söndag 17 augusti 2008

Min rapport används som argument på DN debatt

Idag kritiserar 4 kända samhällsdebattörer på DN debatt regeringens tankar på att införa försörjningskrav vid anhöriginvandring. Det är Ilmar Reepalu, kommunstyrelsens ordförande i Malmö (s), KG Hammar, tidigare ärkebiskop, Anders Wijkman, EU-parlamentariker (kd), och Lena Nyberg, Barnombudsman.

Artikeln använder den rapport jag skrev för NTG asyl & integration som fakta och argumentation.

Tobias Billström återkommer ofta till att av EU-länderna är det bara Sverige och Belgien som saknar någon form av försörjningskrav för anhöriginvandring och att vi med införandet närmar oss den lagstiftning som tillämpas i andra EU-länder. Men vad innebär "någon form av försörjningskrav"?

Den Nationella temagruppen Asyl & integration har konstaterat att det är relativt ovanligt med försörjningskrav för kärnfamiljen i OECD-länderna, men desto vanligare med krav på inkomst och ordnat boende för den som vill invandra för att gifta sig. (min markering) Och Röda korset säger att i minst tio av EU:s medlemsländer är både flyktingar och andra skyddsbehövande undantagna från alla krav på försörjning. Det är en betydligt vidare krets än Billström föreslår för Sverige.


Ett försök att minska invandringen och utanförskapet

Jag tolkar regeringens förslag som ett desperat försök att bromsa upp invandringen av grupper som har det mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och som därmed bidrar till utanförskap, trångboddhet och etnisk boendesegregation. Jag har inte tid att skriva något uttömmande i frågan just nu, men min grundinställning är delvis annorlunda än regeringens.

Försörjningskrav - för vem?

Jag håller med om att de som invandrar måste ta ett större ansvar för sin integration. Men det är inte rimligt att ställa krav på försörjning för personer som får stanna av skyddsbehov och vill återförenas med sin familj. Däremot kan man ifrågasätta kriterierna för att beviljas asyl och under vilka villkor som uppehållstillståndet ges. T.ex. kan man ge tillfälliga uppehållstillstånd, kräva fastställande av identitet, DNA-test för att bekräfta att barnen tillhör familjen osv.

För de som invandrar av andra skäl - för att studera, arbeta eller gifta sig med en person med uppehållstillstånd (inklusive inrikes födda) - är det däremot rimligt att självförsörjning och ordnade boendeförhållande krävs eftersom den invandringen är frivillig. Tyvärr är regeringens linje för närvarande den omvända.

Jag har skrivit mycket om försörjningskrav tidigare på Integrationsbloggen.

UPPDATERING av inlägget kl. 15.15

3 kommentarer:

Kraxpelax sa...

Det finns en enkel lösning på problemet. De engagerade, som t ex dessa samhällsdebattörer, kan själva åta sig försörjningsbördan. Det lär de ha råd med.

Non Plus Ultra sa...

"Det är inte rimligt att ställa krav på försörjning för personer som får stanna av skyddsbehov och vill återförenas med sin familj" skriver du.

Jo, det är just det som är rimligt. Det är mycket rimligt att man tar ett eget ansvar för sin försörjning och inte lastar över den på någon annan. Och Tobias Billström (för övrigt den hittills bästa ministern på posten) har gjort helt rätt som tillsatt en utredning för att genomföra detta.

Sverige är idag medlem i EU och i Schengensamarbetet. Vi kan inte driva någon separat migrations- och asylpolitik. Därför är det bra att våra lagar anpassas och att de som kommer till vårt land gör det under bättre förhållanden. Billström har för övrigt redan svarat klokt i DN: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=816997

Emil sa...

Non Plus Ultra. Om du har flytt i panik för ditt liv och tvingats lämna familjen bakom dig och får politisk asyl menar jag att det är rimligt att den familjen så snabbt som möjligt får återförenas utan några försörjningskrav.

För övriga anser jag att det är rimligt att kräva självförsörjning och ordnat boende.

Ungefär så är praxis i de flesta länder i världen.