Lästips V

Ännu en studie som visar att det går bra för för personer med utländsk bakgrund i Kanada

Garnett Picot and Feng Hou, Seeking Success in Canada and the United States: The Determinants of Labour Market Outcomes Among the Children of Immigrants, Statistics Canada, mars 2011

Studier från IZA

Giorgio Brunello och Lorenzo Rocco, The Effect of Immigration on the School Performance of Natives: Cross Country Evidence Using PISA Test Scores, februari 2011

Annette Bergemann, Marco Caliendo, Gerard J. van den Berg och Klaus F. Zimmermann, The Threat Effect of Participation in Active Labor Market Programs on Job Search Behavior of Migrants in Germany, februari 2011

Alan Barrett och Bertrand Maitre, Immigrant Welfare Receipt across Europe, februari 2011

Andra studier

Syed Ali och Tineke Fokkema, The Importance of Peers: Assimilation Patterns among Second-Generation Turkish Immigrants in Western Europe, COMPAS 2011

Nya rapporter om projektarbete för utrikes födda

Viktor Vesterberg, Olikheter och egenmakt - Om ett socialfondsprojekt för ökat arbetskraftsutbud (2011:1), TIA: Remeso

Åsa-Karin Engstrand och Viktor Vesterberg, Att få dom att förändras - Jobbcoaching för arbetslösa i socialfondsprojekt (2011:2), TIA: Remeso

Temarapport Arbete: Nyanländas arbetsmarknadsetablering, tre verktyg för ökad framgång, Tema Nyanlända, fabruari 2011

Övrigt

Hotell- och restaurangfacket uppmärksammar att reglerna för arbetskraftsinvandring inte följs. Av de 54 restauranger som HRF besökt och som Migrationsverket beviljat arbetstillstånd till var nästan ingen prickfri. Ett eller flera allvarliga lag- eller avtalsbrott hittades hos 33 av de 54.

I Tyskland fortsätter debatten om integration (Spiegel online).

Svårt att arbeta med integrationsfrågor utan en ansvarig myndighet

Jag håller på att sätta samman ett kunskapsprojekt om integrationen av vidarebosatta kvotflyktingar. År 2007 vidarebosattes 1900 flyktingar i Sverige, varav flest var irakier men också många burmeser, afghaner, uzbeker, colombianer och etiopier. Under de senaste två decennierna har Sverige vidarebosatt 10 000-tals kvotflyktingar. Vidarebosättning sker i nära samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR och gäller personer som tvingats lämna sina länder och saknar förutsättningar att återvända till ursprungslandet eller att stanna i landet till vilket de flytt. De har alltså flyktingstatus innan de kommer till Sverige, ordnat boende osv.

Den stora majoriteten av de 70 000 flyktingar som vidarebosätts årligen, över 90 procent, tas emot i tre länder: Australien, Kanada och USA. År 2006 tog USA emot 41 300, Australien 13 400 och Kanada 10 700. Sverige är fjärde största mottagarland med 2 400 personer år 2006. Till Europa kommer årligen omkring 5500 flyktingar genom vidarebosättning.

Sverige tar emot många kvotflyktingar

I Europa är det alltså Sverige som tagit det största ansvaret att vidarebosätta flyktingar. Samtidigt kan vi konstatera att det har gjort mycket lite uppföljningar och utvärderingar av Sveriges vidarebosättning. Med tanke på Sverige långa historia av mottagning av kvotflyktingar har vi haft allt för lite kunskaper att dela med oss av.

Men ingen vet hur integrationen ser ut

Det behövs mer kunskap om allt från uttagningsarbetet till kommunmottagning. Det tänkta projektet fokuserar på kommunmottagandet och att öka kunskapen om olika aspekter av integrationen av kvotflyktingar i Sverige. Projektet kommer att ge en tydlig bild av hur integrationen av kvotflyktingar ser ut och vilka faktorer som gynnar deras arbetsmarknadsintegration. Projektet kommer också att ge en tydlig bild av vilka de viktigaste utvecklingsbehoven inom vidarebosättningen är.
Ingen har ansvar

Problemen med att jobba med integrationsfrågor har dock ökat markant sedan Integrationsverket lagts ner. Jag var själv ingen motståndare till nedläggningen men kan konstatera att alliansregeringen hittills inte lyckats styra upp integrationsarbetet. De finns ingen aktör som vill ta på sig ansvaret att samordna och driva på. Länsstyrelserna har ingen samordning sinsemellan, Arbetsförmedlingen har ett visst ansvar, Migrationsverket och Integrationsdepartementet likaså. SKL är också involverade, SCB också. Men vem som ska ta på sig uppdraget att följa upp och utvärdera politiken och se hur integrationsprocesserna fungerar är oklart.

Denna oklara ansvarsfördelning leder till att samhällsnyttiga projekt inte kommer till stånd och att andra läggs ner eller går på sparlåga (www.temaasyl.se). Jag har dock inte gett upp utan ska i veckan ha möte med MIM/IMER på Malmö Högskola och Migrationsverket för att se om projektet trots allt kan komma till stånd.

Jag har tidigare skrivit om vidarebosättning av flyktingar på Tema Asyl.