måndag 28 februari 2011

Sverige har världens bästa integrationspolitik

Idag lanseras MIPEX III, ett index som mäter olika länders integrationspolitik. Sverige hamnar åter igen i topp och är det enda landet som får högsta betyg: favourable. Här är de länder som toppar listan.

1. Sverige (83)
2. Portugal (79)
3. Kanada (72)
4. Finland (69)
5. Nederländerns (68)
6. Belgien (67)
7. Norge (66)
8. Spanien (63)
9. USA (62)
10. Italien (60)

Ranked 1st again, Sweden’s ‘mainstreaming’ approach works to improve equal opportunities in practice. All residents are legally entitled to be free from discrimination, live with their family and secure in their residence and citizenship. Within Sweden’s social model, each individual is also legally entitled to support that addresses their specific needs (e.g. labour market introduction, orientation programmes, Swedish language and mother tongue courses).

All Swedish residents still enjoy largely equal rights and responsibilities. Newcomers saw few changes affecting Sweden’s MIPEX score, but new laws may improve implementation and impact. An employer-based immigration system and labour market introduction structure should help more become self-sufficient – and faster. It should also help them meet new family reunion conditions. Government wants these to act as incentives – not obstacles – in practice because a newcomers’ right to family life is equally important. Integration policy benefits from Sweden’s commitment to evaluation and partnership with researchers, civil society and immigrants themselves.


Värt att notera är att Sverige får betyget 100% när det gäller arbetsmarknaden.

All workers are treated equally and use targeted support to address their individual needs. Once residents obtain a permit of at least 1 year, the Swedish labour market does not create distinctions between Swedes and EU/non-EU nationals. For example, study grants are available for anyone working, including childcare within the family. Newcomers are informed of their rights under labour law through introduction programmes, unions, NGO partnerships and several multilingual websites (unlike in half the MIPEX countries). The 2008 Swedish Immigration Law reinforces that all workers have equal rights to fight exploitation and unfair competition (also unlike half). Immigrants to Sweden will find that rare combination of a country experienced with immigration and open to their economic potential.

Uppdatering: Resultaten börjar att uppmärksammas i svensk media. Nu återstår den stora frågan. Om Sverige har den bästa integrationspolitiken, varför har Sverige inte den bästa integrationen?

Kymlicka: Mångkulturalism är en succé

Will Kymlicka har på uppdrag av regeringen i Kanada gjort en slags utvärdering av landets mångkulturella politik: The Current State of Multiculturalism in Canada. Kymlicka är en känd forskare som länge varit tongivande i såväl forskning och debatt om den politiska mångkulturalismens fördelar. Han har tidigare argumenterat för att mångkulturalism leder till både integration och social sammanhållning och han kommer till samma slutsats även nu:

I believe thar the 35-year debate in Canada between those who argue that multiculturalism promotes civic integration and those who argue that it promotes ethnic isolation can now safely be put to rest. Recent studies ... provide strong evidence that multiculturalism in Canada promotes integration and citizenship, both through its effect om attitudes, self-understanding and identity at the individual level and through its effect on institutions at the social level.

I rapporten diskuterar Kymlicka också bakslaget för den mångkulturella samhällsmodellen i Europa. Han menar, i försvar för en mångkulturell modell, att de länder i Europa som anammat en mångkulturell politik har lyckats bättre än andra länder, Han menar också att avståndstagandet från mångkulturalismen främst är retorisk och att mycket lite av den mångkulturella politiken verkligen har dragits tillbaka.

fredag 25 februari 2011

Nora i topp i Fokus integrationsranking

I år är det, enligt Fokus ranking, Nora som är Sveriges bästa kommun på integration. Det verkar vara dagsformen som avgör, för Gnosjö som brukar vara bland de bästa halkar ner till plats 136. Fokus lyfter fram tre förklaringar till framgångarna i Nora:

* Örebro. Kort pendlingsavstånd till en större stad är viktigt. Noraborna har bara fyra mil till Örebro. Men även Mälardalens arbetsmarknad ligger inom räckhåll.

* En omsorgsfull flyktingmottagning och strategisk bostadspolitik.

* Mysfaktorn. Alla känner alla här, det är tryggt och framför allt är föreningslivet väldigt aktivt. Särskilt för barnfamiljer som kommer hit är tryggheten viktig. Det finns inte direkt något busliv bland ungdomar heller.

lördag 19 februari 2011

Beräkning av invandringens ekonomiska effekter i Danmark

Den danska liberala tankesmedjan CEPOS har publicerat en rapport där invandringens ekonomiska effekter i Danmark beräknas. Deras resultat visar att invandrare (och deras barn) från "mindre utvecklade länder" innebär en kostnad för samhället, medan det är omvänt för invandrare från andra länder. De föreslår också en rad reformer för att vända invandringen till en vinst.

“Det fremgår, at indvandrere og efterkommere fra mindre udviklede lande svækker de offentlige finanser med knap 16 mia. kr. i 2010. Der er derfor et betydeligt potentiale for at forbedre nettobidraget. Det kan hjælpes på vej ved, at man belønner beskæftigelse og gør indkomstoverførslerne mindre generøse. Sådanne initiativer kan eksempelvis bestå i en styrkelse af optjeningselementet for at kunne modtage start- og kontanthjælp, førtidspension og andre ydelser, ligesom der for indvandrere kan stilles krav om, at der tegnes forsikringer mod sygdom, invaliditet etc. Hvis man i højere grad skal tiltrække højproduktive udlændinge, kan det hjælpes på vej ved at sænke skattetrykket og herunder den øverste marginalskat,” siger cheføkonom Mads Lundby Hansen, CEPOS.

“Endelig vil lavere mindsteløn eller indslusningsløn øge beskæftigelsen for indvandrere og efterkommere med få uddannelsesmæssige kvalifikationer. Det vil betyde, at også personer med beskedne færdigheder, men i øvrigt vilje til at arbejde, kan skabe sig en tilværelse i Danmark til gavn for både dem selv og samfundet,” siger cheføkonom Mads Lundby Hansen, CEPOS.


Nu när jag är inne på ämnet så verkar det som att professor Jan Ekberg nu har publicerat sina resultat från ESO-rapporten Invandringen och de offentliga finanserna på engelska.

fredag 18 februari 2011

Vad vill kritiker av mångkulturalismen förändra?

De senaste månadernas debatt om mångkulturalismen** gör mig förvirrad (Se till exempel Per Wirtén, Andreas Johansson Heinö, Dick Erixon, Marcus Svensson, Isobel Hadley-Kamptz, Lisa Bjurwald, en lång rad inlägg på Newsmill och Filosofiska Rummet). Den handlar om mångkulturalism som politiskt projekt är bra eller dåligt. Om den leder till samhällelig splittring eller social sammanhållning. Men debatten håller sig nästan endast på idéstadiet - en politisk-filosofisk kamp om att företräda det goda och rättfärdiga samhällsprojektet. Någon gång måste man lämna meta-debatten bakom sig. Få, om någon, frågar sig om Sverige och andra europeiska länder verkligen bedriver en mångkulturell politik och vad i den faktiska politiken som bör förändras för att den mångkulturella politiken ska avvecklas. Och vad är alternativen? Jag skulle vilja föra fram några tankar kring detta.

För det första har Sverige en integrationspolitik, inte en mångkulturell politik. Det har vi haft sedan Riksdagen 1997 antog propositionen Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik (Prop. 1997/98:16). I propositionen utmönstrades termen mångkulturalism. Inte någonstans talas det där om att politiken är mångkulturell. Istället är det centrala begreppet individuell mångfald. Målgruppen är individer, inte grupper och målet för politiken är alla individers - inte gruppers - lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Där slås också fast att såväl individ som samhället behöver anpassas för att så ska bli fallet. Undersökningar visar att politiken har lyckats. Sverige är det land som i allra störst utsträckning ger de som invandrar lika rättigheter (Mipex). Integrationspolitiken har alltså levererat det som riksdagen begärde.

För det andra finns det vissa rester kvar än idag av den gamla invandrarpolitik som etablerades på 1960-, 70- och 80-talet. Till de insatser och program som helt eller till del kan räknas som "mångkulturella" är modersmålsundervisning och stöd till föreningar bildade på etnisk/kulturell grund. Eventuellt kan stöd till trossamfund räknas till en mångkulturell politik. Menar kritikerna av en mångkulturell politik att modersmålsundervisning och/eller särskilt föreningsstöd ska tas bort?

För det tredje finns det nyare politiska beslut som kan tolkas som mångkulturell politik. Friskolereformen öppnade upp för skolor som baseras på etnisk/kulturell/religiös grund. Men samtidigt lyder de under samma regler och lagar som andra skolor. Också den nya diskrimineringslagen kan antas understödja en mångkultuell politik. Lagen har gett den subjektiva känslan av diskriminering utifrån etnicitet och religion ett större utrymme. Det, i kombination med en betydligt bredare definition av positiv religionsfrihet än i t.ex. Europakonventionen, har lett till ökade möjligheter att kräva undantag från generella regler på arbetsmarknaden och på arbetsplatser. Vill kritiker av mångkulturalismen ta bort möjligheten till etniska/konfessionella friskolor och/eller förändra diskrimineringslagen?

För det fjärde finns det sedan länge säråtgärder som det är svårare att se som mångkulturella, t.ex. samhällsinformation, tolkhjälp och utbildning i svenska. Nyare former av sådan politik är insatser för att validera/värdera utländskt förvärvade utbildningar, yrkesutbildningar på modersmålet eller arbetsmarknadsinsatser (instegsjobb och nystartsjobb) som kan antas gynna nyanlända invandrare. Det är politik som kan inrymmas oavsett politisk inriktning, mångkulturell eller ej. Sådana insatser handlar inte om kultur eller identitet utan bör värderas utifrån om de är effektiva eller inte.

För det femte finns det beslut på lokal och regional nivå som kan understödja en mångkulturell politik men det tänker jag inte utveckla vidare just nu.

Min poäng är att de som kritiserar en mångkulturell politik bör konkretisera vad de menar. Vad vill de se för konkreta politiska förändringar? Och tror de verkligen att de begränsade inslag av mångkulturell politik som finns i Sverige verkligen spelar någon större roll för samhällets sammanhållning?

** Med mångkulturalism menar jag statliga/offentliga insatser, regler och lagar som ger stöd och bekräftelse till grupper (och individer) att upprätthålla sin etniska/kulturella/religiösa tillhörighet.

måndag 14 februari 2011

Utvärdering av den norska medborgarskapslagen

Oxford Research har på uppdrag från den norska regeringen genomfört en utvärdering (Rettigheter og tilhørighet. Evaluering av statsborgerregelverket) av deras medborgarskapslagstiftning. Några resultat:

* Medborgarskap är mer attraktivt för invandrare som kommer från länder utanför Europa, USA och Australien. Dessa söker norskt medborgarskap även om de måste överge sitt gamla. För att även andra ska välja att bli norska medborgare ber författarna regeringen överväga möjligheten att tillåta dubbelt medborgarskap.

* Att bli medborgare är främst är en praktisk fråga och har inte någon större känslomässig betydelse. Norskt medborgarskap verkar inte leda till ökad (arbetsmarknads)integration. Det finns till och med tecken på att naturalisering har en liten negativ effekt när det gäller tillhörighet, sysselsättning och inkomst. Det beror enligt utvärderingen på att medborgarskapet ger större möjligheter att resa tillbaka till ursprungslandet under kortare eller längre perioder.

"...citizenship seems to be connected to the acquisition of rights and protection. Increased possibilities for mobility and protection seems to be the principal reason for applying for Norwigan citizenship, especially for those immigrants from Asia, Africa and South America."

* Kraven för att bli medborgare, t.ex. dokumenterad norska- och medborgarskapsutbildning, upplevs inte som något stort hinder för att bli medborgare. Det gör däremot principen om ett medborgarskap. Där finns en tydlig målkonflikt mellan staten och potentiella medborgare.

Författarna menar också att regeringen bör förtydliga målen med medborgarskapspolitiken och ge politiken en starkare teorietisk grund samt att medborgarskapsceremonierna inte har någon praktisk effekt för integrationsprocessen.

fredag 11 februari 2011

Lästips IV

Kartläggning av den utrikes födda befolkningen i USA

William A. Kandel, The U.S. Foreign-Born Population: Trends and Selected Characteristics, CRS Report for Congress, January 18, 2011

Kanada: Det går bra för barn till invandrare och för dem som invandrat som barn

Aneta Bonikowska and Feng Hou, Reversal of Fortunes or Continued Success? Cohort Differences in Education and Earnings of Childhood Immigrants, Statistics Canada, January 2011

Patrick Grady, How are the Children of Visible Minority Immigrants Doing in the Canadian Labour Market?, Global Economics Working Paper No. 2011-1, January 27, 2011

Bra översikt av Finlands migrations- och integrationspolitik

Arno Tanner, Finland's Balancing Act: The Labor Market, Humanitarian Relief, and Immigrant Integration, Migration Information Source, January 2011

Bra översikt om ensamkommande barn

Amanda Levinson, Unaccompanied Immigrant Children: A Growing Phenomenon with Few Easy Solutions, Migration Information Source, January 2011

Finns det ett samband mellan integration och terrorism?

Justina A. V. Fischer, Immigration, Integration and Terrorism: Is There a Clash of Cultures?, CEIS Working Paper No. 182, December 2010

tisdag 8 februari 2011

Stor opinionsundersökning om attityder till invandring och invandrare

Transatlantic Trends: Immigration är ett projekt som sedan 2008 genomför opinionsundersökningar om attityderna till invandring och invandrare i USA, Storbritannien, Spanien, Frankrike, Nederländerna och Kanada.

Årets undersökning visar bland annat:

* Immigration as a Problem or an Opportunity:
Perceptions of immigration as a problem or opportunity have showed little variance since 2008, the first year of the survey. Majorities in the United States, the U.K., and Spain still saw immigration as a problem, while French, German, Dutch, and Italian respondents remained divided. Canadians continued to see immigration as an opportunity.

Economic Hardship and Attitudes:
Among unemployed Europeans, 43% believed immigrants take jobs from natives; the average in Europe was 35%. In the United States, 63% of those whose financial situation worsened in 2010 saw immigrants as a threat in the job market jobs, more than the average of 56%.

Perceived Fiscal Burden:
Overall, majorities or pluralities in all countries polled believed that immigrants benefit more from health and welfare services than they contribute in taxes. Spain and the United States had the highest proportion agreeing with this statement (both 67%).

Immigrant Integration:
Most in Europe held unfavorable views on the state of immigrant integration. Spain was the only country with a slight majority (54%) saying that immigrants are integrating well. North Americans held a more positive view, with 59% of Americans and 65% of Canadians claiming that immigrants are integrating well.

Second-Generation Muslims:
Integration of the children of Muslim migrants was viewed favorably in Canada (66%), the United States (62%), Italy (60%), the U.K. (59%), and the Netherlands (56%). France was split, with 50% answering likewise, while the Spanish (42%) and Germans (36%) indicated that second-generation Muslims were not integrating well.


Läs mer om resultaten av undersökningen i Deutsche Welle, Daily Mail och Canada.com.

måndag 7 februari 2011

Omläggning av politiken i Storbritannien

Få har väl missat premiärminister David Camerons tal om en misslyckad mångkulturell politik. Talet anknyter till den diskussion om assimilation och mångkulturalism som bl.a. förs på Newsmill och i dagstidningar. Den rapport av Andreas Johansson Heinö, Integration eller assimilation? En utvärdering av svensk integrationsdebatt, som startade debatten finns nu också på engelska. Få av inläggen tar dock upp vad den omsvängning som Cameron talar om betyder i praktisk politik. Några av dem är:

* Det ställs allt högre krav på kunskaper i engelska för att få invandra, en politik som påbörjades av den förra labour-regeringen.

The prime minister told the Commons: "The last government did make some progress on making sure people learnt English when they came to our country, I think we need to go further.

"If you look at the figures for the number of people who are brought over as husbands and wives, particularly from the Indian sub-continent, we should be putting in place - and we will be putting in place - tougher rules to make sure they do learn English and so when they come, if they come, they can be more integrated into our country."


* Det kommer, enligt Migrationsminister Damian Green, att bli svårare för invandrare att stanna permanent i landet.

Damian Green, the immigration minister, ... announce plans to review every settlement route amid concerns it is too easy for immigrants to stay indefinitely.

In an interview with The Daily Telegraph, he signalled new arrivals could be stopped, once here, from switching on to visas that pave the way for them to earn a British passport.

Mr Green also warned that widespread abuse of the student visa system is damaging the UK's reputation and likened bogus colleges to something "unpleasant that has crawled out from under a stone".


Uppdatering 8 februari:

Nu verkar det dessutom som att reglerna för arbetskraftsinvandring förskjuts ytterligare i riktning mot högt utbildade. I Storbritannien finns en lista på vilka yrken och jobb som är öppna för arbetskraftsinvandring.

The list of jobs open to workers from outside the EU will be cut by more than a third under recommendations published by the Home Office's immigration advisers yesterday.

The proposals are part of Government plans to raise the threshold for skilled worker visas to "graduate level" jobs, meaning only posts requiring that level of education or equivalent training will be open to migrants.

Professor David Metcalf, Mac chairman, said: "Skilled foreign workers make a valuable contribution to the British economy but, in the context of limits on migration, it is essential that the immigration system is designed to select those migrants we need the most.

"We have recognised this by ensuring our recommendations will allow the most skilled to continue to come and work here."

Damian Green, the immigration minister said: "This is a valuable contribution to ensuring that the immigration system allows firms to bring in people with necessary skills without immigration becoming the first resort to fill a wide range of available jobs.