Den 4:e mars presenterade regeringens utredare Erik Amnå sitt förslag om samhällsorientering för nyanlända invandrare.
Förslaget innebär i korthet att varje nyanländ person ska erbjudas minst 60 timmars samhällsorientering. De 60 timmarna ska ses som en gemensam bas, som kompletteras genom insatser från kommunen själv, landstinget eller statliga myndigheter i enlighet med annan reglering. Samhällsorienteringen ska inledas så snart som möjligt efter beviljat uppehållstillstånd och i normalfallet vara avslutad när det första etableringsåret är till ända.
Förslaget har tagits emot väl. Expressens ledarsida tycker att det är ett vettigt förslag.
Amnås perspektiv är de nyanländas rättigheter. Och det genomsyras av Demokratiutredningens medborgarideal: samhällsorienteringen ska "skapa förutsättningar för delaktighet" i samhället. "Politisk jämlikhet" är det yttersta målet.
Bland det som ska läras ut finns således det politiska systemet och förvaltningen, arbets- och bostadsmarknad, skola-vård-omsorg, familjerätt, jämställdhet, barnens rättigheter, demokratiska fri- och rättigheter och allt möjligt annat som svenska skolelever tragglar på SO-timmarna.
Vad gäller utlärandet av de "svenska värderingar" som har blivit så populära att dryfta sedan Sverige blev ett invandrarland, inte minst bland folkpartister, håller sig Amnå klokt och formalistiskt till vår konstitution. I regeringsformens första kapitel listas ju de värden som Sverige omfamnar: alla människors lika värde, jämlikhet, frihet, välfärd, antidiskriminering, minoritetsrättigheter, demokratiska idéers överhöghet. Kort sagt, demokratins vackra greatest hits. Dessa ska de nyanlända orienteras i - och många kommer förstås att känna igen sig. Detta är värden som brukar kallas universella (av västerlänningar) och som återfinns bland annat i FN-konventioner och -stadgar.
Skånska Dagbladet är också positiv till förslaget.
Förslaget motsvarar ett starkt behov. Erfarenheten visar att nyanlända invandrare har svårt att orientera sig i det svenska samhället och känna till både rättigheter och skyldigheter som svenskar fått lära sig sedan barnsben. Rätt genomfört kan ett sådant 60-timmarsprogram med samhällsorientering ge invandrare en bättre start i det nya landet och underlätta integrationen. Den statliga utredaren har på ett skickligt sätt fört bort frågan om det svenska kulturarvet och svenska traditioner.
Det viktiga för människor som kommer hit och vill leva i Sverige är inte att de känner till Bellman och Midsommarfirande. Däremot är det viktigt förmedla demokratiska värderingar, en modern och jämställd människosyn, tolerans mot minoritetsgrupper och kunskap om innehållet i lagar som styr människors vardagsliv.
Kristianstadsbladet ser ett behov av samhällsorientering, men betonar att jobb är det viktigaste.
Samhällsundervisning är inte en orimlig tanke. Tvärtom kan det spara mycket osäkerhet och problem om man som nyanländ känner till hur man skaffar ett bankkonto eller går med i facket. Eller hur ett utvecklingssamtal går till. Amnå berättar att många föräldrar blir oroliga när de kallas till barnens skola för utvecklingssamtal: "Vad har barnet ställt till med?"
Men alla kan säkert räkna upp människor som inte alls behöver någon samhällsundervisning. Personer som genast får ett jobb behöver sällan någon medborgarkunskap. Hon eller han kan säkert snappa upp det mesta om fackets betydelse och roll på arbetsplatsen eller fråga en kollega vad ett utvecklingssamtal egentligen innebär. Och det är just det som är det relevanta här.
Ingrid Runsten på Helsingborgs Dagblad betonar också arbetslinjen och är lättad över att utbildningen inte ställs som krav för medborgarskap.
För som alla vet, ett arbete är den bästa vägen till integration. Därför är de viktigaste åtgärderna de som underlättar för invandrare att komma ut på arbetsmarknaden. Det är också tanken bakom den etableringslag som väntas börja gälla i slutet av året och där arbetslivsintroduktion poängteras. Ansvaret förs över från kommunerna till Arbetsförmedlingen, den nyanlände får en etableringslots och en individuell etableringsersättning. Att gå kursen i samhällsorientering är ett villkor för att få del av ersättningen. Så på det sättet är den naturligtvis "frivillig" med situationstecken. Men viktigt är att det inte finns någon koppling till krav för medborgarskap utan här handlar det om ett led i etableringen på arbetsmarknaden.
Visar inlägg med etikett Expressens ledarredaktion. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Expressens ledarredaktion. Visa alla inlägg
måndag 8 mars 2010
söndag 21 februari 2010
Reaktioner på Socialdemokraternas nya politik för nyanlända invandrare
I fredags presenterade Socialdemokraterna sin nya politik för en snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare. Samma dag skrev Luciano Astudillo, integrationspolitisk talesman (S), och Anders Lago,
kommunstyrelsens ordförande (S) i Södertälje, en DN debattartikel om förslagen. Några av förslagen är:
* Ankomstboende för asylsökande de fyra första veckorna och därefter ordnat boende i kommuner med bra förutsättningar ska ersätta dagens system med ABO (anläggningsboenden) och EBO (eget boende).
* Lex Vellinge. Ändra i socialtjänstlagen och bostadsförsörjningslagen så att alla kommuner åläggs att förbereda för såväl asylsökande som nyanlända flyktingar.
* Införa ett kommunalekonomiskt utjämningssystem med ekonomiska drivkrafter för fler rika kommuner att ta emot fler asylsökande och flyktingar.
* Arbetsförmedlingen ska få huvudansvar för att utforma individuella handlingsplaner för etablering på arbetsmarknaden för den som får uppehållstillstånd.
* Staten ska ansvara för svenskundervisningen för invandrare (SFI).
* Varken kommunala skolor eller friskolor ska kunna neka till att ha förberedelseklasser för nyanlända elever och asylsökande barn.
Forskare sågar förslagen om att styra boendet för asylsökande och nyanlända
Dagens Nyheter följde upp debattartikeln med kommentarer av forskaren Pieter Bevelander. Han menar att integrationen kommer att försämras om kommuner tvingas ta emot flyktingar.
Bevelander menar att forskningen ger stöd för att frivillighet, både för kommunerna och flyktingarna, fungerar bättre. Då ökar chanserna att folk hamnar där arbetsmarknaden ger störst möjligheter.
Att sprida flyktingarna på fler kommuner handlar enligt Bevelander snarare om tanken att alla ska bära bördan jämlikt.
En annan punkt i Socialdemokraternas förslag är att systemet med Ebo, eget boende, ska avskaffa. Ebo innebär att asylsökande kan bosätta sig hos släkt och vänner medan deras fall prövas. Systemet har kritiserats för att de leder till trångboddhet och kortsiktighet med många flyttar.
- Forskningen visar att eget boende absolut inte är till nackdel för integrationen. De som valt att bo så har inte lägre sysselsättningsgrad än de som anvisats bostad av Migrationsverket, säger Pieter Bevelander.
Ledarsidorna är positiva till huvuddelen av förslagen
Flera ledarsidor har också kommenterat Socialdemokraternas förslag. Bland dem finns en relativt stor samstämmighet om att det är bra att tvinga kommuner att ta emot flyktingar och att Socialdemokraterna med den nya politiken närmar sig alliansens politik på området. Göteborgs-Posten gör tummen upp för att införa ankomstboende för asylsökande. De noterar att övriga förslag verkar vara kopierade från alliansregeringens samlade strategi för integration.
Oppositionen, precis som nuvarande regering, vill att Arbetsförmedlingen och inte kommunen ska ansvara för etableringen när en person har fått uppehållstillstånd.
Arbetsförmedlingen skall i samråd med den enskilde utforma en individuell handlingsplan, etableringsplan, var syfte är att ge stöd och insatser som leder till arbete och egen försörjning genom kartläggning av bakgrund, behov och förkunskaper. Det har tagit lång tid men också socialdemokraterna tycks nu inse att en flykting oftast är en stark människa som vill göra rätt för sig i sitt nya land och inte leva på bidrag.
Det är mer än välkommet att Socialdemokraterna äntligen ändrat sig och inser att det är egen försörjning och inte bidrag som leder från utanförskap till delaktighet.
Kristianstadsbladets ledarkommentarer är snarlika Göteborgspostens. Att det det finns behov av att tvinga rika kommuner att ta emot flyktingar. Men också att Socialdemokraterna, precis som på skolområdet, har valt att förnya sig genom att kopiera en hel del idéer från alliansen.
Expressens kommentarer liknar de övriga.
Förslagen innebär delvis att man närmar sig alliansen, inte minst retoriskt: alla förändringar syftar nu till att "stärka arbetslinjen och korta vägen in i jobb".
Ett nytt förslag finns dock: Lex Vellinge. S vill skriva om socialtjänstlagen så att det blir obligatoriskt för kommunerna att ta emot flyktingar. Det är ett bra förslag.
I den "nya" socialdemokratiska integrationspolitiken finns också partiets skepsis mot att låta invandrare bo där de vill, representerat.
Efter en månads "obligatoriskt ankomstboende" ska de nyanlända "få erbjudande om så kallat ordnat boende i Migrationsverkets regi".
Detta förslag doftar mycket av partiets gamla "Hela Sverige"-strategi, som var i bruk mellan 1985 och 1994. Där var också målet förbättrad integration. I praktiken hänvisades nyanlända ofta till bygder där det fanns gott om lägenheter - men inga jobb. Den modellen bör få ligga kvar på historiens skräphög.
Skånska Dagbladet tycker att förslagen är ett steg i rätt riktning, men saknar åtgärder för att minska invandringen.
Mest uppmärksamhet får förslaget om en Lex Vellinge som skall tvinga alla kommuner att ta emot flyktingar. Det är ett förslag som Skånska Dagbladet drivit i tio års tid och givetvis något vi särskilt välkomnar. Mottagandet av människor som flyr är ett nationellt åtagande som Riksdagen har gjort och det skall inte kunna desavoueras av Vellinge eller andra trilskande kommuner, utan alla måste ställa upp solidariskt på detta nationella åtagande.
Men, och det finns ett stort men, inte heller Socialdemokraternas nya integrationspolitik kommer att kunna lyckas med en invandring som ligger på dagens volymer och sker när det redan råder massarbetslöshet i vårt land. Endast om vi totalt sett minskar invandringen till de lägre nivåer som de vi hade på 1980-talet och hårdare prioriterar flyktingar framför andra grupper som vill hit finns de fysiska och ekonomiska möjligheterna. Det vet förstås också Astudillo och Lago men passar i frågan.
I övrigt uppmärksammar Sydsvenskan att Lex Vellinge kan bli dyrt för skånska kommuner.
Själv tycker jag att det är lite märkligt att ingen uppmärksammar förslaget om att förstatliga svenskundervisningen för invandrare.
kommunstyrelsens ordförande (S) i Södertälje, en DN debattartikel om förslagen. Några av förslagen är:
* Ankomstboende för asylsökande de fyra första veckorna och därefter ordnat boende i kommuner med bra förutsättningar ska ersätta dagens system med ABO (anläggningsboenden) och EBO (eget boende).
* Lex Vellinge. Ändra i socialtjänstlagen och bostadsförsörjningslagen så att alla kommuner åläggs att förbereda för såväl asylsökande som nyanlända flyktingar.
* Införa ett kommunalekonomiskt utjämningssystem med ekonomiska drivkrafter för fler rika kommuner att ta emot fler asylsökande och flyktingar.
* Arbetsförmedlingen ska få huvudansvar för att utforma individuella handlingsplaner för etablering på arbetsmarknaden för den som får uppehållstillstånd.
* Staten ska ansvara för svenskundervisningen för invandrare (SFI).
* Varken kommunala skolor eller friskolor ska kunna neka till att ha förberedelseklasser för nyanlända elever och asylsökande barn.
Forskare sågar förslagen om att styra boendet för asylsökande och nyanlända
Dagens Nyheter följde upp debattartikeln med kommentarer av forskaren Pieter Bevelander. Han menar att integrationen kommer att försämras om kommuner tvingas ta emot flyktingar.
Bevelander menar att forskningen ger stöd för att frivillighet, både för kommunerna och flyktingarna, fungerar bättre. Då ökar chanserna att folk hamnar där arbetsmarknaden ger störst möjligheter.
Att sprida flyktingarna på fler kommuner handlar enligt Bevelander snarare om tanken att alla ska bära bördan jämlikt.
En annan punkt i Socialdemokraternas förslag är att systemet med Ebo, eget boende, ska avskaffa. Ebo innebär att asylsökande kan bosätta sig hos släkt och vänner medan deras fall prövas. Systemet har kritiserats för att de leder till trångboddhet och kortsiktighet med många flyttar.
- Forskningen visar att eget boende absolut inte är till nackdel för integrationen. De som valt att bo så har inte lägre sysselsättningsgrad än de som anvisats bostad av Migrationsverket, säger Pieter Bevelander.
Ledarsidorna är positiva till huvuddelen av förslagen
Flera ledarsidor har också kommenterat Socialdemokraternas förslag. Bland dem finns en relativt stor samstämmighet om att det är bra att tvinga kommuner att ta emot flyktingar och att Socialdemokraterna med den nya politiken närmar sig alliansens politik på området. Göteborgs-Posten gör tummen upp för att införa ankomstboende för asylsökande. De noterar att övriga förslag verkar vara kopierade från alliansregeringens samlade strategi för integration.
Oppositionen, precis som nuvarande regering, vill att Arbetsförmedlingen och inte kommunen ska ansvara för etableringen när en person har fått uppehållstillstånd.
Arbetsförmedlingen skall i samråd med den enskilde utforma en individuell handlingsplan, etableringsplan, var syfte är att ge stöd och insatser som leder till arbete och egen försörjning genom kartläggning av bakgrund, behov och förkunskaper. Det har tagit lång tid men också socialdemokraterna tycks nu inse att en flykting oftast är en stark människa som vill göra rätt för sig i sitt nya land och inte leva på bidrag.
Det är mer än välkommet att Socialdemokraterna äntligen ändrat sig och inser att det är egen försörjning och inte bidrag som leder från utanförskap till delaktighet.
Kristianstadsbladets ledarkommentarer är snarlika Göteborgspostens. Att det det finns behov av att tvinga rika kommuner att ta emot flyktingar. Men också att Socialdemokraterna, precis som på skolområdet, har valt att förnya sig genom att kopiera en hel del idéer från alliansen.
Expressens kommentarer liknar de övriga.
Förslagen innebär delvis att man närmar sig alliansen, inte minst retoriskt: alla förändringar syftar nu till att "stärka arbetslinjen och korta vägen in i jobb".
Ett nytt förslag finns dock: Lex Vellinge. S vill skriva om socialtjänstlagen så att det blir obligatoriskt för kommunerna att ta emot flyktingar. Det är ett bra förslag.
I den "nya" socialdemokratiska integrationspolitiken finns också partiets skepsis mot att låta invandrare bo där de vill, representerat.
Efter en månads "obligatoriskt ankomstboende" ska de nyanlända "få erbjudande om så kallat ordnat boende i Migrationsverkets regi".
Detta förslag doftar mycket av partiets gamla "Hela Sverige"-strategi, som var i bruk mellan 1985 och 1994. Där var också målet förbättrad integration. I praktiken hänvisades nyanlända ofta till bygder där det fanns gott om lägenheter - men inga jobb. Den modellen bör få ligga kvar på historiens skräphög.
Skånska Dagbladet tycker att förslagen är ett steg i rätt riktning, men saknar åtgärder för att minska invandringen.
Mest uppmärksamhet får förslaget om en Lex Vellinge som skall tvinga alla kommuner att ta emot flyktingar. Det är ett förslag som Skånska Dagbladet drivit i tio års tid och givetvis något vi särskilt välkomnar. Mottagandet av människor som flyr är ett nationellt åtagande som Riksdagen har gjort och det skall inte kunna desavoueras av Vellinge eller andra trilskande kommuner, utan alla måste ställa upp solidariskt på detta nationella åtagande.
Men, och det finns ett stort men, inte heller Socialdemokraternas nya integrationspolitik kommer att kunna lyckas med en invandring som ligger på dagens volymer och sker när det redan råder massarbetslöshet i vårt land. Endast om vi totalt sett minskar invandringen till de lägre nivåer som de vi hade på 1980-talet och hårdare prioriterar flyktingar framför andra grupper som vill hit finns de fysiska och ekonomiska möjligheterna. Det vet förstås också Astudillo och Lago men passar i frågan.
I övrigt uppmärksammar Sydsvenskan att Lex Vellinge kan bli dyrt för skånska kommuner.
Själv tycker jag att det är lite märkligt att ingen uppmärksammar förslaget om att förstatliga svenskundervisningen för invandrare.
fredag 12 februari 2010
Jag gör debut på Expressens ledarsida
Expressens ledarredaktion tar idag hjälp av en rapport jag skrivit (Utveckling av integrationspolitiken, 2008, Zufi) för att lyfta fram Kanada som föregångsland för integration. Texten Kanada vinner identifierar några framgångsfaktorer: Kanada är ett nybyggarland, Kanada är engelsk- eller franskspråkigt och en stor del av invandrarna är handplockade.
Vad kan vi lära av Kanada? Landet är mer komplicerat än en Benettonidyll, men där finns en attityd som Sverige saknar: Man ser sig inte som ett färdigt, perfekt land som immigranter måste knäfalla för. Man betraktar integration som en ständig "tvåvägsprocess": Invandrare ska anpassa sig till Kanada - och Kanada anpassas till invandrarna.
I rapporten "Utveckling av integrationspolitiken" (Zufi, 2008) ger Henrik Emilsson exempel på åtgärder i kanadensisk anda: fler människor från minoritetsgrupper i viktiga politiska och ekonomiska institutioner, en läroplan som avspeglar allas historia och erfarenheter, klädregler som är anpassade till religiös mångfald och mångfaldsträning för viktiga yrkesgrupper som polis och vård- och omsorgspersonal.
Det andra vi kan lära är att arbetskraftsinvandring ger goda effekter. Det går inte bara bra för "poänginvandrarna" i Kanada, det går bra även för flyktingar. Den förstnämnda gruppen fungerar säkert som "blockadbrytare" - de uppfattas inte som hjälpsökande objekt, utan som produktiva, självgående individer och ett naturligt inslag i arbetslivet.
Vad kan vi lära av Kanada? Landet är mer komplicerat än en Benettonidyll, men där finns en attityd som Sverige saknar: Man ser sig inte som ett färdigt, perfekt land som immigranter måste knäfalla för. Man betraktar integration som en ständig "tvåvägsprocess": Invandrare ska anpassa sig till Kanada - och Kanada anpassas till invandrarna.
I rapporten "Utveckling av integrationspolitiken" (Zufi, 2008) ger Henrik Emilsson exempel på åtgärder i kanadensisk anda: fler människor från minoritetsgrupper i viktiga politiska och ekonomiska institutioner, en läroplan som avspeglar allas historia och erfarenheter, klädregler som är anpassade till religiös mångfald och mångfaldsträning för viktiga yrkesgrupper som polis och vård- och omsorgspersonal.
Det andra vi kan lära är att arbetskraftsinvandring ger goda effekter. Det går inte bara bra för "poänginvandrarna" i Kanada, det går bra även för flyktingar. Den förstnämnda gruppen fungerar säkert som "blockadbrytare" - de uppfattas inte som hjälpsökande objekt, utan som produktiva, självgående individer och ett naturligt inslag i arbetslivet.
söndag 3 januari 2010
Vårdnadsbidrag och integration
Expressens ledarredaktion uppmärksammar vårdnadsbidragets kopplingar till integrationen i en ledare den 2 januari.
I Norge har ett vårdnadsbidrag, "kontantstötten", funnits i mer än tio år. I höstas kritiserades det av OECD. Det används mest av invandrarfamiljer, vilket har medfört att bara 40 procent av invandrarbarnen börjar dagis före två års ålder, jämfört med 80 procent av de helnorska. Enligt Thomas Liebig, forskare på OECD, är tvåårsgränsen kritisk för barn med invandrarbakgrund: börjar de i förskolan efter den åldern riskerar de att halka efter i skolan.
Situationen i Sverige uppvisar liknande mönster som den i Norge.
I invandrartäta Spånga-Tensta är vårdnadsbidrag nästan tre gånger så vanligt som i Älvsjö, där blott 4,3 procent bidragsvårdar sina barn i hemmet. I Rinkeby, skriver SvD, "har en stor andel av mammorna med vårdnadsbidrag somalisk bakgrund - en grupp som generellt redan tidigare har lyckats dåligt på arbetsmarknaden."
I Norge har ett vårdnadsbidrag, "kontantstötten", funnits i mer än tio år. I höstas kritiserades det av OECD. Det används mest av invandrarfamiljer, vilket har medfört att bara 40 procent av invandrarbarnen börjar dagis före två års ålder, jämfört med 80 procent av de helnorska. Enligt Thomas Liebig, forskare på OECD, är tvåårsgränsen kritisk för barn med invandrarbakgrund: börjar de i förskolan efter den åldern riskerar de att halka efter i skolan.
Situationen i Sverige uppvisar liknande mönster som den i Norge.
I invandrartäta Spånga-Tensta är vårdnadsbidrag nästan tre gånger så vanligt som i Älvsjö, där blott 4,3 procent bidragsvårdar sina barn i hemmet. I Rinkeby, skriver SvD, "har en stor andel av mammorna med vårdnadsbidrag somalisk bakgrund - en grupp som generellt redan tidigare har lyckats dåligt på arbetsmarknaden."
måndag 27 juli 2009
Av med förhuden!
Expressens ledarredaktion förnekar sig sällan i sin värderelativism när det kommer till frågor om integration och mångfald. Idag jämför de omskärelse av pojkar med att hälla vatten på små barns huvuden! Samtidigt menar de att det är "fullständigt verklighetsfrånvånt" att jämföra med kvinnlig könstympning. Vatten på huvudet innebär knappast att en kroppsdel avlägsnas, vilket både manlig och kvinnlig omskärelse gör. Sverige ger bistånd för att bryta sedvanor om att karva i könsorgan i Afrika, medan det ska insitutionaliseras i Sverige! Det verkar kvitta för Expressens ledarredaktion vad som sker, bara det sker i den religiösa mångfaldens namn. Om det sker i Sverige dvs.
Alla har vi traditioner som i ett modernt liberalt samhälle kan framstå som underliga. Till exempel envisas ju många svenskar med att låta någon hälla vatten på små barns huvuden för att på så sätt göra dem till del av en religiös gemenskap. Det går säkert att bevisa att det ger de små barnen mentala men för livet. Om man bara försöker.
Men hittills har väl ingen barnpsykiater rasat mot de kristna dopen.
Annat är det med den judiska och muslimska traditionen att låta omskära små pojkar. I helgen förklarade Gunnar Göthberg, ordförande för svensk barnkirurgisk förening, att omskärelse av pojkar är misshandel: "Det är ett stympande ingrepp utan medicinsk grund. Det är att jämställa med kvinnlig könsstympning", säger han i DN. Det är en fullständigt verklighetsfrånvänd jämförelse.
Tänk om man hade applicerat Expressens slutkläm på andra områden, som t.ex. just könsingrepp på flickor, barnaga eller undantag för skolplikt!
För judar och muslimer är det en viktig tradition. För oss andra finns det faktiskt ingen anledning att lägga sig i om någon har kvar sin förhud eller inte.
Alla har vi traditioner som i ett modernt liberalt samhälle kan framstå som underliga. Till exempel envisas ju många svenskar med att låta någon hälla vatten på små barns huvuden för att på så sätt göra dem till del av en religiös gemenskap. Det går säkert att bevisa att det ger de små barnen mentala men för livet. Om man bara försöker.
Men hittills har väl ingen barnpsykiater rasat mot de kristna dopen.
Annat är det med den judiska och muslimska traditionen att låta omskära små pojkar. I helgen förklarade Gunnar Göthberg, ordförande för svensk barnkirurgisk förening, att omskärelse av pojkar är misshandel: "Det är ett stympande ingrepp utan medicinsk grund. Det är att jämställa med kvinnlig könsstympning", säger han i DN. Det är en fullständigt verklighetsfrånvänd jämförelse.
Tänk om man hade applicerat Expressens slutkläm på andra områden, som t.ex. just könsingrepp på flickor, barnaga eller undantag för skolplikt!
För judar och muslimer är det en viktig tradition. För oss andra finns det faktiskt ingen anledning att lägga sig i om någon har kvar sin förhud eller inte.
lördag 18 juli 2009
Veckans snackisar
Expressens ledarredaktion är inte nöjda med skåningarna och deras inställning till invandring. Säga vad man vill om oss Skåne, men landskapet präglas i varje fall av mer mångfald än Expressens ledarredaktion. Kanske vill de ha en ny försvenskningspolitik.
Mohamed Omar, islamist/antisemit/homofob/poet, har haft en medial vecka och framträtt i såväl Nationell idag och Sveriges Television.
Debatten om Stockholmsprogrammet och en EU-gemensam asylpolitik har pågått hela veckan. Peo Hansen, statsvetare, kritiserar utvecklingen i DN. Hansens argumentation innehåller dock ett stort faktafel:
Genom tillfällig, eller cirkulär migration kan EU-länderna slippa ifrån det sociala och konkurrenshämmande ansvar som permanenta uppehållsstillstånd skulle medföra. Även arbetskraftsinvandrare blir ju gamla och sjuka och på andra sätt i behov av sociala rättigheter. Då den som beviljas asyl erhåller permanent uppehållstillstånd och därmed sociala rättigheter förstår vi också varför EU vill utlokalisera sin flyktingpolitik till läger i syd.
Jag vill upplysa Peo Hansen om att det i stort sett bara är Sverige som beviljar personer som får asyl permanent uppehållstillstånd. Även de får som regel temporära uppehållstillstånd i europeiska länder.
Kanada har slutligen beslutat att införa visum för tjecker och mexikaner för att stoppa inflödet av asylsökande. Både EU och romska företrädare kritiserar beslutet.
Mohamed Omar, islamist/antisemit/homofob/poet, har haft en medial vecka och framträtt i såväl Nationell idag och Sveriges Television.
Debatten om Stockholmsprogrammet och en EU-gemensam asylpolitik har pågått hela veckan. Peo Hansen, statsvetare, kritiserar utvecklingen i DN. Hansens argumentation innehåller dock ett stort faktafel:
Genom tillfällig, eller cirkulär migration kan EU-länderna slippa ifrån det sociala och konkurrenshämmande ansvar som permanenta uppehållsstillstånd skulle medföra. Även arbetskraftsinvandrare blir ju gamla och sjuka och på andra sätt i behov av sociala rättigheter. Då den som beviljas asyl erhåller permanent uppehållstillstånd och därmed sociala rättigheter förstår vi också varför EU vill utlokalisera sin flyktingpolitik till läger i syd.
Jag vill upplysa Peo Hansen om att det i stort sett bara är Sverige som beviljar personer som får asyl permanent uppehållstillstånd. Även de får som regel temporära uppehållstillstånd i europeiska länder.
Kanada har slutligen beslutat att införa visum för tjecker och mexikaner för att stoppa inflödet av asylsökande. Både EU och romska företrädare kritiserar beslutet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)