Ny rapport om asylsökande och nyanlända invandrares arbetsmarknadsintegration

Jag har, tillsammans med Pieter Bevelander, skrivit kapitlet om Sverige i rapporten From Refugees to Workers: Mapping Labour Market Integration Support Measures for Asylum-Seekers and Refugees in EU Member States.

Så här beskrivs rapporten på Bertelsmann Stiftungs hemsida:

The report sets out to provide a better understanding of the emerging challenges in policy targeting the labour-market integration of refugees. What are the strategies and practices implemented in different EU Member States to facilitate access into employment? What do we know about their effectiveness? What are good practices and lessons learned in different countries?

The study is based on nine detailed country case studies of the following EU Member States: Austria, Denmark, France, Germany, Italy, Netherlands, Spain, Sweden and the United Kingdom. It has been produced by the Migration Policy Centre (MPC) at the European University Institute in Florence.

Rapporten kan laddas ner här.

Nytt working paper om svensk arbetsmarknadsintegration

Nu har äntligen vår artikel om Svensk arbetsmarknadsintegration kommit ut som IZA discussion paper. Jag har skrivit artikeln med Marc-André Luik, tysk doktorand i nationalekonomi och Pieter Bevelander, professor och min handledare. Artikeln heter: Explaining the Male Native-Immigrant Employment Gap in Sweden: The Role of Human Capital and Migrant Categories.

Marc var gästforskare på MIM, Malmö Högskola, och vi ville gärna skriva en artikel tillsammans. Vi bestämde oss för att undersöka en fråga som jag länge funderat på; hur invandringens sammansättning påverkar arbetsmarknadsintegrationen. Vi kontrollerar och tar hänsyn till humankapital/utbildning, var personerna bor samt demografiska faktorer. Resultatet visar att individens humankapital (utbildningsnivå och utbildningens inriktning) bara förklarar en liten del av sysselsättningsgapet på arbetsmarknaden, och skillnaden i sysselsättning mellan flyktingar, familjeinvandrare och arbetskraftsinvandrare. Grund för bosättning spelar mycket stor roll för utfallet, trots att vi kontrollerat för en lång rad faktorer.

Artikeln kan hämtas gratis från IZA

http://www.iza.org/en/webcontent/publications/papers/viewAbstract?dp_id=9943

Abstract:

Despite having one of the most celebrated labor market integration policies, the native-immigrant employment gap in Sweden is one of the largest among the OECD countries. In this study, we use unique Swedish register data to try to explain the employment gap between male immigrants and natives. The results show that the traditional human capital theory only explains a small share of the immigrant-native gap. After controlling for human capital, demographic and contextual factors, large unexplained employment gaps still persists between immigrants and natives and between migrant categories. Our analysis indicates that admission category is an important determinant of employment integration, and that humanitarian and family migrants suffer from low transferability of their country specific human capital. The article highlights the need to consider migrant categories in integration research, and take into account international human capital transferability when explaining employment outcomes for immigrants.

Ny rapport om arbetsmarknadsintegration för nyanlända invandrare

Nu har äntligen min rapport för Migration Policy Institute kommit. No Quick Fix: Policies to Support Labor Market Integration of New Arrivals in Sweden handlar om vad Sverige gjort för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen för nyanlända invandrare. Så här beskriver MPI rapporten:

Despite the Swedish economy’s relatively robust recovery from the economic turbulence of recent years, immigrants have persistently high unemployment rates and are concentrated in low-skilled work. To improve its long-term prospects, Sweden faces the challenge of better facilitating new arrivals’ labor market integration, particularly for humanitarian migrants and their families.

Concerns about newcomers’ economic prospects have prompted the government to invest heavily in labor market integration, experiment with new approaches to language instruction and training for immigrants, and reorganize its flagship introduction program for new arrivals. The strategies, while innovative and often thoughtfully designed, have been slow in delivering change, and large gaps in employment rates persist between native and foreign-born workers.

This report describes how Sweden is trying to overcome labor market integration challenges and analyzes how successful its workforce development and integration policies have been in helping immigrants progress from unskilled or low-skilled work to middle-skilled jobs. It first discusses the structural conditions of the labor market and how these affect labor market integration, then analyzes policies to support labor market integration (employment services, skills recognition services, language training, and vocational training), and concludes by offering some recommendations.

Rapporten kan laddas ner här.

OECD granskar Österrikes integrationspolitik

OECD:s serie om arbetsmarknadsintegration i medlemsländerna har nu kommit till Österrike. Tidigare har OECD bland annat granskat hur det ser ut i Sverige.

OECD menar att Österrike saknar en genomtänkt och samlad integrationspolitik. Trots det är arbetsmarknadsintegrationen bättre än genomsnittet inom OECD, vilket de förklarar med en fördelaktig sammansättning av den invandrade befolkningen.

Austria has a higher share of immigrants in the total working-age population (17 %) than many other OECD countries. At the same time, the framework for integration policy is less developed than in a number of other OECD countries.

At 75 %, the employment rate of immigrant men is slightly above the average of comparable OECD countries. This can be partly explained by a favorable overall labour market situation and by the origin-country composition. The bulk of immigrants in working age were born in OECD high-income countries or in successor countries of the former Yugoslavia. These groups fare relatively well in the labour markets of other OECD countries as well.

Studie av arbetsmarknadsintegrationen i Kanada

Institute for Research on Public Policy (IRPP) ger ut en hel del intressanta studier om migration och integration i Kanada. I deras senaste studie Do Admission Criteria and Economic Recessions Affect Immigrant Earnings? undersöker Michael Abbott och Charles Beach hur det går för olika typer av invandrare i Kanada.

Författarna följer årsinkomsterna i tio år för de invandrare som bosatte sig i Kanada 1982, 1988 och 1994, som ekonomisk invandrare, familj eller flykting. Resultaten visar, föga förvånande, att de som blivit utvalda att få komma som ekonomiska invandrare klarar sig mycket bättre än övriga invandrargrupper. Bland kvinnliga invandrare har familjeklassen den lägsta medianlönen i alla tre kohorter. Bland manliga invandrare är det flyktingarna som har den lägsta medianlönen. Samtidigt uppvisar flyktinggruppen den mest positiva utvecklingen över tid, dock utifrån mycket låga utgångsnivåer. Studien visar också att konjunkturen har stor inverkan på arbetsmarknadsintegrationen, särskilt för män.

Utifrån resultaten föreslår författarna följande för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen:
* Ännu större prioritering av högkvalificerade ekonomiska invandrare.
* Med tanke på den relativt snabba förbättring över tid av flyktingars arbetsmarknadsintegration bör invandringen i denna klass återställas till de tidigare nivåerna om cirka 10 till 15 procent av den årliga permanenta invandringen.
* Den totala invandringen bör minska under perioder med hög arbetslöshet och låg ekonomisk tillväxt.

ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration

Jag har inte uppdaterat bloggen så ofta den senaste tiden eftersom jag är upptagen, men jag måste uppmärksamma den rapport, Sysselsättning för invandrare – en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration, som presenterades idag. Författare är Åsa Olli Segendorf och Tommi Teljosuo, två vänner och f.d. kollegor. Jag uppskattar det tack jag får i rapporten för mitt lilla bidrag!

TV-sändning från seminariet kan ses här. Författarna har dessutom skrivit ett debattinlägg på Brännpunkt med rubriken Vårdnadsbidrag ökar segregationen som lyfter fram några av rapportens förslag för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen.

• Inför ett begripligt, lättillgängligt och effektivt system för godkännande av meriter och klargöranden om behov av kompletterande utbildning.
• Ge Skolverket i uppdrag att hjälpa kommuner med ett stort mottagande av invandrare i skolåldern.
• Inför ett system där studenter på gymnasie- och högskolenivå får merit- eller högskolepoäng för att hjälpa till med läxläsning i segregerade miljöer.
• Avskaffa vårdnadsbidraget och utred föräldraförsäkringens inlåsningseffekter.

Hör också inslaget från Sveriges Radio,

Arbetsmarknadens parter försvårar integrationen

Nu går det att hämta rapporten Bidrag, vägen till arbete? En granskning av svensk integrationspolitik av Jenny von Bahr på Timbros hemsida.

I denna rapport granskas hur den svenska integrationspolitiken är utformad i dag. Den har ett mycket tydligt fokus på att erbjuda invandrare språkutbildning, och åtgärder för att validera utländska utbildningar och meriter. Samtidigt erbjuder arbetsförmedlingen olika former av arbetspraktik och lönesubventionerade anställningar.

Rapporten visar att hög arbetslöshet bland invandrare inte är någon naturlag. I länder med markant lägre lägstalöner än de svenska har utlandsfödda ofta en lika hög sysselsättningsgrad som inrikes födda. Dessutom leder de svenska trygghetssystemen till inlåsningseffekter för stora grupper utlandsfödda, eftersom de på marginalen tjänar lite eller inget alls på att ta ett arbete. Politiken har präglats av en generös flora av bidrag. Viljan har varit god, men samtidigt har bidragen möjliggjort ett växande utanförskap.

Rapportens sista stycke är intressant. Där avfärdar Von Bahr den vanligt förekommande förklaringen till integrationspolitikens misslyckande, att det är samhällets fel.

Slutligen har vi under arbetet med denna rapport upptäckt att en vanligt spridd uppfattning i debatten är att utrikesföddas låga sysselsättningsgrad beror på att de ”stängs ute” från arbetsmarknaden av det svenska samhället. Denna rapport visar att det inte är samhället som utestänger de utrikesfödda. Staten finansierar omfattande mottagningsprogram för utrikesfödda där de ges möjlighet att studera Svenska för invandrare under flera år och de ges möjlighet att läsa in grundskolekompetens och gymnasiekompetens på Komvux. Vidare finns det omfattande program för praktik, validering av de utlandsföddas kunskaper samt olika former av lönesubventioner. Alla dessa åtgärder, med sina styrkor och brister, syftar till att underlätta de utlandsföddas etablering på den svenska arbetsmarknaden. Utlandsfödda utestängs inte heller från arbetsmarknaden genom en omfattande diskriminering. Diskrimineringen av utlandsfödda är inte mer omfattande än att en person med ett utländskt klingande namn får söka något fler arbeten än en person med ett svenskklingande namn. Denna rapport visar i stället att det som utestänger de utrikesfödda från arbetsmarknaden är de höga lägstalönerna som gör det svårt för utrikesfödda att påbörja sin etablering på arbetsmarknaden. Eftersom dessa löner sätts av arbetsmarknadens parter är det egentligen dessa, som genom sina avtalsförhandlingar utestänger de utrikesfödda från arbetsmarknaden och därmed försvårar deras integration i samhället.

Förbättrad introduktion för nyanlända räcker inte

Imorgon presenterar Timbro ytterligare en rapport om integration: Bidrag - vägen till arbete? av Jenny von Bahr. Redan nu går det att läsa om rapporten på Newsmill.

Jenny von Bahr identifierar fyra centrala förklaringsfaktorer till utrikes föddas lägre sysselsättningsgrad: flyttfaktorn, meritfaktorn, lönefaktorn och incitamentsfaktorn. Hon menar att vi i Sverige fokuserat på de två första, t.ex. genom att erbjuda nyanlända insatser för att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa insatser har länge varit ambitiösa och kan, trots förbättringar och effektiviseringar, bara förbättra situationen marginellt. Istället vill Von Bahr se en förändrad lönestrukturen och en tydligare arbetslinje i bidragssystemen.

Slutsatsen i studien är att dagens integrationspolitik med fokus på omfattande mottagningsåtgärder är otillräckliga. Denna politik har pågått i decennier och har inga förutsättningar att höja sysselsättningen mer än ytterst marginellt. Orsaken är att förbättringar av mottagningssystemet för nyanlända invandrare har liten nytta om det inte finns en arbetsmarknad som tar vid när mottagningsåtgärderna slutar.

För att minska arbetslösheten bland invandrare bör istället reformer inriktas på löne- och incitamentsfaktorerna: Generella reformer som stimulerar fram fler arbeten med lägre krav på exempelvis språkkunskaper samt en tydligare arbetslinje i bidragssystemen. En sådan politik har - i motsats till den nuvarande politiken - goda förutsättningar att minska utanförskapet bland invandrare i Sverige.

Regeringen ska samverka för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen

Regeringen höll idag ett seminarium om att öka sysselsättningen för utrikes födda.


Migrationsminister Tobias Billström, integrationsminister Erik Ullenhag och arbetsmarknadsminister Hillevi Engström passade också på att skiva ett debattinlägg i Sydsvenskan med rubriken Fler invandrare måste få jobb. Ministrarna anser att det behövs en närmare samverkan mellan arbetsmarknads-, migrations- och integrationspolitiken.

För många som invandrar tar det för lång tid att komma in på arbetsmarknaden. Skillnaderna i sysselsättningsnivå mellan inrikes och utrikes födda uppgick i mars 2011 till drygt 11 procentenheter. Den skillnaden är oacceptabel. Därför kommer vi, ansvariga statsråd för migration, integration och arbetsmarknad, att samverka kring denna utmaning.

Vår gemensamma utgångspunkt är att skillnaden i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda ska minska under mandatperioden genom en ökning i sysselsättningsgraden bland de utrikes födda.

Att förbättra integrationen är en av vår tids stora utmaningar. Fler måste ges möjlighet till jobb och utbildning i det svenska samhället. Vårt mål om full sysselsättning kan endast nås om fler utrikes födda kommer i arbete. För att upprätthålla en god välfärd i framtiden måste vårt land ta tillvara den potential och kompetens som utrikes födda besitter.

Svårt för humanitära invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden i Australien

Ofta får man intrycket att flyktingar och humanitära invandrare klarar sig exceptionellt dåligt i Sverige. Men skillnaden mellan Sverige och andra länder är inte så stor. Det gäller att inse att flyktingar flyttar från en svår situation och inte först och främst för att bli framgångsrik i ett nytt land. Som OECD flera gånger har påpekat klarar sig humanitära invandrare sämre på arbetsmarknaden än andra invandrare med likvärdigt humankapital.

I Australien har de genomfört en stor undersökning om humanitära invandrares integration: Settlement Outcomes of New Arrivals. Undersökningen visar att 31 procent av de humanitära invandrarna med en vistelsetid mellan 1-5 år hade arbete, en nivå som inte skiljer sig nämnvärt från i Sverige. Motsvarande siffra för familjeinvandrare är 50 procent och bland ekonomiska invandrare/arbetskraftsinvandrare 84 procent. För humanitära invandrare från länder som Afghanistan och Irak är sysselsättningen omkring 10 procent. Humanitära invandrare med jobb arbetar ofta inom enklare arbeten med låg lön och har sämre hälsa.

Läs också The Telegraph.

Arbetslösheten i Norge sjunker

Jag blir alltid avundsjuk när jag ser arbetslösheten i Norge. Mellan februari 2010 och februari 2011 sjönk den ytterligare: För inrikes födda från 2,5 till 2,3 procent och för utrikes födda från 7,8 till 7,7 procent. Under samma period var arbetslösheten i Sverige 8,3 procent.

För de utrikes födda sjönk arbetslösheten mest för personer från EU-länder. Arbetslösheten minskade för män och ökade för kvinnor. I februari 2011 var arbetslösheten bland olika ländergrupper (procent):

Totalt: 3
Inrikes födda: 2,3
Utrikes födda: 7,8

Norden: 3
Västeuropa: 3,7
EU-länder i Östeuropa: 10,2
Övriga Östeuropa: 7,5
Nordamerika och Oceanien: 3,2
Asien: 8,8
Afrika: 13,4
Syd- och Mellanamerika: 7,8

Avhandling om invandrares situation på den svenska arbetsmarknaden

Avhandlingen “Internal Migration, Labour Market Integration, and Job Displacement: An Ethnic Perspective” lades fram på Linnéuniversitetet den 3 maj. Nuförtiden brukar det gå att hämta hem nya avhandlingar elektroniskt, men tyvärr verkar inte Maria Mikkonens nya avhandling finnas tillgänglig som pdf. Nyfikna får hålla tillgodo med pressmeddelandet, köpa ett exemplar eller beställa den via bibliotek.

I en ny avhandling från Linnéuniversitetet visar nationalekonomen Maria Mikkonen hur nyanlända invandrares flyttningsmönster påverkar deras situation på arbetsmarknaden. Genom att undersöka faktorer som invandrares sysselsättningsgrad i olika kommuner, benägenhet att flytta och hur invandrare, i jämförelse med svenskfödda, påverkas av en uppsägning bidrar Mikkonens forskning till ny kunskap om invandrares förankring på arbetsmarknaden och hur integrationen av utrikes födda kan förbättras.

Sysselsättning 2005-2010

Jag jobbar på boken som aldrig blir en bok och tillverkar olika tabeller och diagram. Av SCB:s arbetskraftsundersökningar har jag sammanställt hur det ser ut på arbetsmarknaden från april 2005 till november 2010. Det verkar som att svensk arbetsmarknad har fastnat i en situation med stora strukturella skillnader mellan inrikes och utrikes födda med en sysselsättningen för utrikes födda på omkring 70 procent för män och 60 för kvinnor. Det är en nivå som är betydligt lägre än under 80-talet då sysselsättningsgraden var över 75 procent för utrikes födda. I april 2005 var knappt 78 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år sysselsatta. I november 2010 hade andelen ökat något till drygt 79 procent. Skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda har blivit större under perioden, från 16 till 18 procentenheter, vilket framförallt beror på en svagt sjunkande sysselsättning för utrikes födda kvinnor.

Jusek om invandrade akademiker

Jusek har undersökt hur det går för invandrade akademiker på arbetsmarknaden.

Invandrarakademiker som tar okvalificerade jobb har svårt att senare få ett arbete som motsvarar deras utbildningar. Det visar den undersökning som Jusek har låtit SCB göra.

- Risken för inlåsning är stor men med insatser är det många som får jobb de är utbildade för, säger Josefin Claesson, projektledare på Jusek.

Jag lyckas inte öppna pdf-dokumentet, men några av resultaten går att läsa på Sveriges Radions hemsida.

* Cirka 50 % har "fel" jobb, mot 15 % bland de infödda, en tredjedel saknade helt jobb
* I snitt får nästan varannan ett kvalificerat jobb inom ett år, en fjärdedel får det efter minst 4 år
* Svårast att få rätt jobb har flyktingar. Lättast har EU- och EES-medborgare.
* Av dem som validerat sina betyg har 56 % "rätt" jobb, av dem som inte validerat har bara 37% rätt jobb
* Systemvetarna är de som oftast får jobb, 81 %, de jobbar oftast på engelska
* Juristerna lyckas sämst, bara 47 % har jobb i yrket

Det tar fem år för flyktingar att få arbete i Norge

Efter att ha tittat på sysselsättningen för utrikes födda kvinnor i Norge ville jag fördjupa mig i ämnet. I Sverige hör vi ofta att det tar sju år att skaffa ett arbete för en person som fått asyl (inklusive deras anhöriga). Vad som egentligen menas är mediantiden, dvs. antalet år innan 50 procent av en "flyktingkohort" är sysselsatta. Jag tycker att andelen som har arbete efter tre år i landet är ett bättre mått. I Sverige brukar det röra sig om omkring 30-35 procent. Hur går det egentligen för de som får asyl i Norge? Det var faktiskt lättare att ta reda på än vad jag trodde eftersom det finns flera särskilda uppföljningar av den gruppen invandrare i Norge.

Den senaste uppföljningen är från januari 2011 och följer upp gruppens arbetsmarknadsetablering till och med fjärde kvartalet 2009. Den senaste statistiken visar att det tar fem år innan en flyktingkohort uppnår 50 procents sysselsättning, dvs. en mediantid på fem år. Ett år tidigare var mediantiden 4 år. Ser vi på den andra måttet var 38,4 procent sysselsatta efter tre år. Det är en rejäl försämring jämfört med 2008 då 49,5 procents var sysselsatta efter tre år.

Mediantiden för humanitära invandrare att få ett arbete är alltså 2-3 år kortare och andelen som har arbete efter tre år omkring 10 procentenheter högre i Norge än i Sverige. Det är inte så konstigt då arbetslösheten i Norge länge varit betydligt lägre än i Sverige. Om etableringsreformen når upp till resultaten i Norge får den anses vara en succé.

Kan Sverige lyckas där Norge misslyckas?

Integrationsminister Erik Ullenhag skrev härom dagen en debattartikel på Newsmill med titeln Vi bryter med omhändertagandementaliteten. Förutom att göra reklam för den nya reformen för nyanländas etablering meddelade ministern att han tillsatt en arbetsgrupp inom regeringskansliet för att ta fram en ny integrationspolitisk strategi. En av utmaningarna som nämns är hur sysselsättningsnivån för utrikes födda, och då särskilt utrikes födda kvinnor, kan öka.

Att öka arbetsmarknadsdeltagande för utrikes födda kvinnor är sannerligen en stor utmaning. De senaste åren har Sverige haft en stor invandring från länder som Irak, Afghanistan och Somalia och deras arbetsmarknadsdeltagande är särskilt lågt. Det gäller inte bara i Sverige. I Norge, där de möter samma utmaning, har de genomfört en kartläggning av kvinnors deltagande i introduktionsprogram. Rapporten Kvinner i kvalifisering visar bland annat att kvinnliga deltagare har en lägre övergång från introduktionsprogram till arbete än män och det gäller särskilt kvinnor från Afghanistan, Irak och Somalia. Efter 4-6 års vistelsetid har endast 20 procent av de somaliska och 35 procent av de irakiska och afghanska kvinnorna arbete. Det är verkligen inte ett bra resultat i ett land med 3 procents arbetslöshet.

Kvinnornas introduktionsprogram är långa och bedrivs oftast på halvtid. Över hälften av kvinnorna är kvar i introduktionsprogrammen efter tre år i landet. De svaga resultaten beror, enligt rapporten, på att programmen inte är tillräckligt anpassade till kvinnornas roll som ansvariga för hem och omsorg samt att de har mycket kort utbildningsbakgrund. Till exempel har 72 procent av de somaliska och 55 procent av de afghanska kvinnorna inte fullföljt en grundskoleutbildning i hemlandet.

Läs om rapporten och författarnas förslag på förbättringar på IMDi:s hemsida där rapporten kan laddas ner.

Ännu mer om Kanada och Sverige

Garnett Picot och Arthur Sweetman har skrivit ett working paper om arbetsmarknadsintegrationen i Kanada och Sverige: Canadian Immigration Policy and Immigrant Economic Outcomes: Why the Differences in Outcomes between Sweden and Canada? (IZA, mars 2011) Som titeln säger undersöker de varför Kanada lyckas bättre med arbetsmarknadsintegration än Sverige. De efterlyser mer forskning på området, men presenterar sju möjliga förklaringar:

1. Skillnad på invandringen. Till Kanada invandrar fler högt utbildade arbetskraftsinvandrare medan Sverige har en stor invandring av humanitära invandrare med kort utbildning.

2. En större del av invandrarna i Kanada har varit länge i landet.

3. Språket. Fler av de som invandrar till Kanada kan engelska och franska än de som invandrar till Sverige kan svenska.

4. En mer flexibel arbetsmarknad i Kanada än i Sverige.

5. Ett svagare socialt skyddsnät i Kanada än i Sverige vilket ger större drivkrafter att arbeta i Kanada.

6. Högre arbetslöshet i Sverige än i Kanada och fler av de som invandrat till Sverige har gjort det i lågkonjunktur.

7. Sverige har upplevt en dramatisk ökning av invandringen sedan 2005, vilket kan ha påverkat tillgången till service negativt.

Forskarna noterar också att det finns likheter mellan Kanada och Sverige, bland annat att det generellt sett går allt sämre på arbetsmarknaden för utrikes födda.

Lästips III

Forskning

Per Lundborg: CEIFO working paper 2011:1 Do Doctors Lose from the Immigration of Doctors?

Alberto Bisin, Eleonora Patacchini, Thierry Verdier, and Yves Zenou, 2011, Ethnic Identity and Labor-Market Outcomes of Immigrants in Europe.

Rob Hodgson and Jacques Poot, 2011, New Zealand Research on the Economic Impacts of Immigration 2005-2010: Synthesis and Research Agenda.

Barry R. Chiswick, Paul W. Miller, 2011, Negative and Positive Assimilation, Skill Transferability, and Linguistic Distance.

Laura Giuliano, Michael R. Ransom, 2011, Manager Ethnicity and Employment Segregation.

Lästips II

Bra översikt om amerikansk migrationspolitik

Immigration Policy in the United States: An Update, Congressional Budget Office, December 2010

Poängsystem för invandring?

Selecting for Integration? What Role for a Point System?, Tamar Jacoby, The German Marshall Fund, December 15, 2010

Forskning om arbetsmarknadsintegration i Europa.

International Migration, Volume 49, Issue 1, February 2011 är ett temanummer om arbetsmarknadsintegration i Europa som intresserade bör kolla upp.

...focus is on inequalities between immigrants and natives with respect to the risk of unemployment and to the access to highly qualified occupations. After having highlighted similarities and differences across those countries, we tried to draw some general conclusions concerning the main factors that may have shaped new immigrants’ incorporation into West European labour markets. In particular, the role played by the nature of immigration and by the labour demand seems to be crucial.

Stora skillnader i arbetslöshet mellan olika grupper i Finland

Yle.Fi berättar om statistik från Finlands Statistikcentral som redogör för arbetslösheten i olika invandringsgrupper.

Significant differences exist in the employment situation for immigrants of different nationalities in Finland. The highest rates of unemployment are found among Somalis, Iraqis and Afghans who arrived as refugees. Annika Forsander, who is Director of Immigration Affairs for the City of Helsinki, is especially critical of employer discrimination against Somalis.