Arbetskraftsinvandringen till Sverige ökar

Som SCB redovisade häromdagen har vi haft en rekordstor invandring under 2009, trots en djup lågkonjunktur och en växande arbetslöshet. En stor del av ökningen av invandringen beror på arbetskraftsinvandring från länder utanför Norden och EU.

Det som möjliggjort arbetskraftsinvandringen är den nya lagen som trädde i kraft 15 december 2008. Reglerna har inneburit att den tidigare arbetsmarknadsprövningen har upphört. Enligt de nya reglerna är det arbetsgivarna som avgör vilka behov av arbetskraft som finns. Nu tillåts arbetskraftsinvandring inom alla yrkeskategorier, förutsatt att arbetsgivaren erbjuder avtalsmässiga villkor och arbetstagaren arbetar i sådan omfattning att hon kan försörja sig.

Det kan tyckas märkligt att arbetslösheten och arbetskraftsinvandringen ökar samtidigt. Det kan visa på en mis-match på arbetsmarknaden – att arbetsgivare söker efter kompetens som inte finns i landet. Mycket tyder på det eftersom den största gruppen av arbetskraftsinvandrare enligt Migrationsverkets statistik är dataspecialister från Indien som arbetar i Stockholm.

Men det sker även arbetskraftsinvandring till enklare serviceyrken. Migrationsverket och utlandsmyndigheterna har mellan den 15 december 2008 och den 1 december 2009 beviljat 14 109 arbetstillstånd till arbetstagare. Med undantag för de många medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske som kom till Sverige under sommaren har dataspecialister, storhushålls- och restaurangpersonal samt civilingenjörer, arkitekter m. fl. varit de yrkesgrupper som har dominerat i statistiken under perioden. 147 personer har invandrat för att städa. Arbetskraftsinvandringen till Sverige har varit störst från Asien och länder som Indien, Kina, Thailand och Vietnam.

Det är också möjligt för asylsökande att på vissa villkor ”byta kö” och stanna som arbetskraftsinvandrare. Det har under perioden beviljats 384 sådana tillstånd.

Mellan den 15 december 2008 och den 1 december 2009 har cirka 30 procent av de asylsökande som ansökt om arbetstillstånd också beviljats tillstånd. De flesta som har beviljats tillstånd kommer från Irak och de vanligaste yrkena bland de beviljade arbetstillstånden för före detta asylsökande är städare samt köks- och restaurangbiträden.

Blandade lästips

Merith Wager har goda kontakter bland Migrationsverkets medarbetare och de har en hel del intressant att säga om de ensamkommande flyktingbarnen.

Ny statistik från Migrationsverket visar att antalet asylsökande minskar (men Sverige ligger fortfarande i topp), men att anhöriginvandring och annan invandring ökar.

För första gången så länge jag minns får Danmark beröm för sin migrations- och integrationspolitik. Det sker i SvD.

Och så måste jag tipsa om en krönika i Kristianstadsbladet av Vanja Berggren. En mer överslätande attityd till kvinnoförtryck har jag sällan läst, och avslutningen är oslagbar. Efter att ha pratat med kvinnor i Saudiarabien som bär burka (niqab) skriver Bergren:

Kvinnor jag pratar med bakom niqab förklarar att det inte handlar om religiösa motiv för just dem, mer om tradition för de äldre och sociala motiv för de yngre. För att skydda sitt anseende för andra kvinnors struntprat och ryktesspridning säger de.

Ansiktsslöja som ett annorlunda uttryck för samma oro som också finns i sammanhang jag känner i Sverige.

Lika samma i Sverige som Saudiarabien alltså. Det kallar jag kulturrelativism av den högre skolan.

Arbetskraftsinvandring trots lågkonjunktur

Migrationsverket har redovisat antalet arbetstillstånd som beviljats enligt den nya lagen om arbetskraftsinvandring från årsskiftet fram till den 1 juni 2009. Totalt har 5673 personer fått tillstånd enligt de nya reglerna.

Den typiske arbetskraftsinvandraren en dataspecialist från Indien som arbetar i Stockholm. Migrationsverket noterar en trend att allt fler före detta asylsökande får arbetstillstånd (130 stycken sedan årsskiftet) och att yrkesgruppen storhushåll- och restaurang (302) samt städare (88) blir allt vanligare.

Tips om rapporter och annan läsning

Jasenko Selimovic i Fokus om USA kontra Sverige, om integration, social mobilitet och välfärdssystem.

SCB studie om sfi. Fyra av tio tror att de skulle lära sig svenska snabbare om de fick en bonus på 12 000 kronor för avklarade sfi-studier. Hälften trodde att de skulle lära sig svenska snabbare om det var ett krav för att bli svensk medborgare. Studien är ett bra komplement till Statskontorets utvärdering av svenskundervisning för invandrare (sfi).

Migrationsverket har gett ut en statistisk översikt om migrationen till Sverige och andra EU-länder.

The Centre for European Policy Studies (CEPS) har gett ut en bok om muslimsk radikalisering i Europeiska länder som Frankrike, Belgien, Nederländerna, Ryssland, Spanien och Storbritannien: Ethno-religious conflict in Europe: Typologies of Radicalisation in Europe´s muslim communities.

This book addresses the greatest source of societal tensions and violent conflict in contemporary Europe, involving people from minority groups of Muslim culture. Six country case studies – on Belgium, France, the Netherlands, Spain, Russia and the United Kingdom – give a comprehensive account of Islam-related tensions and violence, from the jihadist terrorist acts seen in Europe in the aftermath of 9/11 in the US, through to the urban riots of the type seen in France in 2005. These events are analysed with a common typology together with detailed accounts of the social context in each country. Also included is an interpretation of the fundamental nature of the Islamist terrorism in Europe, with the outline of a strategy to repel it. The book is a unique source for those seeking to understand the nature of ethno-religious violence in contemporary Europe.

Svårt att arbeta med integrationsfrågor utan en ansvarig myndighet

Jag håller på att sätta samman ett kunskapsprojekt om integrationen av vidarebosatta kvotflyktingar. År 2007 vidarebosattes 1900 flyktingar i Sverige, varav flest var irakier men också många burmeser, afghaner, uzbeker, colombianer och etiopier. Under de senaste två decennierna har Sverige vidarebosatt 10 000-tals kvotflyktingar. Vidarebosättning sker i nära samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR och gäller personer som tvingats lämna sina länder och saknar förutsättningar att återvända till ursprungslandet eller att stanna i landet till vilket de flytt. De har alltså flyktingstatus innan de kommer till Sverige, ordnat boende osv.

Den stora majoriteten av de 70 000 flyktingar som vidarebosätts årligen, över 90 procent, tas emot i tre länder: Australien, Kanada och USA. År 2006 tog USA emot 41 300, Australien 13 400 och Kanada 10 700. Sverige är fjärde största mottagarland med 2 400 personer år 2006. Till Europa kommer årligen omkring 5500 flyktingar genom vidarebosättning.

Sverige tar emot många kvotflyktingar

I Europa är det alltså Sverige som tagit det största ansvaret att vidarebosätta flyktingar. Samtidigt kan vi konstatera att det har gjort mycket lite uppföljningar och utvärderingar av Sveriges vidarebosättning. Med tanke på Sverige långa historia av mottagning av kvotflyktingar har vi haft allt för lite kunskaper att dela med oss av.

Men ingen vet hur integrationen ser ut

Det behövs mer kunskap om allt från uttagningsarbetet till kommunmottagning. Det tänkta projektet fokuserar på kommunmottagandet och att öka kunskapen om olika aspekter av integrationen av kvotflyktingar i Sverige. Projektet kommer att ge en tydlig bild av hur integrationen av kvotflyktingar ser ut och vilka faktorer som gynnar deras arbetsmarknadsintegration. Projektet kommer också att ge en tydlig bild av vilka de viktigaste utvecklingsbehoven inom vidarebosättningen är.
Ingen har ansvar

Problemen med att jobba med integrationsfrågor har dock ökat markant sedan Integrationsverket lagts ner. Jag var själv ingen motståndare till nedläggningen men kan konstatera att alliansregeringen hittills inte lyckats styra upp integrationsarbetet. De finns ingen aktör som vill ta på sig ansvaret att samordna och driva på. Länsstyrelserna har ingen samordning sinsemellan, Arbetsförmedlingen har ett visst ansvar, Migrationsverket och Integrationsdepartementet likaså. SKL är också involverade, SCB också. Men vem som ska ta på sig uppdraget att följa upp och utvärdera politiken och se hur integrationsprocesserna fungerar är oklart.

Denna oklara ansvarsfördelning leder till att samhällsnyttiga projekt inte kommer till stånd och att andra läggs ner eller går på sparlåga (www.temaasyl.se). Jag har dock inte gett upp utan ska i veckan ha möte med MIM/IMER på Malmö Högskola och Migrationsverket för att se om projektet trots allt kan komma till stånd.

Jag har tidigare skrivit om vidarebosättning av flyktingar på Tema Asyl.