Danmarks 24-årsregel har förbättrat situationen för kvinnor med utländsk bakgrund

Idag hade P1-morgon ett reportage om integrationen i Danmark, som går att lyssna på här.

Kritiserad lag gynnar invandrarkvinnor

I Danmark visar ny statistik att invandrade kvinnor från icke västliga länder, till skillnad från män, allt snabbare integreras i samhället, med utbildning, arbete och annat. En orsak till att kvinnorna flyttar fram sina positioner är den hårt kritiserade 24-årsregeln, som slår fast att kvinnor inte får gifta sig med någon utanför Europa före 24-års ålder. Reportage av Gösta Lempert, samtal med riksdagsmannen Luciano Astudillo (S).

Den rapport som inslaget talar om är Indvandrere i Danmark 2009, utgiven av Danmarks statistik. På hemsidan lyfter de bland annat fram följande resultat:

* Indvandrerkvinder fra ikke-vestlige lande uddanner sig som aldrig før. Andelen af 20-årige ikke-vestlige indvandrerkvinder under uddannelse er i de seneste ti år steget fra 23 pct. til rekordhøje 41 pct.

* De ikke-vestlige indvandrere er stærkt overrepræsenterede blandt modtagere af dagpenge- og kontanthjælp. Det gælder i særlig høj grad 18-64-årige kvindelige passive kontanthjælpsmodtagere, hvor de ikke-vestlige indvandrere udgør 31 pct., mens deres andel af befolkningen kun er 6 pct.

* Blandt dem, der afsluttede en lang videregående uddannelse i perioden 2004-2006, var beskæftigelsesfrekvensen i 2007 omkring 20 procentpoint højere for personer med dansk oprindelse end for ikke-vestlige indvandrere.

* Ikke-vestlige efterkommere, som alle er født i Danmark, har en klart højere kriminalitet end ikke-vestlige indvandrere. Kriminaliteten er således 33 pct. højere for mandlige ikke-vestlige indvandrere end for hele den mandlige befolkning, mens den er hele 117 pct. højere for ikke-vestlige efterkommere (begge tal er korrigeret for forskelle i alder og socioøkonomisk status).

Danmarks 24-års-regel gör att ungdomar med utländsk bakgrund flyttar till Sverige

Under perioden 2002-2004 införde Danmark en 24-årsregel, som innebar en rad förslag som begränsar möjligheten att gifta sig med en person utanför EU och bo tillsammans i Danmark. Reglerna påverkar särskilt personer med utländsk bakgrund eftersom det gör det svårare för dem att ingå äktenskap med en partner från ursprungslandet. Socialforskningsinstitutet har studerat konsekvenserna av lagen och kommer fram till flera intressanta resultat.

De strängare reglerna för familjeåterförening har lett till att ungdomar från "etniska minoriteter" gifter sig senare - och därmed har det skett en minskning av antalet familjeåterföreningar med makar från deras ursprungsländer. Reglerna har däremot inte lett till att fler människor gifter sig med personer bosatta i Danmark - oberoende bakgrund. Äktenskapsmarknaden inom Danmark verkar alltså vara begränsad.

Utvandringen till Sverige bland "etniska minoritetsgrupper" har ökat. Framför allt är det ungdomar med pakistansk bakgrund som väljer att bo i Sverige.

Läs pressmeddelandet, lyssna på en intervju med Garbi Schmidt om studiens resultat eller ladda ner hela rapporten Ændrede familiesammenføringsregler. Hvad har de nye regler betydet for pardannelsesmønstret blandt etniske minoriteter?

24-årsregeln har halverat andelen unga med utländsk bakgrund som gifter sig

2002 införde Danmark 24-årsregeln. Den innebär bland annat att båda partnerna måste vara 24 år för att en boende i Danmark ska kunna gifta sig med en icke-EU medborgare. Det finns också krav på egenförsörjning, viss boendestandard och att de som gifter sig ska deponera en ansenlig summa pengar som säkerhet.

Nya uppgifter från Rockwoolfondens forskningsenhet visar att reformen har haft mycket stor påverkan på giftermålsmönstren för personer med utländsk bakgrund. Andelen "icke-västliga" invandrare (kvinnor) som är gifta vid 23 års ålder har halverats mellan 2002 och 2008, från 46 procent till 19 procent. Forskarna gör bedömningen att de politiska reformerna står för omkring 60 procent av förklaringen medan resten är en fortgående anpassning till övriga ungdomars giftermålsmönster. 24-årsregeln har också inneburit att det tidigare mycket stora antal bröllop som skedde under sommarmånaderna har minskat. Antalet giftermål är nu betydligt mer jämt fördelade över året. Fenomenet "sommarbrudar" har alltså begränsats.

Att allt färre unga kvinnor med icke-västlig bakgrund gifter sig i Danmark innebär att Sverige numera har en större andel som är gifta bland denna grupp.

Forskarna kommenterar resultaten i Copenhagen Post.

Marie Louise Schultz-Nielsen, one of the authors behind the study, was surprised by the findings.

‘Marriage patterns normally change quite slowly, but this is a significant change in just a few years,’ said Schultz-Nielsen. ‘I don’t think I have ever seen anything similar in all the years I’ve been researching immigration.’

The reduction in the number of young woman from an immigrant background getting married is likely to affect the economy positively, according to Swedish professor Eskil Wadensjo, who has examined the economic effect of immigration on Denmark for more than a decade. His studies in the late 90s showed that immigration from non-Western countries was costing Denmark 10 billion kroner annually.

‘With young immigrants now waiting to get married, they can manage to get an education or a job and get a foothold in the labour market before they get married and have children,’ said Wadensjo.