Integrationsminister Erik Ullenhag presenterade fredagen den 6 maj direktiven för en ny statlig utredning om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet och rasism. Syftet med utredningen är, enligt regeringen, att få en samlad bild av den kunskap som finns om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och att kunna identifiera brister som bör åtgärdas i det fortsatta arbetet.
Enligt direktivet ska utredaren Bengt Westerberg bland annat:
- sammanställa den kunskap som finns om främlingsfientliga och intoleranta attityder i samhället,
- undersöka varför främlingsfientliga attityder uppstår och faktorer som kan vara gynnsamma för framväxten av sådana attityder,
- föreslå vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans,
- kartlägga arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och, i den mån det är möjligt, analysera arbetets effekter,
- sammanställa den kunskap som finns, och som kan användas inom skolan, om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och om hur dessa fenomen kan bemötas med beaktande av de krav på vetenskaplighet som ställs på undervisningen i skolan, och
- utreda behovet av ett samlat ansvar för det offentligt understödda arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och, om det finns behov av det, lämna förslag till hur arbetet kan organiseras.
Några reaktioner och kommentarer: SvD, SvD II, SR, GP, Axess.
Utredningen ska var klar i oktober 2012.
Relaterat tips. FORES har gett ut en ny version av policyrapporten ”Lokal bekämpning av främlingsfientlighet”.
Visar inlägg med etikett SOU. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett SOU. Visa alla inlägg
lördag 14 maj 2011
fredag 1 april 2011
Lästips VI
Översikt/analys av invandringen till USA
Randall Monger and James Yankay, U.S. Legal Permanent Residents: 2010, DHS Annual Flow Report, March 2011
Pia Orrenius and Madeline Zavodny, From Brawn to Brains: How Immigration Works for America, Federal Reserve Bank of Dallas, 2010 Annual Report
Om integrations- och medborgarskapspolitik i Storbritannien
Sarah Spencer, 2011, Policy primer: Integration, The Migration Observatory, Oxford University
Bridget Anderson, 2011, Policy primer: Citizenship: What Is It and Why Does It Matter?, The Migration Observatory, Oxford University
Skolinspektionens årliga granskning av svenska för invandrare
Skolinspektionen, Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare, Kvalitetsgranskning rapport 2011:6
Expressen kommenterar i ledaren Ta sfi på allvar.
Ny avhandling om skolvalets effekter på segregationen
Anders Trumberg, 2011, Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet, Örebro universitet. Finns tyvärr inte att ladda ner i sin helhet, men går att läsa om på Örebro Universitet och Forskning.se.
Cirkulär migration
Den parlamentariska kommittén för cirkulär migration och utveckling har lämnat sitt slutbetänkande: Cirkulär migration och utveckling, förslag och framåtblick, SOU 2011:28. Se pressmeddelande och websändning från presentationen.
Sveriges Radio listar de 23 förslagen.
Gemensam europeisk integrationspolitik?
Christian Råbergh rapporterar utförligt från seminariet om europeisk integrationspolitik, Planning Workable Policies for Migrant Integration in the Member States, Tema asyl & integration
Randall Monger and James Yankay, U.S. Legal Permanent Residents: 2010, DHS Annual Flow Report, March 2011
Pia Orrenius and Madeline Zavodny, From Brawn to Brains: How Immigration Works for America, Federal Reserve Bank of Dallas, 2010 Annual Report
Om integrations- och medborgarskapspolitik i Storbritannien
Sarah Spencer, 2011, Policy primer: Integration, The Migration Observatory, Oxford University
Bridget Anderson, 2011, Policy primer: Citizenship: What Is It and Why Does It Matter?, The Migration Observatory, Oxford University
Skolinspektionens årliga granskning av svenska för invandrare
Skolinspektionen, Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare, Kvalitetsgranskning rapport 2011:6
Expressen kommenterar i ledaren Ta sfi på allvar.
Ny avhandling om skolvalets effekter på segregationen
Anders Trumberg, 2011, Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet, Örebro universitet. Finns tyvärr inte att ladda ner i sin helhet, men går att läsa om på Örebro Universitet och Forskning.se.
Cirkulär migration
Den parlamentariska kommittén för cirkulär migration och utveckling har lämnat sitt slutbetänkande: Cirkulär migration och utveckling, förslag och framåtblick, SOU 2011:28. Se pressmeddelande och websändning från presentationen.
Sveriges Radio listar de 23 förslagen.
Gemensam europeisk integrationspolitik?
Christian Råbergh rapporterar utförligt från seminariet om europeisk integrationspolitik, Planning Workable Policies for Migrant Integration in the Member States, Tema asyl & integration
fredag 28 maj 2010
Cirkulär migration sker främst inom Europa
Den parlamentariska utredningen Cirkulär migration och utveckling (SOU 2010:40) lämnade idag ett delbetänkande till regeringen. Kommitténs uppdrag är att kartlägga den cirkulära migrationen och identifiera vilka faktorer som påverkar migranters möjligheter att röra sig mellan Sverige och sina ursprungsländer.
Utredningen visar bland annat att det är 283 400 personer, 3 procent, av Sveriges totala befolkningsom som har flyttat minst två gånger över nationsgränsen. Av dessa cirkulärmigranter är 202 400 personer födda i Sverige och 81 000 personer utrikes födda. Av de utrikes födda cirkulärmigranterna i Sverige kommer närmare 70 procent från Europa, och resterande 30 procent från länder utanför Europa.
Det finns 21 400 svenskfödda cirkulärmigranter utomlands som har lämnat Sverige under 2000-talet. De flesta, 32 procent, har flyttat till andra EU-länder och 29 procent har flyttat till ett nordiskt land.
Utredningen visar bland annat att det är 283 400 personer, 3 procent, av Sveriges totala befolkningsom som har flyttat minst två gånger över nationsgränsen. Av dessa cirkulärmigranter är 202 400 personer födda i Sverige och 81 000 personer utrikes födda. Av de utrikes födda cirkulärmigranterna i Sverige kommer närmare 70 procent från Europa, och resterande 30 procent från länder utanför Europa.
Det finns 21 400 svenskfödda cirkulärmigranter utomlands som har lämnat Sverige under 2000-talet. De flesta, 32 procent, har flyttat till andra EU-länder och 29 procent har flyttat till ett nordiskt land.
onsdag 4 juni 2008
Den statliga utredningen har lånat ett helt avsnitt av mig
Jag ser först nu att den statliga utredningen Egenansvar – med professionellt stöd (SOU 2008:58) har lånat ett helt kapitel från en tidig version av min rapport Introduktion och integration av nyanlända invandrare och flyktingar som jag skrev för NTG asyl & integration.
På sidan 353 och framåt i utredningen kan ni läsa hur min text såg ut innan min förra chef Christian Råbergh var framme med sin vassa penna och språkgranskade, förfinade och förtydligade texten till dagens skick.
Kapitlet som jag skrev handlar om att redovisa vad rapporter, utredningar och analyser, från en rad olika aktörer, säger om varför introduktionen medför en alltför långsam etablering på arbetsmarknaden och en i övrigt dålig måluppfyllelse. Syftet är att lokalisera brister i introduktionen och få en uppfattning om vad som behöver förbättras. (se kapitel 3 i min rapport för att läsa den slutliga versionen)
Det är mycket smickrande att en statlig utredning köper min text rakt av. Tack för det.
På sidan 353 och framåt i utredningen kan ni läsa hur min text såg ut innan min förra chef Christian Råbergh var framme med sin vassa penna och språkgranskade, förfinade och förtydligade texten till dagens skick.
Kapitlet som jag skrev handlar om att redovisa vad rapporter, utredningar och analyser, från en rad olika aktörer, säger om varför introduktionen medför en alltför långsam etablering på arbetsmarknaden och en i övrigt dålig måluppfyllelse. Syftet är att lokalisera brister i introduktionen och få en uppfattning om vad som behöver förbättras. (se kapitel 3 i min rapport för att läsa den slutliga versionen)
Det är mycket smickrande att en statlig utredning köper min text rakt av. Tack för det.
måndag 2 juni 2008
Den bortglömda utredningen
I skuggan av den stora utredningen om nyanlända invandrares introduktion presenterades idag den statliga utredningen SOU 2008:56 Mångfald som möjlighet - Åtgärder för ökad integration på landsbygden. Utredningen har letts av miljöpartisten Matz Hammarström som efter valet blev av med jobbet som generaldirektör när Djurskyddsmyndigheten lades ner. Istället fick han det tveksamma nöjet att ro iland denna utredning.
Utredaren har verkligen vänt och vridit på sitt uppdrag för att få fram något matnyttigt. Förslagen handlar framförallt om att få in en grön prägel på de insatser som redan finns eller är under planering, som grön lots, grön validering, grön SFI etcetera. I pressmeddelandet finns några förslag uppräknade:
* Grön SFI, yrkesinriktad svenska för invandrare med inriktning mot de gröna näringarna
* En satsning på export med mångfald som resurs
* Ett nationellt rådgivningscentrum för etablering på landsbygden
* En satsning på småskaligt landsbygdsföretagande med särskilt fokus på utrikes födda
* En höjning av maxbeloppet på mikrolån
* Etablering av en nationell forskarskola i samarbete mellan universitet och högskolor med forskningskompetens inom området landsbygdens och de gröna näringarnas
Introduktionslag
Det roligaste för min del är att utredningen lagt till ett stycke om vikten av att införa en introduktionslag där jag nämns som tung källa:)
"Sverige saknar, till skillnad från många andra länder, en integrationslag. (Henrik Emilsson, ”Introduktion och integration av nyanlända invandrare och flyktingar – Utredningar, granskningar, resultat och bristområden”. Skriftserien Asylmottagande i fokus, 7/2008, s. 58.) Vi anser att en integrationslag skulle motverka de brister och otydligheter vad gäller ansvarsfördelning som så länge motverkat integrationssträvandena i landet, och därmed stärka rättssäkerheten. Frånvaron av en lag bidrar till att innehållet i introduktionen är vagt definierat och varierar mycket från kommun till kommun. I Asylmottagande i fokus, 7/2008, skriver Henrik Emilsson att en integrationslag ”skulle göra det möjligt att bättre klargöra mål och innehåll samt individers, kommuners och andra aktörers ansvar”."
Utredaren har verkligen vänt och vridit på sitt uppdrag för att få fram något matnyttigt. Förslagen handlar framförallt om att få in en grön prägel på de insatser som redan finns eller är under planering, som grön lots, grön validering, grön SFI etcetera. I pressmeddelandet finns några förslag uppräknade:
* Grön SFI, yrkesinriktad svenska för invandrare med inriktning mot de gröna näringarna
* En satsning på export med mångfald som resurs
* Ett nationellt rådgivningscentrum för etablering på landsbygden
* En satsning på småskaligt landsbygdsföretagande med särskilt fokus på utrikes födda
* En höjning av maxbeloppet på mikrolån
* Etablering av en nationell forskarskola i samarbete mellan universitet och högskolor med forskningskompetens inom området landsbygdens och de gröna näringarnas
Introduktionslag
Det roligaste för min del är att utredningen lagt till ett stycke om vikten av att införa en introduktionslag där jag nämns som tung källa:)
"Sverige saknar, till skillnad från många andra länder, en integrationslag. (Henrik Emilsson, ”Introduktion och integration av nyanlända invandrare och flyktingar – Utredningar, granskningar, resultat och bristområden”. Skriftserien Asylmottagande i fokus, 7/2008, s. 58.) Vi anser att en integrationslag skulle motverka de brister och otydligheter vad gäller ansvarsfördelning som så länge motverkat integrationssträvandena i landet, och därmed stärka rättssäkerheten. Frånvaron av en lag bidrar till att innehållet i introduktionen är vagt definierat och varierar mycket från kommun till kommun. I Asylmottagande i fokus, 7/2008, skriver Henrik Emilsson att en integrationslag ”skulle göra det möjligt att bättre klargöra mål och innehåll samt individers, kommuners och andra aktörers ansvar”."
Betyg på reformerna
Nu har det kommit ett pressmeddelande där reformerna i den statliga utredningen räknas upp. Integrationsbloggen ger följande omdöme till reformerna.
* Fokus läggs på den nyanländas ansvar för försörjning och utveckling.
Bra intention - men få reformer för att säkerställa att det blir så.
* Introduktionsersättningen ses som lön för utförda uppgifter och är individuell, för att stimulera kvinnors fulla deltagande.
Bra att ersättningen blir individuell, vilket kan stärka kvinnornas ställning. Men även här är frågan hur detta ska tillämpas i verkligheten.
* Den nyanlända är inte bunden till en viss kommun för att få ersättning utan kan och ska kunna flytta till en ort där det finns arbete och bostad.
Utmärkt att ersättningen följer individen.
* Den nyanlända får välja en så kallad lots för att få stöd i introduktionsarbetet. Lotsen är ett oberoende konkurrensutsatt företag som får betalt efter prestation.
Nyskapande idé som inte finns i något annat land. Men hur bygger man upp ett så pass avancerat system? Kommer Socialdemokraterna att acceptera det? Det är en risk att avveckla kommunernas resurser på området.
* Samhällskunskap införs som en obligatorisk del i introduktionen.
På tiden att utbildningen i samhällskunskap styrs upp. Det ska inte gå att undkomma frågor om mänskliga rättigheter och jämställdhet.
* Betänketiden utökas från en till sex månader för nyanlända som vill ha hjälp av Migrationsverket med att hitta bostad.
Verkar högst vettigt.
* Tiden för anhöriga till nyanlända utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd för att ha rätt till introduktion utökas från två till sex år.
Det kan bero på de krav på försörjningsstöd som regeringen planerar, där invandrare som inte når egenförsörjning inte kan återförenas förrän efter fyra år.
* Genom att staten får huvudansvaret för introduktionen av nyanlända så gäller samma system och regler över hela landet.
Utmärkt.
* Systemet tydliggör vilken aktör som ansvarar för vilka uppgifter. Därmed är det lättare att utvärdera och styra. Varje myndighet ska fullgöra sin kärnuppgift.
Utmärkt.
* En skyldighet införs för alla kommuner att ta emot nyanlända.
Det låter tufft, men förändringarna är i själva verket små. Men "hårdare tag" mot kommunerna borde kunna ha kombinerats med tydligare krav på de nyanlända.
* Kommunerna får ett tydligare begränsat ansvar till kommunala uppgifter och slipper hanteringen av ersättning till nyanlända.
Utmärkt.
* Sfi- och samhällskunskapspeng införs, vilket skapar konkurrens mellan kommunerna.
Oklart var de menar här med konkurrens mellan kommunerna.
* Ersättningen till kommunerna följer individerna i syfte att bättre tillgodose kommunernas ekonomiska behov.
Utmärkt.
* Länsstyrelserna får ett utökat ansvar för bosättning.
Neutralt.
* Fokus läggs på den nyanländas ansvar för försörjning och utveckling.
Bra intention - men få reformer för att säkerställa att det blir så.
* Introduktionsersättningen ses som lön för utförda uppgifter och är individuell, för att stimulera kvinnors fulla deltagande.
Bra att ersättningen blir individuell, vilket kan stärka kvinnornas ställning. Men även här är frågan hur detta ska tillämpas i verkligheten.
* Den nyanlända är inte bunden till en viss kommun för att få ersättning utan kan och ska kunna flytta till en ort där det finns arbete och bostad.
Utmärkt att ersättningen följer individen.
* Den nyanlända får välja en så kallad lots för att få stöd i introduktionsarbetet. Lotsen är ett oberoende konkurrensutsatt företag som får betalt efter prestation.
Nyskapande idé som inte finns i något annat land. Men hur bygger man upp ett så pass avancerat system? Kommer Socialdemokraterna att acceptera det? Det är en risk att avveckla kommunernas resurser på området.
* Samhällskunskap införs som en obligatorisk del i introduktionen.
På tiden att utbildningen i samhällskunskap styrs upp. Det ska inte gå att undkomma frågor om mänskliga rättigheter och jämställdhet.
* Betänketiden utökas från en till sex månader för nyanlända som vill ha hjälp av Migrationsverket med att hitta bostad.
Verkar högst vettigt.
* Tiden för anhöriga till nyanlända utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd för att ha rätt till introduktion utökas från två till sex år.
Det kan bero på de krav på försörjningsstöd som regeringen planerar, där invandrare som inte når egenförsörjning inte kan återförenas förrän efter fyra år.
* Genom att staten får huvudansvaret för introduktionen av nyanlända så gäller samma system och regler över hela landet.
Utmärkt.
* Systemet tydliggör vilken aktör som ansvarar för vilka uppgifter. Därmed är det lättare att utvärdera och styra. Varje myndighet ska fullgöra sin kärnuppgift.
Utmärkt.
* En skyldighet införs för alla kommuner att ta emot nyanlända.
Det låter tufft, men förändringarna är i själva verket små. Men "hårdare tag" mot kommunerna borde kunna ha kombinerats med tydligare krav på de nyanlända.
* Kommunerna får ett tydligare begränsat ansvar till kommunala uppgifter och slipper hanteringen av ersättning till nyanlända.
Utmärkt.
* Sfi- och samhällskunskapspeng införs, vilket skapar konkurrens mellan kommunerna.
Oklart var de menar här med konkurrens mellan kommunerna.
* Ersättningen till kommunerna följer individerna i syfte att bättre tillgodose kommunernas ekonomiska behov.
Utmärkt.
* Länsstyrelserna får ett utökat ansvar för bosättning.
Neutralt.
Utredning föreslår överraskande stora förändringar av nyanländas introduktion
Idag presenterade utredaren Monica Werenfels-Röttorp betänkandet "Egenansvar med professionellt stöd". Läs mer om den på DN-debatt. Jag blev överraskad av att utredningen vågar föreslå så pass stora organisatoriska förändringar som den trots allt gör. Huvudlinjen i förslaget är att principerna bakom nyanländas introduktion förblir desamma, medan metoderna förändras drastiskt.
Introduktionens principer och mål är oförändrade
Precis som idag kommer nyanlända invadrare att ha samma rättigheter och skyldigheter som övriga. Utredningen föreslår inte några förändringar i linje med vad andra länder i vår omvärld genomfört de senaste åren med olika typer av integrationskrav för att få del av samma rättigheter. Utredningen menar att Sverige måste acceptera en något svagare arbetsmarknadsintegration än vissa länder där nyanlända tvingas ta mer ansvar för sin egen försörjning.
Den treåriga introduktionstiden lever kvar, men målgruppen för introduktionsinsatserna breddas till anhöriga som kommer inom sex år, att jämföra med dagens två år.
Målen med introduktionen känns igen: att snabbt komma i arbete, lära känna rättigheter och skyldigheter och att lära sig svenska språket.
Eget ansvar?
Werenfels-Röttorp betonade att individen ska ta större ansvar och att omhändertagandet ska minska. Det ska också vara mer morötter och mindre piska. Exakt hur individens ansvar ska öka förblir diffust, men det sker förändringar i marginalen. Bland annat ska ersättningen till de nyanlända betalas ut individuellt, inte baserat på familj. Det ska stärka jämställdheten, eftersom också kvinnorna måste vara aktiva för att få ekonomisk ersättning. Utredaren tror också att staten, som tar över försörjningsansvaret från kommunerna under introduktionen, ska vara striktare och mer konsekvent i de ekonomiska sanktioner som individer kan få som inte följer introduktionsplanerna.
Staten tar över
Den stora skillnaden mot dagens introduktionssystem är att staten tar över kommunens roll i flyktingmottagandet. Staten betalar ut introduktionsersättning och godkänner introduktionsplan och det finns en peng för språk- och samhällskunskapsutbildning som följer individen. Det är en stor förändring eftersom nyanländas introduktion varit en kommunal angelägenhet sedan 80-talet. Istället blir introduktionen ett förhållande mellan individen och staten som regleras i en introduktionslag, precis vad jag föreslog i den rapport jag skrev för NTG asyl & integration i början av året.
Lotsar
Kommunernas roll ersätts med en lots som ska guida den nyanlända invandraren mot egenförsörjning. Kommunernas introduktionsverksamhet kommer alltså att försvinna. Kommunernas uppgift blir bara den generella service som ska ges till alla invånare. Utredningen uppmanar de tjänstemännen som arbetar med introduktionen idag att starta enskilda företag och bli lotsar. Lotsen väljs av den nyanlända och lotsen får betalt efter prestation. Lotsen ska vara ett företag. Det ska skapas en lotsbank som auktoriseras av staten. Ersättning till lotsarna är olika beroende på individernas bakgrund. Med lotsarna vill utredningen ha en introduktion som anpassas till de nyanlända, inte tvärtom.
Bosättning av flyktingar
Utredningen föreslår inget tvång för flyktingen att bosätta sig i vissa kommuner, men däremot en lite striktare hållning gentemot kommuner att acceptera nyanlända invandrare. I praktiken blir dock skillnaden liten. Systemet liknar det som idag finns i Danmark och Norge, att Migrationsverket fastställer regionala kvoter. Sedan ska regionerna förhandla om hur antalet introduktionsplatser ska fördelas mellan kommunerna i regionen. Staten kommer dock inte att ha några sanktioner mot de kommuner som fortfarande vägrar. Utredarens förhoppning är att det ska vara svårare att inte samarbeta med sina grannkommuner än med staten. En annan förhoppning är att lotsarna ska styra de nyanlända mot regioner med bostäder och arbete. Tiden där den nyanlända kan få hjälp med att finna bostad förlängs också från en till sex månader.
Ökad kostnad
Utredningens förslag innebär att kostnaden för introduktionen ökar med 800 miljoner per år. För staten innebär det en kostnadsökning med 1,3 miljarder. Om finansdepartementet godkänner detta är det ett genombrott. Socialdemokraternas utredning från 2002 föll enligt uppgift på att förslaget innebar kostnadsökningar.
En del av kostnadsökningen beror på att stödet till individerna ökar något till att bli 1000 kronor mer än socialbidraget och extra kostnader för att betala de lotsars om ska guida de nyanlända. Om systemet innebär en stark förbättring av effektiviteten är dessa extrakostnader förhållandevis små.
Vilken myndighet som ska sköta systemet lämnas öppet.
Mycket kort kommentar
Det är mycket bra att introduktionen regleras i en lag. Därmed blir integrationsprocessen en relation mellan staten och individen, inte ett förhandlingsspel mellan individ - kommun och stat - kommun. Men det är en besvikelse att man inte lämnar över ännu mer makt och ansvar till individerna själva. Och att man inte vill ändra på de grundläggande principerna bakom introduktionen - permanenta uppehållstillstånd utan krav på integration - trots att man erkänner att de försvårar integrationen - är synd.
Introduktionens principer och mål är oförändrade
Precis som idag kommer nyanlända invadrare att ha samma rättigheter och skyldigheter som övriga. Utredningen föreslår inte några förändringar i linje med vad andra länder i vår omvärld genomfört de senaste åren med olika typer av integrationskrav för att få del av samma rättigheter. Utredningen menar att Sverige måste acceptera en något svagare arbetsmarknadsintegration än vissa länder där nyanlända tvingas ta mer ansvar för sin egen försörjning.
Den treåriga introduktionstiden lever kvar, men målgruppen för introduktionsinsatserna breddas till anhöriga som kommer inom sex år, att jämföra med dagens två år.
Målen med introduktionen känns igen: att snabbt komma i arbete, lära känna rättigheter och skyldigheter och att lära sig svenska språket.
Eget ansvar?
Werenfels-Röttorp betonade att individen ska ta större ansvar och att omhändertagandet ska minska. Det ska också vara mer morötter och mindre piska. Exakt hur individens ansvar ska öka förblir diffust, men det sker förändringar i marginalen. Bland annat ska ersättningen till de nyanlända betalas ut individuellt, inte baserat på familj. Det ska stärka jämställdheten, eftersom också kvinnorna måste vara aktiva för att få ekonomisk ersättning. Utredaren tror också att staten, som tar över försörjningsansvaret från kommunerna under introduktionen, ska vara striktare och mer konsekvent i de ekonomiska sanktioner som individer kan få som inte följer introduktionsplanerna.
Staten tar över
Den stora skillnaden mot dagens introduktionssystem är att staten tar över kommunens roll i flyktingmottagandet. Staten betalar ut introduktionsersättning och godkänner introduktionsplan och det finns en peng för språk- och samhällskunskapsutbildning som följer individen. Det är en stor förändring eftersom nyanländas introduktion varit en kommunal angelägenhet sedan 80-talet. Istället blir introduktionen ett förhållande mellan individen och staten som regleras i en introduktionslag, precis vad jag föreslog i den rapport jag skrev för NTG asyl & integration i början av året.
Lotsar
Kommunernas roll ersätts med en lots som ska guida den nyanlända invandraren mot egenförsörjning. Kommunernas introduktionsverksamhet kommer alltså att försvinna. Kommunernas uppgift blir bara den generella service som ska ges till alla invånare. Utredningen uppmanar de tjänstemännen som arbetar med introduktionen idag att starta enskilda företag och bli lotsar. Lotsen väljs av den nyanlända och lotsen får betalt efter prestation. Lotsen ska vara ett företag. Det ska skapas en lotsbank som auktoriseras av staten. Ersättning till lotsarna är olika beroende på individernas bakgrund. Med lotsarna vill utredningen ha en introduktion som anpassas till de nyanlända, inte tvärtom.
Bosättning av flyktingar
Utredningen föreslår inget tvång för flyktingen att bosätta sig i vissa kommuner, men däremot en lite striktare hållning gentemot kommuner att acceptera nyanlända invandrare. I praktiken blir dock skillnaden liten. Systemet liknar det som idag finns i Danmark och Norge, att Migrationsverket fastställer regionala kvoter. Sedan ska regionerna förhandla om hur antalet introduktionsplatser ska fördelas mellan kommunerna i regionen. Staten kommer dock inte att ha några sanktioner mot de kommuner som fortfarande vägrar. Utredarens förhoppning är att det ska vara svårare att inte samarbeta med sina grannkommuner än med staten. En annan förhoppning är att lotsarna ska styra de nyanlända mot regioner med bostäder och arbete. Tiden där den nyanlända kan få hjälp med att finna bostad förlängs också från en till sex månader.
Ökad kostnad
Utredningens förslag innebär att kostnaden för introduktionen ökar med 800 miljoner per år. För staten innebär det en kostnadsökning med 1,3 miljarder. Om finansdepartementet godkänner detta är det ett genombrott. Socialdemokraternas utredning från 2002 föll enligt uppgift på att förslaget innebar kostnadsökningar.
En del av kostnadsökningen beror på att stödet till individerna ökar något till att bli 1000 kronor mer än socialbidraget och extra kostnader för att betala de lotsars om ska guida de nyanlända. Om systemet innebär en stark förbättring av effektiviteten är dessa extrakostnader förhållandevis små.
Vilken myndighet som ska sköta systemet lämnas öppet.
Mycket kort kommentar
Det är mycket bra att introduktionen regleras i en lag. Därmed blir integrationsprocessen en relation mellan staten och individen, inte ett förhandlingsspel mellan individ - kommun och stat - kommun. Men det är en besvikelse att man inte lämnar över ännu mer makt och ansvar till individerna själva. Och att man inte vill ändra på de grundläggande principerna bakom introduktionen - permanenta uppehållstillstånd utan krav på integration - trots att man erkänner att de försvårar integrationen - är synd.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)