Den nya IFAU-rapporten Från försörjningsstöd till arbete – Hur kan vägen underlättas? av Eva Mörk är viktig utifrån ett integrationsperspektiv eftersom utrikes födda står för omkring hälften av antalet personer med försörjningsstöd.
Ungefär hälften av mottagarna av ekonomiskt bistånd är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. De är i allmänhet längre från arbetsmarknaden än övriga inskrivna vid förmedlingen. Bidragstagarna är yngre, har lägre utbildning och är oftare födda utanför västvärlden. De hittar också i lägre utsträckning ett arbete jämfört med övriga grupper. Samtidigt deltar denna grupp i lägre utsträckning i Arbetsförmedlingens program, till exempel i jobb- och utvecklingsgarantin. Även om man tar hänsyn till andra skillnader mellan grupperna är sannolikheten att delta i ett program nästan 15 procentenheter lägre i gruppen som enbart har försörjningsstöd, jämfört med dem som har a-kassa.
Rapportens resultat är intressanta. Åtgärder som ofta används för att underlätta övergången till arbete, som ekonomiska incitament och samverkan, har enligt Mörk ingen påvisad positiv effekt. Det som verkar hjälpa deltagare att hitta jobb är program som kombinerar utbildning med subventionerad anställning. Krav på aktivering verkar också fungera avskräckande för ungdomar.
Visar inlägg med etikett IFAU. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett IFAU. Visa alla inlägg
fredag 22 april 2011
måndag 21 juni 2010
Sfi bra på lång sikt
IFAU har studerat hur sfi-deltagare klarar sig på arbetsmarknaden (Rapport 2010:10 ”Sfi och arbetsmarknaden”). Studien är den första långsiktiga uppföljningen av sambandet mellan sfi och framgång på arbetsmarknaden.
Under de första åren i Sverige har de som inte deltar i svenska för invandrare (sfi) avsevärt högre sysselsättning och inkomst. Men sfi-deltagarnas ställning på arbetsmarknaden stärks över tiden. Efter fem år i Sverige är andelen i arbete lika hög i de två grupperna och efter tio år är den 5 procentenheter högre bland deltagarna. Sfi-deltagarna går successivt från låg- till medelkvalificerade arbeten. De som inte gått sfi och har ett arbete har dock både mer högkvalificerade och högavlönade arbeten under hela perioden.
Den jämförelsevis positiva utvecklingen för sfi-deltagare är tydligare för kvinnor än för män och också mer markerad för lågutbildade jämfört med högutbildade. De som börjar men aldrig slutför en sfi-utbildning har ungefär samma sysselsättning som icke-deltagarna på lång sikt.
Under de första åren i Sverige har de som inte deltar i svenska för invandrare (sfi) avsevärt högre sysselsättning och inkomst. Men sfi-deltagarnas ställning på arbetsmarknaden stärks över tiden. Efter fem år i Sverige är andelen i arbete lika hög i de två grupperna och efter tio år är den 5 procentenheter högre bland deltagarna. Sfi-deltagarna går successivt från låg- till medelkvalificerade arbeten. De som inte gått sfi och har ett arbete har dock både mer högkvalificerade och högavlönade arbeten under hela perioden.
Den jämförelsevis positiva utvecklingen för sfi-deltagare är tydligare för kvinnor än för män och också mer markerad för lågutbildade jämfört med högutbildade. De som börjar men aldrig slutför en sfi-utbildning har ungefär samma sysselsättning som icke-deltagarna på lång sikt.
söndag 6 december 2009
Privat arbetsförmedling bra för utrikes födda
En ny studie "Betalt efter resultat" från IFAU visar att utrikes födda som fick hjälp av en privat förmedling fick arbete snabbare och tjänade mer än de som var på Arbetsförmedlingen. Däremot fanns inga positiva effekter av privat arbetsförmedling för övriga och för ungdomar var det snarare en liten negativ effekt.
Efter nio månader hade de utrikes födda som fått hjälp av en privat aktör tjänat 21 500 kronor mer än dem som fick hjälp av Arbetsförmedlingen.
”Sammantaget tyder det på att de privata förmedlingarna snabbare hittade arbeten till utrikes födda och att de lyckades hitta arbeten som var bättre anpassade till de arbetssökandes kompetens.”
Bakgrund: Under 2007-2008 fanns både privat och offentlig arbetsförmedling i tre län. Slumpvis utvalda ungdomar, funktionshindrade och utrikes födda fick möjlighet att gå till en privat förmedling, vilket var fjärde gjorde. Arbetssökande hos de s.k. kompletterande aktörerna hade tätare kontakt med sin förmedlare samt deltog oftare i jobbsökaraktiviteter och jobbmässor än de på Arbetsförmedlingen. De var också nöjdare med den hjälp de fick.
Efter nio månader hade de utrikes födda som fått hjälp av en privat aktör tjänat 21 500 kronor mer än dem som fick hjälp av Arbetsförmedlingen.
”Sammantaget tyder det på att de privata förmedlingarna snabbare hittade arbeten till utrikes födda och att de lyckades hitta arbeten som var bättre anpassade till de arbetssökandes kompetens.”
Bakgrund: Under 2007-2008 fanns både privat och offentlig arbetsförmedling i tre län. Slumpvis utvalda ungdomar, funktionshindrade och utrikes födda fick möjlighet att gå till en privat förmedling, vilket var fjärde gjorde. Arbetssökande hos de s.k. kompletterande aktörerna hade tätare kontakt med sin förmedlare samt deltog oftare i jobbsökaraktiviteter och jobbmässor än de på Arbetsförmedlingen. De var också nöjdare med den hjälp de fick.
onsdag 14 oktober 2009
Ålder och kön, två angörande faktorer för integration
IFAU har publicerat en studie Invandringsålderns betydelse för social och ekonomisk integration som bland annat visar att ålden vid invandringstillfället är betydelsefull.
Barn som är små när de kommer till Sverige lyckas bättre i skolan än sina äldre syskon, det vet vi sedan tidigare. Rapporten visar att ankomståldern även spelar stor roll för den sociala och ekonomiska integrationen i vuxen ålder. Den som invandrar som tioåring har t.ex. i genomsnitt 6 procentenheter lägre chans att ha ett arbete i 30-årsåldern än ett syskon som föddes samma år som familjen kom till Sverige. Sannolikheten att bilda familj med någon från ursprungslandet ökar med hela 25 procentenheter för den som invandrade som tioåring, jämfört med den som föddes samma år som familjen invandrade.
...
Hanne C. Kavli och Marjan Nadin från Fafo har på uppdrag av den norska regeringen undersökt hur familjeliv och jämställdhet fungerar i invandrade familjer. Familiepraksis og likestilling i innvandrede familier ger en intressant inblick i de värderingsskillnader som finns mellan olika invandringsgrupper i t.ex. synen på familjebildning, hemarbete och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Telemarksavisa rapporterar från presentationen av studien.
Barn som är små när de kommer till Sverige lyckas bättre i skolan än sina äldre syskon, det vet vi sedan tidigare. Rapporten visar att ankomståldern även spelar stor roll för den sociala och ekonomiska integrationen i vuxen ålder. Den som invandrar som tioåring har t.ex. i genomsnitt 6 procentenheter lägre chans att ha ett arbete i 30-årsåldern än ett syskon som föddes samma år som familjen kom till Sverige. Sannolikheten att bilda familj med någon från ursprungslandet ökar med hela 25 procentenheter för den som invandrade som tioåring, jämfört med den som föddes samma år som familjen invandrade.
...
Hanne C. Kavli och Marjan Nadin från Fafo har på uppdrag av den norska regeringen undersökt hur familjeliv och jämställdhet fungerar i invandrade familjer. Familiepraksis og likestilling i innvandrede familier ger en intressant inblick i de värderingsskillnader som finns mellan olika invandringsgrupper i t.ex. synen på familjebildning, hemarbete och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Telemarksavisa rapporterar från presentationen av studien.
onsdag 16 september 2009
Segregationens negativa och positiva effekter
IFAU levererar nästan alltid korta men kärnfulla rapporter. Kvantitativa studier med resultaten i fokus. Rapporten Bostadssegregationens effekter på flyktingbarns skolresultat av Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Hans Grönqvist och Olof Åslund är inget undantag.
Rapporten visar att en hög andel utrikes födda verkar påverka skolresultaten negativt. Men samtidigt påverkas grundskolebetygen positivt om det finns landsmän med hög utbildning i närheten. Ju fler vuxna i den egna gruppen som är högutbildade, desto högre blir barnens betyg. Effekten är större för pojkar och bland barn till lågutbildade. Mönstret stämmer väl med tidigare studier som visar att resurserna hos personer i närområdet påverkar individen.
Men vi får inte glömma att, vilket författarna påpekar i rapportens sista stycke, dessa effekter av etnicitet och utbildningsnivån i den omgivande befolknignen är betydligt mindre än t.ex. skillnaderna som finns mellan utrikes och inrikes födda, pojkar och flickor, barn till hög- och lågutbildade och mellan kommuner och skolor.
Rapporten visar att en hög andel utrikes födda verkar påverka skolresultaten negativt. Men samtidigt påverkas grundskolebetygen positivt om det finns landsmän med hög utbildning i närheten. Ju fler vuxna i den egna gruppen som är högutbildade, desto högre blir barnens betyg. Effekten är större för pojkar och bland barn till lågutbildade. Mönstret stämmer väl med tidigare studier som visar att resurserna hos personer i närområdet påverkar individen.
Men vi får inte glömma att, vilket författarna påpekar i rapportens sista stycke, dessa effekter av etnicitet och utbildningsnivån i den omgivande befolknignen är betydligt mindre än t.ex. skillnaderna som finns mellan utrikes och inrikes födda, pojkar och flickor, barn till hög- och lågutbildade och mellan kommuner och skolor.
lördag 20 juni 2009
Överraskande områdeseffekter
Lars Lindvall, IFAU, studerar i rapporten ”Bostadsområde, ekonomiska incitament och gymnasieval” om bostadsområdenas karaktär påverkar valet av gymnasielinje hos ungdomar. Ett väntat resultat: I områden där många har låg utbildning söker få ungdomar en teoretisk gymnasielinje. Och ett oväntat: Invandrarungdomar (i första och andra generationen) som bor i invandrartäta områden har en större sannolikhet än invandrarungdomar med samma förutsättningar i andra områden att söka till en teoretisk linje. Det senare resultatet är intressant eftersom det motsäger resultat från tidigare studier.
tisdag 19 maj 2009
Ännu en studie om sfi
Bara i år har det kommit fler studier om sfi än under hela 2000-talet. Så känns det ivarjefall. IFAU har idag gett ut rapporten Hur försörjer sig nyanlända invandrare som inte går sfi?
En kort sammanfattning:
De som inte deltar i svenska för invandrare (sfi) står oftare närmare arbetsmarknaden än de som deltar. Det finns dock en grupp icke-deltagare som inte arbetar alls och som har socialbidrag eller saknar känd försörjning.
Läs mer på IFAU:s hemsida.
En kort sammanfattning:
De som inte deltar i svenska för invandrare (sfi) står oftare närmare arbetsmarknaden än de som deltar. Det finns dock en grupp icke-deltagare som inte arbetar alls och som har socialbidrag eller saknar känd försörjning.
Läs mer på IFAU:s hemsida.
fredag 16 maj 2008
IFAU - bra kunskap om integration
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala. De bedriver sedan några år tillbaka den bästa forskningen om integration. Torra, sakliga och oftast kvantitativa rapporter.
De har bland annat visat att:
Flickor och elever med utländsk bakgrund gynnas i betygssättnignen.
Resultaten visar att både flickor och utlandsfödda generellt får högre slutbetyg än pojkar respektive svenskfödda med samma provresultat. Resultaten för flickor gäller i svenska, engelska och matematik i årskurs 9. För utlandsfödda gäller resultaten i svenska och matematik.
Arbetsgivare tenderar att diskriminera utrikes födda, särskilt arabisktalande.
Personer med ett utländskt namn som lagt in sitt CV på Arbetsförmedlingens hemsida blir kontaktade av färre arbetsgivare än personer med ett svenskklingande namn.
En studie som mätte individers automatiska associationer visar att en överväldigande majoritet av arbetsgivarna hade omedvetna negativa attityder gentemot män med arabiskt klingande namn och 77 procent associerade dessutom gruppen med en lägre prestation, jämfört med infödda svenska män.
En studie om avidentifierade jobbansökningar visar att det i rekryteringar som använde vanliga anställningsförfaranden hade kvinnor och personer med bakgrund utanför västvärlden betydligt lägre chans att få komma på intervju. Avidentifieringen innebar att sannolikheten att intervjuas ökade med ca 8 procentenheter för båda dessa grupper. Avidentifierade ansökningar ökade dessutom kvinnornas chans att till slut bli erbjudna anställningar. För sökande med utländsk bakgrund gick det dock inte att se någon motsvarande effekt på sannolikheten att erbjudas arbete.
Utbildning lönar sig nästan lika mycket för utrikes födda som inrikes födda
Resultaten visar att invandrare har en något lägre avkastning på utbildning än svenskar. Vidare så är avkastningen på utbildning betydligt högre för invandrare som kommit till Sverige under grundskoleålder än för invandrare som kommit till Sverige i vuxen ålder. För invandrare som kommit till Sverige i vuxen ålder och som investerat i svensk utbildning är avkastningen på utbildning högre än för invandrare med endast utländsk utbildning.
De har bland annat visat att:
Flickor och elever med utländsk bakgrund gynnas i betygssättnignen.
Resultaten visar att både flickor och utlandsfödda generellt får högre slutbetyg än pojkar respektive svenskfödda med samma provresultat. Resultaten för flickor gäller i svenska, engelska och matematik i årskurs 9. För utlandsfödda gäller resultaten i svenska och matematik.
Arbetsgivare tenderar att diskriminera utrikes födda, särskilt arabisktalande.
Personer med ett utländskt namn som lagt in sitt CV på Arbetsförmedlingens hemsida blir kontaktade av färre arbetsgivare än personer med ett svenskklingande namn.
En studie som mätte individers automatiska associationer visar att en överväldigande majoritet av arbetsgivarna hade omedvetna negativa attityder gentemot män med arabiskt klingande namn och 77 procent associerade dessutom gruppen med en lägre prestation, jämfört med infödda svenska män.
En studie om avidentifierade jobbansökningar visar att det i rekryteringar som använde vanliga anställningsförfaranden hade kvinnor och personer med bakgrund utanför västvärlden betydligt lägre chans att få komma på intervju. Avidentifieringen innebar att sannolikheten att intervjuas ökade med ca 8 procentenheter för båda dessa grupper. Avidentifierade ansökningar ökade dessutom kvinnornas chans att till slut bli erbjudna anställningar. För sökande med utländsk bakgrund gick det dock inte att se någon motsvarande effekt på sannolikheten att erbjudas arbete.
Utbildning lönar sig nästan lika mycket för utrikes födda som inrikes födda
Resultaten visar att invandrare har en något lägre avkastning på utbildning än svenskar. Vidare så är avkastningen på utbildning betydligt högre för invandrare som kommit till Sverige under grundskoleålder än för invandrare som kommit till Sverige i vuxen ålder. För invandrare som kommit till Sverige i vuxen ålder och som investerat i svensk utbildning är avkastningen på utbildning högre än för invandrare med endast utländsk utbildning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)