitiken. ESV publicerar tidsserier över inkomster och utgifter i statsbudgeten. Så här har utgifterna för migrationspolitiken utvecklats sedan 1995.


Utgifterna för integrationspolitiken har inte ökat lika mycket över tid. I slutet av 1990-talet var utgifterna 8-9 miljarder per år. Sedan sjönk utgifterna successivt till 3,4 miljarder 2006, för att sedan stiga igen upp till 5,2 miljarder 2010. Sedan 2010 har utgifterna ökat med omkring 50 procent till omkring 8 miljarder 2012.

Lästips

Inget stöd för social turism

Corrado Giulietti, Martin Guzi, Martin Kahanec, Klaus F. Zimmermann, Unemployment Benefits and Immigration: Evidence from the EU (oktober 2011)

Studien undersöker om det finns ett samband mellan nivån på arbetslöshetsersättning och invandring till 19 Europeiska länder. Resultatet visar att migrationsflöden inom EU inte är relaterade till arbetslöshetsersättningens generositet och att det bara finns ett mycket svagt samband mellan nivån på arbetslöshetsersättningen och invandring från icke EU-länder. Enligt författarna finns det alltså inget empiriskt stöd för teorin om välfärdsmigration/social turism.

Ålder vid invandring påverkar skolresultat

Miles Corak, Age at Immigration and the Education Outcomes of Children (oktober 2011)

Det är väl belagt att de som invandrar till Sverige efter skolstart har betydligt sämre skolresultat än de som kommer innan skolstart (se t.ex. ESO-rapporten Sysselsättning för invandrare – en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration). Miles Coraks studie visar att mönstret är detsamma i Kanada.

Om social mobilitet i USA

Jeanne Batalova och Michael Fix, Up for Grabs: The Gains and Prospects of First- and Second-Generation Young Adults (november 2011)

Rapporten undersöker hur det går i USA för unga personer med utländsk bakgrund. Resultaten visar bland annat att det sker en social mobilitet över generationerna när det gäller utbildning och arbetsmarknad. Vissa grupper, t.ex. hispanics, klarar sig dock sämre än andra.

Lärdomar från USAs och Europas migrationspolitik

Philippe Fargues, Demetrios G. Papademetriou, Giambattista Salinari, and Madeleine Sumption, Shared Challenges and Opportunities for EU and US Immigration Policymakers (oktober 2011)

Slutrapporten från projektet Improving EU and US Immigration Systems: Learning from Experience sammanfattar resultaten om hur man kan lära sig av varandra och förbättra migrationspolitiken i Europa och USA.

Invandring är inte en moralisk fråga

Howard Duncan, verkställande chef på the Metropolis Project, är välkänd för oss i Sverige, bland annat från flera FORES-seminarier. I en intervju för finska tidningen HBL säger han att migrationspolitiken inte bör ha moralism som utgångspunkt. Migrationspolitiken bör också ta hänsyn till ekonomiska effekter och landets egna intressen för att invandringen ska vara långsiktigt hållbar.

Om man ser invandring som en moralisk fråga bäddar man för problem i framtiden.

Se invandringen som en ekonomisk tillgång i stället och välj invandrare som passar arbetsmarknaden, säger den kanadensiska experten Howard Duncan.

– När man gör invandrarna till välgörenhetsobjekt så nedvärderar man deras förmåga att bidra till samhället. De kanske inte ens får arbeta, säger professor Howard Duncan från universitetet i Ontario i Kanada.

– Som välgörenhetsmottagare kommer invandrarna att belasta den offentliga ekonomin och välfärdssystemet utan att kunna betala tillbaka speciellt mycket, om något. Det kommer en punkt då folk får nog och börjar ogilla både systemet och invandrarna. Systemet förlorar sin trovärdighet.

Det har hänt till exempel i Sverige, säger Duncan.

– Det finns en lärdom för Finland i det här: om man baserar den finländska invandringspolitiken på moral så alienerar man i längden de finländska skattebetalarna.

Storbritanniens migrationsminister svarar på frågor

Storbritannien har de senaste månaderna genomfört förändringar av migrationspolitiken. Migrationsminister Damian Green svarar med anledning av det på frågor från allmänheten.

Liberaler ifrågasätter svensk invandringspolitik

I dagarna har vi sett två uttalade liberaler göra oväntade inlägg. Oväntade eftersom de ifrågasätter dagens migrationspolitik utifrån en klassisk liberal position.

Tino Sanandaji, doktorand i offentlig politik och ekonomi vid University of Chicago, skriver i Svensk Tidskrift att det idag finns tillräckligt med forskning för att dra säkra slutsatser om invandringens påverkan på svensk ekonomi, och slutsatsen är inte glädjande. Invandringen från utanför Europa har fått påtagligt negativa effekter för samhällsekonomin. Liberaler bör därför inte, av rent principiella skäl, känna sig tvingade att försvara fri rörlighet över gränserna.
...
Fri invandring i den verklighet vi lever i gynnar förstås invandrare, men minskar både levnadsstandard och frihet i Sverige. Klassisk liberalism skiljer sig från socialism genom att det ger medborgare moralisk rätt att i en sådan intressekonflikt agera efter sitt egenintresse.

Charlie Levin, oberoende liberal debattör, skriver på Newsmill.

Om inte svensk borgerlighet själva omprövar den normativa värdepolitiken och blir tydliga i sina krav på individen och förväntningarna på densamma som samhällsmedborgare kommer SD fortsätta att växa i takt med orimligheten i de problemen som följer. Genom att fortsätta samma tystnadens politik är det regeringen och inte SD som faktiskt tvingar fram ett flyktingstopp i Sverige. Hittills har Sverige lyckats begränsa medborgarnas åtkomst till information kring allt från invandrarkriminalitet till hedersvåldets rätta ansikten. Det fullständigt pyr ute på nätet av avslöjanden och diskussioner som snart kommer att nå massorna i sin mest vulgära och obalanserade form. Det kan bara vara med ett barns naivitet man väljer att fortsätta på inslagen linje i integrationsdebatten och konsekvenserna kommer bli allvarliga för alla som tror på den öppna rörligheten som slutmål för den liberala samhällsidén.

IZA Discussion Papers: mars

Forskningsinstitutet IZA publicerar varje månad över 50 discussion papers, många av dem om migration och integration. Alla är inte intressanta, men att följa utgivningen gör att man får en bra översikt av forskningsläget. Under mars hittade jag följande:

Hipólito Simón, Raul Ramos, Esteban Sanromá, Occupational Mobility of Immigrants in a Low Skilled Economy: The Spanish Case

Luis Diaz-Serrano, Josep M. Raya, Is there Discriminatory Mortgage Pricing against Immigrants in the Spanish Lending Market?

Catia Nicodemo, Raul Ramos, Wage Differentials between Native and Immigrant Women in Spain: Accounting for Differences in the Supports

Giovanni Facchini, Max Steinhardt, What Drives U.S. Immigration Policy? Evidence from Congressional Roll Call Votes

Assaf Razin, Jackline Wahba, Free vs. Restricted Immigration: Bilateral Country Study

Alicia Adsera, Ana Ferrer, Age at Migration, Language and Fertility Patterns among Migrants to Canada

Denis Fougère, Francis Kramarz, Roland Rathelot, Mirna Safi, Social Housing and Location Choices of Immigrants in France

Francesc Ortega, Giovanni Peri, The Aggregate Effects of Trade and Migration: Evidence from OECD Countries

Kort sammandrag av Riksdagens migrationsdebatt

För er som inte orkar se eller läsa hela gårdagens riksdagsdebatt om migrationspolitik följer här ett kort sammandrag.

SD: Regeringen för en extrem invandringspolitik och underlättar för illegala invandrare.

M: SD är ett ytterlighetsparti. Överenskommelsen med Miljöpartiet ger en stabil grund för migrationspolitiken under mandatperioden.

S: Raul Wallenberg var en fin man. Allt fler blir äldre.

Mp: SD är främlingsfientliga. Fler ska få komma och stanna.

Fp: Vi liberaler är mest öppna av alla. Andra länder måste bli lika fina som Sverige.

C: Antisemitism, anti-ziganism, islamofobi. Sverigedemokraterna är politikens gamar.

V: Överenskommelsen ger inga konkreta svar. Danmark är elakt.

Kd: Barn ska få återförenas med sina föräldrar. Vi tycker bättre om barn än alla andra partier.

Mer om debatten i Tidningskrönikan.

Omläggning av politiken i Storbritannien

Få har väl missat premiärminister David Camerons tal om en misslyckad mångkulturell politik. Talet anknyter till den diskussion om assimilation och mångkulturalism som bl.a. förs på Newsmill och i dagstidningar. Den rapport av Andreas Johansson Heinö, Integration eller assimilation? En utvärdering av svensk integrationsdebatt, som startade debatten finns nu också på engelska. Få av inläggen tar dock upp vad den omsvängning som Cameron talar om betyder i praktisk politik. Några av dem är:

* Det ställs allt högre krav på kunskaper i engelska för att få invandra, en politik som påbörjades av den förra labour-regeringen.

The prime minister told the Commons: "The last government did make some progress on making sure people learnt English when they came to our country, I think we need to go further.

"If you look at the figures for the number of people who are brought over as husbands and wives, particularly from the Indian sub-continent, we should be putting in place - and we will be putting in place - tougher rules to make sure they do learn English and so when they come, if they come, they can be more integrated into our country."

* Det kommer, enligt Migrationsminister Damian Green, att bli svårare för invandrare att stanna permanent i landet.

Damian Green, the immigration minister, ... announce plans to review every settlement route amid concerns it is too easy for immigrants to stay indefinitely.

In an interview with The Daily Telegraph, he signalled new arrivals could be stopped, once here, from switching on to visas that pave the way for them to earn a British passport.

Mr Green also warned that widespread abuse of the student visa system is damaging the UK's reputation and likened bogus colleges to something "unpleasant that has crawled out from under a stone".

Uppdatering 8 februari:

Nu verkar det dessutom som att reglerna för arbetskraftsinvandring förskjuts ytterligare i riktning mot högt utbildade. I Storbritannien finns en lista på vilka yrken och jobb som är öppna för arbetskraftsinvandring.

The list of jobs open to workers from outside the EU will be cut by more than a third under recommendations published by the Home Office's immigration advisers yesterday.

The proposals are part of Government plans to raise the threshold for skilled worker visas to "graduate level" jobs, meaning only posts requiring that level of education or equivalent training will be open to migrants.

Professor David Metcalf, Mac chairman, said: "Skilled foreign workers make a valuable contribution to the British economy but, in the context of limits on migration, it is essential that the immigration system is designed to select those migrants we need the most.

"We have recognised this by ensuring our recommendations will allow the most skilled to continue to come and work here."

Damian Green, the immigration minister said: "This is a valuable contribution to ensuring that the immigration system allows firms to bring in people with necessary skills without immigration becoming the first resort to fill a wide range of available jobs.

Lästips II

Bra översikt om amerikansk migrationspolitik

Immigration Policy in the United States: An Update, Congressional Budget Office, December 2010

Poängsystem för invandring?

Selecting for Integration? What Role for a Point System?, Tamar Jacoby, The German Marshall Fund, December 15, 2010

Forskning om arbetsmarknadsintegration i Europa.

International Migration, Volume 49, Issue 1, February 2011 är ett temanummer om arbetsmarknadsintegration i Europa som intresserade bör kolla upp.

...focus is on inequalities between immigrants and natives with respect to the risk of unemployment and to the access to highly qualified occupations. After having highlighted similarities and differences across those countries, we tried to draw some general conclusions concerning the main factors that may have shaped new immigrants’ incorporation into West European labour markets. In particular, the role played by the nature of immigration and by the labour demand seems to be crucial.

Mer selektiv migrationspolitik i Australien

Australien spetsar till sin migrationspolitik. Fler högutbildade specialister som efterfrågas av företagen och färre familjeinvandrare ska få komma till landet.

Immigration Minister Chris Evans said the government would cut family migration places by 5750 and general skilled migration places by 3600, replacing them with 9150 additional employer-sponsored skilled migrants. Healthcare, engineering and mining were some of the high-skill areas highlighted in the budget.

"These reforms support the government's policy to deliver a more demand-driven skilled migration program that meets the needs of the economy in sectors and regions where there are shortages of skilled workers," Senator Evans said last night.

Arbetskraftsinvandringen koncentreras till färre yrken.

In a major rationalisation, Immigration Minister Chris Evans will today unveil a new list of just 181 skills, professions and occupations - down from the 400 cited in the old list.

Butter makers, journalists, script editors, fashion designers, intelligence officers, cooks and hairdressers are among those culled. But other, more specialised, professions - such as pharmacists - have also been dumped.

Senator Evans said the new list was part of an ongoing attempt by the government to decouple the link between education and immigration.

"Australia's migration program cannot be determined by the courses studied by international students," he said in a media release yesterday.

Sverigedemokraternas skuggbudget

Inte oväntat innehåller Sverigedemokraternas skuggbudget förslag på insatser för att begränsa invandringen. Många av förslagen känns igen från Danmark.

Inom asylpolitiken, t.ex.:
• Asyl skall endast beviljas åt personer av två kategorier: De som uppfyller kriterierna i FN:s flyktingkonvention (Genèvekonventionen) samt ett mindre antal kvotflyktingar som erbjuds asyl enligt avtal med UNHCR.
• Alla uppehållstillstånd som tilldelas nytillkomna utlänningar skall vara tillfälliga.
• Asylsökande skall, vid ankomst, noggrant informeras om svenska lagar och samhällsregler. Den som trots detta begår någon form av kriminell handling under sin handläggningsperiod skall utvisas utan vidare prövning av ansökan.
• Den asylsökande skall uppvisa handlingar som styrker identitet och nationalitet. Asylsökande som inte följer dessa anvisningar skall inte få sitt ärende prövat utan avvisas genast till det land han/hon senast kom ifrån.
• I syfte att säkerställa en persons identitet vid exempelvis anhöriginvandring, samt för att underlätta polisens arbete, skall det vara obligatoriskt för den som söker asyl eller uppehållstillstånd att lämna fingeravtryck och DNA-test.
• I syfte att bromsa segregationen och underlätta situationen för redan invandrartäta kommuner skall asylsökande bo på anvisad förläggning till dess att frågan om uppehållstillstånd är behandlad.

För anhöriginvandring:
För att äkta makar och därmed jämställda personer skall få uppehållstillstånd skall följande krav vara uppfyllda:
• Bägge parter skall vara över 24 år gamla.
• Äktenskapet får inte ha ingåtts under tvång.
• Den härboende personen skall påta sig fullt försörjningsansvar för den anhörige under en femårsperiod och skall dessutom betala en engångssumma, uppgående till ett prisbasbelopp, som ett bidrag till statens utgifter för den anhöriges svenskundervisning och övriga anpassningskostnader.
• Den härboende personen skall inte ha mottagit socialbidrag under minst ett år innan ansökningen sker.
• Den härboende personen får inte vara dömd för våld eller liknande mot en partner de senaste tio åren.
• Den härboende personen skall kunna erbjuda en bostad av rimlig storlek.
• Paret samlade anknytning till Sverige skall vara större än till något annat land. Detta gäller dock inte om den härboende personen är svensk medborgare eller har varit boende i landet i minst 25 år.
• Bägge parter skall underteckna en anpassningsförklaring där man förbinder sig att delta i det svenska samhällslivet efter bästa förmåga och att följa svenska lagar och regler.

Läs pressmeddelandet eller hela skuggbudgeten som pdf.

Så skiljer sig migrationspolitiken mellan partierna

Moderaterna har jämfört migrationspolitiken som alliansen respektive de grödgröna partierna går till val på. Granskningen handlar om:

1. Nya regler för arbetskraftsinvandring
2. Ett gemensamt asylsystem i EU
3. Asylsökandes möjlighet att välja eget boende (EBO)
4. Återvändande för dem som fått avslag på asylansökan
5. Försörjningskrav vid anhöriginvandring
6. En generell amnesti
7. Synen på fri invandring

Moderaterna menar i rapporten att förslaget om en amnesti, som Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver, skulle medföra ofinansierade utgifter på cirka fyra miljarder kronor, vilket motsvarar nästan hälften av statens kostnader för hela migrations- och integrationspolitiken.
Läs mer här.

Ännu svårare att få komma till och stanna i Danmark

Den danska regeringen och stödpartiet Dansk Folkeparti har ingått ett avtal om integrations- och migrationspolitik.

Några av delarna är:

* Väl integrerade invandrare skall ges möjlighet att få permanent uppehållstillstånd efter fyra år i landet till skillnad från efter sju år som tidigare.
* Flyktingar som reser på semester till sitt ’hemland’ utan tillåtelse kan få sitt uppehållstillstånd indraget i tio år.
* För familjeinvandring/återförening skall den personen som bor i Danmark ha varit självförsörjande i minst tre år, jämfört med dagens ett år.
* Invandrare får rösta i regional- och kommunalval efter fyra år, jämfört med dagens tre år.
* Vid fängelsedom på ett och ett halvt år eller mer kan man inte ges permanent uppehållstillstånd.
* Asylsökande som får avslag och inte reser ut frivilligt ges inreseförbud i Danmark.

Hela avtalet kan läsas på Integrationsministeriets hemsida. Läs också om förslagen och reaktionerna på förslagen i Politiken.dk.

Australien inför högre krav på språkfärdigheter för att få invandra

Australien har infört infört nya tuffare regler för arbetskraftsinvandring och för att komma som student till landet. Kraven på utbildning och kunskaper i engelska höjs.

Australia tightened its migration rules Monday in favor of English speakers and professionals, saying the country has been attracting too many hairdressers and cooks and too few doctors and engineers.

Immigration Minister Chris Evans blamed the overrepresentation of lower skilled immigrants on a system put in place by Prime Minister John Howard, whose government lost power in 2007 elections.

"Under the Howard government, we had a lot of cooks, a lot of hairdressers coming through," Evans told reporters. "We were taking hairdressers from overseas in front of doctors and nurses it didn't make any sense."

The new rules will favor applicants who already have job offers over those who merely have qualifications or who are studying. The measures are expected to dampen enrollment in Australian colleges by foreign students hoping to settle in the country.

Australia continues to have a shortage of accountants, partly because many of the 40,000 accountants who immigrated in the past five years did not have the professional or language skills to find work, Mr. Evans said.

Finska regeringens förslag om ny utlänningslag

Regeringen i Finland har lagt fram två propositioner. En handlar om ny organisation för introduktion av nyanlända invandrare och den andra om ändringar i utlänningslagen. Reglerna för familjeåterförening stramas åt, förbudet att arbeta för asylsökande utökas till sex månader för de som inte klargör sin identitet och alla asylsökande ska erbjudas åldersbestämning genom rättsmedicinsk undersökning. Om den sökande motsätter sig en undersökning ska han/hon behandlas som vuxen när asylansökan bedöms. Propositionen innehåller också en utvidgning av försörjningskravet som nu också ska gälla alla familjer som bildas efter att utlänningen har anlänt till Finland.

I korthet

Kanada är på väg att införa visum för tjeckiska medborgare för att minska antalet asylsökande romer.

Italien inför ny migrationslag som bland annat gör illegal invandring brottligt.

OECD har släppt sin årliga migrationsrapport.