Ny rapport om asylsökande och nyanlända invandrares arbetsmarknadsintegration

Jag har, tillsammans med Pieter Bevelander, skrivit kapitlet om Sverige i rapporten From Refugees to Workers: Mapping Labour Market Integration Support Measures for Asylum-Seekers and Refugees in EU Member States.

Så här beskrivs rapporten på Bertelsmann Stiftungs hemsida:

The report sets out to provide a better understanding of the emerging challenges in policy targeting the labour-market integration of refugees. What are the strategies and practices implemented in different EU Member States to facilitate access into employment? What do we know about their effectiveness? What are good practices and lessons learned in different countries?

The study is based on nine detailed country case studies of the following EU Member States: Austria, Denmark, France, Germany, Italy, Netherlands, Spain, Sweden and the United Kingdom. It has been produced by the Migration Policy Centre (MPC) at the European University Institute in Florence.

Rapporten kan laddas ner här.

Presentation vid ekumeniska nätverksdagar för flykting och integrationsfrågor

Den 17 April höll jag en presentation vid de ekumeniska nätverksdagarna för flykting och integrationsfrågor. Det var en härlig tillställning med mycket hjärta. Även om jag inte är religiös är det fint att se så många personer göra så mycket frivilligarbete.

Min presentation handlade om de utmaningar som finns inom asylmottagning och introduktion. Jag visade bl.a. följande två diagram över antalet asylsökande och kommunmottagna (som fått uppehållstillstånd) över tid.

Genom att visa på historiska exempel ville jag förmedla att det inte är första gången vi upplever en kris i asyl- och flyktingmottagande. Egentligen finns det bara ett exempel i modern tid där den upplevda krisen också inneburit förändringar i asylpolitiken, och det är 1989 års luciabeslut. Under alla andra kriser har man rett ut situationen utan ändringar av migrationspolitiken.

1989 års luciabeslut innebar att endast konventionsflyktingar fick asyl. Det fanns i dåvarande asyllagstiftning en möjlighet för sittande regering att vid särskilda skäl begränsa asylrätten. För att skydd skulle få vägras skulle det vara fråga om "så pass många personer att det skulle medföra stora påfrestningar för det svenska samhället och den svenska flyktingmottagningen att ta emot dem i Sverige." (prop. 1988/89:86, sid. 156)

Så här motiverade statsrådet Maj-Lis Lööv (s) beslutet (riksdagens protokoll 1989/90:46).

”Totalt uppskattas ca 29 000 söka asyl i Sverige under 1989, mot drygt 19000 under 1988. Samtidigt finns närmare 7000 människor, som har fått arbets- och uppe­hållstillstånd, på förläggningar i väntan på en kommunplats. Sammanlagt finns för närvarande 23000 människor på invandrarverkets förläggningar.”

”Vi har nu nått gränsen för vad vi klarar av. Skall vi framöver på ett bra sätt bereda en fristad åt dem som behöver den allra mest, måste vi i dag in­skränka möjligheterna för andra att få uppehållstillstånd i Sverige.”

I december 1991 återkallade den borgerliga regeringen luciabeslutet. Strax därefter såg vi följderna av Jugoslavien-kriget vilket innebar mycket stora påfrestningar för asyl- och flyktingmottagning. Men dessa reddes ut utan inskränkningar av asylrätten.

Jag pratade också om två politiska förslag som jag anser inte bidrar till att förbättra asylmottagning och integration: den om asylsökandes rätt till eget boende (EBO) och den om "bättre spridning av flyktingmottagandet". Och som jag tidigare skrivit kommer inget av dessa insatser att förbättra asylmottagning eller integrationen.

Jag avslutade med några sammanfattande slutsatser:

* Kris i asyl- och flyktingmottagandet är inget nytt.
* Men vi har idag historiskt höga nivåer av såväl asylsökande och antalet uppehållstillstånd.
* Bättre spridning eller avskaffat EBO löser få, om några, problem.
* Alla kommuner måste ta emot fler.
* Särskilt Stockholmsregionen måste ta emot fler. Det är den region med klart bäst förutsättningar på arbetsmarknaden. Samtidigt har de en betydligt lägre mottagning än genomsnittet i landet (2,6 per 1000 invånare under 2014, jämfört med 4,8 i landet som helhet).

Ny rapport om arbetsmarknadsintegration för nyanlända invandrare

Nu har äntligen min rapport för Migration Policy Institute kommit. No Quick Fix: Policies to Support Labor Market Integration of New Arrivals in Sweden handlar om vad Sverige gjort för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen för nyanlända invandrare. Så här beskriver MPI rapporten:

Despite the Swedish economy’s relatively robust recovery from the economic turbulence of recent years, immigrants have persistently high unemployment rates and are concentrated in low-skilled work. To improve its long-term prospects, Sweden faces the challenge of better facilitating new arrivals’ labor market integration, particularly for humanitarian migrants and their families.

Concerns about newcomers’ economic prospects have prompted the government to invest heavily in labor market integration, experiment with new approaches to language instruction and training for immigrants, and reorganize its flagship introduction program for new arrivals. The strategies, while innovative and often thoughtfully designed, have been slow in delivering change, and large gaps in employment rates persist between native and foreign-born workers.

This report describes how Sweden is trying to overcome labor market integration challenges and analyzes how successful its workforce development and integration policies have been in helping immigrants progress from unskilled or low-skilled work to middle-skilled jobs. It first discusses the structural conditions of the labor market and how these affect labor market integration, then analyzes policies to support labor market integration (employment services, skills recognition services, language training, and vocational training), and concludes by offering some recommendations.

Rapporten kan laddas ner här.

Länsstyrelsen tycker etableringsreformen fungerar väl

Länsstyrelsen har gett ut sin andra "Ögonblicksbild av etableringsreformen". Länsstyrelsens bedömning av hur arbetet med nyanländas etablering fungerar är positiv.

Huvudintrycken jämfört med länsstyrelsernas rapport till regeringen per den 1 mars 2011 består. I stora drag är bilden att Arbetsförmedlingen tar snabbt kontakt med den nyanlände. Etableringssamtal genomförs och etableringsplaner fastställs. Betalningsrutinerna fungerar förhållandevis väl. Samarbetet mellan olika aktörer förbättras kontinuerligt. Bilden kan också – även om det inte gäller överallt – sammanfattas med att arbetet på individnivå på många sätt kommit igång bra, men att det på systemnivå finns en fortsatt en tydlig förbättringspotential.

Nu börjar det röra på sig

Idag presenterade Integrationsminister Nyamko Sabuni i SvD att regeringen tänker införa samhällsorientering för nyanlända invandrare. Det är en del av en större reform för nyanlända invandrare som jag arbetat med en längre tid. Väldigt skönt att se målsnöret närma sig.