måndag 15 december 2014

Nu är jag licentiat


I fredags försvarade jag min licentiatavhandling. Så här ser min svenska sammanfattning ut.


Denna licentiatavhandling är ett första steg i en process där slutmålet är en doktorsavhandling. Avhandlingen innehåller två expertgranskade artiklar, varav en är samförfattad, och en artikel som är klar för att skickas till en vetenskaplig tidskrift. Två artiklar handlar om arbetskraftsinvandring och en om lokal integrationspolitik.

Who Gets in and Why? The Swedish Experience with Demand Driven Labour Migration – Some Preliminary Results är publicerad i Nordic Journal of Migration Research. Artikeln baserar sig på expertintervjuer, offentlig statistik och sekundärlitteratur, och beskriver och analyserar vad som hänt med arbetskraftsinvandringen sedan den nya lagen om arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES trädde i kraft i december 2008. En slutsats är att arbetsmarknadens struktur, tillgången på arbetsmarknadsinformation och internationella nätverk är centrala faktorer för att förstå vilken typ av arbetskraftsinvandring som kommit till Sverige efter 2008 års liberalisering. Den andra artikeln om arbetskraftsinvandring är klar för publicering och kan ses som en fortsättning och fördjupning av artikel ett. Det empiriska materialet i The effects and effectiveness of the Swedish demand driven labour migration policy är registerbaserad statistik vilket gör det möjligt att mer ingående studera effekterna av den nya lagstiftningen. Artikeln visar att den huvudsakliga effekten är att arbetskraftsinvandringen har ökat, och att ökningen beror på att allt fler kommer för att arbeta i yrken där det redan finns ett överskott av arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Många som kommer som arbetskraftsinvandrare söker dessutom asyl. Båda dessa artiklar studerar effekterna av migrationspolitik, d.v.s. statens roll och möjlighet att styra invandringen. Sammantaget visar artiklarna att den nya lagen påverkat inflödet av arbetskraftsinvandrare, men inte på det sätt som önskades av regering och riksdag.

A Local Dimension of Integration Policies? A Comparative Study of Berlin, Malmö, and Rotterdam är skriven tillsammans med Rianne Dekker, Bernhard Krieger och Peter Scholten och publicerad i International Migration Review. Artikeln studerar relationen mellan den lokala och statliga nivån i tre städer och länder när det gäller integrationspolitik: Malmö – Sverige, Rotterdam – Nederländerna och Berlin - Tyskland. Frågan är om integrationspolitiken på lokal nivå skiljer sig från de traditionella nationella integrationsmodeller som länder brukar tillskrivas. Analysen ger inget entydligt svar, men visar att de nationella integrationsmodellerna fortarande är betydelsefulla. I den planerade doktorsavhandlingen kommer temaområdet lokal integrationspolitik att kompletteras med minst ytterligare en artikel, vilken för tillfället är i granskningsprocessen hos Comparative Migration Studies.

Ambitionen med avhandlingens kappa är att koppla dessa artiklar till ett bredare forskningsfält, en koppling som kommer att bli mer tydligt i den kommande doktorsavhandlingen. En utgångspunkt är den svenska exceptionalismen. Sverige har under de senaste 15 åren kommit att bedriva en tydligt annorlunda migrationspolitik än andra europeiska länder. Det är därför intressant att studera effekterna av denna exceptionalism och hur statliga regleringar påverkar invandringens omfattning och karaktär. Därmed anknyter avhandlingen också till det bredare forskningsfältet om migrationspolitikens utformning och effekter. Invandringens omfattning och karaktär påverkar också avhandlingens andra tema: förutsättningarna för integrationspolitiken och relationerna mellan stat och kommun.