Gunnar Sandelins inlägg på DN-debatt har lett till en debatt om invandringens ekonomiska effekter, men också om migrationspolitiken generellt. Gunnar Sandelin svarar idag på Behrang Kianzads kritiska artikel på Expressens kultursida. Debatten handlar, förutom de vanliga anklagelserna om konspirationer och rasism, framförallt om hur statistiken om invandringen ska tolkas. Maciej Zaremba bidrar också i DN med ett inlägg om vem det egentligen är som invandrar till Sverige. Mats Bergstrands inlägg om själva debatten kring Gunnar Sandelin-debatten måste också nämnas i sammanhanget.
Statistiken redovisas öppet
Visst kan det vara locket på i den svenska migrationsdebatten, men det finns verkligen ingen konspiration eller hemlighetsmakeri när det gäller statistiken kring invandringen. Statistik kring invandring kan visas på många olika sätt: efter födelseland, grund för bosättning eller andra kategorier. De som får introduktion i en svensk kommun brukar i folkmun kallas flyktingar, och de är klienter i kommunernas flyktingmottagning. Men denna kategori är en ren administrativ kategori som inte behöver innebära att de är flyktingar enligt FN:s definition. I flyktingmottagningen ingår flyktingar, andra skyddsbehövande och deras anhöriga som kommer till Sverige inom två år.
En del invandrare behöver inte arbetstillstånd, t.ex. nordbor och de redovisas inte alltid i statistiken över invandringen. Många svenska medborgare in- och utvandrar också årligen. De är ibland med och ibland inte med i den redovisade statistiken. Olika typer av data har olika användningsområden och Sverige har mer och tydligare statistik än många andra länder.
Migrationsverkets statistik finns här.
SCB:s statistik finns här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar