tisdag 1 november 2011

Svenska statsvetare: homogenitet skapar tillit och underlättar integration

I en twitter från Andreas Johansson Heinö blev jag tipsad om en intressant ny studie från svenska statsvetare om sambandet mellan tillit och mångfald. Hela artikeln Similarity vs. homogeneity: contextual effects in explaining trust av Perola Öberg, Sven Oskarsson and Torsten Svensson kan läsas på Cambridge Journals Onlines hemsida.

Vad jag förstår menar författarna att det finns ett bevisat negativt samband mellan mångfald och tillit. Men det är inte personers likhet, utan homogena miljöer, som bygger upp och stimulerar förtroende/tillit mellan människor. Det viktiga är, enligt författarna, att det finns ett starkt "majoritetssamhälle" - där det finns tillit/förtroende - att assimileras/integreras inom. I en sådan miljö, med låg grad av sociala konflikter, finns det förväntningar om tillit mellan människor som även "den andre" kan bli en del av.

Thus, according to these empirical results, the social-psychological idea that similarity fosters trust is mistaken. Rather, homogeneity, social as well as ethnic, seems to foster trust, irrespective of the individual’s distance from or similarity to the ‘others’.

Med utgångspunkt från resultaten förespråkar de en politik där "de andra" bör ges möjlighet att assimileras in i en den fungerande gemenskap som majoritetssamhällets homogena kärna utgör.

As for policy implications, the influence of contextual diversity on trust leads us to emphasize a number of specific political measures for handling the negative effects of diversity. At the core, it is about fostering a shared sense of community or ‘shared citizenship’.

The melting pot in a form in which a sense of shared citizenship thrives may not come into being easily. In order to take steps in this direction, society has to implement policies in terms of which everybody is treated fairly, and which foster equality and build upon the sense of community already in place at the homogenous cores.


Man ska inte dra för stora växlar på en vetenskaplig artikel, men artikeln reser frågor som är sällsynta i integrationsdebatten. Där ses majoritetssamhället ofta som problemet, som stänger ute "den andre". Här menar istället författarna att det traditionella homogena majoritetssamhället är nyckeln till en fungerande integration genom att vara bärare av den sociala tillit som alla samhällen är betjänta av.

Abstrakt:

Diversity has powerful advantages, but may also generate internal tensions and low interpersonal trust. Despite extensive attention to these questions, the relationship between diversity and trust is often misunderstood and findings methodologically flawed. In this article, we specify two different mechanisms and adherent hypotheses. An individual might base her decision to trust on her perceived social similarity in relation to others in the community, that is, a similarity hypothesis. However, in a homogenous context, she might expect trustworthy behavior irrespective of her own social position due to signals of low degrees of social conflict and dense social networks, that is, a homogeneity hypothesis. Prior research has pinpointed only one of these mechanisms. The homogeneity hypothesis has not been explicated, and when the intention has been to test the similarity hypothesis, the homogeneity hypothesis has unintentionally been tested instead. The results are straightforward. While the homogeneity hypothesis is strongly supported, the findings speak against the similarity hypothesis.

7 kommentarer:

Johan Lundgren sa...

Så vad betyder då likhet och homogenitet exakt?

Vad jag förstår är det fråga om kollektiva egenskaper i båda fallen, där i det första har individerna alla någon personlig egenskap gemensam, medan i det andra fallet så är det istället relationerna mellan individerna som alla har någon egenskap gemensam.

Skulle vara intressant med lite utfyllnad här.

Henrik Emilsson sa...

Så här har jag förstått författarna:

Individuella likheter och/eller skillnader påverkar inte förtroende/tillit. Du kan vara gammal eller ung, fattig eller rik, ha olika intressen och egenskaper.

Det är kontexten som har betydelse. Den kultur, de normer, som utvecklats och bibehålls i vissa gemenskaper. Det är kontexten som till stor del avgör vad vi förväntar oss för beteende av våra medmänniskor.

Detta, menar de, finns det empiriska bevis för.

Författarna verkar mena att det är den "traditionella" svenska (sociala och etniska) homogeniteten som skapat en hög grad av förtroende/tillit människor mellan. Det har skapats en "kultur", uppburen av "majoritetssamhället kärna" som även "främlingen/den andre" kan bli en del av.

Jag ser det som en konservativ/kommunitär teori. Att det finns en positiv sammhällsbärande "kultur", som är nyttig och värdefull också för de som kommer nya till gemenskapen.

Författarna ser därför negativt på en allt för stor segregation, där t.ex. de som invandrar inte kan/har möjlighet att komma i kontakt med majoritetssamhället och, på sikt, bli en del av denna gemenskap. De använder tom. ordet melting pot i sin artikel.

Önskar jag hade mer tid att fördjupa mig i den akademiska debatten kring dessa frågor...

Henrik Emilsson sa...

Eller kanske enklare uttryckt.

Det är inte att någon är lik dig som gör att du litar på personen, utan att du lever i en miljö där du förväntar dig att det går att lita på dina medmänniskor.

Johan Lundgren sa...

Så man skulle kunna måla upp det som ett centralt område av jämlik tillit emellan medlemmarna, medan ut mot kanterna skapas en hierarki av tillit ner mot gränsen för gruppen, och enda sättet att maximera tilliten är att minimera förlusten man får pga gränssluttningarna.

Skulle vara intressant att se forskning på ifall grupper med lägre krav för inträde (mångkultur-förespråkare t.ex.) också upplever en ökad tillit, eftersom de därmed bör kunna bli mycket större och inte riskera splittring lika lätt, jämfört med grupper med höga inträdeskrav (nationalister och religiösa t.ex.).

Undrar då hur en lågkravsgrupp skulle reagera på att inkludera högkravsgrupper. Antar att tilliten inom den förra inte skulle drabbas medan tilliten inom den senare skulle drabbas, eftersom det bara är den senare som erkänner skillnaden.

Branting, baby, Branting... sa...

Något att blogga om, kanske: http://www.thestar.com/news/canada/article/1080362--ottawa-rejigging-how-it-selects-immigrants

Nomen Nescio sa...

Du borde verkligen läsa och skriva om Byron M. Roths bok "The Perils of Diversity" (2010).

sjunne.com sa...

Hej,

Här ser du mer analys på samma tema från Nima Sanandaji, http://www.libera.fi/en/publications/the-swedish-model-reassessed-affluence-despite-the-welfare-state/

Mvh

Jan Sjunnesson