Visar inlägg sorterade efter datum för sökningen arbetslinjen. Sortera efter relevans Visa alla inlägg
Visar inlägg sorterade efter datum för sökningen arbetslinjen. Sortera efter relevans Visa alla inlägg

måndag 8 mars 2010

Utredningen om samhällsorienteringen är presenterad

Den 4:e mars presenterade regeringens utredare Erik Amnå sitt förslag om samhällsorientering för nyanlända invandrare.

Förslaget innebär i korthet att varje nyanländ person ska erbjudas minst 60 timmars samhällsorientering. De 60 timmarna ska ses som en gemensam bas, som kompletteras genom insatser från kommunen själv, landstinget eller statliga myndigheter i enlighet med annan reglering. Samhällsorienteringen ska inledas så snart som möjligt efter beviljat uppehållstillstånd och i normalfallet vara avslutad när det första etableringsåret är till ända.

Förslaget har tagits emot väl. Expressens ledarsida tycker att det är ett vettigt förslag.

Amnås perspektiv är de nyanländas rättigheter. Och det genomsyras av Demokratiutredningens medborgarideal: samhällsorienteringen ska "skapa förutsättningar för delaktighet" i samhället. "Politisk jämlikhet" är det yttersta målet.

Bland det som ska läras ut finns således det politiska systemet och förvaltningen, arbets- och bostadsmarknad, skola-vård-omsorg, familjerätt, jämställdhet, barnens rättigheter, demokratiska fri- och rättigheter och allt möjligt annat som svenska skolelever tragglar på SO-timmarna.

Vad gäller utlärandet av de "svenska värderingar" som har blivit så populära att dryfta sedan Sverige blev ett invandrarland, inte minst bland folkpartister, håller sig Amnå klokt och formalistiskt till vår konstitution. I regeringsformens första kapitel listas ju de värden som Sverige omfamnar: alla människors lika värde, jämlikhet, frihet, välfärd, antidiskriminering, minoritetsrättigheter, demokratiska idéers överhöghet. Kort sagt, demokratins vackra greatest hits. Dessa ska de nyanlända orienteras i - och många kommer förstås att känna igen sig. Detta är värden som brukar kallas universella (av västerlänningar) och som återfinns bland annat i FN-konventioner och -stadgar.


Skånska Dagbladet är också positiv till förslaget.

Förslaget motsvarar ett starkt behov. Erfarenheten visar att nyanlända invandrare har svårt att orientera sig i det svenska samhället och känna till både rättigheter och skyldigheter som svenskar fått lära sig sedan barnsben. Rätt genomfört kan ett sådant 60-timmarsprogram med samhällsorientering ge invandrare en bättre start i det nya landet och underlätta integrationen. Den statliga utredaren har på ett skickligt sätt fört bort frågan om det svenska kulturarvet och svenska traditioner.

Det viktiga för människor som kommer hit och vill leva i Sverige är inte att de känner till Bellman och Midsommarfirande. Däremot är det viktigt förmedla demokratiska värderingar, en modern och jämställd människosyn, tolerans mot minoritetsgrupper och kunskap om innehållet i lagar som styr människors vardagsliv.


Kristianstadsbladet ser ett behov av samhällsorientering, men betonar att jobb är det viktigaste.

Samhällsundervisning är inte en orimlig tanke. Tvärtom kan det spara mycket osäkerhet och problem om man som nyanländ känner till hur man skaffar ett bankkonto eller går med i facket. Eller hur ett utvecklingssamtal går till. Amnå berättar att många föräldrar blir oroliga när de kallas till barnens skola för utvecklingssamtal: "Vad har barnet ställt till med?"

Men alla kan säkert räkna upp människor som inte alls behöver någon samhällsundervisning. Personer som genast får ett jobb behöver sällan någon medborgarkunskap. Hon eller han kan säkert snappa upp det mesta om fackets betydelse och roll på arbetsplatsen eller fråga en kollega vad ett utvecklingssamtal egentligen innebär. Och det är just det som är det relevanta här.


Ingrid Runsten på Helsingborgs Dagblad betonar också arbetslinjen och är lättad över att utbildningen inte ställs som krav för medborgarskap.

För som alla vet, ett arbete är den bästa vägen till integration. Därför är de viktigaste åtgärderna de som underlättar för invandrare att komma ut på arbetsmarknaden. Det är också tanken bakom den etableringslag som väntas börja gälla i slutet av året och där arbetslivsintroduktion poängteras. Ansvaret förs över från kommunerna till Arbetsförmedlingen, den nyanlände får en etableringslots och en individuell etableringsersättning. Att gå kursen i samhällsorientering är ett villkor för att få del av ersättningen. Så på det sättet är den naturligtvis "frivillig" med situationstecken. Men viktigt är att det inte finns någon koppling till krav för medborgarskap utan här handlar det om ett led i etableringen på arbetsmarknaden.

söndag 21 februari 2010

Reaktioner på Socialdemokraternas nya politik för nyanlända invandrare

I fredags presenterade Socialdemokraterna sin nya politik för en snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare. Samma dag skrev Luciano Astudillo, integrationspolitisk talesman (S), och Anders Lago,
kommunstyrelsens ordförande (S) i Södertälje, en DN debattartikel om förslagen. Några av förslagen är:

* Ankomstboende för asylsökande de fyra första veckorna och därefter ordnat boende i kommuner med bra förutsättningar ska ersätta dagens system med ABO (anläggningsboenden) och EBO (eget boende).

* Lex Vellinge. Ändra i socialtjänstlagen och bostadsförsörjningslagen så att alla kommuner åläggs att förbereda för såväl asylsökande som nyanlända flyktingar.

* Införa ett kommunalekonomiskt utjämningssystem med ekonomiska drivkrafter för fler rika kommuner att ta emot fler asylsökande och flyktingar.

* Arbetsförmedlingen ska få huvudansvar för att utforma individuella handlingsplaner för etablering på arbetsmarknaden för den som får uppehållstillstånd.

* Staten ska ansvara för svenskundervisningen för invandrare (SFI).

* Varken kommunala skolor eller friskolor ska kunna neka till att ha förberedelseklasser för nyanlända elever och asylsökande barn.

Forskare sågar förslagen om att styra boendet för asylsökande och nyanlända

Dagens Nyheter följde upp debattartikeln med kommentarer av forskaren Pieter Bevelander. Han menar att integrationen kommer att försämras om kommuner tvingas ta emot flyktingar.

Bevelander menar att forskningen ger stöd för att frivillighet, både för kommunerna och flyktingarna, fungerar bättre. Då ökar chanserna att folk hamnar där arbetsmarknaden ger störst möjligheter.

Att sprida flyktingarna på fler kommuner handlar enligt Bevelander snarare om tanken att alla ska bära bördan jämlikt.

En annan punkt i Socialdemokraternas förslag är att systemet med Ebo, eget boende, ska avskaffa. Ebo innebär att asylsökande kan bosätta sig hos släkt och vänner medan deras fall prövas. Systemet har kritiserats för att de leder till trångboddhet och kortsiktighet med många flyttar.

- Forskningen visar att eget boende absolut inte är till nackdel för integrationen. De som valt att bo så har inte lägre sysselsättningsgrad än de som anvisats bostad av Migrationsverket, säger Pieter Bevelander.


Ledarsidorna är positiva till huvuddelen av förslagen

Flera ledarsidor har också kommenterat Socialdemokraternas förslag. Bland dem finns en relativt stor samstämmighet om att det är bra att tvinga kommuner att ta emot flyktingar och att Socialdemokraterna med den nya politiken närmar sig alliansens politik på området. Göteborgs-Posten gör tummen upp för att införa ankomstboende för asylsökande. De noterar att övriga förslag verkar vara kopierade från alliansregeringens samlade strategi för integration.

Oppositionen, precis som nuvarande regering, vill att Arbetsförmedlingen och inte kommunen ska ansvara för etableringen när en person har fått uppehållstillstånd.

Arbetsförmedlingen skall i samråd med den enskilde utforma en individuell handlingsplan, etableringsplan, var syfte är att ge stöd och insatser som leder till arbete och egen försörjning genom kartläggning av bakgrund, behov och förkunskaper. Det har tagit lång tid men också socialdemokraterna tycks nu inse att en flykting oftast är en stark människa som vill göra rätt för sig i sitt nya land och inte leva på bidrag.

Det är mer än välkommet att Socialdemokraterna äntligen ändrat sig och inser att det är egen försörjning och inte bidrag som leder från utanförskap till delaktighet.


Kristianstadsbladets ledarkommentarer är snarlika Göteborgspostens. Att det det finns behov av att tvinga rika kommuner att ta emot flyktingar. Men också att Socialdemokraterna, precis som på skolområdet, har valt att förnya sig genom att kopiera en hel del idéer från alliansen.

Expressens kommentarer liknar de övriga.

Förslagen innebär delvis att man närmar sig alliansen, inte minst retoriskt: alla förändringar syftar nu till att "stärka arbetslinjen och korta vägen in i jobb".

Ett nytt förslag finns dock: Lex Vellinge. S vill skriva om socialtjänstlagen så att det blir obligatoriskt för kommunerna att ta emot flyktingar. Det är ett bra förslag.

I den "nya" socialdemokratiska integrationspolitiken finns också partiets skepsis mot att låta invandrare bo där de vill, representerat.
Efter en månads "obligatoriskt ankomstboende" ska de nyanlända "få erbjudande om så kallat ordnat boende i Migrationsverkets regi".

Detta förslag doftar mycket av partiets gamla "Hela Sverige"-strategi, som var i bruk mellan 1985 och 1994. Där var också målet förbättrad integration. I praktiken hänvisades nyanlända ofta till bygder där det fanns gott om lägenheter - men inga jobb. Den modellen bör få ligga kvar på historiens skräphög.


Skånska Dagbladet tycker att förslagen är ett steg i rätt riktning, men saknar åtgärder för att minska invandringen.

Mest uppmärksamhet får förslaget om en Lex Vellinge som skall tvinga alla kommuner att ta emot flyktingar. Det är ett förslag som Skånska Dagbladet drivit i tio års tid och givetvis något vi särskilt välkomnar. Mottagandet av människor som flyr är ett nationellt åtagande som Riksdagen har gjort och det skall inte kunna desavoueras av Vellinge eller andra trilskande kommuner, utan alla måste ställa upp solidariskt på detta nationella åtagande.

Men, och det finns ett stort men, inte heller Socialdemokraternas nya integrationspolitik kommer att kunna lyckas med en invandring som ligger på dagens volymer och sker när det redan råder massarbetslöshet i vårt land. Endast om vi totalt sett minskar invandringen till de lägre nivåer som de vi hade på 1980-talet och hårdare prioriterar flyktingar framför andra grupper som vill hit finns de fysiska och ekonomiska möjligheterna. Det vet förstås också Astudillo och Lago men passar i frågan.

I övrigt uppmärksammar Sydsvenskan att Lex Vellinge kan bli dyrt för skånska kommuner.

Själv tycker jag att det är lite märkligt att ingen uppmärksammar förslaget om att förstatliga svenskundervisningen för invandrare.

söndag 10 januari 2010

Vårdnadsbidrag och burka

Sydsvenskans ledarsida hakar på Expressen och skriver att vårdnadsbidraget kan försvåra integrationen, urholka arbetslinjen och försvaga jämställdheten. Nu kan även engelskspråkiga läsare ta del av den svenska debatten om vårdnadsbidrag och integration genom en artikel i The Local.

---

Kanada har tidigare infört visumtvång för tjeckiska medborgare för att stoppa asylansökningar från romer därifrån. Nu överväger Kanadas regering att göra detsamma för ungerska medborgare.

---

Den franska debatten om burka och Niqab verkar utmynna i ett förbud att bära dessa på offentliga platser.

Muslim women face a fine of up to 750 euros ($1,080) for wearing burqas and niqabs, which cover the body and face, under a draft bill to be presented to the French parliament.

The measure would prohibit women from wearing such coverings in public places and on the streets, although there would be exceptions for public events and carnivals.

Men who force their wives and daughters to wear the garments may face an even heavier fine.

The law has been proposed by Jean-Francois Cope, leader of the governing conservative UMP party in France's lower parliamentary chamber.

Proposals will be put forward in the next two weeks and are to be debated in parliament after regional elections in March.

onsdag 23 december 2009

Sverige inför försörjningskrav för vissa anhöriginvandrare

Den 21 december lade regeringen fram det nya propositionen om försörjningskrav för anhöriginvandring. Reglerna ska gälla från den 15 april. Det är första gången vi i Sverige inför ett migrationsrelaterat incitament för att förbättra integrationen.

- Arbetslinjen ska gälla i migrationspolitiken som på alla andra områden. Försörjningskravet ger ett tydligt incitament att söka arbete och att bosätta sig på orter där chansen till arbete och bostad är som störst, säger migrationsminister Tobias Billström.

Försörjningskravet är ett villkor för att en utlänning ska beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige. Försörjningskravet innebär att personen i Sverige ska ha tillräckliga inkomster för att klara sin egen försörjning och boendekostnad. Det ska dessutom finnas en lämplig bostad för familjen.

Undantagen från försörjningskravet är många. Försörjningskravet ska inte gälla barn och deras föräldrar. Inte heller ska det gälla för svenska medborgare, utlänningar som bott i Sverige i fyra år, flyktingar eller vissa grupper utlänningar som beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande.

För att sätta in reformen i ett internationellt perspektiv kan nämnas att man i Kanada har ett sponsorsystem som innebär att den som beviljas anhöriginvandring måste ha en viss inkomst och är försörjningsskyldig för den anhörige i upp till tio år.

When you sponsor a spouse, common-law or conjugal partner, or dependent children to become permanent residents of Canada, you must promise to support them financially. Therefore, you have to meet certain income requirements. If you have previously sponsored relatives to come to Canada and they have later turned to the government for financial assistance, you may not be allowed to sponsor another person. Sponsorship is a big commitment, so you must take this obligation seriously.

To be a sponsor:
- You and the sponsored relative must sign a sponsorship agreement that commits you to provide financial support for your relative, if necessary. This agreement also says the person becoming a permanent resident will make every effort to support her or himself.
- You must provide financial support for a spouse, common-law or conjugal partner for three years from the date they become a permanent resident.
- You must provide financial support for a dependent child for 10 years, or until the child turns 25, whichever comes first.

fredag 3 oktober 2008

Två kloka politiker

Elisabeth Svantesson (m) är en av mina favoriter i riksdagen eftersom hon både är klok och har ett stort intresse för integrationsfrågor. Därför bör man lyssna extra noga på hennes förslag, t.ex. Svantessons senaste motion (2008/09:m1288) Tidig validering - tidig arbetsmarknadsetablering

För att arbetslinjen ska bli tydlig för den asylsökande och för att den viktiga första tiden i Sverige inte ska förspillas borde en tidigare kartläggning av utbildning och yrkeserfarenhet göras. Ju tidigare en person får sin utbildning och relevanta yrkeserfarenheter värderade, desto bättre blir planeringen och starten av studie- och arbetslivet.

Läs mer från Svantesson på hennes blogg.

Mauricio Rojas (Fp) avgår i dagarna som riksdagsman och flyttar till Spanien och blir rektor för Madrids skola för arbetet med integrations- och biståndsfrågor (Escuela de Profesionales de Inmigración y Cooperación). Rojas gärning för en sansad integrationspolitik ska inte underskattas. Han tog bland annat den viktiga kampen mot Masoud Kamali och andra anhängare av "strukturell diskriminering". Kanske mer okänt är Rojas gärning som forskare. Han skrev tidigt om arbetsmarknadsintegration, ungdomar med utländsk bakgrund och svensk identitet. Lawen Mohtadi har intervjuat honom i Gp om tiden som kommunist och flykting i Sverige. Efter att ha varit övertygad revolutionär finner Rojas liberalismen:

När ersatte du marxismen med ett annat politiskt tänkande?
- Det var en lång process att förstå liberalismen som idé. För mig är liberalismen inte ett politiskt system, det är bara en enkel idé om individens rätt att stå fri från kollektivt förtryck, att skapa det här skyddet att älska och tänka som vi vill, som är antitesen till kollektivism.

måndag 15 september 2008

Helgens svenska debatt

Folkbladet resonerar om att integrationsprocesserna kan ta flera generationer.

Invandring är problematiska processer. Problemen är självklart tyngst för dem som flyktinginvandrar. De har satsat allt de äger och har, lämnat de gator och stenar där som barn de lekt för att söka ett bättre liv i ett fjärran land. Jag tror det är mycket svårt för den som inte själv gjort en sådan resa att fullt ut föreställa sig de påfrestningar som långväga invandrare utsätts för. Ingen bör vara förvånad över att det tar flera generationer innan någon egentlig integration inträffar

Abraham Staifo på GP menar att det är fel att tala om krav när det gäller arbetslinjen. Men det måste vara unikt för Sverige att något så självklart som egen försörjning plötsligt anses vara ett krav.

Nya invånare väntar i öknen

Sverige tar just nu, genom vidarebosättning, emot palestiska flyktingar från irak. Mör våra nya invånare i Aftonbladets reportage.

måndag 8 september 2008

Billström mot Palm i Agenda

Igår möttes migrationsminister Tobial Billström (m) och Socialdemokraternas taleskvinna Veronica Palm i samhällsprogrammet Agenda. Båda bekräftade sina tidigare positioner.

Billström trycker på arbetslinjen och att den gäller alla. Det enda konkreta exempel Billström har som inte finns idag är det försörjningskrav för anhöriginvandring som nu utreds.

Kommentar: Billström säger att arbetslinjen ska gälla alla. Varför då begränsa försörjningskravet till invandrares första fyra år i landet? Det borde vara ännu mer självklart att kunna försörja sig själv och en partner samt ha ordnat boende vid nya giftermål. Det är t.ex. inte rimligt att jag gifter mig med en kvinna från ett icke-EU land och sedan går till socialkontoret och ber om bostad och försörjning. En sådan lagstiftning hade också skyddat många av de ungdomar och unga vuxna som idag riskerar arrangerade äktenskap mot sin vilja.

Socialdemokraterna delar moderaternas problembeskrivning. Det är trångboddhet och dålig koppling till arbetsmarknaden under introduktionen. Enligt Palm behövs mer insatser från det "gemensamma" och en individuell handlingsplan med plan för språk, utbildning, arbete osv. för varje flyktinginvandrare.

Kommentar: Som jag tidigare påpekat är det absurt att förslag som dessa kan lyftas fram som nya utan att någon reagerar. En sådan inriktning slogs fast redan i Proposition 1989/90:105. Samhället ska medverka till att individen får så goda kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället som krävs för att flyktingen ska kunna delta i arbets- och samhällslivet. Hur introduktionen planläggs dokumenteras i en individuell introduktionsplan. I regeringens proposition 1997/98:16 betonas åter en indivudualiserad introduktion med samma inriktning, ambition och mål som nu åter läggs fram.

Individ eller samhälle

Enligt Palm är skillnaden mellan Moderaterna och Socialdemokraterna att Billström lägger ansvaret för integrationspolitikens misslyckande på individen medan hon vill se en större insats från samhällets sida. Låt mig då tipsa Palm om att inget annat land lägger ner så mycket resurser som Sverige gör redan idag på att introducera nya invandrare.

Billström har också tagit upp behovet av gemensamma grundläggande värderingar där han exemplifierar med ord som arbetslinjen, tolerans, yttrandefrihet och jämställdhet. Palm menar att sådant tal ger en bild av att invandrare inte vill arbeta. Istället behövs enligt Palm bättre "verktyg". Billström svarar med att säga att dagens system ibland leder till att människor väljer tryggheten över arbetslinjen.

Pajkastning

Sedan kommer en stunds ovärdig pajkasning där de beskyller varandra för att ogilla invandring. Billström anklagar Palm för att Socialdemokraterna inte vill ha arbetskraftsinvandring. Palm anklagar moderaterna för att skylla integrationsproblemen på invandrare och att "Sverigedemokraterna är på er planhalva".

tisdag 15 juli 2008

Vårdnadsbidraget förstärker utanförskapet

Sakine Madon skrev nyligen i Expressen om att det vårdnadsbidrag som Alliansen infört kommer att fördjupa utanförskapet och integrationsproblemen.

Bidragets mindre trevliga inlåsningseffekter kommer, precis som i Norge, där man var tidiga med att införa vårdnadsbidrag, drabba just de kvinnor och barn som behöver komma utanför dörren oftare.

Det är invandrarkvinnor och unga tonårstjejer i förorter, samt en handfull kd-kvinnor som oavsett bidrag stannar hemma med barn (för "barnens skull"), som kommer ännu lite längre bort från arbetsmarknaden.

Hur har kd och alliansen, som ständigt pratar om utanförskap, tänkt sig att förortskvinnor ska ta sig ur bidragsträsket? Hur har ni tänkt er att barn som inte lär sig svenska hjälps av att vara hemma med mamma som aldrig arbetar?


Dagis finns för att du (som kvinna) ska arbeta, vårdnadsbidrag finns för att du (som mamma) ska vara hemma i stället för att arbeta. Den som tycker att staten redan tar ifrån folk hutlöst mycket stålar bör rimligtvis argumentera för lägre skatter, inte krama ytterligare bidrag.

46 procent av kvinnorna födda i Afrika och Asien är sysselsatta. För nya stora invandringsgrupper är situationen ännu sämre: Irak 28%, Somalia 24% och Afghanistan 22%. Det sista vi behöver är en subventionering av fortsatt utanförskap och en ytterligare uppmuntran att bibehålla traditionella könsroller. Alliansregeringen har tidigare betonat arbetslinjen och på så sätt förbättrat situationen för utrikes födda på arbetsmarknaden, men vårdnadsbidraget går på tvärs mot den egna politiken.

tisdag 20 maj 2008

Samma gamla integrationspolitik

Per Schlingmann, partisekreterare för Moderata samlingspartiet, skriver idag i Sydsvenskan om regeringens integrations- och migrationspolitik. Några kommentarer är på sin plats.

Konflikten mellan de politiska alternativen blir allt tydligare i synen på migration och integration, skriver moderaternas partisekreterare Per Schlingmann.

Det är knappast sant. Alliansen har inte ändrat principerna bakom migrations- eller integrationspolitiken. Alliansen och Socialdemokraterna står varandra närmare i dessa frågor än vad t.ex. Moderaterna gör med något av sina systerpartier i Europa. Schlingmann ger egna exempel på det i sitt inlägg:

Sverige har kommit att ta ett mycket stort flyktingansvar i jämförelse med andra länder, inte minst när det gäller flyktingmottagandet från Irak. Det skall vi fortsätta att göra.

Här ser vi alltså en fortsättning på Socialdemokraternas politik att vara det enda landet i Europa som ger irakier asyl och permanent uppehållstilltånd. En politik som leder till att Sverige kommer att fortsätta att ha OECD-världens största invandring av irakier. Man kan applådera humaniteten i en sådan politik, men samtidigt konstatera att det leder till mycket stora integrationsproblem. Senaste uppgifterna visar att mindre än 40 procent av irakierna har haft ett första arbete i Sverige efter sex år i landet. (IFAU, 2007, sid 71ff)

"Det är samhällets fel"

Schlingmann skriver att han vill ändra "ett system som passiviserar och som utgår från att människor som kommer hit skall leva på ersättningar. Att vårt land inte har kunnat ta tillvara kompetensen hos människor med invandrarbakgrund är ett av Sveriges allra största misslyckanden." Samtidigt faller han i den vanliga "tycka synd om" fällan genom sitt språkbruk. Han skriver att Sverige inte låtit nyanlända "snabbt få lära sig språket och komma i arbete." och att "människor som har kommit till Sverige inte har getts möjlighet att arbeta."

Låt mig påminna Schlingmann om att Sverige, enligt externa bedömare, har världens mest generösa integrationspolitik, bland annat eftersom landet ger full tillgång till arbetsmarknaden från dag ett och erbjuder betald svenskundervisning. Vad är det mer som ska ges eller tillåtas och av vem?

Arbetslinjen är bra för integrationen

Men sedan kommer han till ett område som regeringen faktiskt har gjort bra, och som skiljer alliansens politik från Socialdemokraternas. Det är att arbetslinjen inom den generella politiken gått från ord till handling. Att göra det mer lönsamt för vanligt folk att arbeta och sänka trösklarna in på arbetsmarknaden har länge efterlysts av institutioner som OECD och EU för att förbättra integrationen i Sverige. (Tema Asyl 2008, sid.43f) Här ligger den enda stora skillnaden mellan alliansens och Socialdemokraternas när det gäller synen på integration.

Försiktiga reformer räcker inte

Sedan flaggas det för två reformer som inte genomförts än:
Mer arbetskraftsinvandring och försörjningskrav för anhöriginvandring. Det återstår och se effekterna av dessa två reformer, men båda kunde ha utformats på ett bättre sätt. Att kristdemokraterna tvingar fram en fyraårsgräns för försörjningskravet för anhöriginvandring kommer till exempel att få absurda konsekvenser.

Med en så pass misslyckad och kostsam migrations- och integrationspolitik som Sverige har behövs det reformer som innebär mer än förändringar i marginalen. Politikerna behöver se över principerna bakom integrationspolitiken, som inte är anpassade till en mer globaliserad värld. Ett reellt alternativet till dagens politik måste presenteras för väljarna innan valet 2010, annars har alliansen små chanser att bli omvalda.

onsdag 5 mars 2008

Medborgarskap och integration

För närvarande håller regeringen på, inom ramen för dess Globaliseringsråd, att se över olika länders integrationsarbete och språkkunskapernas betydelse för medborgarskap. Kalmar Högskola och Institutet för Framtidsstudier har fått i uppdrag att titta på hur andra länder arbetar och hur integration och medborgarskap hänger ihop.

Det är ett ämne jag skrivit om i flera sammanhang, bland annat en kort sammanfattande text till Tema Asyl. Texten bygger på en längre rapport som jag skrev när jag jobbade på Integrationsverket. Den och andra outgivna texter som skrevs under min period på GD-staben 2004-2006 kommer inom kort att ges ut på Zufi Förlag.

Jag har, med tanke på min bakgrund som sakkunnig i frågan, blivit tillfrågad att opponera på den delrapport om integration och medborgarskap som nu lämnats in till Globaliseringsrådet. Det ska bli spännande läsning och en viktig utmaning att ge konstruktiv feedback.

Fri invandring och välfärdsstaten

Frida Johansson Metso, Förbundsordförande Liberala Ungdomsförbundet, skriver på Sourze om fri invandring och välfärdsstaten. Hon tar bland annat upp en mycket viktig fråga om hur globaliseringen påverkat förutsättningarna för migration och integration.

"Vi kan anpassa oss till rörligheten och vinna på den, eller försöka bekämpa symptom och läckor i muren, som svartarbete. Men egentligen handlar det mest om arbetslinjen. Att människor ska försörja sig själva. Det bör vara grundstenen i varje välfärdsstat. Eftersom vi pratar om frivillig migration, inte om flyktingar, är det rimligt att ställa det kravet."

En annan liberal som förespråkar fri invandring är Philippe Legrain som talade på Globaliseringsrådets tillställning om migration. LO skriver så här om hans perspektiv:

"Legrain anför skäl som sällan hörs i Sverige.

–  Om svenskarna vill fortsätta ha högavlönade jobb för högutbildade måste de acceptera att utländsk arbetskraft gör de jobb som svenskarna själva inte vill göra.

– 92 procent av svenskarna går ut gymnasiet. De vill inte göra dessa lågbetalda jobb. Filippinier däremot gör det gärna eftersom de ändå är bättre betalda än i Manila.

Att det skulle skapa en underklass av invandrad arbetskraft håller han inte med om.

– Inte annat än tillfälligt. Antingen åker de tillbaka och då har de ganska mycket pengar med sig. Eller också stannar de, och då får deras barn en bra utbildning och därmed också bättre jobb.

– Alternativet är ju att de får jobba kvar i till exempel Thailand för ännu lägre löner. Och vad är det för solidaritet?

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin anser att solidariteten måste ske på hemmaplan.

– Ska de som kommer hit bara ta jobb som svenskarna inte vill ha? Ska då polska arbetare ha 40 kronor i timmen och thailändska 10 kronor i timmen för att det är högre än i deras hemländer? Nej, det måste råda lika lön för lika arbete.
"

Sverige har en otidsenlig princip om att alla uppehållstillstånd ska vara permanenta som etablerades redan under 1970-talet. Det fungerade då, när befolkningen var mindre rörlig, men idag leder principen till mer negativa än positiva effekter. Migration = bra. Principen om att alla ska ha permanenta uppehållstillstånd = dåligt. Jag ber om att få återkomma och utvecka frågan i senare inlägg.