Kan Sverige lyckas där Norge misslyckas?

Integrationsminister Erik Ullenhag skrev härom dagen en debattartikel på Newsmill med titeln Vi bryter med omhändertagandementaliteten. Förutom att göra reklam för den nya reformen för nyanländas etablering meddelade ministern att han tillsatt en arbetsgrupp inom regeringskansliet för att ta fram en ny integrationspolitisk strategi. En av utmaningarna som nämns är hur sysselsättningsnivån för utrikes födda, och då särskilt utrikes födda kvinnor, kan öka.

Att öka arbetsmarknadsdeltagande för utrikes födda kvinnor är sannerligen en stor utmaning. De senaste åren har Sverige haft en stor invandring från länder som Irak, Afghanistan och Somalia och deras arbetsmarknadsdeltagande är särskilt lågt. Det gäller inte bara i Sverige. I Norge, där de möter samma utmaning, har de genomfört en kartläggning av kvinnors deltagande i introduktionsprogram. Rapporten Kvinner i kvalifisering visar bland annat att kvinnliga deltagare har en lägre övergång från introduktionsprogram till arbete än män och det gäller särskilt kvinnor från Afghanistan, Irak och Somalia. Efter 4-6 års vistelsetid har endast 20 procent av de somaliska och 35 procent av de irakiska och afghanska kvinnorna arbete. Det är verkligen inte ett bra resultat i ett land med 3 procents arbetslöshet.

Kvinnornas introduktionsprogram är långa och bedrivs oftast på halvtid. Över hälften av kvinnorna är kvar i introduktionsprogrammen efter tre år i landet. De svaga resultaten beror, enligt rapporten, på att programmen inte är tillräckligt anpassade till kvinnornas roll som ansvariga för hem och omsorg samt att de har mycket kort utbildningsbakgrund. Till exempel har 72 procent av de somaliska och 55 procent av de afghanska kvinnorna inte fullföljt en grundskoleutbildning i hemlandet.

Läs om rapporten och författarnas förslag på förbättringar på IMDi:s hemsida där rapporten kan laddas ner.