tisdag 24 juni 2014

Problemet med flyktingmottagningen beror inte på en ojämn fördelning mellan kommunerna


Åter igen påstås det slentrianmässigt i debatten att kommunerna i Sverige inte tar sitt ansvar för flyktingmottagningen. Och åter igen påstås det att problemen i flyktingmottagningen beror på att den inte är jämnt fördelad mellan landets kommuner. DN:s ledare skrev senast idag att det ”som bekant finns … en rad kommuner som visat mycket litet intresse för att hjälpa till med etableringen av nyanlända invandrare.” Under 2013 var det tre kommuner som inte tog emot någon och de hade en samlad befolkning på knappt 35 000 personer.

I Sverige hade vi under 2013 en mottagning av personer som fått asyl på 3,5 per 1000 invånare. Inom EU är snittet på knappt 0,3. I Sverige är det sju kommuner som, i förhållande till invånarantal, tar emot färre än EU-snittet. Dessa sju kommuner har en befolkning på 145 000 personer. Skulle t.ex. dessa sju kommuner ta emot lika många som snittet i Sverige (3,5 per 1000 invånare) skulle det innebära att det skapas plats för ytterligare 485 kommunplatser. Detta antal skulle räcka för att t.ex. avlasta Södertäljes mottagning från 1096 personer till 611 personer under år 2013 så att Södertälje skulle ta emot 6,7 personer per 1000 invånare istället för 12 personer per 1000 invånare.

För att ta ett mer drastiskt exempel. Om alla kommuner som tar emot mindre än en person per 1000 invånare skulle öka sitt mottagande till genomsnittet i Sverige skulle det skapas utrymme för ytterligare 3382 kommunplatser. Det representerar 10 procent av det totala flyktingmottagandet under 2013 som var 33797. Dessa 3382 platser skulle bara kunna avlasta de 22 kommuner som tar emot flest så att också de hamnade på genomsnittet.
Det finns också en felaktig föreställning av storstadsregionerna är extra belastade, men av de 22 kommuner som tar emot flest i förhållande till sin folkmängd är det bara Södertälje som ligger i en av de tre storstadsregionerna. Stockholms län och Skånes län hade under 2013 en mottagning (2,4 respektive 2,5 per 1000 invånare) som låg en bit under snittet i landet. I Västra Götaland var den något högre än genomsnittet (3,8). De som tar emot flest är Kronoberg (7,3), Gävleborg (6,7) och Södermanland (6,4).

Vad vill jag ha sagt med detta? Jo, att det är en mycket förenklad bild att påstå att problemen i mottagningen beror på att vissa kommuner inte tar sitt ansvar. Lösningen måste hittas på annat håll.

tisdag 29 april 2014

Boken om arbetskraftsinvandring har kommit

Igår var det lansering på FORES för den nya boken om arbetskraftsinvandring, Världens öppnaste land, skriven av mig, Pieter Bevelander, Karin Magnusson och Sayaka Osanami Törngren. Mitt kapitel undersöker hur den nya lagen om arbetskraftsinvandring påverkat arbetskraftsinvandringen till Sverige. Boken går att ladda hem på FORES hemsida.

Analysen visar bland annat att:

•Få arbetskraftsinvandrare stannar i Sverige.

•De som stannar arbetar ofta inom yrken där det finns ett överskott på arbetskraft.

•Många har ingen eller låg lön.

•Det har inte skett någon ökning av arbetskraftsinvandring till bristyrken.


torsdag 3 april 2014

Nytt bokkapitel om Sveriges migrations- och integrationspolitik


I dagarna kommer boken European Immigration: A Sourcebook (second edition) ut. Antologin innehåller analyser av 28 länders migrations- och integrationspolitik. Jag har skrivit kapitlet om Sverige där jag sammanfattar Sveriges migrations- och integrationspolitik och landets erfarenheter av invandring. I sammanfattningen konstaterar jag bland annat:

Sweden is still, in many ways, an exceptional case in terms of migration and integration policy. It is, compared to other countries, relatively easy to immigrate to Sweden as a humanitarian, family or labour migrant. Once in the country, the immigrant basically has access to the same rights as a Swedish citizen. This migration regime has strong political support, despite a common understanding that integration itself has failed.

torsdag 30 januari 2014

Nytt working paper: Labour migration in a Time of Crisis: Results of the New Demand-Driven Labour Migration System in Sweden


Pappret analyserar arbetskraftsinvandringen till Sverige efter 2008 års reform och baseras på Migrationsverkets statistik över arbetstillstånd, intervjuer med experter och litteraturstudier.


Abstract

In the midst of the ongoing financial crisis in 2008, the Swedish government decided to liberalize the labour migration policy from third countries. After several decades of having a restrictive system, the country now has one of the most open labour migration systems in the world. In this paper I review the outcome of the policy and offer some tentative explanations about why we have seen this specific outcome in the Swedish case. The result is an increase of labour migration, but it is to a large part due to immigration to sectors with a surplus of workers. The labour migrants can roughly be divided into three major categories: those moving to skilled jobs, low skilled jobs and seasonal workers in the berry picking industry. The demand driven system has produced a specific labour migration pattern which is better explained by employer’s access to transnational networks than actual demand for labour. Many sectors with a large surplus of native workers have experienced major inflows while employers in other sectors with labour shortages don´t recruit from third countries. The policy outcome also highlights the need to analyse and explain different categories of labour migration separately as they are a result of different driving forces.


Kan hämtas här.

tisdag 16 april 2013

Ny publikation: Migration, Employment and Labour Market Integration Policies in the European Union (2011)

Hösten 2012 skrev jag en text till IOM om vad som hänt de senaste åren i Sverige när det gäller migration, arbetsmarknadsintegration och utvecklingen av migrations- och integrationspolitik. En förkortad version av texten är nu publicerad som en "country case study" i rapporten Migration, Employment and Labour Market Integration Policies in the European Union (2011).

Så här beskrivs rapporten av IOM:

The IOM LINET study Migration, Employment and Labour Market Integration Policies in the European Union (2011) analyses recent trends in labour migration and the labour market position of migrants, reflects on the possible impact of these trends on employment and the national labour markets, and relates these findings to the relevant legislative, institutional and policy developments. It covers, to the extent of data availability, new data and analysis for the year 2011.

Hela rapporten kan laddas ner här.

tisdag 2 april 2013

Ny publikation om arbetskraftsinvandring

International Organization for Migration (IOM) har nyligen gett ut rapporten Improving Access to Labour Market Information for Migrants and Employers. I rapporten har jag och Karin Magnusson skrivit kapitlet om Sverige som handlar om arbetskraftsinvandring och arbetsmarknadsinformation, dvs. hur potentiella arbetskraftsinvandrare och svenska arbetsgivare finner varandra. Det finns också ett avsnitt om matchning mellan invandrare som redan finns i Sverige och arbetsgivare. Kapitlet kan också läsas som en slags uppföljning av lagen om arbetskraftsinvandring som trädde i kraft den 1 december 2008, där vi sammanfattar vad som hänt sedan dess och hur forskningslitteraturen och berörda aktörer bedömer effekterna av lagen.

Vår sammanfattning ser ut så här:

New rules for labour migration came into force in December 2008 with the aim to introduce a demand-driven labour migration system. Now it is the employer, not state agencies, that determines the need for labour. There are no restrictions in regard to occupational categories or sectors and there are no quantitative restrictions in the form of quotas. The main condition is that the level of pay is in line with applicable collective agreements and general insurance conditions.

The number of labour migrants from third countries was between 13,600 and 14,800 from 2009 to 2011. The labour migrants can roughly be divided into three major categories: skilled, low-skilled and seasonal. Many of the migrants work in occupations with a need for labour. This especially applies to computing professionals, engineers and technicians but also seasonal migrants in the berry-picking industry. At the same time, many migrants come to work in the service sector where there is a big surplus of available workers.

There are many advantages of a demand-driven labour migration system like the Swedish one, but also some shortcomings. The most obvious advantage is its simplicity. The system is the same for all forms of labour migration and for all sectors and occupations. The waiting times are, despite some complaints from employers and employees, short in an international context. The system also provides great flexibility for employers. Companies can quickly respond to all forms of labour demand, especially larger companies who are certified and given priority by the Migration Board.

The problem is that it is virtually only larger companies with access to international networks that can utilize the system’s advantages. With the exception of employers with a foreign background, small and medium-sized companies have a hard time finding potential employees. Much needs to be done if employers and employees without international networks are going to be able to find each other. The excellent information at www.workinginsweden.se, about why and how to move to Sweden and how to apply for work permits, needs to be complemented with a centralized portal with actual job vacancies directed to potential employees in third countries. Another issue is that the system, which is supposed to be driven by demand, actually allows for a substantial labour migration to sectors and occupations with a large surplus of native workers. Labour migration in those sectors and occupations too often involves problems with sham contracts and the exploitation of migrant workers.

Since the state has handed over the responsibility for matching to the market, there is no room for cooperation between origination and destination countries such as international agreements, organized pre-departure training and educational programmes. This makes it virtually impossible to recruit personnel to shortage occupations, for example doctors and nurses, who require training and supplementary education in order to work in Sweden.

Rapporten kan hämtas här.

måndag 9 januari 2012

Uppehåll

Integrationsbloggen kommer att vara vilande tills vidare. Jag har börjat arbeta i projektet Unite EuropeMIM, Malmö Högskola, och behöver lägga all min tid och energi där.

fredag 30 december 2011

Niqab och burka förbjuds vid kanadensiska medborgarskapsceremonier


För att bli kanadensisk medborgare kvävs inte bara kunskaper i något av de officiella språken och om landets historia. Varje ny medborgare ska också svära en medborgarskapsed: 

I swear (or affirm) that I will be faithful
and bear true allegiance to Her Majesty
Queen Elizabeth the Second, Queen of Canada,
Her Heirs and Successors, and that I will faithfully
observe the laws of Canada
and fulfil my duties as a Canadian citizen.
 

För att säkerställa att blivande medborgare verkligen uttalar eden har Kanadas konservativa regering nyligen förbjudit burka och niqab vid medborgarskapsceremonier. Winnipeg Free Press har skrivit en intressant artikel om förbudet. 

There was mixed reaction from Canadian Muslim groups to news Monday that prospective Canadians can no longer wear veils, like the Islamic niqab or the face-shielding burka, while taking the oath of citizenship.

Immigration Minister Jason Kenney announced that new Canadians will have to remove any face-coverings while they swear the oath.

The response from two prominent Muslim groups couldn't have been more different: some heartily applauded the move and others denounced it as causing unnecessary trepidation in the community.

Kenney said it's not just a question of "deep principle" for someone to show their face while taking the oath in front of their fellow citizens, it's also a matter of legal concern.

"I don't know how we can verify that someone whose face is covered is actually taking the oath that the law requires of them," he told a news conference in Montreal.

"This is a public act of witness in front of your fellow citizens, in front of the law — and you should be willing to show who you are."

Apropå medborgarskap och Kanada verkar det som att över 2100 personer blir av med sitt kanadensiska medborgarskap eftersom de begått bedrägeri i samband med ansökan.

torsdag 29 december 2011

Invandrare i Sverige skickar hem små summor till sina ursprungsländer

Invandrare inom EU skickade under 2010 hem 31 miljarder euro till sina ursprungsländer. Det visar ny statistik från Eurostat. Störst remitteringar skickades från Spanien (7.2 miljarder euro), följt av Italien (6.6 miljarder),  och Tyskland (3.0 miljarder). Från Sverige skickades, i sammanhanget, blygsamma 20 miljoner euro, alltså mindre än 0,1 procent av de totala remitteringarna.

Ny avhandling om somalier i Sverige

Somalier är en snabbt växande grupp i Sverige, och det är därför väntat att gruppen står i fokus i allt fler avhandlingar. För ett par år sedan disputerade Charlotte Melander på avhandlingen Inom transnationella och lokala sociala världar: Om sociala stödutbyten och försörjningsstrategier bland svensksomalier. I den färska avhandlingen Mötet mellan patienten och läkaren - erfarenheter hos somaliska flyktingar och läkare under utbildning av Kristian Svenberg är sjukvården i centrum.  

I 18 år har Kristian Svenberg arbetat som läkare vid vårdcentralen i Lärjedalen i Göteborgsförorten Hjällbo. I sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har han intervjuat personer födda i Somalia om deras erfarenheter av den svenska vården. Studien visar att patienter från Somalia har höga förväntningar på svensk sjukvård, men att de ofta upplever att de blir avfärdade. 

I avhandlingen intervjuas även svenska läkare under utbildning. Intervjuerna visar att läkarna ofta har svårt att förstå patienter från Somalia. Om tolk används känner sig läkarna ofta utanför i samtalet och har många gånger svårt att ta till sig patienternas beskrivning av sina symtom.

Hela avhandlingen kan hämtas här.

tisdag 20 december 2011

FORES-rapport om ett år med etableringsreformen

FORES var tidigt ute och kritiserade etableringsreformen för nyanlända invandrare. Nu har de kommit med en ny policyrapport - Lyckad etablering av en ny reform - som har ett betydligt mer positivt anslag.

I en ny rapport, ”Lyckad etablering av en ny reform”, fokuserar vi på tre kommuner där man så långt har haft positiva erfarenheter från införandet av den nya reformen: Värnamo, Solna och Borlänge.

- I alla tre kommunerna ser vi att man har lyckats etablera en bra kontakt mellan Arbetsförmedlingen och kommunen, vilket har underlättat arbetet med att införa reformen. Man har lyckats hitta lokala lösningar som förhoppningsvis skapar bra förutsättningar för de nyanlända att snabbt komma in på arbetsmarknaden, säger rapportens författare Liyen Chin.

Rapporten lyfter särskilt fram tre åtgärdsområden i det framtida arbetet med reformen, på nationell och lokal nivå:

* Flexibilitet - dagens etableringsreform upplevs i många fall som ganska stelbent, vilket hindrar möjligheten till ett lokalt anpassat integrationsarbete.
* Effektivare kommunikation - i synnerhet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen.
* Följa upp lotsarna - med dagens system är det svårt för nyanlända att bedöma kvaliteten hos lotsarnas tjänster och lotsarna upplever stora skillnader sinsemellan i kontakten med kommunen.

Opinionsundersökning om invandrare och integration i Kanada

Trudeau Foundation har beställt en opinionsundersökning om attityder till invandring och integration i Kanada. Undersökning visar att inrikes och utrikes födda kanadensare är överens om det mesta, bland annat att kulturell anpassning är viktigare är frågor som rör ekonomi och självförsörjning. Några av slutsatserna som lyfts fram:

• The Canadian public is more likely than not to believe that immigrants are doing well in fitting into their new country, with respect to finding gainful employment, participating in civic institutions like voting, and adopting Canadian values.

• There is broad agreement about what should be required of new immigrants who want to live in Canada. At the top of the list are: adopting Canadian values of tolerance and gender equity; accepting the preeminence of Canadian law over religious laws; and becoming familiar with Canadian history and culture. By comparison, the public is more forgiving in terms of expecting immigrants to become economically self-sufficient within their first year.

• While most immigrants settle in the country’s three largest urban centres, most Canadians believe it would be best for everyone if immigrants were evenly distributed across the country. Views are notably similar among residents of urban and rural communities.

• Canadians place the highest priority on immigrants who qualify based on education and employability, and least so on political refugees. Opinions are divided on the current policy of increasing the proportion of temporary foreign workers.

• The opinions of immigrants surveyed are notably similar to those of native-born Canadians.

måndag 19 december 2011

Tre forskningsrapporter om skolresultat för elever med utländsk bakgrund

IZA fortsätter att ge ut en mängd rapporter om integration, bland annat dessa tre om skolresultat.

Educating Children of Immigrants: Closing the Gap in Norwegian Schools (Bernt Bratsberg, Oddbjørn Raaum, Knut Røed, november 2011)

This paper examines educational outcomes of first and second generation non-OECD immigrants in Norway. We show that children of immigrants, and particularly those born outside Norway, are much more likely to leave school early than native children. Importantly, this gap shrunk sharply over the past two decades and second generation immigrants are now rapidly catching up with the educational performance of natives. For childhood immigrants, upper secondary completion rates decline with age at arrival, with a particularly steep gradient after age seven. Finally, we find that immigrant-native attainment gaps disappear when we condition on grade points from compulsory school.


Migrant Youths' Educational Achievement: The Role of Institutions (Deborah A. Cobb-Clark, Mathias Sinning, Steven Stillman, november 2011)

We use 2009 Programme of International Student Assessment (PISA) data to link institutional arrangements in OECD countries to the disparity in reading, math, and science test scores for migrant and native-born students. We find that achievement gaps are larger for those migrant youths who arrive later and for those who do not speak the test language at home. Institutional arrangements often serve to mitigate the achievement gaps of some migrant students while leaving unaffected or exacerbating those of others. For example, earlier school starting ages help migrant youths in some cases, but by no means in all. Limited tracking on ability appears beneficial for migrants' relative achievement, while complete tracking and a large private school sector appear detrimental. Migrant students' achievement relative to their native-born peers suffers as educational spending and teachers' salaries increase, but is improved when examination is a component of the process for evaluating teachers.

Parental Ethnic Identity and Educational Attainment of Second-Generation Immigrants (Simone Schüller, november 2011)

A lack of cultural integration is often blamed for hindering immigrant families' economic progression. This paper is a first attempt to explore whether immigrant parents' ethnic identity affects the next generation's human capital accumulation in the host country. Empirical results based on data from the German Socio-Economic Panel (GSOEP) indicate that maternal majority as well as paternal minority identity are positively related to the educational attainment of second-generation youth – even controlling for differences in ethnicity, family background and years-since-migration. Additional tests show that the effect of maternal majority identity can be explained by mothers' German language proficiency, while the beneficial effect of fathers' minority identity is not related to language skills and thus likely to stem from paternal minority identity per se.

Språkkrav för anhöriginvandring OK enligt domstol

I november 2010 införde Storbritannien språkkrav för att make/maka ska få invandra till landet. Tre par har överklagat reglerna, men nu har en domstol (high court) slagit fast att det nya språktestet inte är ett oproportionerligt ingrepp i rätten till familjeliv.

Från BBC News:

The High Court has dismissed a challenge to laws that require immigrant spouses to be able to speak English in order to live in the UK.

Three couples had challenged the rules which were introduced in November 2010.

But Mr Justice Beatson ruled the new language test was not a disproportionate interference with the couples' right to family life.

The Joint Council for the Welfare of Immigrants said the ruling would affect many UK citizens.

But Immigration Minister Damian Green said: "We believe it is entirely reasonable that someone intending to live in the UK should understand English, so that they can integrate and participate fully in our society.

"We are very pleased that the courts agree with us."

The Home Office, which had also cited the costs of translators and interpreters for the NHS and other public services, now requires anyone entering the UK to join their spouse to speak a minimum level of English.

lördag 17 december 2011

Utgifterna för migrations- och integrationspolitiken under 2012 beräknas till 17 miljader

Riksdagen har nu beslutat att stödja regeringens budget för migrations- och integrationspolitiken. 2012 års utgifter beräknas till 9 miljarder för migrationspolitiken och 8 miljarder för integrationspolitiken. ESV publicerar tidsserier över inkomster och utgifter i statsbudgeten. Så här har utgifterna för migrationspolitiken utvecklats sedan 1995.


Utgifterna för integrationspolitiken har inte ökat lika mycket över tid. I slutet av 1990-talet var utgifterna 8-9 miljarder per år. Sedan sjönk utgifterna successivt till 3,4 miljarder 2006, för att sedan stiga igen upp till 5,2 miljarder 2010. Sedan 2010 har utgifterna ökat med omkring 50 procent till omkring 8 miljarder 2012.