Det är sommar och stiltje här på bloggen. Men jag kan i varje fall tipsa om tre rätt så färska debattinlägg.
Philip Wendahl, Fp, förbundssekreterare för Liberal Mångfald, skriver på Expressens debattsida om att folkpartiledningen måste våga strama upp invandringspolitiken.
Sakine Madon skriver på Expressens ledarsida om invandringens kostnader.
Dilsa Demirbag-Sten skriver kritiskt om mångkulturalism och identitetspolitik på DN debatt.
Visar inlägg med etikett DN debatt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett DN debatt. Visa alla inlägg
tisdag 6 juli 2010
tisdag 25 maj 2010
Svenska opinionen om invandring stabil
Marie Demker, professor i statsvetenskap, delade igår med sig av resultat från en kommande rapport från SOM-institutet på DN Debatt.
Den svenska allmänheten har inte blivit mer negativ till vare sig invandrare eller flyktingar under de senaste 20 åren. Tvärtom är opinionen generellt mer generös i dag. Och trots mobiliseringsförsök så är de grupper som motsätter sig invandring fortfarande mycket små och representerar en ur politisk synvinkel perifer politisk subkultur.
Uppdatering: Tidningskrönikan handlar idag om reaktionerna på DN-debatt artikeln.
Den svenska allmänheten har inte blivit mer negativ till vare sig invandrare eller flyktingar under de senaste 20 åren. Tvärtom är opinionen generellt mer generös i dag. Och trots mobiliseringsförsök så är de grupper som motsätter sig invandring fortfarande mycket små och representerar en ur politisk synvinkel perifer politisk subkultur.
Uppdatering: Tidningskrönikan handlar idag om reaktionerna på DN-debatt artikeln.
lördag 22 maj 2010
Slutbetänkande om samhällsorientering
I torsdags överlämnades ett slutbetänkande om samhällsorientering för nyanlända till Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. I slutbetänkandet Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet (SOU 2010:37) utreds om de nyanlända som inte omfattas av etableringslagen ska erbjudas samhällsorientering.
Utredaren Erik Amnå skrev samma dag en debattartikel på DN-debatt.
En kurs i samhällsorientering för alla nyanlända i Sverige ger dem bättre chans till delaktighet och jämlikhet. Utan kunskap om samhällets grundläggande värderingar saknas en viktig förutsättning för att kunna leva och verka i Sverige. Statens skyldighet bör vara att tillhandahålla samhällsorientering som tar fasta på tre kunskapsområden – värden (de konstitutionella grundvalarna), välfärdsstaten (de offentliga institutionerna) och vardagslivet (praktiskt tillämpad kännedom om hur välfärdsstaten fungerar). Kommunerna bör erbjuda varje nyanländ person minst 60 timmars utbildning.
Utredaren har i delbetänkandet Sverige för nyanlända - Värden, välfärdsstat, vardagsliv (SOU 2010:16) tidigare föreslagit en reglering av den samhällsorientering som ska erbjudas alla nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Syftet med samhällsorienteringen är att underlätta en snabb etablering och främja en ökad delaktighet i samhället.
Utredaren Erik Amnå skrev samma dag en debattartikel på DN-debatt.
En kurs i samhällsorientering för alla nyanlända i Sverige ger dem bättre chans till delaktighet och jämlikhet. Utan kunskap om samhällets grundläggande värderingar saknas en viktig förutsättning för att kunna leva och verka i Sverige. Statens skyldighet bör vara att tillhandahålla samhällsorientering som tar fasta på tre kunskapsområden – värden (de konstitutionella grundvalarna), välfärdsstaten (de offentliga institutionerna) och vardagslivet (praktiskt tillämpad kännedom om hur välfärdsstaten fungerar). Kommunerna bör erbjuda varje nyanländ person minst 60 timmars utbildning.
Utredaren har i delbetänkandet Sverige för nyanlända - Värden, välfärdsstat, vardagsliv (SOU 2010:16) tidigare föreslagit en reglering av den samhällsorientering som ska erbjudas alla nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Syftet med samhällsorienteringen är att underlätta en snabb etablering och främja en ökad delaktighet i samhället.
onsdag 9 december 2009
Om segregation på DN debatt
Idag presenteras en ny rapport om etnisk boendesegregation och dess effekter (Oskar Nordström Skans och Olof Åslund, SNS Välfärdsrapport 2009: Segregationen i storstäderna). Rapporten går att ladda ner från SNS hemsida. Författarna skriver också om studien på dagens DN-debatt. Min kort-korta sammanfattning av studien: Invandringen har ökat, vilket lett till ökad segregation. En aktiv politik för att minska etnisk boendesegregation kan göra mer skada än nytta.
torsdag 15 oktober 2009
Jan Ekberg på DN debatt om invandringens ekonomiska effekter
Ingen som följer migrations- och integrationsdebatt kan ha missat dagens DN debatt inlägg av Jan Ekberg om invandringens effekt på den offentliga ekonomin. Budskapet är kortfattat att invandringen idag innebär en kostnad för den offentliga ekonomin och att invandring inte kan lösa de demografiska problemen som vi står inför.
Rapporten som artikeln utgår från är beställd av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) och presenterades idag på ett seminarium. Eftersom jag är upptagen med annat kunde jag inte gå dit och lyssna. Hela rapporten går att hämta från ESOs hemsida. Nu kan ingen påstå att staten inte utrett frågan om invandringens ekonomiska effekter. Det återstå att se om Ekbergs argument håller i den kommande akademiska och politiska debatten.
Rapporten som artikeln utgår från är beställd av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) och presenterades idag på ett seminarium. Eftersom jag är upptagen med annat kunde jag inte gå dit och lyssna. Hela rapporten går att hämta från ESOs hemsida. Nu kan ingen påstå att staten inte utrett frågan om invandringens ekonomiska effekter. Det återstå att se om Ekbergs argument håller i den kommande akademiska och politiska debatten.
fredag 19 september 2008
Betoning av det egna ansvaret är rätt väg att gå
Nyamko Sabuni och Anders Borg skriver idag på DN-debatt under rubriken "vi satsar två miljarder på snabbare integration". Tanken är, enligt Sabuni och Borg, att individen ska ta ett större eget ansvar, bland annat genom starkare drivkrafter för snabb arbetsmarknadsetablering. Problemet är att de inte beskriver hur detta ska gå till. De presenterar inte någonting som ger individen ett större ansvar för sin integrationsprocess eller hur drivkrafterna att arbeta ska bli större. Men det är samtidigt glödjande att de identifierat rätt problem.
Jag håller med Sabuni och Borg om att eget ansvar och ökade drivkrafter att arbeta är två av de viktigaste åtgärderna för att förbättra integrationen. De exemplifierar också på ett bra sätt genom att visa på socialbidragets absurda konsekvenser. Om en person i familj får ett första arbete blir det bara en tusenlapp extra i hushållskassan vid en inkomst på 21 000 kronor. Då är det ju ett bättre ekonomiskt alternativ för många att jobba svart för några tior i timmen. Sådana marginaleffekter drabbar invandrade familjer särskilt hårt eftersom det första jobbet i ett land ofta har låg lön vilket kan göra vitt arbete till en förlustaffär. För att det ska löna sig att arbeta måste i stort sett båda parterna i ett hushåll få arbete samtidigt och det kan vara svårt som ny i landet och för vissa familjer inte ens önskvärt. Jag efterlyser nu praktiska åtgärder för att öka egna ansvaret och göra det lönsamt att arbeta - att gå från omhändertagande till ansvarstagande.
De konkreta insatser som presenteras är väl OK. Det handlar om att komplettera utländsk kompetens vilket alla tjänar på. Satsningen på uppföljning och utvärdering är också välkommen liksom nationella slutprov för sfi. En högre diskrimineringsersättning kan vara bra. Men det får inte bli som idag där Diskrimineringsombudsmannen mest tar sig an fall där individer kräver religiös särbehandling. Det kan inte vara myndighetens roll att understödja identitetspolitik och mångkulturell särlagstiftning.
Jag har många idéer om hur det egna ansvaret konkret kan lyftas fram och få större utrymme inom integrationspolitiken. Ministrarna får gärna höra av sig för tips.
Jag håller med Sabuni och Borg om att eget ansvar och ökade drivkrafter att arbeta är två av de viktigaste åtgärderna för att förbättra integrationen. De exemplifierar också på ett bra sätt genom att visa på socialbidragets absurda konsekvenser. Om en person i familj får ett första arbete blir det bara en tusenlapp extra i hushållskassan vid en inkomst på 21 000 kronor. Då är det ju ett bättre ekonomiskt alternativ för många att jobba svart för några tior i timmen. Sådana marginaleffekter drabbar invandrade familjer särskilt hårt eftersom det första jobbet i ett land ofta har låg lön vilket kan göra vitt arbete till en förlustaffär. För att det ska löna sig att arbeta måste i stort sett båda parterna i ett hushåll få arbete samtidigt och det kan vara svårt som ny i landet och för vissa familjer inte ens önskvärt. Jag efterlyser nu praktiska åtgärder för att öka egna ansvaret och göra det lönsamt att arbeta - att gå från omhändertagande till ansvarstagande.
De konkreta insatser som presenteras är väl OK. Det handlar om att komplettera utländsk kompetens vilket alla tjänar på. Satsningen på uppföljning och utvärdering är också välkommen liksom nationella slutprov för sfi. En högre diskrimineringsersättning kan vara bra. Men det får inte bli som idag där Diskrimineringsombudsmannen mest tar sig an fall där individer kräver religiös särbehandling. Det kan inte vara myndighetens roll att understödja identitetspolitik och mångkulturell särlagstiftning.
Jag har många idéer om hur det egna ansvaret konkret kan lyftas fram och få större utrymme inom integrationspolitiken. Ministrarna får gärna höra av sig för tips.
torsdag 4 september 2008
Inga nyheter alls!
Veronica Palm presenterar idag på DN debatt socialdemokraternas politik för bättre integration. Vilket sömnpiller. Det hon beskriver i debattinlägget är egentligen bara en beskrivning av hur det ser ut idag och den politik som har varit målet i över 20 år. Jag har arbetat i flera år med att följa upp och utvärdera introduktionen för nyanlända invandrare och jag vågar påstå att inlägget inte innehåller en enda nyhet.
En viktig åtgärd är att korta tiden mellan uppehållstillstånd och inträde på arbetsmarknaden.
Det har alltid varit ambitionen.
Introduktionsersättningen ska göras mer lönelik och vara ersättning för att delta i de insatser som krävs, i enlighet med introduktionsplanen, för att komma in i samhället och på arbetsmarknaden . Individen ska få ett erbjudande om lämplig kommunplacering där det finns praktikplats eller jobb. Detta ska också vara en del av den introduktionsplan som avtalas mellan individen och samhället. Vi socialdemokrater vill pröva den vägen innan det kan bli aktuellt med lagstiftning.
Precis som detta. Lönelik introduktion har varit målet länge och finns i många av de mottagande kommunerna redan idag.
Svenska för invandrare (SFI) måste bli mer flexibel, individanpassad och kunna kombineras med arbete. Vi vill komplettera SFI med intensivkurser i svenska, kompletteringsutbildningar för personer med akademisk examen och utveckla valideringen av utländska examina och yrkeskunskaper.
Också detta är befintlig politik. Problemet är att få det att fungera i verkligheten. Hur det ska ske förblir oklart.
Den stora nyheten är att "lagen om eget boende (ebo) måste ses över". Ses över! Vilken handlingskraft!
Alternativet till alliansens integrationspolitik med små små reformer samt en generell politik som gör det mer lönsamt att arbeta är alltså att fortsätta EXAKT som vi gjort de senaste två decennierna.
En viktig åtgärd är att korta tiden mellan uppehållstillstånd och inträde på arbetsmarknaden.
Det har alltid varit ambitionen.
Introduktionsersättningen ska göras mer lönelik och vara ersättning för att delta i de insatser som krävs, i enlighet med introduktionsplanen, för att komma in i samhället och på arbetsmarknaden . Individen ska få ett erbjudande om lämplig kommunplacering där det finns praktikplats eller jobb. Detta ska också vara en del av den introduktionsplan som avtalas mellan individen och samhället. Vi socialdemokrater vill pröva den vägen innan det kan bli aktuellt med lagstiftning.
Precis som detta. Lönelik introduktion har varit målet länge och finns i många av de mottagande kommunerna redan idag.
Svenska för invandrare (SFI) måste bli mer flexibel, individanpassad och kunna kombineras med arbete. Vi vill komplettera SFI med intensivkurser i svenska, kompletteringsutbildningar för personer med akademisk examen och utveckla valideringen av utländska examina och yrkeskunskaper.
Också detta är befintlig politik. Problemet är att få det att fungera i verkligheten. Hur det ska ske förblir oklart.
Den stora nyheten är att "lagen om eget boende (ebo) måste ses över". Ses över! Vilken handlingskraft!
Alternativet till alliansens integrationspolitik med små små reformer samt en generell politik som gör det mer lönsamt att arbeta är alltså att fortsätta EXAKT som vi gjort de senaste två decennierna.
söndag 17 augusti 2008
Billström svarar på DN-debattinlägget
Såhär svarar migrationsminister Billström (m) på kritiken från några samhällsdebattörer på DN debatt:
Billström tror i stället att förslaget kommer att bidra till att barnen får en drägligare vardag än vad de kan få i dagens Sverige. Har föräldern redan en bostad och inkomst mår barnet bättre, menar han.
- Förslaget kommer att avhjälpa trångboddhet och utanförskap. Vi skiljer inte heller familjen åt. De kan mycket väl åka tillbaka och hälsa på sin familj. De har gjort ett val att komma hit. Flyktingar är undantagna förslaget, säger Billström.
Ok. Här finns två saker att bena upp.
1. Flyktingar ska undantas från kravet på självförsörjning för anhöriginvandring.
Hur definieras flykting här? Är det bara de som får stanna av konventionsskäl som räknas som flykting så kommer undantaget att gälla mindre än 10 procent av alla dem som får asyl. Sammanlagt fick 18 414 personer uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl m.m. år 2007. 1113 av dem var konventionsflyktingar.
2. Att kunna åka "hem" och träffa sin familj.
Om vi antar att försörjningskravet ska gälla de som får stanna av skyddskäl, vilket 2007 var långt över hälften av alla som beviljades asyl, uppkommer en fråga. Billström säger till DN att de som vill träffa sin familj mycket väl åka tillbaka och hälsa på sin familj. Varför har Sverige då beviljat dem asyl om de kan återvända för att hälsa på sin familj?
Billström tror i stället att förslaget kommer att bidra till att barnen får en drägligare vardag än vad de kan få i dagens Sverige. Har föräldern redan en bostad och inkomst mår barnet bättre, menar han.
- Förslaget kommer att avhjälpa trångboddhet och utanförskap. Vi skiljer inte heller familjen åt. De kan mycket väl åka tillbaka och hälsa på sin familj. De har gjort ett val att komma hit. Flyktingar är undantagna förslaget, säger Billström.
Ok. Här finns två saker att bena upp.
1. Flyktingar ska undantas från kravet på självförsörjning för anhöriginvandring.
Hur definieras flykting här? Är det bara de som får stanna av konventionsskäl som räknas som flykting så kommer undantaget att gälla mindre än 10 procent av alla dem som får asyl. Sammanlagt fick 18 414 personer uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl m.m. år 2007. 1113 av dem var konventionsflyktingar.
2. Att kunna åka "hem" och träffa sin familj.
Om vi antar att försörjningskravet ska gälla de som får stanna av skyddskäl, vilket 2007 var långt över hälften av alla som beviljades asyl, uppkommer en fråga. Billström säger till DN att de som vill träffa sin familj mycket väl åka tillbaka och hälsa på sin familj. Varför har Sverige då beviljat dem asyl om de kan återvända för att hälsa på sin familj?
Min rapport används som argument på DN debatt
Idag kritiserar 4 kända samhällsdebattörer på DN debatt regeringens tankar på att införa försörjningskrav vid anhöriginvandring. Det är Ilmar Reepalu, kommunstyrelsens ordförande i Malmö (s), KG Hammar, tidigare ärkebiskop, Anders Wijkman, EU-parlamentariker (kd), och Lena Nyberg, Barnombudsman.
Artikeln använder den rapport jag skrev för NTG asyl & integration som fakta och argumentation.
Tobias Billström återkommer ofta till att av EU-länderna är det bara Sverige och Belgien som saknar någon form av försörjningskrav för anhöriginvandring och att vi med införandet närmar oss den lagstiftning som tillämpas i andra EU-länder. Men vad innebär "någon form av försörjningskrav"?
Den Nationella temagruppen Asyl & integration har konstaterat att det är relativt ovanligt med försörjningskrav för kärnfamiljen i OECD-länderna, men desto vanligare med krav på inkomst och ordnat boende för den som vill invandra för att gifta sig. (min markering) Och Röda korset säger att i minst tio av EU:s medlemsländer är både flyktingar och andra skyddsbehövande undantagna från alla krav på försörjning. Det är en betydligt vidare krets än Billström föreslår för Sverige.
Ett försök att minska invandringen och utanförskapet
Jag tolkar regeringens förslag som ett desperat försök att bromsa upp invandringen av grupper som har det mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och som därmed bidrar till utanförskap, trångboddhet och etnisk boendesegregation. Jag har inte tid att skriva något uttömmande i frågan just nu, men min grundinställning är delvis annorlunda än regeringens.
Försörjningskrav - för vem?
Jag håller med om att de som invandrar måste ta ett större ansvar för sin integration. Men det är inte rimligt att ställa krav på försörjning för personer som får stanna av skyddsbehov och vill återförenas med sin familj. Däremot kan man ifrågasätta kriterierna för att beviljas asyl och under vilka villkor som uppehållstillståndet ges. T.ex. kan man ge tillfälliga uppehållstillstånd, kräva fastställande av identitet, DNA-test för att bekräfta att barnen tillhör familjen osv.
För de som invandrar av andra skäl - för att studera, arbeta eller gifta sig med en person med uppehållstillstånd (inklusive inrikes födda) - är det däremot rimligt att självförsörjning och ordnade boendeförhållande krävs eftersom den invandringen är frivillig. Tyvärr är regeringens linje för närvarande den omvända.
Jag har skrivit mycket om försörjningskrav tidigare på Integrationsbloggen.
UPPDATERING av inlägget kl. 15.15
Artikeln använder den rapport jag skrev för NTG asyl & integration som fakta och argumentation.
Tobias Billström återkommer ofta till att av EU-länderna är det bara Sverige och Belgien som saknar någon form av försörjningskrav för anhöriginvandring och att vi med införandet närmar oss den lagstiftning som tillämpas i andra EU-länder. Men vad innebär "någon form av försörjningskrav"?
Den Nationella temagruppen Asyl & integration har konstaterat att det är relativt ovanligt med försörjningskrav för kärnfamiljen i OECD-länderna, men desto vanligare med krav på inkomst och ordnat boende för den som vill invandra för att gifta sig. (min markering) Och Röda korset säger att i minst tio av EU:s medlemsländer är både flyktingar och andra skyddsbehövande undantagna från alla krav på försörjning. Det är en betydligt vidare krets än Billström föreslår för Sverige.
Ett försök att minska invandringen och utanförskapet
Jag tolkar regeringens förslag som ett desperat försök att bromsa upp invandringen av grupper som har det mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och som därmed bidrar till utanförskap, trångboddhet och etnisk boendesegregation. Jag har inte tid att skriva något uttömmande i frågan just nu, men min grundinställning är delvis annorlunda än regeringens.
Försörjningskrav - för vem?
Jag håller med om att de som invandrar måste ta ett större ansvar för sin integration. Men det är inte rimligt att ställa krav på försörjning för personer som får stanna av skyddsbehov och vill återförenas med sin familj. Däremot kan man ifrågasätta kriterierna för att beviljas asyl och under vilka villkor som uppehållstillståndet ges. T.ex. kan man ge tillfälliga uppehållstillstånd, kräva fastställande av identitet, DNA-test för att bekräfta att barnen tillhör familjen osv.
För de som invandrar av andra skäl - för att studera, arbeta eller gifta sig med en person med uppehållstillstånd (inklusive inrikes födda) - är det däremot rimligt att självförsörjning och ordnade boendeförhållande krävs eftersom den invandringen är frivillig. Tyvärr är regeringens linje för närvarande den omvända.
Jag har skrivit mycket om försörjningskrav tidigare på Integrationsbloggen.
UPPDATERING av inlägget kl. 15.15
torsdag 24 juli 2008
Regeringen prioriterar vidarebosättning av kvotflyktingar
Migrationsminister Tobias Billström skriver idag på DN debatt om vikten att utveckla vidarebosättningen av kvotflyktingar inom EU samarbetet.
Vidarebosättning är ett utmärkt sätt att se till att just de mest skyddsbehövande ges skydd, till exempel utsatta minoritetsgrupper. Större engagemang från EU:s medlemsstater i UNHCR:s vidarebosättningsprogram skulle vara ett välkommet sätt att ge fler skydd i Europa.
Sverige och fem andra medlemsstater erbjöd i vintras stöd, hjälp och kunskapsutbyte till de länder som idag inte har någon erfarenhet av samarbete med UNHCR. Under det svenska ordförandeskapet i EU nästa höst kommer vi att prioritera arbetet med vidarebosättning i samband med utformningen av EU:s gemensamma asylsystem.
Utmärkt initiativ. Förhoppningsvis kan det kunskapsprojekt om vidarebosattas arbetsmarknadsintegration jag är projektledare för på Malmö Högskola bidra till att förverkliga regeringens ambitioner.
Vidarebosättning är ett utmärkt sätt att se till att just de mest skyddsbehövande ges skydd, till exempel utsatta minoritetsgrupper. Större engagemang från EU:s medlemsstater i UNHCR:s vidarebosättningsprogram skulle vara ett välkommet sätt att ge fler skydd i Europa.
Sverige och fem andra medlemsstater erbjöd i vintras stöd, hjälp och kunskapsutbyte till de länder som idag inte har någon erfarenhet av samarbete med UNHCR. Under det svenska ordförandeskapet i EU nästa höst kommer vi att prioritera arbetet med vidarebosättning i samband med utformningen av EU:s gemensamma asylsystem.
Utmärkt initiativ. Förhoppningsvis kan det kunskapsprojekt om vidarebosattas arbetsmarknadsintegration jag är projektledare för på Malmö Högskola bidra till att förverkliga regeringens ambitioner.
söndag 8 juni 2008
Rapport om språk, krav och medborgarskap
Rapporten Språk, krav och medborgarskap av Dan-Olof Rooth och Per Strömblad har nu publicerats av Globaliseringsrådet. Författarna skriver idag också på DN-debatt under rubriken Goda kunskaper i svenska bör påskynda svenskt pass.
Olikt tidigare förslag om språkkrav, och i motsats till vad som gäller i andra (med Sverige jämförbara) länder, innebär denna modell att ingen skulle möta strängare villkor för svenskt medborgarskap än de som råder i dag. Tvärtom skulle villkoren för många invandrade bli mer generösa. Tanken är att kraven för medborgarskap kan mildras vad gäller antalet år som man måste ha varit bosatt i Sverige om den som söker svenskt medborgarskap skaffar sig goda kunskaper i svenska.
Det blev till slut en riktigt intressant rapport och jag får tacka författarna för att de kom ihåg och uppskattade min insats som kommentator på en tidig version av texten. (se sid. 2)
Jag återkommer med en längre kommentar om rapporten senare i veckan (det är ju trots allt söndag idag).
Olikt tidigare förslag om språkkrav, och i motsats till vad som gäller i andra (med Sverige jämförbara) länder, innebär denna modell att ingen skulle möta strängare villkor för svenskt medborgarskap än de som råder i dag. Tvärtom skulle villkoren för många invandrade bli mer generösa. Tanken är att kraven för medborgarskap kan mildras vad gäller antalet år som man måste ha varit bosatt i Sverige om den som söker svenskt medborgarskap skaffar sig goda kunskaper i svenska.
Det blev till slut en riktigt intressant rapport och jag får tacka författarna för att de kom ihåg och uppskattade min insats som kommentator på en tidig version av texten. (se sid. 2)
Jag återkommer med en längre kommentar om rapporten senare i veckan (det är ju trots allt söndag idag).
söndag 4 maj 2008
Philippe Legrain i dagens DN debatt
Missa inte dagens DN debatt med Philippe Legrain. Jag kommer att återkomma med en längre kommentar om hans nyutkomna skrift för Globaliseringsrådet, Is free migration compatible with a European-style welfare state?, senare i veckan. Jag måste ju hinna läsa den först!
Så här avslutar Legrain sitt debattinlägg:
En friare invandring är inte ett hot. Det är en möjlighet. Det är ingen välgörenhetsgärning. Det kan vara till fördel för alla parter. Det är en fråga om mänskliga rättigheter och om internationell solidaritet lika mycket som egoism. I slutändan handlar det om att skapa en öppnare, mer dynamisk och progressiv värld.
Jag har tidigare skrivit om Legrain här.
Så här avslutar Legrain sitt debattinlägg:
En friare invandring är inte ett hot. Det är en möjlighet. Det är ingen välgörenhetsgärning. Det kan vara till fördel för alla parter. Det är en fråga om mänskliga rättigheter och om internationell solidaritet lika mycket som egoism. I slutändan handlar det om att skapa en öppnare, mer dynamisk och progressiv värld.
Jag har tidigare skrivit om Legrain här.
tisdag 15 april 2008
Gunnar Sandelin debatten fortsätter
Gunnar Sandelins inlägg på DN-debatt har lett till en debatt om invandringens ekonomiska effekter, men också om migrationspolitiken generellt. Gunnar Sandelin svarar idag på Behrang Kianzads kritiska artikel på Expressens kultursida. Debatten handlar, förutom de vanliga anklagelserna om konspirationer och rasism, framförallt om hur statistiken om invandringen ska tolkas. Maciej Zaremba bidrar också i DN med ett inlägg om vem det egentligen är som invandrar till Sverige. Mats Bergstrands inlägg om själva debatten kring Gunnar Sandelin-debatten måste också nämnas i sammanhanget.
Statistiken redovisas öppet
Visst kan det vara locket på i den svenska migrationsdebatten, men det finns verkligen ingen konspiration eller hemlighetsmakeri när det gäller statistiken kring invandringen. Statistik kring invandring kan visas på många olika sätt: efter födelseland, grund för bosättning eller andra kategorier. De som får introduktion i en svensk kommun brukar i folkmun kallas flyktingar, och de är klienter i kommunernas flyktingmottagning. Men denna kategori är en ren administrativ kategori som inte behöver innebära att de är flyktingar enligt FN:s definition. I flyktingmottagningen ingår flyktingar, andra skyddsbehövande och deras anhöriga som kommer till Sverige inom två år.
En del invandrare behöver inte arbetstillstånd, t.ex. nordbor och de redovisas inte alltid i statistiken över invandringen. Många svenska medborgare in- och utvandrar också årligen. De är ibland med och ibland inte med i den redovisade statistiken. Olika typer av data har olika användningsområden och Sverige har mer och tydligare statistik än många andra länder.
Migrationsverkets statistik finns här.
SCB:s statistik finns här.
Statistiken redovisas öppet
Visst kan det vara locket på i den svenska migrationsdebatten, men det finns verkligen ingen konspiration eller hemlighetsmakeri när det gäller statistiken kring invandringen. Statistik kring invandring kan visas på många olika sätt: efter födelseland, grund för bosättning eller andra kategorier. De som får introduktion i en svensk kommun brukar i folkmun kallas flyktingar, och de är klienter i kommunernas flyktingmottagning. Men denna kategori är en ren administrativ kategori som inte behöver innebära att de är flyktingar enligt FN:s definition. I flyktingmottagningen ingår flyktingar, andra skyddsbehövande och deras anhöriga som kommer till Sverige inom två år.
En del invandrare behöver inte arbetstillstånd, t.ex. nordbor och de redovisas inte alltid i statistiken över invandringen. Många svenska medborgare in- och utvandrar också årligen. De är ibland med och ibland inte med i den redovisade statistiken. Olika typer av data har olika användningsområden och Sverige har mer och tydligare statistik än många andra länder.
Migrationsverkets statistik finns här.
SCB:s statistik finns här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)