Som jag tidigare uppmärksammat håller reglerna för anhöriginvandring att stramas åt i Danmark. Det uppmärksammar Studio Ett med ett åtta minuter långt reportage av Gösta Lempert.
Søren Pind, Danmarks migrationsminister, har i dagarna sagt att likabehandlingen inom migrationspolitiken ska upphöra. Han vill att invandrare från utvecklade OECD-länder ska slippa de krav andra måste klara av för att komma till Danmark. Det är ett led i en politisk utveckling där Danmark endast vill ha invandrare som bidrar positivt till landets utveckling.
The time for rigidly even-handed immigration policies that put people from developed countries on the same footing as people from undeveloped countries is over, says immigration minister Søren Pind.
Pind has announced that he plans to give immigrants who are more likely to earn money and contribute to society exemptions from some of the strictest requirements under family-reunification law, reports Politiken newspaper.
“It’s a colossal problem that the immigration law is so full of politically correct wording that we end up hurting people who are willing and able to come to Denmark and don’t require anything from the state,” Pind said. “The rules have been packed with legalese and misunderstood pc’ism in the name of equality.”
Läs också Sydsvenskan.
onsdag 18 maj 2011
tisdag 17 maj 2011
Andreas Johansson Heinö om svenskhet och medborgarskap
Jag hoppas kunna besöka två seminarier denna och kommande vecka, båda med Andreas Johansson Heinö. Den 19:e maj diskuterar Heinö Perspektiv på svenskhet på MIM, Malmö Högskola. Veckan därefter, den 26:e maj, presenterar Andreas Johansson Heinö rapporten Vem ska få bli svensk medborgare? på Timbro.
Frågan om medborgarskap är aktuell. Integrationsminister Erik Ullenhag har vid åtskilliga tillfällen talat sig varm för att uppvärdera medborgarskapet. Dessutom ligger det, sedan flera år tillbaka, ett direktiv för en statlig utredning om medborgarskapspolitik på regeringskansliet och väntar på klartecken. Själv bidrog jag lite grann till rapporten Språk, krav och medborgarskap som publicerades 2008 inom ramen för Globaliseringsrådet. Jag har också några egna texter om medborgarskap liggande i datorn som jag ska ta mig en titt på inför seminariet nästa fredag.
Frågan om medborgarskap är aktuell. Integrationsminister Erik Ullenhag har vid åtskilliga tillfällen talat sig varm för att uppvärdera medborgarskapet. Dessutom ligger det, sedan flera år tillbaka, ett direktiv för en statlig utredning om medborgarskapspolitik på regeringskansliet och väntar på klartecken. Själv bidrog jag lite grann till rapporten Språk, krav och medborgarskap som publicerades 2008 inom ramen för Globaliseringsrådet. Jag har också några egna texter om medborgarskap liggande i datorn som jag ska ta mig en titt på inför seminariet nästa fredag.
Visst samband mellan mediaexponering och opinionsstöd för Sverigedemokraterna
Pieter Bevelander och Anders Hellström har undersökt om det finns ett samband mellan mediaexponering och opinionsstöd för Sverigedemokraterna under den förra mandatperioden 2006-2010. Trespassing the Threshold of Relevance: Media Exposure and Opinion Polls of the Sweden Democrats, 2006-2010 visar att det finns en samband, om än relativt svagt. Utrymme i media för Sverigedemokraterna tenderade att öka stödet för partiet. Det gällde särskilt för Dagens Nyheter, medan exponering i Sydsvenskan hade motsatt effekt.
The results of the analysis suggest that the SD was given a fair amount of publicity. Our findings also tend to falsify the first hypothesis; hence, the media effect is not salient for all the parliamentary political parties. At the same time, we could verify our second hypothesis; hence, the media effect shows to be more important for the SD compared to the other parliamentary parties, similar in size. Finally, the third hypothesis is verified – the regional newspaper Sydsvenskan had relatively the highest proportion of articles linked to the SD, however, this exposure was less significant to explain the fluctuations in the opinion polls. The media effect differs between the six newspapers put into scrutiny in this study, the leading daily Dagens Nyheter (DN) had a considerably stronger effect on the opinion fluctuations, compared to the other five newspapers. The degree of media exposure sometimes matters, especially for ‘new parties’, but neither to the same degree everywhere nor at the same time.
The results of the analysis suggest that the SD was given a fair amount of publicity. Our findings also tend to falsify the first hypothesis; hence, the media effect is not salient for all the parliamentary political parties. At the same time, we could verify our second hypothesis; hence, the media effect shows to be more important for the SD compared to the other parliamentary parties, similar in size. Finally, the third hypothesis is verified – the regional newspaper Sydsvenskan had relatively the highest proportion of articles linked to the SD, however, this exposure was less significant to explain the fluctuations in the opinion polls. The media effect differs between the six newspapers put into scrutiny in this study, the leading daily Dagens Nyheter (DN) had a considerably stronger effect on the opinion fluctuations, compared to the other five newspapers. The degree of media exposure sometimes matters, especially for ‘new parties’, but neither to the same degree everywhere nor at the same time.
måndag 16 maj 2011
Allt fler länder frihetsberövar asylsökande
UNHCR uppmanar världens länder att sluta internera asylsökanden. Som ett stöd i detta arbete har organisationen gett ut en rapport (Alice Edwards, Back to Basics: The Right to Liberty and Security of Person and ‘Alternatives to Detention’ of Refugees, Asylum-Seekers, Stateless Persons and Other Migrants) som kartlägger internationella konventioner för asylmottagning och pekar på alternativa tillvägagångssätt.
Immigration detention – as opposed to criminal or security detention – refers to the detention of refugees, asylum-seekers, migrants and stateless people, upon entering a territory or pending their return. Typical examples include prisons or purpose-built closed reception or holding centres.
The Universal Declaration of Human Rights states that everyone has the right to liberty and to protection from arbitrary detention. Article 31 of the UN Refugee Convention specifies that states should not impose penalties or unnecessary restrictions on movements of refugees entering their territory without authorization.
"It is not a crime to seek asylum. Detention must therefore be a last resort, and its necessity and proportionality must be assessed on an individual basis," said Alice Edwards, a senior legal coordinator for UNHCR. "The failure of many governments to provide for or systematize alternatives to detention can put their detention policies and practices into direct conflict with international law."
Situationen för asylsökande har varit särskilt omskriven i Australien där asylsökande interneras på öar och andra isolerade områden. Självmord, mordbränder och upplopp har varit vanligt förekommande.
Läs också UNHCR:s granskning av hur EU:s asylmottagningsdirektiv implementeras i medlemsstaterna: Improving Asylum Procedures: Comparative Analysis and Recommendations for Law and Practice. Key Findings and Recommendations.
Immigration detention – as opposed to criminal or security detention – refers to the detention of refugees, asylum-seekers, migrants and stateless people, upon entering a territory or pending their return. Typical examples include prisons or purpose-built closed reception or holding centres.
The Universal Declaration of Human Rights states that everyone has the right to liberty and to protection from arbitrary detention. Article 31 of the UN Refugee Convention specifies that states should not impose penalties or unnecessary restrictions on movements of refugees entering their territory without authorization.
"It is not a crime to seek asylum. Detention must therefore be a last resort, and its necessity and proportionality must be assessed on an individual basis," said Alice Edwards, a senior legal coordinator for UNHCR. "The failure of many governments to provide for or systematize alternatives to detention can put their detention policies and practices into direct conflict with international law."
Situationen för asylsökande har varit särskilt omskriven i Australien där asylsökande interneras på öar och andra isolerade områden. Självmord, mordbränder och upplopp har varit vanligt förekommande.
Läs också UNHCR:s granskning av hur EU:s asylmottagningsdirektiv implementeras i medlemsstaterna: Improving Asylum Procedures: Comparative Analysis and Recommendations for Law and Practice. Key Findings and Recommendations.
söndag 15 maj 2011
Forskningsöversikt om mångfald i organisationer
Regionplanekontoret och Länsstyrelsen i Stockholm bedriver tillsammans ett regionalt utvecklingsarbete för att göra organisationer mångfaldsorienterade, inte minst när det gäller etnicitet och utländsk bakgrund. Drivande i arbetet är min vän och fd. kollega Evert Kroes.
I mars 2011 publicerades den gemensamma arbetsrapporten Hur ser det ut? som beskriver hur mångfalden ser ut på Stockholmsregionens arbetsställen med fokus på personers härkomst. Nu i maj har den tredje delen i rapportserien om integration och mångfald getts ut. Vad vet vi? - En forskningsöversikt om mångfald i företag och organisationer är en sammanställning av svensk och internationell forskning kring frågor om integration och mångfald. Där beskrivs Stockholmsregionen som en "paradox" i meningen att den tillhör de högst rankade i världen avseende tolerans, samtidigt som studier, exempelvis från OECD, pekar på att bristande integration är en av regionens viktigaste svagheter. I rapporten konstateras också att det inte går att finna några raka och enkla samband mellan mångfald inom en organisation och dess prestationsförmåga.
I mars 2011 publicerades den gemensamma arbetsrapporten Hur ser det ut? som beskriver hur mångfalden ser ut på Stockholmsregionens arbetsställen med fokus på personers härkomst. Nu i maj har den tredje delen i rapportserien om integration och mångfald getts ut. Vad vet vi? - En forskningsöversikt om mångfald i företag och organisationer är en sammanställning av svensk och internationell forskning kring frågor om integration och mångfald. Där beskrivs Stockholmsregionen som en "paradox" i meningen att den tillhör de högst rankade i världen avseende tolerans, samtidigt som studier, exempelvis från OECD, pekar på att bristande integration är en av regionens viktigaste svagheter. I rapporten konstateras också att det inte går att finna några raka och enkla samband mellan mångfald inom en organisation och dess prestationsförmåga.
lördag 14 maj 2011
Flyktingmottagning 2005-2010
En vanligt förekommande förklaring till varför integrationen har misslyckats är att flyktingmottagningen är för ojämnt fördelad och koncentrerad till storstadsområdena. Migrationsverkets statistik visar dock att flyktingmottagningen inte är koncentrerad till ett fåtal kommuner eller till storstadsregionerna. Jag har sammanställt flyktingmottagningen för åren 2005 till och med 2010. Fördelningen per län ser ut så här:
Under perioden tog Sveriges kommuner emot 112 894 flyktingar, vilket motsvarar 1,2 procent av befolkningen. Storstadsregionerna Skåne, Stockholm och Göteborg har under perioden haft en flyktingmottagning, i förhållande till folkmängd, som är under genomsnittet i Sverige. Istället är det län som Kronoberg, Södermanland och Gävleborg som tagit emot flest flyktingar. Noterbart är att Uppsala och Halland, två län med god arbetsmarknad, har haft en förhållandevis liten flyktingmottagning.
Under perioden tog Sveriges kommuner emot 112 894 flyktingar, vilket motsvarar 1,2 procent av befolkningen. Storstadsregionerna Skåne, Stockholm och Göteborg har under perioden haft en flyktingmottagning, i förhållande till folkmängd, som är under genomsnittet i Sverige. Istället är det län som Kronoberg, Södermanland och Gävleborg som tagit emot flest flyktingar. Noterbart är att Uppsala och Halland, två län med god arbetsmarknad, har haft en förhållandevis liten flyktingmottagning.
Regeringen tillsätter utredning om främlingsfientlighet och rasism
Integrationsminister Erik Ullenhag presenterade fredagen den 6 maj direktiven för en ny statlig utredning om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet och rasism. Syftet med utredningen är, enligt regeringen, att få en samlad bild av den kunskap som finns om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och att kunna identifiera brister som bör åtgärdas i det fortsatta arbetet.
Enligt direktivet ska utredaren Bengt Westerberg bland annat:
- sammanställa den kunskap som finns om främlingsfientliga och intoleranta attityder i samhället,
- undersöka varför främlingsfientliga attityder uppstår och faktorer som kan vara gynnsamma för framväxten av sådana attityder,
- föreslå vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans,
- kartlägga arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och, i den mån det är möjligt, analysera arbetets effekter,
- sammanställa den kunskap som finns, och som kan användas inom skolan, om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och om hur dessa fenomen kan bemötas med beaktande av de krav på vetenskaplighet som ställs på undervisningen i skolan, och
- utreda behovet av ett samlat ansvar för det offentligt understödda arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och, om det finns behov av det, lämna förslag till hur arbetet kan organiseras.
Några reaktioner och kommentarer: SvD, SvD II, SR, GP, Axess.
Utredningen ska var klar i oktober 2012.
Relaterat tips. FORES har gett ut en ny version av policyrapporten ”Lokal bekämpning av främlingsfientlighet”.
Enligt direktivet ska utredaren Bengt Westerberg bland annat:
- sammanställa den kunskap som finns om främlingsfientliga och intoleranta attityder i samhället,
- undersöka varför främlingsfientliga attityder uppstår och faktorer som kan vara gynnsamma för framväxten av sådana attityder,
- föreslå vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans,
- kartlägga arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och, i den mån det är möjligt, analysera arbetets effekter,
- sammanställa den kunskap som finns, och som kan användas inom skolan, om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och om hur dessa fenomen kan bemötas med beaktande av de krav på vetenskaplighet som ställs på undervisningen i skolan, och
- utreda behovet av ett samlat ansvar för det offentligt understödda arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och, om det finns behov av det, lämna förslag till hur arbetet kan organiseras.
Några reaktioner och kommentarer: SvD, SvD II, SR, GP, Axess.
Utredningen ska var klar i oktober 2012.
Relaterat tips. FORES har gett ut en ny version av policyrapporten ”Lokal bekämpning av främlingsfientlighet”.
fredag 13 maj 2011
Arbetslösheten i Norge sjunker
Jag blir alltid avundsjuk när jag ser arbetslösheten i Norge. Mellan februari 2010 och februari 2011 sjönk den ytterligare: För inrikes födda från 2,5 till 2,3 procent och för utrikes födda från 7,8 till 7,7 procent. Under samma period var arbetslösheten i Sverige 8,3 procent.
För de utrikes födda sjönk arbetslösheten mest för personer från EU-länder. Arbetslösheten minskade för män och ökade för kvinnor. I februari 2011 var arbetslösheten bland olika ländergrupper (procent):
Totalt: 3
Inrikes födda: 2,3
Utrikes födda: 7,8
Norden: 3
Västeuropa: 3,7
EU-länder i Östeuropa: 10,2
Övriga Östeuropa: 7,5
Nordamerika och Oceanien: 3,2
Asien: 8,8
Afrika: 13,4
Syd- och Mellanamerika: 7,8
För de utrikes födda sjönk arbetslösheten mest för personer från EU-länder. Arbetslösheten minskade för män och ökade för kvinnor. I februari 2011 var arbetslösheten bland olika ländergrupper (procent):
Totalt: 3
Inrikes födda: 2,3
Utrikes födda: 7,8
Norden: 3
Västeuropa: 3,7
EU-länder i Östeuropa: 10,2
Övriga Östeuropa: 7,5
Nordamerika och Oceanien: 3,2
Asien: 8,8
Afrika: 13,4
Syd- och Mellanamerika: 7,8
torsdag 12 maj 2011
Avhandling om invandrares situation på den svenska arbetsmarknaden
Avhandlingen “Internal Migration, Labour Market Integration, and Job Displacement: An Ethnic Perspective” lades fram på Linnéuniversitetet den 3 maj. Nuförtiden brukar det gå att hämta hem nya avhandlingar elektroniskt, men tyvärr verkar inte Maria Mikkonens nya avhandling finnas tillgänglig som pdf. Nyfikna får hålla tillgodo med pressmeddelandet, köpa ett exemplar eller beställa den via bibliotek.
I en ny avhandling från Linnéuniversitetet visar nationalekonomen Maria Mikkonen hur nyanlända invandrares flyttningsmönster påverkar deras situation på arbetsmarknaden. Genom att undersöka faktorer som invandrares sysselsättningsgrad i olika kommuner, benägenhet att flytta och hur invandrare, i jämförelse med svenskfödda, påverkas av en uppsägning bidrar Mikkonens forskning till ny kunskap om invandrares förankring på arbetsmarknaden och hur integrationen av utrikes födda kan förbättras.
I en ny avhandling från Linnéuniversitetet visar nationalekonomen Maria Mikkonen hur nyanlända invandrares flyttningsmönster påverkar deras situation på arbetsmarknaden. Genom att undersöka faktorer som invandrares sysselsättningsgrad i olika kommuner, benägenhet att flytta och hur invandrare, i jämförelse med svenskfödda, påverkas av en uppsägning bidrar Mikkonens forskning till ny kunskap om invandrares förankring på arbetsmarknaden och hur integrationen av utrikes födda kan förbättras.
onsdag 11 maj 2011
Norsk statlig utredning om migration och välfärdsstaten
Den 10 maj presenterade Velferd- og migrasjonsutvalget sin 500 sidor tjocka utredning Velferd og migrasjon: Den norske modellens framtid (NOU 2011: 07). Utredningens uppdrag var att analysera välfärdens ekonomiska bärkraft i ljuset av en ökad in- och utvandring. Områden som särskilt analyseras är migrationspolitik, integrations- och arbetsmarknadspolitik och generell välfärdspolitik.
Den norska utredningen är inte helt olikt den utredning om cirkulär migration som den svenska regeringen tillsatte. Men medan den svenska utredningen handlade om att underlätta cirkulär migration menar den norska att cirkulär migration hotar den norska välfärdsmodellen. Ett exempel: Den svenska utredningen föreslår ökade möjligheter att ta med sig välfärdsförmåner utomlands medan den norska utredningen oroas av att allt mer offentliga utbetalningar går till personer som bor utomlands.
Det denne utredningen klart viser, er at det er sider ved selve utformingen av den norske velferdsmodellen som gjør den sårbar overfor økende internasjonal mobilitet. Norge står overfor en spenning : Innretningen på modellen gjør landet spesielt attraktivt for den typen innvandring som er mest utfordrende for grunnstrukturen i modellen.
På presskonferensen sammanfattade utredaren Grethe Brochmann de tre största utmaningarna:
* Den låga förvärvsfrekvensen bland invandrare, särskilt bland utomeuropeiska invandrare.
* Att invandrare lämnar arbetslivet tidigare än andra.
* Trenden att att större välfärdsutbetalningar sker till personer som bor utomlands.
När det gäller migrationspolitik menar utredningen att Norge inte kan göra så mycket beroende på att landet vill värna internationella konventioner och EU-samarbetet. De förespråkar dock ett stramt regelverk för anhöriginvandring med självförsörjning som krav. Annat som föreslås är en förändring av socialförsäkringssystemet för att motverka övergång till bidrag, att en del bidrag, t.ex. barntillägg, dras in och ersätts med tjänster, stimulanser till arbetsgivare för att anställa personer med svag anknytning på arbetsmarknaden och att man generellt sett ökar kraven på aktivering för de arbetslösa.
Fortsätter dagens utveckling kan det, enligt utredningen, kosta den norska staten många miljarder per år. En jämförelse som görs är att utgifterna, om inget görs, kan äta upp de besparingar som gjordes genom landets pensionsreform (uppemot 60 miljarder per år). Utredningen har bland annat fått den norska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv, Næringslivets Hovedorganisasjon, att reagera:
- Mye tyder på at innvandringen til Norge ikke er bærekraftig på sikt, sier Svein Oppegaard i NHO til Finansavisen.
Oppegaard er direktør for arbeidslivspolitikk i NHO og medlem av NHOs ledergruppe.
- Forskning viser at mange innvandrere bare arbeider noen år før de går over på en eller annen form for trygd. Høy yrkesdeltakelse er avgjørende for velferdsstaten. Når vi ser en sterk befolkningsøkning på grunn av innvandring, sier det seg selv at dette ikke kan fortsette.
Kjell Storesletten, professor ved Økonomisk institutt ved Universitetet i Oslo, sier følgende om innvandringens økonomiske konsekvenser:
- Innvandrere som ikke kommer i jobb, er ikke god butikk for Norge. Jeg har sett på Sverige, og der fant jeg at det var de ikke-vestlige innvandrerne uten utdannelse som ikke kom i jobb. Jeg tror det samme gjelder i Norge, sier Storesletten til Finansavisen.
- Vi har en utvikling som reiser noen store spørsmål om innvandring, bærekraft, velferdsordninger og arbeidsdeltakelse. Det er på høy tid at vi begynner å snakke om dette, sier NHO-direktøren.
Den norska utredningen är inte helt olikt den utredning om cirkulär migration som den svenska regeringen tillsatte. Men medan den svenska utredningen handlade om att underlätta cirkulär migration menar den norska att cirkulär migration hotar den norska välfärdsmodellen. Ett exempel: Den svenska utredningen föreslår ökade möjligheter att ta med sig välfärdsförmåner utomlands medan den norska utredningen oroas av att allt mer offentliga utbetalningar går till personer som bor utomlands.
Det denne utredningen klart viser, er at det er sider ved selve utformingen av den norske velferdsmodellen som gjør den sårbar overfor økende internasjonal mobilitet. Norge står overfor en spenning : Innretningen på modellen gjør landet spesielt attraktivt for den typen innvandring som er mest utfordrende for grunnstrukturen i modellen.
På presskonferensen sammanfattade utredaren Grethe Brochmann de tre största utmaningarna:
* Den låga förvärvsfrekvensen bland invandrare, särskilt bland utomeuropeiska invandrare.
* Att invandrare lämnar arbetslivet tidigare än andra.
* Trenden att att större välfärdsutbetalningar sker till personer som bor utomlands.
När det gäller migrationspolitik menar utredningen att Norge inte kan göra så mycket beroende på att landet vill värna internationella konventioner och EU-samarbetet. De förespråkar dock ett stramt regelverk för anhöriginvandring med självförsörjning som krav. Annat som föreslås är en förändring av socialförsäkringssystemet för att motverka övergång till bidrag, att en del bidrag, t.ex. barntillägg, dras in och ersätts med tjänster, stimulanser till arbetsgivare för att anställa personer med svag anknytning på arbetsmarknaden och att man generellt sett ökar kraven på aktivering för de arbetslösa.
Fortsätter dagens utveckling kan det, enligt utredningen, kosta den norska staten många miljarder per år. En jämförelse som görs är att utgifterna, om inget görs, kan äta upp de besparingar som gjordes genom landets pensionsreform (uppemot 60 miljarder per år). Utredningen har bland annat fått den norska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv, Næringslivets Hovedorganisasjon, att reagera:
- Mye tyder på at innvandringen til Norge ikke er bærekraftig på sikt, sier Svein Oppegaard i NHO til Finansavisen.
Oppegaard er direktør for arbeidslivspolitikk i NHO og medlem av NHOs ledergruppe.
- Forskning viser at mange innvandrere bare arbeider noen år før de går over på en eller annen form for trygd. Høy yrkesdeltakelse er avgjørende for velferdsstaten. Når vi ser en sterk befolkningsøkning på grunn av innvandring, sier det seg selv at dette ikke kan fortsette.
Kjell Storesletten, professor ved Økonomisk institutt ved Universitetet i Oslo, sier følgende om innvandringens økonomiske konsekvenser:
- Innvandrere som ikke kommer i jobb, er ikke god butikk for Norge. Jeg har sett på Sverige, og der fant jeg at det var de ikke-vestlige innvandrerne uten utdannelse som ikke kom i jobb. Jeg tror det samme gjelder i Norge, sier Storesletten til Finansavisen.
- Vi har en utvikling som reiser noen store spørsmål om innvandring, bærekraft, velferdsordninger og arbeidsdeltakelse. Det er på høy tid at vi begynner å snakke om dette, sier NHO-direktøren.
tisdag 10 maj 2011
Integrationsprocessen tar flera generationer
Det är nyttigt att då och då påminnas sig om hur integrationsfrågan diskuteras och hanteras i USA. Tomás R. Jiménez, 2011, Immigrants in the United States: How Well Are They Integrating into Society? från Migration Policy Institute är en välskriven rapport för den som vill orientera sig i amerikansk integrationspolitik. Där beskriver författaren hur den nuvarande "fjärde vågen" av invandring till USA integrerar sig.
Precis som mycket annan amerikansk litteratur konstaterar Jiménez att integrationsprocessen tar mer än en generation. Barn till invandrare tenderar att klara sig bättre än föräldrarna och den "tredje generationens invandrare" har kommit ikapp när det gäller språkkunskaper.
Hispanics klarar sig sämre än andra invandrargrupper. Även om efterkommande generationer gör framsteg har även tredje- och senare generationer inte kommit ikapp andra grupper.
Trots det anser Jiménez att integrationen fungerar väl. Och detta utan någon integrationspolitik att tala om. De enda invandrare som får stöd är flyktingar och det under en kort period. Andra invandrare har t.ex. inte rätt till federala välfärdsprogram.
Så här beskrivs rapporten på MPI:s hemsida.
Even though immigration is intertwined with the history of the United States, fears about immigrants' ability to integrate remain an area of concern. Yet an examination of immigrants’ integration across five major indicators – language proficiency, socioeconomic attainment, political participation, residential locale, and social interaction with host communities – shows they are integrating reasonably well. Remarkably, the process has unfolded almost entirely without policy intervention. The author examines the laissez faire policy approach to integration, raising concerns about how the state of public education and size of the US unauthorized population may remain powerful barriers to immigrants' full social, economic, and political integration.
Precis som mycket annan amerikansk litteratur konstaterar Jiménez att integrationsprocessen tar mer än en generation. Barn till invandrare tenderar att klara sig bättre än föräldrarna och den "tredje generationens invandrare" har kommit ikapp när det gäller språkkunskaper.
Hispanics klarar sig sämre än andra invandrargrupper. Även om efterkommande generationer gör framsteg har även tredje- och senare generationer inte kommit ikapp andra grupper.
Trots det anser Jiménez att integrationen fungerar väl. Och detta utan någon integrationspolitik att tala om. De enda invandrare som får stöd är flyktingar och det under en kort period. Andra invandrare har t.ex. inte rätt till federala välfärdsprogram.
Så här beskrivs rapporten på MPI:s hemsida.
Even though immigration is intertwined with the history of the United States, fears about immigrants' ability to integrate remain an area of concern. Yet an examination of immigrants’ integration across five major indicators – language proficiency, socioeconomic attainment, political participation, residential locale, and social interaction with host communities – shows they are integrating reasonably well. Remarkably, the process has unfolded almost entirely without policy intervention. The author examines the laissez faire policy approach to integration, raising concerns about how the state of public education and size of the US unauthorized population may remain powerful barriers to immigrants' full social, economic, and political integration.
måndag 9 maj 2011
Lästips VII
Beskrivning av asylsökande och flyktingar i USA under 2010
Daniel C. Martin, Refugees and Asylees: 2010, DHS Annual Flow Report, May 2011
Antologi om barn med utländsk bakgrund i USA
Immigrant Children, The Future of Children, Vol. 21, No. 1, Spring 2011
Finns det ett samband mellan invandring och innovationer?
Ceren Ozgen, Peter Nijkamp, Jacques Poot, 2011, Immigration and Innovation in European Regions
David C. Maré, Richard Fabling, Steven Stillman, 2011, Immigration and Innovation
Social sammanhållning i Europa
Didier Ruedin and Gianni D’Amato, 2011, Social Cohesion Challenges in Europe, European University Institute
Invandring och kriminalitet i Sverige
Amber L. Beckley, 2011, Correlates of War? Immigrant Offending in Stockholm, Sweden
Daniel C. Martin, Refugees and Asylees: 2010, DHS Annual Flow Report, May 2011
Antologi om barn med utländsk bakgrund i USA
Immigrant Children, The Future of Children, Vol. 21, No. 1, Spring 2011
Finns det ett samband mellan invandring och innovationer?
Ceren Ozgen, Peter Nijkamp, Jacques Poot, 2011, Immigration and Innovation in European Regions
David C. Maré, Richard Fabling, Steven Stillman, 2011, Immigration and Innovation
Social sammanhållning i Europa
Didier Ruedin and Gianni D’Amato, 2011, Social Cohesion Challenges in Europe, European University Institute
Invandring och kriminalitet i Sverige
Amber L. Beckley, 2011, Correlates of War? Immigrant Offending in Stockholm, Sweden
fredag 6 maj 2011
Sysselsättning 2005-2010
Jag jobbar på boken som aldrig blir en bok och tillverkar olika tabeller och diagram. Av SCB:s arbetskraftsundersökningar har jag sammanställt hur det ser ut på arbetsmarknaden från april 2005 till november 2010. Det verkar som att svensk arbetsmarknad har fastnat i en situation med stora strukturella skillnader mellan inrikes och utrikes födda med en sysselsättningen för utrikes födda på omkring 70 procent för män och 60 för kvinnor. Det är en nivå som är betydligt lägre än under 80-talet då sysselsättningsgraden var över 75 procent för utrikes födda. I april 2005 var knappt 78 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år sysselsatta. I november 2010 hade andelen ökat något till drygt 79 procent. Skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda har blivit större under perioden, från 16 till 18 procentenheter, vilket framförallt beror på en svagt sjunkande sysselsättning för utrikes födda kvinnor.
torsdag 5 maj 2011
Jusek om invandrade akademiker
Jusek har undersökt hur det går för invandrade akademiker på arbetsmarknaden.
Invandrarakademiker som tar okvalificerade jobb har svårt att senare få ett arbete som motsvarar deras utbildningar. Det visar den undersökning som Jusek har låtit SCB göra.
- Risken för inlåsning är stor men med insatser är det många som får jobb de är utbildade för, säger Josefin Claesson, projektledare på Jusek.
Jag lyckas inte öppna pdf-dokumentet, men några av resultaten går att läsa på Sveriges Radions hemsida.
* Cirka 50 % har "fel" jobb, mot 15 % bland de infödda, en tredjedel saknade helt jobb
* I snitt får nästan varannan ett kvalificerat jobb inom ett år, en fjärdedel får det efter minst 4 år
* Svårast att få rätt jobb har flyktingar. Lättast har EU- och EES-medborgare.
* Av dem som validerat sina betyg har 56 % "rätt" jobb, av dem som inte validerat har bara 37% rätt jobb
* Systemvetarna är de som oftast får jobb, 81 %, de jobbar oftast på engelska
* Juristerna lyckas sämst, bara 47 % har jobb i yrket
Invandrarakademiker som tar okvalificerade jobb har svårt att senare få ett arbete som motsvarar deras utbildningar. Det visar den undersökning som Jusek har låtit SCB göra.
- Risken för inlåsning är stor men med insatser är det många som får jobb de är utbildade för, säger Josefin Claesson, projektledare på Jusek.
Jag lyckas inte öppna pdf-dokumentet, men några av resultaten går att läsa på Sveriges Radions hemsida.
* Cirka 50 % har "fel" jobb, mot 15 % bland de infödda, en tredjedel saknade helt jobb
* I snitt får nästan varannan ett kvalificerat jobb inom ett år, en fjärdedel får det efter minst 4 år
* Svårast att få rätt jobb har flyktingar. Lättast har EU- och EES-medborgare.
* Av dem som validerat sina betyg har 56 % "rätt" jobb, av dem som inte validerat har bara 37% rätt jobb
* Systemvetarna är de som oftast får jobb, 81 %, de jobbar oftast på engelska
* Juristerna lyckas sämst, bara 47 % har jobb i yrket
måndag 2 maj 2011
Studie av synnerligen ömmande omständigheter
Hovrättsrådet Eva Lönqvists kartläggning (Ds 2011:14 Synnerligen ömmande omständigheter och verkställighetshinder - en kartläggning av tillämpningen) av hur undantagsbestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter tillämpats inom asylprövningen överlämnades idag migrationsministern.
- Det är för tidigt att i dag säga vilka slutsatser som ska dras av denna omfattande rapport men efter vad jag redan har förstått har bestämmelsen tillämpats på det sätt lagstiftaren avsett. Kartläggningen ger heller inte stöd för att någon kategori asylsökande hamnat utanför tillämpningsområdet. Det är förstås mycket glädjande, säger Tobias Billström.
Läs mer i DN.
- Det är för tidigt att i dag säga vilka slutsatser som ska dras av denna omfattande rapport men efter vad jag redan har förstått har bestämmelsen tillämpats på det sätt lagstiftaren avsett. Kartläggningen ger heller inte stöd för att någon kategori asylsökande hamnat utanför tillämpningsområdet. Det är förstås mycket glädjande, säger Tobias Billström.
Läs mer i DN.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)