Ny statistikrapport om utrikes födda och deras barn inom EU

EU:s statistikorgan Eurostat har gett en rapport som kartlägger situationen för utrikes födda och deras barn som bor i EU och EFTA-länder. Migrants in Europe - A statistical portrait of the first and second generation tar upp en rad aspekter av invandrares socioekonomiska position, som situationen på arbetsmarknaden, fattigdom och boende.

Over the years, migration has had an impact on the composition of European societies. In 2010, foreign-born persons accounted for 9.4% of the EU27 population. Their socio-economic situation was in general less favourable than for native-born persons.

In 2008 in the EU27, the unemployment rate of foreign-born persons aged 25-54 was higher than for native-born persons in this age group (10% compared with 6%). When employed, foreign-born persons often have more difficulties to find a job corresponding to their education level. This can be measured using an overqualification rate, which refers to the percentage of persons with a high level of education who have a job which does not correspond to this level. In the EU27 in 2008, foreign-born persons aged 25-54 registered a significantly higher overqualification rate than native-born persons (34% compared with 19%).

I pressmeddelandet pekas Sverige ut som ett av de länder med störst skillnader mellan inrikes och utrikes födda när det gäller arbetslöshet, att vara överkvalificerade för sitt arbete samt risk för fattigdom och social utanförskap. Att skillnaderna är stora mellan inrikes och utrikes födda i Sverige innebär inte att situationen är värre för utrikes födda i Sverige än i andra länder. Arbetslösheten och risken för fattigdom för utrikes födda i Sverige är bara en procentenhet högre än snittet inom EU-27, medan andelen som är överkvalificerade för sina jobb och är trångbodda är lägre. Hur man bedömer situationen för utrikes födda i Sverige beror alltså på vem man jämför med. Jämfört med inrikes födda ser det illa ut, men jämfört med utrikes födda i andra länder helt OK.

Eurostat delar upp statistiken för utrikes födda efter vistelsetid och ursprungsländernas utvecklingsnivå (Human Development Index). En sådan uppdelning visar att det går betydligt sämre i Sverige än i andra Europeiska länder för två grupper av invandrare: Utomeuropeiska invandrare med kort vistelsetid och de som kommer från länder med låg HDI.

Dags att återupptäcka OECD:s International Migration Outlook

I somras kom OECD:s årliga International Migration Outlook utan att, vad jag såg, tillägnas ens en liten notis i svensk media. För mig som älskar internationella jämförelser av migrations- och integrationspolitik är boken en guldgruva. Tyvärr har jag i år inte tillgång till hela boken med medföljande länkar till nedladdningsbar statistik. Men som tur är finns en hel del godbitar tillgängliga gratis på OECD:s hemsida. Så här ser t.ex. sysselsättningen ut för utrikes födda i några utvalda länder (2007-2010, 15-64 år). Klicka på bilden för att se resultaten tydligare.

De sex länderna är sorterade i rangordning efter 2010 års förvärvsfrekvens för utrikes födda, där Norge har den högsta (68,9%) och Sverige den lägsta (61,3%) andelen sysselsatta. Det finns dock länder som jag inte tagit med, där utrikes födda har en lägre andel sysselsätta än i Sverige. På Irland, som bara för några år sedan användes som föredöme i integrationsdebatten, har utrikes föddas sysselsättning sjunkit med 10 procentenheter sedan 2008 till knappt 60 procent år 2010. I Frankrike är knappt 58 procent sysselsatta och Belgien ligger som vanligt sämst till, 52,5 procent år 2010.

Det går också att ta del av en kort sammanfattning av utvecklingen i Sverige och annan statistik som rör arbetsmarknad och migrationsflöden.

Flyktingmottagning 2005-2010

En vanligt förekommande förklaring till varför integrationen har misslyckats är att flyktingmottagningen är för ojämnt fördelad och koncentrerad till storstadsområdena. Migrationsverkets statistik visar dock att flyktingmottagningen inte är koncentrerad till ett fåtal kommuner eller till storstadsregionerna. Jag har sammanställt flyktingmottagningen för åren 2005 till och med 2010. Fördelningen per län ser ut så här:
Under perioden tog Sveriges kommuner emot 112 894 flyktingar, vilket motsvarar 1,2 procent av befolkningen. Storstadsregionerna Skåne, Stockholm och Göteborg har under perioden haft en flyktingmottagning, i förhållande till folkmängd, som är under genomsnittet i Sverige. Istället är det län som Kronoberg, Södermanland och Gävleborg som tagit emot flest flyktingar. Noterbart är att Uppsala och Halland, två län med god arbetsmarknad, har haft en förhållandevis liten flyktingmottagning.

Sysselsättning 2005-2010

Jag jobbar på boken som aldrig blir en bok och tillverkar olika tabeller och diagram. Av SCB:s arbetskraftsundersökningar har jag sammanställt hur det ser ut på arbetsmarknaden från april 2005 till november 2010. Det verkar som att svensk arbetsmarknad har fastnat i en situation med stora strukturella skillnader mellan inrikes och utrikes födda med en sysselsättningen för utrikes födda på omkring 70 procent för män och 60 för kvinnor. Det är en nivå som är betydligt lägre än under 80-talet då sysselsättningsgraden var över 75 procent för utrikes födda. I april 2005 var knappt 78 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år sysselsatta. I november 2010 hade andelen ökat något till drygt 79 procent. Skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda har blivit större under perioden, från 16 till 18 procentenheter, vilket framförallt beror på en svagt sjunkande sysselsättning för utrikes födda kvinnor.

Integration utifrån ett regionalt perspektiv

Missa inte SCB:s senaste integrationsrapport: Integration - ett regionalt perspektiv

Andelen sysselsatta bland utrikes födda varierar mellan olika delar av Sverige i betydligt större utsträckning än bland inrikes födda. I många regioner är skillnaden i andelen sysselsatta mellan inrikes och utrikes födda mer än 30 procentenheter.

Vimmerby, Söderhamn och Blekinge är exempel på regioner där skillnaden i sysselsättning är stor. I Pajala, Gällivare och Kiruna däremot är skillnaden i sysselsättning förhållandevis liten, runt 15 procentenheter.

I storstadsregionerna där många nyanlända invandrare bosatt sig var andelen sysselsatta 58 procent bland de utrikes födda och 82 procent bland de inrikes födda år 2008.

Låg fruktsamhet hos döttrar till utrikes födda

SCB har publicerat en intressant studie som visar att döttrar till utrikes födda inte får fler barn än andra, utan snarare tvärtom.

En ny studie från SCB visar hur barnafödandet ser ut för kvinnor som är födda i Sverige men har koppling till ett annat land, det vill säga att en av eller båda deras föräldrar är födda utomlands. För att jämföra barnafödandet i olika grupper har vi använt oss av det summerade fruktsamhetstalet som visar det genomsnittliga antalet barn per kvinna i en grupp. Det visade sig i studien att svenskfödda kvinnor med koppling till ett annat land har lägre fruktsamhet, lägre än såväl utlandsfödda kvinnor som inrikes födda med svenskfödda föräldrar. Lägst fruktsamhetstal har de kvinnor vars båda föräldrar är födda utanför Sverige.

Ny statistik: asylansökningar i Europa

Eurostat har publicerat ny statistik om antalet asylansökningar i Europa.

In 2009, the highest number of applicants were registered in France (47 600 applicants) followed by Germany (31 800), the United Kingdom3 (30 300), Sweden (24 200), Belgium (21 600), Italy (17 500), the Netherlands (16 100), Greece (15 900) and Austria (15 800).

When compared with the population of each Member State, the highest rates of applicants registered were recorded in Malta (5 800 applicants per million inhabitants), Cyprus4 (3 300), Sweden (2 600), Belgium (2 000) and Austria (1 900).

80 procent av alla städare i Stockholm är utrikes födda

SCB har publicerat ny yrkesstatistik för 2008.

Hotell- och kontorsstädare var 2008 det yrke, bland de tio största yrkena i Sverige, som hade störst andel utrikes födda, 41 procent. Storstadskommunerna hade ännu högre andelar. I Stockholm var 80 procent av hotell- och kontorsstädarna utrikes födda.

12 procent av samtliga anställda i åldrarna 16-64 var utrikes födda, samtidigt som andelen utrikes födda i befolkningen som helhet var 16 procent. I storstadskommunerna fanns en något större andel utrikes födda än i hela landet. I Stockholm och Malmö var 18 procent av de anställda i åldrarna 16-64 år utrikes födda, i Göteborg var motsvarande siffra 16 procent.

Även inom yrken som undersköterskor, sjukvårdsbiträden, vårdbiträden, personliga assistenter och barnskötare var andelen utrikes födda större i storstadskommunerna än i riket.

Lägst andel bland de 10 största yrkena fanns i yrket företagssäljare där endast 6 procent av de anställda var utrikes födda.

Andra yrken, förutom de 10 största, med hög andel utrikes födda var koreografer och dansare, språkvetare, översättare och tolkar samt buss- och spårvagnsförare. Exempel på yrken med låg andel utrikes födda var militärer, flygledare, brandmän och poliser.

Nytt rekord för invandringen

SCB har publicerat sin definitiva befolkningsstatistik för 2009. Den visar att 2009 blev ännu ett år med rekordstor invandring.

Invandringen, som nådde rekordnivåer under 2006, fortsatte att öka men i minskad takt. Bland de 102 280 invandrade (49 298 kvinnor och 52 982 män) fanns 168 medborgarskap representerade. Den största invandrargruppen var återvändande svenska medborgare följt av irakier, somalier och polacker. Invandringen av somaliska medborgare ökade med 70 procent medan invandringen av irakiska och polska medborgare sjönk med 29 respektive 26 procent jämfört med 2008.

Ny statistikrapport om integration

Saco och Svenskt Näringsliv presenterade idag en ny gemensam rapport om invandrares sysselsättningsgrad i Sverige. På Svenskt Näringslivs hemsida kan man läsa mer, se inslag från seminariet där rapporten presenterades och ladda hem rapporten.

Rapporten redovisar hur det går på arbetsmarknaden för personer som invandrar till Sverige. Uppgifterna i rapporten är knappast nya eller unika, vilket Saco och Svenskt Näringsliv säger. Men visst är det bra att fler aktörer tar fram statistik om integration nu när det inte längre finns en särskild myndighet för att följa upp integrationen.

– Det har varit viktigt för oss att ta fram ett kunskapsunderlag som kan bidra till att nyansera debatten om invandrares ställning på svensk arbetsmarknad. Vår rapport visar att det inte spelar någon roll vilket land invandraren kommer från. Det tar orimligt lång tid för nyanlända, oavsett var de kommer ifrån, att komma in på arbetsmarknaden. De möter samma svårigheter som ungdomar, säger Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv.

Uppdaterad statistik från SCB

Missa för all del inte att SCB uppdaterat sin interaktiva integrationsstatistik. Numera kan man ta fram arbetsmarknadsstatistik fram till år 2008, indelat efter en rad variabler på lokal och kommunal nivå.

Jag har själv roat mig med att ta fram statistik om några kommuner i Stockholmsregionen, däribland Solna kommun som själva framhäver sig som föredöme i integrationsdebatten. Och visst är kommunen mer framgångsrik än Sverige i genomsnitt. Men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Stockholmsregionen har en starkare arbetsmarknad och att Solna inte är mer framgångsrik än andra liknande kranskommuner. Jag har tagit fram lite olika uppgifter på arbetsmarknadsintegration.

Andel sysselsatta 20-64 år, skyddsbehövande och deras anhöriga 2008

Täby 70.3
Solna 69.5
Sundbyberg 66.3
Vaxholm 66.1
Danderyd 66.0
Sollentuna 65.1
Nacka 64.5
Lidingö 61.6
Stockholm 57.5
Södertälje 44.8

Andel sysselsatta 20-64 år, födelseregion världen exkl. EU/EFTA 2008

Täby 67.7
Vaxholm 66.8
Sollentuna 64.7
Nacka 64.6
Lidingö 63.4
Sundbyberg 62.2
Solna 59.3
Stockholm 57.0
Danderyd 56.3
Södertälje 52.2

Andel sysselsatta 20-64 år, vistelsetid 2-4 år 2008

Vaxholm 67.7
Lidingö 57.3
Täby 57.2
Sundbyberg 56.2
Nacka 54.9
Sollentuna 49.4
Stockholm 49.4
Solna 49.1
Danderyd 37.0
Södertälje 35.5

Kort kommentar: Utifrån dessa tre uppgifter framstår Täby och Vaxholm som de bästa kommunerna på arbetsmarknadsintegration. Givetvis skiljer sig de invandrare som bor i de olika kommunerna, vilket i stor utsträckning påverkar möjligheterna på arbetsmarknaden. Men samtidigt finns det, utifrån statistiken ovan, ingen anledning för Solna kommun att framhäva sig.

Danmarks 24-årsregel har förbättrat situationen för kvinnor med utländsk bakgrund

Idag hade P1-morgon ett reportage om integrationen i Danmark, som går att lyssna på här.

Kritiserad lag gynnar invandrarkvinnor

I Danmark visar ny statistik att invandrade kvinnor från icke västliga länder, till skillnad från män, allt snabbare integreras i samhället, med utbildning, arbete och annat. En orsak till att kvinnorna flyttar fram sina positioner är den hårt kritiserade 24-årsregeln, som slår fast att kvinnor inte får gifta sig med någon utanför Europa före 24-års ålder. Reportage av Gösta Lempert, samtal med riksdagsmannen Luciano Astudillo (S).

Den rapport som inslaget talar om är Indvandrere i Danmark 2009, utgiven av Danmarks statistik. På hemsidan lyfter de bland annat fram följande resultat:

* Indvandrerkvinder fra ikke-vestlige lande uddanner sig som aldrig før. Andelen af 20-årige ikke-vestlige indvandrerkvinder under uddannelse er i de seneste ti år steget fra 23 pct. til rekordhøje 41 pct.

* De ikke-vestlige indvandrere er stærkt overrepræsenterede blandt modtagere af dagpenge- og kontanthjælp. Det gælder i særlig høj grad 18-64-årige kvindelige passive kontanthjælpsmodtagere, hvor de ikke-vestlige indvandrere udgør 31 pct., mens deres andel af befolkningen kun er 6 pct.

* Blandt dem, der afsluttede en lang videregående uddannelse i perioden 2004-2006, var beskæftigelsesfrekvensen i 2007 omkring 20 procentpoint højere for personer med dansk oprindelse end for ikke-vestlige indvandrere.

* Ikke-vestlige efterkommere, som alle er født i Danmark, har en klart højere kriminalitet end ikke-vestlige indvandrere. Kriminaliteten er således 33 pct. højere for mandlige ikke-vestlige indvandrere end for hele den mandlige befolkning, mens den er hele 117 pct. højere for ikke-vestlige efterkommere (begge tal er korrigeret for forskelle i alder og socioøkonomisk status).

75 000 beviljades asyl inom EU 2008

Eurostat har redovisat antalet asylsökande som fick skydd inom EU 2008. Detta motsvarar mer än en tredjedel av världens beslut om beviljande av skydd, och det gör EU till den region som har det högsta antalet asylsökande som fått
skyddsstatus.

Fem länder står för två tredjedelar av alla som beviljats skydd: Frankrike (11 500), Tyskland (10 600), Storbritannien (10 200), Italien (9 700) och Sverige (8 700).

I Sverige beviljades 27 procent av de asylsökande skydd i första instans, vilket ligger ungefär på EU-snittet som var 28 procent. I andra instans beviljade Sverige 49 procent vilket är betydligt över genomsnittet inom EU som är 24 procent. När det gäller andelen som beviljas skydd utmärker sig Finland som beviljade 39 procent av de asylsökande i första instans och 87 procent i andra instans.

ps. Eurostat har också nyligen redovisat antalet utländska medborgare i de olika medlemsstaterna.

Arbetskraftsinvandringen till Sverige ökar

Som SCB redovisade häromdagen har vi haft en rekordstor invandring under 2009, trots en djup lågkonjunktur och en växande arbetslöshet. En stor del av ökningen av invandringen beror på arbetskraftsinvandring från länder utanför Norden och EU.

Det som möjliggjort arbetskraftsinvandringen är den nya lagen som trädde i kraft 15 december 2008. Reglerna har inneburit att den tidigare arbetsmarknadsprövningen har upphört. Enligt de nya reglerna är det arbetsgivarna som avgör vilka behov av arbetskraft som finns. Nu tillåts arbetskraftsinvandring inom alla yrkeskategorier, förutsatt att arbetsgivaren erbjuder avtalsmässiga villkor och arbetstagaren arbetar i sådan omfattning att hon kan försörja sig.

Det kan tyckas märkligt att arbetslösheten och arbetskraftsinvandringen ökar samtidigt. Det kan visa på en mis-match på arbetsmarknaden – att arbetsgivare söker efter kompetens som inte finns i landet. Mycket tyder på det eftersom den största gruppen av arbetskraftsinvandrare enligt Migrationsverkets statistik är dataspecialister från Indien som arbetar i Stockholm.

Men det sker även arbetskraftsinvandring till enklare serviceyrken. Migrationsverket och utlandsmyndigheterna har mellan den 15 december 2008 och den 1 december 2009 beviljat 14 109 arbetstillstånd till arbetstagare. Med undantag för de många medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske som kom till Sverige under sommaren har dataspecialister, storhushålls- och restaurangpersonal samt civilingenjörer, arkitekter m. fl. varit de yrkesgrupper som har dominerat i statistiken under perioden. 147 personer har invandrat för att städa. Arbetskraftsinvandringen till Sverige har varit störst från Asien och länder som Indien, Kina, Thailand och Vietnam.

Det är också möjligt för asylsökande att på vissa villkor ”byta kö” och stanna som arbetskraftsinvandrare. Det har under perioden beviljats 384 sådana tillstånd.

Mellan den 15 december 2008 och den 1 december 2009 har cirka 30 procent av de asylsökande som ansökt om arbetstillstånd också beviljats tillstånd. De flesta som har beviljats tillstånd kommer från Irak och de vanligaste yrkena bland de beviljade arbetstillstånden för före detta asylsökande är städare samt köks- och restaurangbiträden.

Rekordstor invandring trots lågkonjunktur

Trots hög arbetslöshet och lågkonjunktur slår invandringen rekord. SCB:s prognos för 2009 visar att 102 000 personer beräknas invandra.

Största invandrargruppen är återvändande svenska medborgare, följd av irakier och somalier. Antalet irakier som invandrar till Sverige har minskat med ungefär 30 procent jämfört med föregående år samtidigt som invandringen av somalier har ökat med 50 procent. Liksom tidigare år är en något större andel av invandrarna män.

Av Sveriges befolkning är 14 procent födda utomlands. Största gruppen utgörs av 173 000 personer födda i Finland följt av 117 000 födda i Irak. Vidare är 390 000 personer födda i Sverige av två utrikes födda föräldrar. Tillsammans med de utrikes födda utgör de vid årsskiftet nära 19 procent av Sveriges befolkning.

Ny statistik om utrikes föddas situation på arbetsmarknaden

Ni har väl inte missat SCB:s omfattande rapport om utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden? Dels redovisas hur sysselsättningsutvecklingen bland utrikes födda personer som invandrade till Sverige åren 1997, 2000 och 2003 sett ut och dels beskrivs utrikes föddas situation på arbetsmarknaden under de tre första kvartalen år 2009.

Vi känner igen integrationsmönstren för utrikes födda väl. Andelen sysselsatta ökar med tiden i Sverige, män har oftare arbete, andelen sysselsatta varierar för olika grupper av utrikes födda. Personer som fått asyl är sysselsatta i lägst utsträckning. Speciellt låg är sysselsättningen bland personer som fått asyl och enbart har en förgymnasial utbildning. Det är bland personer födda i Irak, Iran och Somalia som sysselsättningen är allra lägst.

En intressant uppgift är vilka invandrare som flyttar eller stannar i landet. Bland personer som fått asyl bor cirka 90 procent fortfarande i landet efter 10 år. Bland arbetskraftsinvandrarna gäller detta för mindre än halva gruppen. Det tenderar alltså att vara de med sämst arbetsmarknadsintegration som stannar i Sverige.

En positiv uppgift är att lågkonjunkturen det senaste året inte verkar ha drabbat utrikes födda hårdare än andra.

Nya uppgifter om utrikes födda på arbetsmarknaden

SCB har redovisat utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2008. Bland det mest intressanta är att:

Bland de utrikes födda i åldern 16-64 var sysselsättningsgraden 64,4 procent. Motsvarande andelar bland männen och kvinnorna var 70,4 respektive 59,0 procent. I hela befolkningen i åldern 16-64 år var sysselsättningsgraden i genomsnitt 75,7 procent – 78,1 procent bland männen och 73,2 procent bland kvinnorna.

För de som har varit i Sverige i högst 4 år var sysselsättningsgraden 50,3 procent – 64,6 procent för männen och 36,6 procent för kvinnorna. Bland utrikes födda med en förgymnasial utbildning var 45,7 procent sysselsatta. Motsvarande andelar bland personer med gymnasial- och eftergymnasial utbildning var 69,1 respektive 76,9 procent.

Arbetslösheten var, oavsett kön, nästan dubbelt så hög bland de utrikes födda än i hela befolkningen.

Mönstret av de utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden framkommer allra tydligast när man ser på dem som står utanför arbetskraften. I hela befolkningen 16-64 år uppgick denna grupps andel till 19,3 procent. Av de utrikes födda var 26,7 procent ej i arbetskraften – 20,5 procent av männen och 32,4 procent av kvinnorna. Bland utrikes födda kvinnor med förgymnasial utbildning var hela 51,1 procent utanför arbetskraften.

De utrikes födda personerna ej i arbetskraften består av 27,9 procent studerande på heltid, 3,6 procent pensionärer, 43,9 procent sjuka och 24,7 procent övriga. Alltså var 114 000 personer, eller 11,7 procent av alla utrikes födda, utanför arbetskraften på grund av sjukdom.

SCB har också nyligen redovisat utvecklingen på stadsdelsnivå.

Mångfald är inget exotiskt

SCBs nya uppgifter om hur stor andel av barn och ungdomar i Sverige som har utländsk bakgrund visar tydligt att invandring och mångfald inte är ett randfenomen utan någonting som präglar hela samhället. Sverige är numera ett av västvärldens stora invandringsländer. 17 procent av alla barn under 18 år har utländsk bakgrund. För 10 år sedan var andelen 13 procent. De senaste fem åren har Sverige haft en lika stor invandring som t.ex. Kanada mätt som andel av befolkningen.

Svenska nyheter

Skolinspektionen konstaterar i en kvalitetsgranskning att nyanlända elever inte får den utbildning som de har rätt till. Det behövs, enligt inspektionen, kraftfulla insatser för att nyanlända elever med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att nå de nationella målen för skolan.

***

SCB har på uppdrag av Integrations- och jämställdhetsdepartementet gjort det möjligt att följa utvecklingen av integration på lokal nivå. Det går att ta fram sin egen skräddarsydda statistik på SCB:s hemsida.

Redovisning av statistik på lokal nivå har lett till en hel del kommentarer, där många tar avstamp i faktum att områdena har blivit allt "invandrartätare".

Allt fler utrikes födda anställda i staten

Andelen statsanställda som är utrikes födda eller har utländsk bakgrund (inrikes född med två utrikes födda föräldrar) fortsätter att öka. Arbetsgivarverket har gjort en grundlig kartläggning - Utländsk bakgrund i staten - som visar utvecklingen.

År 2008 hade 12,0 procent av de statsanställda utländsk bakgrund, vilket är en ökning med 0,6 procentenheter sedan föregående år. Bland de nyanställda i staten har 18,4 procent utländsk bakgrund, vilket är högre än andelen individer med utländsk bakgrund bland förvärvsarbetande på hela den svenska arbetsmarknaden men lägre än andelen i befolkningen.

I den sektor jag arbetar, allmän offentlig förvaltning, har 9,7 procent av de anställda utländsk bakgrund.