Idag var jag på kanadensiska ambassaden när tankesmedjan FORES lanserade sin nya antologi: Kanadamodellen – Hur invandring leder till jobb. Ett riktigt trevligt evenemang med god plockmat, fina lokaler och en hel del gamla vänner och bekanta. Boken beskrivs så här på FORES hemsida:
I antologin Kanadamodellen: Hur invandring leder till jobb skriver flera av de mest initierade forskarna från Kanada och Europa om varför Kanada har lyckats mycket bättre med att få nyanlända i arbete, och vilka delar av Kanadamodellen som kan tillämpas i Sverige.
I antologin kan man bland annat läsa om hur Kanadas syn på invandring som tillväxtmotor har en positiv påverkan på integrationsarbetet. Därtill bidrar modellen till att motverka etnisk diskriminering.
Skillnader i arbetsmarknaden mellan Sverige och Kanada diskuteras, liksom vad detta innebär för sysselsättning bland invandrare. I ett särskilt kapitel görs en kritisk granskning av Kanadas omtalade poängsystem för invandrare. Boken tar också upp civilsamhällets centrala roll som ett viktigt led för en lyckad integrationsprocess, och visar på hur sociala nätverk i det kanadensiska samhället spelat en stor roll för Kanadamodellens framgång.
Rapporten kan laddas ner som pdf.
Jag återkommer inom kort med några korta reflektioner från seminariet och ett eget litet bidrag till debatten om Sverige vs. Kanada.
torsdag 3 mars 2011
onsdag 2 mars 2011
Kommentar till MIPEX: Rättigheter garanterar inte goda resultat
Sverige har enligt Migration Policy Integration Index (MIPEX) världens bästa integrationspolitik. Av de 31 länder som betygsätts är Sverige högst rankat, före länders om Kanada, USA och Norge vilka brukar framhållas som föredöme i integrationsdebatten. MIPEX mäter i vilken mån invandrare (tredjelandsmedborgare) har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det som betygsätts är formella lagar och regler, men också om nyanlända har tillgång till språkutbildning, samhällsinformation och en utbildningspolitik som tar hänsyn till de särskilda behov elever med utländsk bakgrund kan ha. Trots förstaplaceringen upprepas påståendet om att integrationspolitiken har misslyckats som ett mantra i den politiska debatten. Vi vet också utifrån internationella jämförelser att arbetsmarknadsintegrationen inte är bättre i Sverige än i andra jämförbara länder. Vad kan vi dra för slutsatser av detta?
1. Målet för svensk integrationspolitik har uppfyllts. Riksdagen antog 1997 propositionen Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik (Prop. 1997/98:16). Sedan dess är integrationspolitikens mål lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Dvs. exakt samma mål utifrån vilket integrationsindexet betygsätter länderna. Undersökningen visar att integrationspolitiken har levererat det som riksdagen begärde. Att Sverige bedöms ha den bästa integrationspolitiken är alltså inte en slump. Sverige har medvetet valt att ha en integrationspolitik som skiljer sig från andra länder. Vi har tagit bort i stort sett alla strukturella hinder för utländska medborgare att hävda sig på samma villkor som den övriga befolkningen. Ett talande exempel är att Sverige är det enda land som får högsta betyg (100%) när det gäller tredjelandsmedborgares rättigheter på arbetsmarknadsområdet. Det är därför inte konstigt att regeringens utredare Masoud Kamali och Paul Lappalainen, trots stora resurser, misslyckades med att ge några konkreta exempel på strukturell diskriminering.
2. Bäst integrationspolitik behöver inte betyda bäst resultat. MIPEX mäter integrationspolitiken utifrån en normativ utgångspunkt där lika rättigheter är den huvudsakliga måttstocken. Hur pass effektiv politiken är betyder ingenting i sammanhanget. Att andra länder får ett lägre betyg än Sverige beror på att de i större utsträckning betonar invandrares plikter och i lägre grad deras rättigheter. För att ge några exempel: Nyanlända invandrare får i de flesta länder temporära uppehållstillstånd som inte ger samma rätt till välfärdssystem eller utbildning och en begränsad tillgång till arbetsmarknaden. För att få permanent uppehållstillstånd och/eller medborgarskap krävs språkkunskaper, kunskap om samhället och att vara självförsörjande. För att beviljas anhöriginvandring krävs oftast goda inkomster. Sådan integrationspolitik motiveras med att den ska förbättra integrationen och innebär lägre betyg i integrationsindexet. I vilken mån en betoning på rättigheter eller plikter leder till bättre integration finns det idag alldeles för lite kunskap om.
3. Migrationspolitiken är minst lika viktig som integrationspolitiken. Hur bra integrationspolitik ett land än har så avgörs förutsättningarna för arbetsmarknadsintegration också av ländernas migrationspolitik. För det första påverkar invandringens sammansättning förutsättningarna för arbetsmarknadsintegration eftersom vissa kategorier invandrare har jobb och/eller försörjning säkrad när de anländer. Till dessa hör arbetskraftsinvandrare inklusive medföljande anhöriga och de som invandrar tack vare den fria rörligheten inom EU. För det andra har det visat sig att de som invandrar av humanitära skäl eller som anhörig har lägre förvärvsfrekvens även om hänsyn tas till individernas humankapital (OECD, 2008, A profile of immigrant populations in the 21st century: Data from OECD countries). Särskilt personer som invandrar av humanitära skäl har generellt betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än andra kategorier invandrare (se till exempel OECD, 2007, Jobs for Immigrants (Vol. 1): Labour Market Integration in Australia, Denmark, Germany and Sweden). Sverige har länge haft en omfattande humanitär invandring och anhöriginvandring. Detta innebär en stor integrationsutmaning eftersom fler av de som invandrar till Sverige än till andra länderna har låg utbildning och är utan jobb och försörjning när de kommer till landet.
MIPEX visar att Sverige har uppnått det integrationspolitiska mål om lika rättigheter och möjligheter som riksdagen beslutade 1997. Det är utifrån studien svårt att hävda att det är brist på rättigheter, möjligheter eller resurser som gör att integrationen i Sverige av många upplevs som ett misslyckande eller att det är stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden. Ett alternativ till den svenska integrationspolitiken är att, som i andra länder, starkare betona invandrares plikter. Än så länge vet vi dock inte mycket om effekterna av en sådan politik. Det är i migrationspolitiken snarare än i integrationspolitiken som den största potentialen att förbättra arbetsmarknadsintegrationen finns. Det verkar dock inte finnas något stöd i riksdagen för en migrationspolitik som, likt den kanadensiska, primärt utgår från ekonomiska hänsyn. Sverige kommer därför antagligen även i fortsättningen att ha världens bästa integrationspolitik samtidigt som den faktiska integrationen uppvisar blygsamma resultat.
1. Målet för svensk integrationspolitik har uppfyllts. Riksdagen antog 1997 propositionen Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik (Prop. 1997/98:16). Sedan dess är integrationspolitikens mål lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Dvs. exakt samma mål utifrån vilket integrationsindexet betygsätter länderna. Undersökningen visar att integrationspolitiken har levererat det som riksdagen begärde. Att Sverige bedöms ha den bästa integrationspolitiken är alltså inte en slump. Sverige har medvetet valt att ha en integrationspolitik som skiljer sig från andra länder. Vi har tagit bort i stort sett alla strukturella hinder för utländska medborgare att hävda sig på samma villkor som den övriga befolkningen. Ett talande exempel är att Sverige är det enda land som får högsta betyg (100%) när det gäller tredjelandsmedborgares rättigheter på arbetsmarknadsområdet. Det är därför inte konstigt att regeringens utredare Masoud Kamali och Paul Lappalainen, trots stora resurser, misslyckades med att ge några konkreta exempel på strukturell diskriminering.
2. Bäst integrationspolitik behöver inte betyda bäst resultat. MIPEX mäter integrationspolitiken utifrån en normativ utgångspunkt där lika rättigheter är den huvudsakliga måttstocken. Hur pass effektiv politiken är betyder ingenting i sammanhanget. Att andra länder får ett lägre betyg än Sverige beror på att de i större utsträckning betonar invandrares plikter och i lägre grad deras rättigheter. För att ge några exempel: Nyanlända invandrare får i de flesta länder temporära uppehållstillstånd som inte ger samma rätt till välfärdssystem eller utbildning och en begränsad tillgång till arbetsmarknaden. För att få permanent uppehållstillstånd och/eller medborgarskap krävs språkkunskaper, kunskap om samhället och att vara självförsörjande. För att beviljas anhöriginvandring krävs oftast goda inkomster. Sådan integrationspolitik motiveras med att den ska förbättra integrationen och innebär lägre betyg i integrationsindexet. I vilken mån en betoning på rättigheter eller plikter leder till bättre integration finns det idag alldeles för lite kunskap om.
3. Migrationspolitiken är minst lika viktig som integrationspolitiken. Hur bra integrationspolitik ett land än har så avgörs förutsättningarna för arbetsmarknadsintegration också av ländernas migrationspolitik. För det första påverkar invandringens sammansättning förutsättningarna för arbetsmarknadsintegration eftersom vissa kategorier invandrare har jobb och/eller försörjning säkrad när de anländer. Till dessa hör arbetskraftsinvandrare inklusive medföljande anhöriga och de som invandrar tack vare den fria rörligheten inom EU. För det andra har det visat sig att de som invandrar av humanitära skäl eller som anhörig har lägre förvärvsfrekvens även om hänsyn tas till individernas humankapital (OECD, 2008, A profile of immigrant populations in the 21st century: Data from OECD countries). Särskilt personer som invandrar av humanitära skäl har generellt betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än andra kategorier invandrare (se till exempel OECD, 2007, Jobs for Immigrants (Vol. 1): Labour Market Integration in Australia, Denmark, Germany and Sweden). Sverige har länge haft en omfattande humanitär invandring och anhöriginvandring. Detta innebär en stor integrationsutmaning eftersom fler av de som invandrar till Sverige än till andra länderna har låg utbildning och är utan jobb och försörjning när de kommer till landet.
MIPEX visar att Sverige har uppnått det integrationspolitiska mål om lika rättigheter och möjligheter som riksdagen beslutade 1997. Det är utifrån studien svårt att hävda att det är brist på rättigheter, möjligheter eller resurser som gör att integrationen i Sverige av många upplevs som ett misslyckande eller att det är stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden. Ett alternativ till den svenska integrationspolitiken är att, som i andra länder, starkare betona invandrares plikter. Än så länge vet vi dock inte mycket om effekterna av en sådan politik. Det är i migrationspolitiken snarare än i integrationspolitiken som den största potentialen att förbättra arbetsmarknadsintegrationen finns. Det verkar dock inte finnas något stöd i riksdagen för en migrationspolitik som, likt den kanadensiska, primärt utgår från ekonomiska hänsyn. Sverige kommer därför antagligen även i fortsättningen att ha världens bästa integrationspolitik samtidigt som den faktiska integrationen uppvisar blygsamma resultat.
tisdag 1 mars 2011
Opinionsundersökning: negativa attityder till invandring i Storbritannien
Searchlight Educational Trust har genomfört en stor opinionsundersökning i Storbritannien om befolkningens attityder till invandring, identitet och extremism. Över 5000 personer har svarat på 91 frågor. Det går att ta del av resultat av The Fear and HOPE survey här.
It concludes that there is not a progressive majority in society and it reveals that there is a deep resentment to immigration, as well as scepticism towards multiculturalism. There is a widespread fear of the ‘Other’, particularly Muslims, and there is an appetite for a new right-wing political party that has none of the fascist trappings of the British National Party or the violence of the English Defence League. With a clear correlation between economic pessimism and negative views to immigration, the situation is likely to get worse over the next few years.
De svarande delas in i tre kategorier, bland annat asiater, vita och svarta. Några resultat är att "asiater" är minst lika negativa till invandring som befolkningen i stort och att "asiater" och "svarta" oftare anser att religion och etnicitet är den viktigaste delen av deras identitet.
Läs mer om undersökningen i The National.
It concludes that there is not a progressive majority in society and it reveals that there is a deep resentment to immigration, as well as scepticism towards multiculturalism. There is a widespread fear of the ‘Other’, particularly Muslims, and there is an appetite for a new right-wing political party that has none of the fascist trappings of the British National Party or the violence of the English Defence League. With a clear correlation between economic pessimism and negative views to immigration, the situation is likely to get worse over the next few years.
De svarande delas in i tre kategorier, bland annat asiater, vita och svarta. Några resultat är att "asiater" är minst lika negativa till invandring som befolkningen i stort och att "asiater" och "svarta" oftare anser att religion och etnicitet är den viktigaste delen av deras identitet.
Läs mer om undersökningen i The National.
måndag 28 februari 2011
Sverige har världens bästa integrationspolitik
Idag lanseras MIPEX III, ett index som mäter olika länders integrationspolitik. Sverige hamnar åter igen i topp och är det enda landet som får högsta betyg: favourable. Här är de länder som toppar listan.
1. Sverige (83)
2. Portugal (79)
3. Kanada (72)
4. Finland (69)
5. Nederländerns (68)
6. Belgien (67)
7. Norge (66)
8. Spanien (63)
9. USA (62)
10. Italien (60)
Ranked 1st again, Sweden’s ‘mainstreaming’ approach works to improve equal opportunities in practice. All residents are legally entitled to be free from discrimination, live with their family and secure in their residence and citizenship. Within Sweden’s social model, each individual is also legally entitled to support that addresses their specific needs (e.g. labour market introduction, orientation programmes, Swedish language and mother tongue courses).
All Swedish residents still enjoy largely equal rights and responsibilities. Newcomers saw few changes affecting Sweden’s MIPEX score, but new laws may improve implementation and impact. An employer-based immigration system and labour market introduction structure should help more become self-sufficient – and faster. It should also help them meet new family reunion conditions. Government wants these to act as incentives – not obstacles – in practice because a newcomers’ right to family life is equally important. Integration policy benefits from Sweden’s commitment to evaluation and partnership with researchers, civil society and immigrants themselves.
Värt att notera är att Sverige får betyget 100% när det gäller arbetsmarknaden.
All workers are treated equally and use targeted support to address their individual needs. Once residents obtain a permit of at least 1 year, the Swedish labour market does not create distinctions between Swedes and EU/non-EU nationals. For example, study grants are available for anyone working, including childcare within the family. Newcomers are informed of their rights under labour law through introduction programmes, unions, NGO partnerships and several multilingual websites (unlike in half the MIPEX countries). The 2008 Swedish Immigration Law reinforces that all workers have equal rights to fight exploitation and unfair competition (also unlike half). Immigrants to Sweden will find that rare combination of a country experienced with immigration and open to their economic potential.
Uppdatering: Resultaten börjar att uppmärksammas i svensk media. Nu återstår den stora frågan. Om Sverige har den bästa integrationspolitiken, varför har Sverige inte den bästa integrationen?
1. Sverige (83)
2. Portugal (79)
3. Kanada (72)
4. Finland (69)
5. Nederländerns (68)
6. Belgien (67)
7. Norge (66)
8. Spanien (63)
9. USA (62)
10. Italien (60)
Ranked 1st again, Sweden’s ‘mainstreaming’ approach works to improve equal opportunities in practice. All residents are legally entitled to be free from discrimination, live with their family and secure in their residence and citizenship. Within Sweden’s social model, each individual is also legally entitled to support that addresses their specific needs (e.g. labour market introduction, orientation programmes, Swedish language and mother tongue courses).
All Swedish residents still enjoy largely equal rights and responsibilities. Newcomers saw few changes affecting Sweden’s MIPEX score, but new laws may improve implementation and impact. An employer-based immigration system and labour market introduction structure should help more become self-sufficient – and faster. It should also help them meet new family reunion conditions. Government wants these to act as incentives – not obstacles – in practice because a newcomers’ right to family life is equally important. Integration policy benefits from Sweden’s commitment to evaluation and partnership with researchers, civil society and immigrants themselves.
Värt att notera är att Sverige får betyget 100% när det gäller arbetsmarknaden.
All workers are treated equally and use targeted support to address their individual needs. Once residents obtain a permit of at least 1 year, the Swedish labour market does not create distinctions between Swedes and EU/non-EU nationals. For example, study grants are available for anyone working, including childcare within the family. Newcomers are informed of their rights under labour law through introduction programmes, unions, NGO partnerships and several multilingual websites (unlike in half the MIPEX countries). The 2008 Swedish Immigration Law reinforces that all workers have equal rights to fight exploitation and unfair competition (also unlike half). Immigrants to Sweden will find that rare combination of a country experienced with immigration and open to their economic potential.
Uppdatering: Resultaten börjar att uppmärksammas i svensk media. Nu återstår den stora frågan. Om Sverige har den bästa integrationspolitiken, varför har Sverige inte den bästa integrationen?
Kymlicka: Mångkulturalism är en succé
Will Kymlicka har på uppdrag av regeringen i Kanada gjort en slags utvärdering av landets mångkulturella politik: The Current State of Multiculturalism in Canada. Kymlicka är en känd forskare som länge varit tongivande i såväl forskning och debatt om den politiska mångkulturalismens fördelar. Han har tidigare argumenterat för att mångkulturalism leder till både integration och social sammanhållning och han kommer till samma slutsats även nu:
I believe thar the 35-year debate in Canada between those who argue that multiculturalism promotes civic integration and those who argue that it promotes ethnic isolation can now safely be put to rest. Recent studies ... provide strong evidence that multiculturalism in Canada promotes integration and citizenship, both through its effect om attitudes, self-understanding and identity at the individual level and through its effect on institutions at the social level.
I rapporten diskuterar Kymlicka också bakslaget för den mångkulturella samhällsmodellen i Europa. Han menar, i försvar för en mångkulturell modell, att de länder i Europa som anammat en mångkulturell politik har lyckats bättre än andra länder, Han menar också att avståndstagandet från mångkulturalismen främst är retorisk och att mycket lite av den mångkulturella politiken verkligen har dragits tillbaka.
I believe thar the 35-year debate in Canada between those who argue that multiculturalism promotes civic integration and those who argue that it promotes ethnic isolation can now safely be put to rest. Recent studies ... provide strong evidence that multiculturalism in Canada promotes integration and citizenship, both through its effect om attitudes, self-understanding and identity at the individual level and through its effect on institutions at the social level.
I rapporten diskuterar Kymlicka också bakslaget för den mångkulturella samhällsmodellen i Europa. Han menar, i försvar för en mångkulturell modell, att de länder i Europa som anammat en mångkulturell politik har lyckats bättre än andra länder, Han menar också att avståndstagandet från mångkulturalismen främst är retorisk och att mycket lite av den mångkulturella politiken verkligen har dragits tillbaka.
fredag 25 februari 2011
Nora i topp i Fokus integrationsranking
I år är det, enligt Fokus ranking, Nora som är Sveriges bästa kommun på integration. Det verkar vara dagsformen som avgör, för Gnosjö som brukar vara bland de bästa halkar ner till plats 136. Fokus lyfter fram tre förklaringar till framgångarna i Nora:
* Örebro. Kort pendlingsavstånd till en större stad är viktigt. Noraborna har bara fyra mil till Örebro. Men även Mälardalens arbetsmarknad ligger inom räckhåll.
* En omsorgsfull flyktingmottagning och strategisk bostadspolitik.
* Mysfaktorn. Alla känner alla här, det är tryggt och framför allt är föreningslivet väldigt aktivt. Särskilt för barnfamiljer som kommer hit är tryggheten viktig. Det finns inte direkt något busliv bland ungdomar heller.
* Örebro. Kort pendlingsavstånd till en större stad är viktigt. Noraborna har bara fyra mil till Örebro. Men även Mälardalens arbetsmarknad ligger inom räckhåll.
* En omsorgsfull flyktingmottagning och strategisk bostadspolitik.
* Mysfaktorn. Alla känner alla här, det är tryggt och framför allt är föreningslivet väldigt aktivt. Särskilt för barnfamiljer som kommer hit är tryggheten viktig. Det finns inte direkt något busliv bland ungdomar heller.
lördag 19 februari 2011
Beräkning av invandringens ekonomiska effekter i Danmark
Den danska liberala tankesmedjan CEPOS har publicerat en rapport där invandringens ekonomiska effekter i Danmark beräknas. Deras resultat visar att invandrare (och deras barn) från "mindre utvecklade länder" innebär en kostnad för samhället, medan det är omvänt för invandrare från andra länder. De föreslår också en rad reformer för att vända invandringen till en vinst.
“Det fremgår, at indvandrere og efterkommere fra mindre udviklede lande svækker de offentlige finanser med knap 16 mia. kr. i 2010. Der er derfor et betydeligt potentiale for at forbedre nettobidraget. Det kan hjælpes på vej ved, at man belønner beskæftigelse og gør indkomstoverførslerne mindre generøse. Sådanne initiativer kan eksempelvis bestå i en styrkelse af optjeningselementet for at kunne modtage start- og kontanthjælp, førtidspension og andre ydelser, ligesom der for indvandrere kan stilles krav om, at der tegnes forsikringer mod sygdom, invaliditet etc. Hvis man i højere grad skal tiltrække højproduktive udlændinge, kan det hjælpes på vej ved at sænke skattetrykket og herunder den øverste marginalskat,” siger cheføkonom Mads Lundby Hansen, CEPOS.
“Endelig vil lavere mindsteløn eller indslusningsløn øge beskæftigelsen for indvandrere og efterkommere med få uddannelsesmæssige kvalifikationer. Det vil betyde, at også personer med beskedne færdigheder, men i øvrigt vilje til at arbejde, kan skabe sig en tilværelse i Danmark til gavn for både dem selv og samfundet,” siger cheføkonom Mads Lundby Hansen, CEPOS.
Nu när jag är inne på ämnet så verkar det som att professor Jan Ekberg nu har publicerat sina resultat från ESO-rapporten Invandringen och de offentliga finanserna på engelska.
“Det fremgår, at indvandrere og efterkommere fra mindre udviklede lande svækker de offentlige finanser med knap 16 mia. kr. i 2010. Der er derfor et betydeligt potentiale for at forbedre nettobidraget. Det kan hjælpes på vej ved, at man belønner beskæftigelse og gør indkomstoverførslerne mindre generøse. Sådanne initiativer kan eksempelvis bestå i en styrkelse af optjeningselementet for at kunne modtage start- og kontanthjælp, førtidspension og andre ydelser, ligesom der for indvandrere kan stilles krav om, at der tegnes forsikringer mod sygdom, invaliditet etc. Hvis man i højere grad skal tiltrække højproduktive udlændinge, kan det hjælpes på vej ved at sænke skattetrykket og herunder den øverste marginalskat,” siger cheføkonom Mads Lundby Hansen, CEPOS.
“Endelig vil lavere mindsteløn eller indslusningsløn øge beskæftigelsen for indvandrere og efterkommere med få uddannelsesmæssige kvalifikationer. Det vil betyde, at også personer med beskedne færdigheder, men i øvrigt vilje til at arbejde, kan skabe sig en tilværelse i Danmark til gavn for både dem selv og samfundet,” siger cheføkonom Mads Lundby Hansen, CEPOS.
Nu när jag är inne på ämnet så verkar det som att professor Jan Ekberg nu har publicerat sina resultat från ESO-rapporten Invandringen och de offentliga finanserna på engelska.
fredag 18 februari 2011
Vad vill kritiker av mångkulturalismen förändra?
De senaste månadernas debatt om mångkulturalismen** gör mig förvirrad (Se till exempel Per Wirtén, Andreas Johansson Heinö, Dick Erixon, Marcus Svensson, Isobel Hadley-Kamptz, Lisa Bjurwald, en lång rad inlägg på Newsmill och Filosofiska Rummet). Den handlar om mångkulturalism som politiskt projekt är bra eller dåligt. Om den leder till samhällelig splittring eller social sammanhållning. Men debatten håller sig nästan endast på idéstadiet - en politisk-filosofisk kamp om att företräda det goda och rättfärdiga samhällsprojektet. Någon gång måste man lämna meta-debatten bakom sig. Få, om någon, frågar sig om Sverige och andra europeiska länder verkligen bedriver en mångkulturell politik och vad i den faktiska politiken som bör förändras för att den mångkulturella politiken ska avvecklas. Och vad är alternativen? Jag skulle vilja föra fram några tankar kring detta.
För det första har Sverige en integrationspolitik, inte en mångkulturell politik. Det har vi haft sedan Riksdagen 1997 antog propositionen Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik (Prop. 1997/98:16). I propositionen utmönstrades termen mångkulturalism. Inte någonstans talas det där om att politiken är mångkulturell. Istället är det centrala begreppet individuell mångfald. Målgruppen är individer, inte grupper och målet för politiken är alla individers - inte gruppers - lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Där slås också fast att såväl individ som samhället behöver anpassas för att så ska bli fallet. Undersökningar visar att politiken har lyckats. Sverige är det land som i allra störst utsträckning ger de som invandrar lika rättigheter (Mipex). Integrationspolitiken har alltså levererat det som riksdagen begärde.
För det andra finns det vissa rester kvar än idag av den gamla invandrarpolitik som etablerades på 1960-, 70- och 80-talet. Till de insatser och program som helt eller till del kan räknas som "mångkulturella" är modersmålsundervisning och stöd till föreningar bildade på etnisk/kulturell grund. Eventuellt kan stöd till trossamfund räknas till en mångkulturell politik. Menar kritikerna av en mångkulturell politik att modersmålsundervisning och/eller särskilt föreningsstöd ska tas bort?
För det tredje finns det nyare politiska beslut som kan tolkas som mångkulturell politik. Friskolereformen öppnade upp för skolor som baseras på etnisk/kulturell/religiös grund. Men samtidigt lyder de under samma regler och lagar som andra skolor. Också den nya diskrimineringslagen kan antas understödja en mångkultuell politik. Lagen har gett den subjektiva känslan av diskriminering utifrån etnicitet och religion ett större utrymme. Det, i kombination med en betydligt bredare definition av positiv religionsfrihet än i t.ex. Europakonventionen, har lett till ökade möjligheter att kräva undantag från generella regler på arbetsmarknaden och på arbetsplatser. Vill kritiker av mångkulturalismen ta bort möjligheten till etniska/konfessionella friskolor och/eller förändra diskrimineringslagen?
För det fjärde finns det sedan länge säråtgärder som det är svårare att se som mångkulturella, t.ex. samhällsinformation, tolkhjälp och utbildning i svenska. Nyare former av sådan politik är insatser för att validera/värdera utländskt förvärvade utbildningar, yrkesutbildningar på modersmålet eller arbetsmarknadsinsatser (instegsjobb och nystartsjobb) som kan antas gynna nyanlända invandrare. Det är politik som kan inrymmas oavsett politisk inriktning, mångkulturell eller ej. Sådana insatser handlar inte om kultur eller identitet utan bör värderas utifrån om de är effektiva eller inte.
För det femte finns det beslut på lokal och regional nivå som kan understödja en mångkulturell politik men det tänker jag inte utveckla vidare just nu.
Min poäng är att de som kritiserar en mångkulturell politik bör konkretisera vad de menar. Vad vill de se för konkreta politiska förändringar? Och tror de verkligen att de begränsade inslag av mångkulturell politik som finns i Sverige verkligen spelar någon större roll för samhällets sammanhållning?
** Med mångkulturalism menar jag statliga/offentliga insatser, regler och lagar som ger stöd och bekräftelse till grupper (och individer) att upprätthålla sin etniska/kulturella/religiösa tillhörighet.
För det första har Sverige en integrationspolitik, inte en mångkulturell politik. Det har vi haft sedan Riksdagen 1997 antog propositionen Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik (Prop. 1997/98:16). I propositionen utmönstrades termen mångkulturalism. Inte någonstans talas det där om att politiken är mångkulturell. Istället är det centrala begreppet individuell mångfald. Målgruppen är individer, inte grupper och målet för politiken är alla individers - inte gruppers - lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Där slås också fast att såväl individ som samhället behöver anpassas för att så ska bli fallet. Undersökningar visar att politiken har lyckats. Sverige är det land som i allra störst utsträckning ger de som invandrar lika rättigheter (Mipex). Integrationspolitiken har alltså levererat det som riksdagen begärde.
För det andra finns det vissa rester kvar än idag av den gamla invandrarpolitik som etablerades på 1960-, 70- och 80-talet. Till de insatser och program som helt eller till del kan räknas som "mångkulturella" är modersmålsundervisning och stöd till föreningar bildade på etnisk/kulturell grund. Eventuellt kan stöd till trossamfund räknas till en mångkulturell politik. Menar kritikerna av en mångkulturell politik att modersmålsundervisning och/eller särskilt föreningsstöd ska tas bort?
För det tredje finns det nyare politiska beslut som kan tolkas som mångkulturell politik. Friskolereformen öppnade upp för skolor som baseras på etnisk/kulturell/religiös grund. Men samtidigt lyder de under samma regler och lagar som andra skolor. Också den nya diskrimineringslagen kan antas understödja en mångkultuell politik. Lagen har gett den subjektiva känslan av diskriminering utifrån etnicitet och religion ett större utrymme. Det, i kombination med en betydligt bredare definition av positiv religionsfrihet än i t.ex. Europakonventionen, har lett till ökade möjligheter att kräva undantag från generella regler på arbetsmarknaden och på arbetsplatser. Vill kritiker av mångkulturalismen ta bort möjligheten till etniska/konfessionella friskolor och/eller förändra diskrimineringslagen?
För det fjärde finns det sedan länge säråtgärder som det är svårare att se som mångkulturella, t.ex. samhällsinformation, tolkhjälp och utbildning i svenska. Nyare former av sådan politik är insatser för att validera/värdera utländskt förvärvade utbildningar, yrkesutbildningar på modersmålet eller arbetsmarknadsinsatser (instegsjobb och nystartsjobb) som kan antas gynna nyanlända invandrare. Det är politik som kan inrymmas oavsett politisk inriktning, mångkulturell eller ej. Sådana insatser handlar inte om kultur eller identitet utan bör värderas utifrån om de är effektiva eller inte.
För det femte finns det beslut på lokal och regional nivå som kan understödja en mångkulturell politik men det tänker jag inte utveckla vidare just nu.
Min poäng är att de som kritiserar en mångkulturell politik bör konkretisera vad de menar. Vad vill de se för konkreta politiska förändringar? Och tror de verkligen att de begränsade inslag av mångkulturell politik som finns i Sverige verkligen spelar någon större roll för samhällets sammanhållning?
** Med mångkulturalism menar jag statliga/offentliga insatser, regler och lagar som ger stöd och bekräftelse till grupper (och individer) att upprätthålla sin etniska/kulturella/religiösa tillhörighet.
måndag 14 februari 2011
Utvärdering av den norska medborgarskapslagen
Oxford Research har på uppdrag från den norska regeringen genomfört en utvärdering (Rettigheter og tilhørighet. Evaluering av statsborgerregelverket) av deras medborgarskapslagstiftning. Några resultat:
* Medborgarskap är mer attraktivt för invandrare som kommer från länder utanför Europa, USA och Australien. Dessa söker norskt medborgarskap även om de måste överge sitt gamla. För att även andra ska välja att bli norska medborgare ber författarna regeringen överväga möjligheten att tillåta dubbelt medborgarskap.
* Att bli medborgare är främst är en praktisk fråga och har inte någon större känslomässig betydelse. Norskt medborgarskap verkar inte leda till ökad (arbetsmarknads)integration. Det finns till och med tecken på att naturalisering har en liten negativ effekt när det gäller tillhörighet, sysselsättning och inkomst. Det beror enligt utvärderingen på att medborgarskapet ger större möjligheter att resa tillbaka till ursprungslandet under kortare eller längre perioder.
"...citizenship seems to be connected to the acquisition of rights and protection. Increased possibilities for mobility and protection seems to be the principal reason for applying for Norwigan citizenship, especially for those immigrants from Asia, Africa and South America."
* Kraven för att bli medborgare, t.ex. dokumenterad norska- och medborgarskapsutbildning, upplevs inte som något stort hinder för att bli medborgare. Det gör däremot principen om ett medborgarskap. Där finns en tydlig målkonflikt mellan staten och potentiella medborgare.
Författarna menar också att regeringen bör förtydliga målen med medborgarskapspolitiken och ge politiken en starkare teorietisk grund samt att medborgarskapsceremonierna inte har någon praktisk effekt för integrationsprocessen.
* Medborgarskap är mer attraktivt för invandrare som kommer från länder utanför Europa, USA och Australien. Dessa söker norskt medborgarskap även om de måste överge sitt gamla. För att även andra ska välja att bli norska medborgare ber författarna regeringen överväga möjligheten att tillåta dubbelt medborgarskap.
* Att bli medborgare är främst är en praktisk fråga och har inte någon större känslomässig betydelse. Norskt medborgarskap verkar inte leda till ökad (arbetsmarknads)integration. Det finns till och med tecken på att naturalisering har en liten negativ effekt när det gäller tillhörighet, sysselsättning och inkomst. Det beror enligt utvärderingen på att medborgarskapet ger större möjligheter att resa tillbaka till ursprungslandet under kortare eller längre perioder.
"...citizenship seems to be connected to the acquisition of rights and protection. Increased possibilities for mobility and protection seems to be the principal reason for applying for Norwigan citizenship, especially for those immigrants from Asia, Africa and South America."
* Kraven för att bli medborgare, t.ex. dokumenterad norska- och medborgarskapsutbildning, upplevs inte som något stort hinder för att bli medborgare. Det gör däremot principen om ett medborgarskap. Där finns en tydlig målkonflikt mellan staten och potentiella medborgare.
Författarna menar också att regeringen bör förtydliga målen med medborgarskapspolitiken och ge politiken en starkare teorietisk grund samt att medborgarskapsceremonierna inte har någon praktisk effekt för integrationsprocessen.
fredag 11 februari 2011
Lästips IV
Kartläggning av den utrikes födda befolkningen i USA
William A. Kandel, The U.S. Foreign-Born Population: Trends and Selected Characteristics, CRS Report for Congress, January 18, 2011
Kanada: Det går bra för barn till invandrare och för dem som invandrat som barn
Aneta Bonikowska and Feng Hou, Reversal of Fortunes or Continued Success? Cohort Differences in Education and Earnings of Childhood Immigrants, Statistics Canada, January 2011
Patrick Grady, How are the Children of Visible Minority Immigrants Doing in the Canadian Labour Market?, Global Economics Working Paper No. 2011-1, January 27, 2011
Bra översikt av Finlands migrations- och integrationspolitik
Arno Tanner, Finland's Balancing Act: The Labor Market, Humanitarian Relief, and Immigrant Integration, Migration Information Source, January 2011
Bra översikt om ensamkommande barn
Amanda Levinson, Unaccompanied Immigrant Children: A Growing Phenomenon with Few Easy Solutions, Migration Information Source, January 2011
Finns det ett samband mellan integration och terrorism?
Justina A. V. Fischer, Immigration, Integration and Terrorism: Is There a Clash of Cultures?, CEIS Working Paper No. 182, December 2010
William A. Kandel, The U.S. Foreign-Born Population: Trends and Selected Characteristics, CRS Report for Congress, January 18, 2011
Kanada: Det går bra för barn till invandrare och för dem som invandrat som barn
Aneta Bonikowska and Feng Hou, Reversal of Fortunes or Continued Success? Cohort Differences in Education and Earnings of Childhood Immigrants, Statistics Canada, January 2011
Patrick Grady, How are the Children of Visible Minority Immigrants Doing in the Canadian Labour Market?, Global Economics Working Paper No. 2011-1, January 27, 2011
Bra översikt av Finlands migrations- och integrationspolitik
Arno Tanner, Finland's Balancing Act: The Labor Market, Humanitarian Relief, and Immigrant Integration, Migration Information Source, January 2011
Bra översikt om ensamkommande barn
Amanda Levinson, Unaccompanied Immigrant Children: A Growing Phenomenon with Few Easy Solutions, Migration Information Source, January 2011
Finns det ett samband mellan integration och terrorism?
Justina A. V. Fischer, Immigration, Integration and Terrorism: Is There a Clash of Cultures?, CEIS Working Paper No. 182, December 2010
tisdag 8 februari 2011
Stor opinionsundersökning om attityder till invandring och invandrare
Transatlantic Trends: Immigration är ett projekt som sedan 2008 genomför opinionsundersökningar om attityderna till invandring och invandrare i USA, Storbritannien, Spanien, Frankrike, Nederländerna och Kanada.
Årets undersökning visar bland annat:
* Immigration as a Problem or an Opportunity:
Perceptions of immigration as a problem or opportunity have showed little variance since 2008, the first year of the survey. Majorities in the United States, the U.K., and Spain still saw immigration as a problem, while French, German, Dutch, and Italian respondents remained divided. Canadians continued to see immigration as an opportunity.
Economic Hardship and Attitudes:
Among unemployed Europeans, 43% believed immigrants take jobs from natives; the average in Europe was 35%. In the United States, 63% of those whose financial situation worsened in 2010 saw immigrants as a threat in the job market jobs, more than the average of 56%.
Perceived Fiscal Burden:
Overall, majorities or pluralities in all countries polled believed that immigrants benefit more from health and welfare services than they contribute in taxes. Spain and the United States had the highest proportion agreeing with this statement (both 67%).
Immigrant Integration:
Most in Europe held unfavorable views on the state of immigrant integration. Spain was the only country with a slight majority (54%) saying that immigrants are integrating well. North Americans held a more positive view, with 59% of Americans and 65% of Canadians claiming that immigrants are integrating well.
Second-Generation Muslims:
Integration of the children of Muslim migrants was viewed favorably in Canada (66%), the United States (62%), Italy (60%), the U.K. (59%), and the Netherlands (56%). France was split, with 50% answering likewise, while the Spanish (42%) and Germans (36%) indicated that second-generation Muslims were not integrating well.
Läs mer om resultaten av undersökningen i Deutsche Welle, Daily Mail och Canada.com.
Årets undersökning visar bland annat:
* Immigration as a Problem or an Opportunity:
Perceptions of immigration as a problem or opportunity have showed little variance since 2008, the first year of the survey. Majorities in the United States, the U.K., and Spain still saw immigration as a problem, while French, German, Dutch, and Italian respondents remained divided. Canadians continued to see immigration as an opportunity.
Economic Hardship and Attitudes:
Among unemployed Europeans, 43% believed immigrants take jobs from natives; the average in Europe was 35%. In the United States, 63% of those whose financial situation worsened in 2010 saw immigrants as a threat in the job market jobs, more than the average of 56%.
Perceived Fiscal Burden:
Overall, majorities or pluralities in all countries polled believed that immigrants benefit more from health and welfare services than they contribute in taxes. Spain and the United States had the highest proportion agreeing with this statement (both 67%).
Immigrant Integration:
Most in Europe held unfavorable views on the state of immigrant integration. Spain was the only country with a slight majority (54%) saying that immigrants are integrating well. North Americans held a more positive view, with 59% of Americans and 65% of Canadians claiming that immigrants are integrating well.
Second-Generation Muslims:
Integration of the children of Muslim migrants was viewed favorably in Canada (66%), the United States (62%), Italy (60%), the U.K. (59%), and the Netherlands (56%). France was split, with 50% answering likewise, while the Spanish (42%) and Germans (36%) indicated that second-generation Muslims were not integrating well.
Läs mer om resultaten av undersökningen i Deutsche Welle, Daily Mail och Canada.com.
måndag 7 februari 2011
Omläggning av politiken i Storbritannien
Få har väl missat premiärminister David Camerons tal om en misslyckad mångkulturell politik. Talet anknyter till den diskussion om assimilation och mångkulturalism som bl.a. förs på Newsmill och i dagstidningar. Den rapport av Andreas Johansson Heinö, Integration eller assimilation? En utvärdering av svensk integrationsdebatt, som startade debatten finns nu också på engelska. Få av inläggen tar dock upp vad den omsvängning som Cameron talar om betyder i praktisk politik. Några av dem är:
* Det ställs allt högre krav på kunskaper i engelska för att få invandra, en politik som påbörjades av den förra labour-regeringen.
The prime minister told the Commons: "The last government did make some progress on making sure people learnt English when they came to our country, I think we need to go further.
"If you look at the figures for the number of people who are brought over as husbands and wives, particularly from the Indian sub-continent, we should be putting in place - and we will be putting in place - tougher rules to make sure they do learn English and so when they come, if they come, they can be more integrated into our country."
* Det kommer, enligt Migrationsminister Damian Green, att bli svårare för invandrare att stanna permanent i landet.
Damian Green, the immigration minister, ... announce plans to review every settlement route amid concerns it is too easy for immigrants to stay indefinitely.
In an interview with The Daily Telegraph, he signalled new arrivals could be stopped, once here, from switching on to visas that pave the way for them to earn a British passport.
Mr Green also warned that widespread abuse of the student visa system is damaging the UK's reputation and likened bogus colleges to something "unpleasant that has crawled out from under a stone".
Uppdatering 8 februari:
Nu verkar det dessutom som att reglerna för arbetskraftsinvandring förskjuts ytterligare i riktning mot högt utbildade. I Storbritannien finns en lista på vilka yrken och jobb som är öppna för arbetskraftsinvandring.
The list of jobs open to workers from outside the EU will be cut by more than a third under recommendations published by the Home Office's immigration advisers yesterday.
The proposals are part of Government plans to raise the threshold for skilled worker visas to "graduate level" jobs, meaning only posts requiring that level of education or equivalent training will be open to migrants.
Professor David Metcalf, Mac chairman, said: "Skilled foreign workers make a valuable contribution to the British economy but, in the context of limits on migration, it is essential that the immigration system is designed to select those migrants we need the most.
"We have recognised this by ensuring our recommendations will allow the most skilled to continue to come and work here."
Damian Green, the immigration minister said: "This is a valuable contribution to ensuring that the immigration system allows firms to bring in people with necessary skills without immigration becoming the first resort to fill a wide range of available jobs.
* Det ställs allt högre krav på kunskaper i engelska för att få invandra, en politik som påbörjades av den förra labour-regeringen.
The prime minister told the Commons: "The last government did make some progress on making sure people learnt English when they came to our country, I think we need to go further.
"If you look at the figures for the number of people who are brought over as husbands and wives, particularly from the Indian sub-continent, we should be putting in place - and we will be putting in place - tougher rules to make sure they do learn English and so when they come, if they come, they can be more integrated into our country."
* Det kommer, enligt Migrationsminister Damian Green, att bli svårare för invandrare att stanna permanent i landet.
Damian Green, the immigration minister, ... announce plans to review every settlement route amid concerns it is too easy for immigrants to stay indefinitely.
In an interview with The Daily Telegraph, he signalled new arrivals could be stopped, once here, from switching on to visas that pave the way for them to earn a British passport.
Mr Green also warned that widespread abuse of the student visa system is damaging the UK's reputation and likened bogus colleges to something "unpleasant that has crawled out from under a stone".
Uppdatering 8 februari:
Nu verkar det dessutom som att reglerna för arbetskraftsinvandring förskjuts ytterligare i riktning mot högt utbildade. I Storbritannien finns en lista på vilka yrken och jobb som är öppna för arbetskraftsinvandring.
The list of jobs open to workers from outside the EU will be cut by more than a third under recommendations published by the Home Office's immigration advisers yesterday.
The proposals are part of Government plans to raise the threshold for skilled worker visas to "graduate level" jobs, meaning only posts requiring that level of education or equivalent training will be open to migrants.
Professor David Metcalf, Mac chairman, said: "Skilled foreign workers make a valuable contribution to the British economy but, in the context of limits on migration, it is essential that the immigration system is designed to select those migrants we need the most.
"We have recognised this by ensuring our recommendations will allow the most skilled to continue to come and work here."
Damian Green, the immigration minister said: "This is a valuable contribution to ensuring that the immigration system allows firms to bring in people with necessary skills without immigration becoming the first resort to fill a wide range of available jobs.
söndag 6 februari 2011
Lästips III
Forskning
Per Lundborg: CEIFO working paper 2011:1 Do Doctors Lose from the Immigration of Doctors?
Alberto Bisin, Eleonora Patacchini, Thierry Verdier, and Yves Zenou, 2011, Ethnic Identity and Labor-Market Outcomes of Immigrants in Europe.
Rob Hodgson and Jacques Poot, 2011, New Zealand Research on the Economic Impacts of Immigration 2005-2010: Synthesis and Research Agenda.
Barry R. Chiswick, Paul W. Miller, 2011, Negative and Positive Assimilation, Skill Transferability, and Linguistic Distance.
Laura Giuliano, Michael R. Ransom, 2011, Manager Ethnicity and Employment Segregation.
Per Lundborg: CEIFO working paper 2011:1 Do Doctors Lose from the Immigration of Doctors?
Alberto Bisin, Eleonora Patacchini, Thierry Verdier, and Yves Zenou, 2011, Ethnic Identity and Labor-Market Outcomes of Immigrants in Europe.
Rob Hodgson and Jacques Poot, 2011, New Zealand Research on the Economic Impacts of Immigration 2005-2010: Synthesis and Research Agenda.
Barry R. Chiswick, Paul W. Miller, 2011, Negative and Positive Assimilation, Skill Transferability, and Linguistic Distance.
Laura Giuliano, Michael R. Ransom, 2011, Manager Ethnicity and Employment Segregation.
torsdag 27 januari 2011
Lästips II
Bra översikt om amerikansk migrationspolitik
Immigration Policy in the United States: An Update, Congressional Budget Office, December 2010
Poängsystem för invandring?
Selecting for Integration? What Role for a Point System?, Tamar Jacoby, The German Marshall Fund, December 15, 2010
Forskning om arbetsmarknadsintegration i Europa.
International Migration, Volume 49, Issue 1, February 2011 är ett temanummer om arbetsmarknadsintegration i Europa som intresserade bör kolla upp.
...focus is on inequalities between immigrants and natives with respect to the risk of unemployment and to the access to highly qualified occupations. After having highlighted similarities and differences across those countries, we tried to draw some general conclusions concerning the main factors that may have shaped new immigrants’ incorporation into West European labour markets. In particular, the role played by the nature of immigration and by the labour demand seems to be crucial.
Immigration Policy in the United States: An Update, Congressional Budget Office, December 2010
Poängsystem för invandring?
Selecting for Integration? What Role for a Point System?, Tamar Jacoby, The German Marshall Fund, December 15, 2010
Forskning om arbetsmarknadsintegration i Europa.
International Migration, Volume 49, Issue 1, February 2011 är ett temanummer om arbetsmarknadsintegration i Europa som intresserade bör kolla upp.
...focus is on inequalities between immigrants and natives with respect to the risk of unemployment and to the access to highly qualified occupations. After having highlighted similarities and differences across those countries, we tried to draw some general conclusions concerning the main factors that may have shaped new immigrants’ incorporation into West European labour markets. In particular, the role played by the nature of immigration and by the labour demand seems to be crucial.
måndag 24 januari 2011
Lästips
Forskning som berör Sverige
Carina Mood, Lagging behind in good times: immigrants and the increased dependence on social assistance in Sweden, International Journal of Social Welfare, Volume 20, Number 1, January 2011 , pp. 55-65(11)
Journal of Ethnic and Migration Studies, Volume 37 Issue 2 2011. Hela detta numret handlar om invandrares och flyktingars situation i de skandinaviska välfärdsstaterna.
Journal of Refugee Studies Volume 23 Issue 4 December 2010, Special Issue: Critical Reflections on Refugee Integration: Lessons from International Perspectives. Alla artiklar går att ladda ner gratis. Innehåller bland annat Marko Valenta och Nihad Bunar, State Assisted Integration: Refugee Integration Policies in Scandinavian Welfare States: the Swedish and Norwegian Experience.
Större rapporter från internationella organisationer
International Organization for Migration: World Migration Report 2010 - The Future of Migration: Building Capacities for Change
The Forum Fall 2010 Issue: Migration. Fall Issue of The Forum, featuring experts from around the world discussing economic, regional, and general issues surrounding Migration.
Världsbanken, Migration and remittances factbook 2011: second edition.
Övrigt
MPI, The Top Ten Migration Issues of 2010.
Statistics Netherlands, More migration marriages in 2009.
Carina Mood, Lagging behind in good times: immigrants and the increased dependence on social assistance in Sweden, International Journal of Social Welfare, Volume 20, Number 1, January 2011 , pp. 55-65(11)
Journal of Ethnic and Migration Studies, Volume 37 Issue 2 2011. Hela detta numret handlar om invandrares och flyktingars situation i de skandinaviska välfärdsstaterna.
Journal of Refugee Studies Volume 23 Issue 4 December 2010, Special Issue: Critical Reflections on Refugee Integration: Lessons from International Perspectives. Alla artiklar går att ladda ner gratis. Innehåller bland annat Marko Valenta och Nihad Bunar, State Assisted Integration: Refugee Integration Policies in Scandinavian Welfare States: the Swedish and Norwegian Experience.
Större rapporter från internationella organisationer
International Organization for Migration: World Migration Report 2010 - The Future of Migration: Building Capacities for Change
The Forum Fall 2010 Issue: Migration. Fall Issue of The Forum, featuring experts from around the world discussing economic, regional, and general issues surrounding Migration.
Världsbanken, Migration and remittances factbook 2011: second edition.
Övrigt
MPI, The Top Ten Migration Issues of 2010.
Statistics Netherlands, More migration marriages in 2009.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)