Dags att återupptäcka OECD:s International Migration Outlook

I somras kom OECD:s årliga International Migration Outlook utan att, vad jag såg, tillägnas ens en liten notis i svensk media. För mig som älskar internationella jämförelser av migrations- och integrationspolitik är boken en guldgruva. Tyvärr har jag i år inte tillgång till hela boken med medföljande länkar till nedladdningsbar statistik. Men som tur är finns en hel del godbitar tillgängliga gratis på OECD:s hemsida. Så här ser t.ex. sysselsättningen ut för utrikes födda i några utvalda länder (2007-2010, 15-64 år). Klicka på bilden för att se resultaten tydligare.

De sex länderna är sorterade i rangordning efter 2010 års förvärvsfrekvens för utrikes födda, där Norge har den högsta (68,9%) och Sverige den lägsta (61,3%) andelen sysselsatta. Det finns dock länder som jag inte tagit med, där utrikes födda har en lägre andel sysselsätta än i Sverige. På Irland, som bara för några år sedan användes som föredöme i integrationsdebatten, har utrikes föddas sysselsättning sjunkit med 10 procentenheter sedan 2008 till knappt 60 procent år 2010. I Frankrike är knappt 58 procent sysselsatta och Belgien ligger som vanligt sämst till, 52,5 procent år 2010.

Det går också att ta del av en kort sammanfattning av utvecklingen i Sverige och annan statistik som rör arbetsmarknad och migrationsflöden.

Bloggen fortfarande på sparlåga

Det finns varken energi eller tid för mig att hålla bloggen uppdaterad just nu. Men jag kan ju i all hast tipsa om:

- Att OECD har gett ut sin årliga migrationsrapport: International Migration Outlook 2010. Som vanligt späckad med nyttig information: Migration och naturalisering i OECD:s medlemsländer, situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda, hur lågkonjunkturen påverkat integrationen m.m.

- Sakine Madons skrift för Bertil Ohlininstitutet: Sluta särbehandla! Om identitetspolitikens återvändsgränd

- Att en ny medborgarskapslag har trätt i kraft i Nederländerna.

An amendment passed in June includes restrictions of multiple citizenship for persons raised in the Netherlands, an acquisition option for latent Dutch citizens, the introduction of double language tests in the Caribbean parts of the Netherlands and withdrawal of citizenship for crimes harming essential interests of the state.

- Att Eurostat har publicerat ny statistik om antalet asylsökande och antalet som naturaliserats i EU:s medlemsländer.

Årets stora migrationsrapport är här!

En av årets stora höjdpunkter i migrations- och integrationsbranschen är när OECD släpper sin årliga migrationsrapport. I år är temat arbetskraftsinvandring och lågkonjunkturens inverkan på arbetsmarknadsintegrationen. Det första jag brukar göra är att se vad OECD skriver om Sverige och hur Sverige skiljer sig från andra länder när det gäller trender och politik. Efter en snabb läsning noterade jag bland annat följande:

Det har varit en positiv utveckling på arbetsmarknaden för utrikes födda i många OECD-länder de senaste åren. Danmark pekas ut som särskilt framgångsrikt. Det är två faktorer som påverkar arbetsmarknadsintegrationen. 1. bättre integration på arbetsmarknaden och 2. invandringens sammansättning. OECD konstaterar att det som framförallt inverkat positivt på arbetsmarknadsintegrationen i många länder, t.ex. Danmark, är att invandringen skiftat från humanitär invandring och anhöriginvandring till arbetskraftsinvandring.

Invandrare tenderar att vara överrepresenterade i konjunkturkänsliga sektorer, men det gäller inte i lika hög utsträckning i Norge, Sverige och Storbritannien där uppemot 80 procent av utrikes födda arbetar inom servicenäring. I de nordiska länderna arbetar uppemot 30 procent av de utrikes födda inom hälsa, socialt arbete eller utbildning. OECD har undersökt olika sektorers konjunkturkänslighet och kommit fram till att invandrare inte är mer konjunkturkänsliga än inrikes födda i länder som Sverige, Danmark, Norge, Österrike, Belgien och Tyskland. Sverige är också ett land som utmärker sig genom att utrikes födda inte är starkt överrepresenterade i temporära jobb.

Det är i de flesta länder ett tydligt samband mellan nettomigration och ekonomisk konjunktur. Sambandet har dock försvagats under 80- och 90-talet. Sambandet mellan migration och konjunktur är mycket svagt i Sverige och USA jämfört med t.ex. Australien, Tyskland och Schweiz. Sverige har alltså en migrationspolitik som inte tar hänsyn till landets ekonomiska förutsättningar.

Sverige är det enda landet i EU som fullt ut öppnat upp för fri arbetskraftsinvandring från alla de nya EU-länderna (EU8 och EU2). Endast Sverige och Finland tillåter t.ex. fri rörlighet för medborgare från Bulgarien och Rumänien.

Till skillnad från andra länder använder sig inte Sverige av begränsningar av arbetskraftsinvandring till specifika branscher (efterfrågan) eller av vissa invandrare (utbud). ”…in marked contrast to the general trend towards restriction, and despite the current econimic crisis, for 2009 Sweden significantly relaxed its labour market test”. (sid.39) OECD noterar att invandrare till Sverige ges lika rättigheter till sociala förmåner och familjeinvandring tillåts omedelbart.

Kanada och Sverige lyfts fram av OECD som två av få exempel av länder som har gratis språkutbildning för alla invandrare.

Ni har väl inte missat SCB:s nya befolkningsprognos

Den nya befolkningsprognosen från SCB visar att den utrikes födda befolkningen förtsätter att öka i Sverige.

Det totala antalet personer i arbetsför ålder, 20-64 år, är idag 5,4 miljoner. År 2060 beräknas dessa öka med knappt 300 000 till 5,7 miljoner. Det är de utrikes födda som står för hela ökningen av personer i arbetsför ålder.

De senaste åren har nettoinvandringen varit rekordhög, över 50 000 per år. På sikt antas Sverige ha en invandring på 76 000 och en utvandring på 57 000. Det ger en nettoinvandring på drygt 19 000.

Däremot beräknas vi inte ha någon naturlig folkökning på sikt. En naturlig folkökning innebär att antalet födda är större än antalet döda. Efter år 2030 är det antagandet om ett invandringsöverskott som gör att folkökningen fortsätter. Då beräknas nämligen antalet döda överstiga antalet födda.

Vikten av en bra integrationspolitik har aldrig varit större!

Se också ny befolkningsstatistik för första kvartalet 2009. Det är den utomeuropeiska invandringen som ökar.

Den främsta orsaken till att Sveriges befolkning ökar är att invandringen kraftigt överstiger utvandringen. Under det första kvartalet invandrade 22 124 personer. Under samma period utvandrade 9 594 personer. Detta gav ett invandringsöverskott på 12 530 personer, och är en ökning jämfört med 2008 då överskottetet var 10 687 personer.

Den största gruppen som invandrade till Sverige var svenska medborgare (3 857), följt av irakiska (2 451) och somaliska medborgare (1 305). Antalet polacker och rumäner som invandrar har minskat med en tredjedel jämfört med första kvartalet 2008, och var under första kvartalet 1 187 respektive 425 personer. Motsatt utveckling har till exempel skett bland de afghanska medborgarna. Totalt invandrade 389 afghaner under första kvartalet, vilket var nära dubbet så många som under samma period förra året.

Arbetslöshet bland utrikes födda i OECD-länder

Klicka på diagrammet för en tydligare bild.

Diagrammet, hämtat från International migration outlook (OECD, 2008), visar hur överrepresenterade utrikes födda är bland de arbetslösa. Det är i de nordiska länderna, Belgien och Nederländerna, Schweiz och Österrike som utrikes föddas arbetslöshet relativt sett är högst. I länder som USA, Grekland, Canada, Australien och Portugal är utrikes föddas arbetslöshet i nivå med den övriga befolkningen.

Utrikes födda i OECD-länder

Här är ännu ett diagram från OECD rapporten International Migration Outlook 2008. Diagrammet över andelen utrikes födda i olika länder är kanske inte lika intressant som de jag skrivit om tidigare, men det tål att begrundas trots allt.


Det kanske mest överraskande och värt att uppmärksamma är:
- att andelen utrikes födda är så pass stort i Schweiz,
- att USA inte har mycket högre andel utrikes födda än Sverige och betydligt mindre än andra traditionella invandringsländer i den nya världen som Australien, Kanada och Nya Zeeland,
- att Irland mycket snabbt förvandlats från ett utvandringsland med få invandrare till att vara ett av världens största invandringsländer

Antalet asylsökande till OECD-länder

Ännu en godbit från OECD:s senaste migrationsrapport International Migration Outlook 2008, denna gång antalet asylsökande till olika länder.


Bilden (klicka för att se tydligare) visar att Sverige, i förhållande till folkmängd, har nästan dubbelt så många asylsökande som det land med näst flest och tio gånger så många asylsökande som genomsnittet i OECD. Inte illa för att land i utkanten av världen.

Ny artikel hos Tema Asyl

Jag har skrivit en artikel om OECD:s årliga migrationsrapport för TemaAsyl.se.

Årets stora migrationsrapport från OECD har kommit ut. International Migration Outlook 2008 innehåller omfattande fakta och statistik över bl a migrationsflöden och invandrares arbetsmarknadsintegration. Årets fördjupningstema handlar om situationen för lågkvalificerade (och irreguljära) invandrare samt återvändande/återvandring. I rapporten redovisas också förändringar i migrations- och integrationspolitiken i respektive medlemsland.

Årets viktigaste migrationsrapport har kommit

För oss som jobbar med migrations- och integrationsfrågor är OECD:s årliga migrationsrapport, International Migration Outlook, en bibel. Årligen redovisar de politikområdets utveckling, hur migrationsflödena ser ut, hur integrationen fungerar och presenterar några fördjupande analyser. Det går att läsa en svensk sammanfattning som pdf, men jag rekommenderar verkligen ett besök på ett bibliotek för att ta del av den fullständiga versionen.

I denna årliga publikation analyseras den senaste tidens utveckling med avseende på migrationsrörelser och migrationspolitik i dessa länder. Författarna understryker den ökande betydelsen av inflödet av högt kvalificerade arbetstagare, temporär arbetskraft och studerande. Man undersöker också närmare de ökande migrationsflödena i områden med fri rörlighet, främst i Europa. Årets upplaga koncentrerar sig på immigranternas sysselsättningssituation och deras bidrag till förändringarna i OECD-ländernas totala sysselsättningsstruktur.

För första gången presenteras en “resultattabell” för arbetsmarknadsintegration och en analys av löneskillnaderna mellan invandrare och infödda. Publikationen granskar också de viktigaste förändringarna i de migrationspolitiska programmen, bl.a. ny lagstiftning som reglerar immigranters inresetillstånd, vistelse och tillträde till arbetsmarknaden. Den selektiva rekryteringen av invandrarna på grundval av arbetsmarknadens behov beskrivs, liksom åtgärder för att underlätta invandrarnas integrering. Internationell samverkan för att förbättra gränskontrollen och bekämpa illegal invandring analyseras i detalj.

Jag kommer att delge små smakprov från rapporten de kommande veckorna med fokus på Sveriges situation. Håll ögonen öppna.