Nu går det att hämta rapporten Bidrag, vägen till arbete? En granskning av svensk integrationspolitik av Jenny von Bahr på Timbros hemsida.
I denna rapport granskas hur den svenska integrationspolitiken är utformad i dag. Den har ett mycket tydligt fokus på att erbjuda invandrare språkutbildning, och åtgärder för att validera utländska utbildningar och meriter. Samtidigt erbjuder arbetsförmedlingen olika former av arbetspraktik och lönesubventionerade anställningar.
Rapporten visar att hög arbetslöshet bland invandrare inte är någon naturlag. I länder med markant lägre lägstalöner än de svenska har utlandsfödda ofta en lika hög sysselsättningsgrad som inrikes födda. Dessutom leder de svenska trygghetssystemen till inlåsningseffekter för stora grupper utlandsfödda, eftersom de på marginalen tjänar lite eller inget alls på att ta ett arbete. Politiken har präglats av en generös flora av bidrag. Viljan har varit god, men samtidigt har bidragen möjliggjort ett växande utanförskap.
Rapportens sista stycke är intressant. Där avfärdar Von Bahr den vanligt förekommande förklaringen till integrationspolitikens misslyckande, att det är samhällets fel.
Slutligen har vi under arbetet med denna rapport upptäckt att en vanligt spridd uppfattning i debatten är att utrikesföddas låga sysselsättningsgrad beror på att de ”stängs ute” från arbetsmarknaden av det svenska samhället. Denna rapport visar att det inte är samhället som utestänger de utrikesfödda. Staten finansierar omfattande mottagningsprogram för utrikesfödda där de ges möjlighet att studera Svenska för invandrare under flera år och de ges möjlighet att läsa in grundskolekompetens och gymnasiekompetens på Komvux. Vidare finns det omfattande program för praktik, validering av de utlandsföddas kunskaper samt olika former av lönesubventioner. Alla dessa åtgärder, med sina styrkor och brister, syftar till att underlätta de utlandsföddas etablering på den svenska arbetsmarknaden. Utlandsfödda utestängs inte heller från arbetsmarknaden genom en omfattande diskriminering. Diskrimineringen av utlandsfödda är inte mer omfattande än att en person med ett utländskt klingande namn får söka något fler arbeten än en person med ett svenskklingande namn. Denna rapport visar i stället att det som utestänger de utrikesfödda från arbetsmarknaden är de höga lägstalönerna som gör det svårt för utrikesfödda att påbörja sin etablering på arbetsmarknaden. Eftersom dessa löner sätts av arbetsmarknadens parter är det egentligen dessa, som genom sina avtalsförhandlingar utestänger de utrikesfödda från arbetsmarknaden och därmed försvårar deras integration i samhället.
tisdag 31 maj 2011
Finland får ny medborgarskapslag
I september 2011 träder Finlands nya medborgarskapslag i kraft. Förändringarna är relativt små och syftet är att göra det enklare att bli medborgare. Tidigare var kravet på vistelsetid sex år. Nu sätts gränsen till fem år och personer som kan svenska eller finska har möjlighet att bli medborgare efter fyra år.
Genom lagen främjas samhällstillhörigheten för utlänningar som varaktigt bor i Finland genom att det ska bli lättare än förut att förvärva medborgarskap. De huvudsakliga ändringarna innebär att de boendetider som förutsätts för beviljande av medborgarskap ska förkortas. Den oavbrutna boendetid som krävs i normalfallet ska förkortas till fem år och den förvärvade boendetid som krävs för beviljande av medborgarskap ska förkortas till sju år.
För att främja invandrares integrering i det finländska samhället ska man kunna avvika från boendetidsvillkoret om den sökande visar att han eller hon har förvärvat en sådan nivå av kunskaper i finska eller svenska som närmare definieras i lagen. Undantagen från språkkunskapsvillkoret ska också regleras tydligare än i den gällande lagen. Lagen föreslås likaså innehålla mer detaljerade bestämmelser om grunderna för undantag från oförvitlighetsvillkoret och om bestämmandet av den väntetid som påförs i samband med undantag från detta villkor samt om väntetidens längd.
De stora skillnaderna jämfört med Sverige är att Finland kräver att den nya medborgaren ska kunna försörja sig samt tala och skriva landets språk.
En utlänning beviljas på ansökan finskt medborgarskap, om han eller hon när ansökan avgörs
1) har fyllt 18 år eller före det ingått äktenskap,
2) har och har haft sitt egentliga bo och hemvist i Finland (boendetidsvillkor),
a) de senaste fem åren utan avbrott (oavbruten boendetid), eller
b) sju år efter det att han eller hon fyllt 15 år, varav de senaste två åren utan avbrott (förvärvad boendetid),
3) inte har gjort sig skyldig till någon annan straffbar gärning än en sådan för vilken straffet är ordningsbot och inte heller har meddelats besöksförbud (oförvitlighetsvillkor),
4) inte väsentligt har försummat sin underhållsskyldighet eller sina offentligrättsliga betalningsförpliktelser,
5) tillförlitligt kan redogöra för sin försörjning, och
6) har nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda finska eller svenska eller i stället för muntliga språkkunskaper motsvarande kunskaper i finskt eller finlandssvenskt teckenspråk (språkkunskapsvillkor).
Hela lagen kan läsas här.
Genom lagen främjas samhällstillhörigheten för utlänningar som varaktigt bor i Finland genom att det ska bli lättare än förut att förvärva medborgarskap. De huvudsakliga ändringarna innebär att de boendetider som förutsätts för beviljande av medborgarskap ska förkortas. Den oavbrutna boendetid som krävs i normalfallet ska förkortas till fem år och den förvärvade boendetid som krävs för beviljande av medborgarskap ska förkortas till sju år.
För att främja invandrares integrering i det finländska samhället ska man kunna avvika från boendetidsvillkoret om den sökande visar att han eller hon har förvärvat en sådan nivå av kunskaper i finska eller svenska som närmare definieras i lagen. Undantagen från språkkunskapsvillkoret ska också regleras tydligare än i den gällande lagen. Lagen föreslås likaså innehålla mer detaljerade bestämmelser om grunderna för undantag från oförvitlighetsvillkoret och om bestämmandet av den väntetid som påförs i samband med undantag från detta villkor samt om väntetidens längd.
De stora skillnaderna jämfört med Sverige är att Finland kräver att den nya medborgaren ska kunna försörja sig samt tala och skriva landets språk.
En utlänning beviljas på ansökan finskt medborgarskap, om han eller hon när ansökan avgörs
1) har fyllt 18 år eller före det ingått äktenskap,
2) har och har haft sitt egentliga bo och hemvist i Finland (boendetidsvillkor),
a) de senaste fem åren utan avbrott (oavbruten boendetid), eller
b) sju år efter det att han eller hon fyllt 15 år, varav de senaste två åren utan avbrott (förvärvad boendetid),
3) inte har gjort sig skyldig till någon annan straffbar gärning än en sådan för vilken straffet är ordningsbot och inte heller har meddelats besöksförbud (oförvitlighetsvillkor),
4) inte väsentligt har försummat sin underhållsskyldighet eller sina offentligrättsliga betalningsförpliktelser,
5) tillförlitligt kan redogöra för sin försörjning, och
6) har nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda finska eller svenska eller i stället för muntliga språkkunskaper motsvarande kunskaper i finskt eller finlandssvenskt teckenspråk (språkkunskapsvillkor).
Hela lagen kan läsas här.
måndag 30 maj 2011
Förbättrad introduktion för nyanlända räcker inte
Imorgon presenterar Timbro ytterligare en rapport om integration: Bidrag - vägen till arbete? av Jenny von Bahr. Redan nu går det att läsa om rapporten på Newsmill.
Jenny von Bahr identifierar fyra centrala förklaringsfaktorer till utrikes föddas lägre sysselsättningsgrad: flyttfaktorn, meritfaktorn, lönefaktorn och incitamentsfaktorn. Hon menar att vi i Sverige fokuserat på de två första, t.ex. genom att erbjuda nyanlända insatser för att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa insatser har länge varit ambitiösa och kan, trots förbättringar och effektiviseringar, bara förbättra situationen marginellt. Istället vill Von Bahr se en förändrad lönestrukturen och en tydligare arbetslinje i bidragssystemen.
Slutsatsen i studien är att dagens integrationspolitik med fokus på omfattande mottagningsåtgärder är otillräckliga. Denna politik har pågått i decennier och har inga förutsättningar att höja sysselsättningen mer än ytterst marginellt. Orsaken är att förbättringar av mottagningssystemet för nyanlända invandrare har liten nytta om det inte finns en arbetsmarknad som tar vid när mottagningsåtgärderna slutar.
För att minska arbetslösheten bland invandrare bör istället reformer inriktas på löne- och incitamentsfaktorerna: Generella reformer som stimulerar fram fler arbeten med lägre krav på exempelvis språkkunskaper samt en tydligare arbetslinje i bidragssystemen. En sådan politik har - i motsats till den nuvarande politiken - goda förutsättningar att minska utanförskapet bland invandrare i Sverige.
Jenny von Bahr identifierar fyra centrala förklaringsfaktorer till utrikes föddas lägre sysselsättningsgrad: flyttfaktorn, meritfaktorn, lönefaktorn och incitamentsfaktorn. Hon menar att vi i Sverige fokuserat på de två första, t.ex. genom att erbjuda nyanlända insatser för att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa insatser har länge varit ambitiösa och kan, trots förbättringar och effektiviseringar, bara förbättra situationen marginellt. Istället vill Von Bahr se en förändrad lönestrukturen och en tydligare arbetslinje i bidragssystemen.
Slutsatsen i studien är att dagens integrationspolitik med fokus på omfattande mottagningsåtgärder är otillräckliga. Denna politik har pågått i decennier och har inga förutsättningar att höja sysselsättningen mer än ytterst marginellt. Orsaken är att förbättringar av mottagningssystemet för nyanlända invandrare har liten nytta om det inte finns en arbetsmarknad som tar vid när mottagningsåtgärderna slutar.
För att minska arbetslösheten bland invandrare bör istället reformer inriktas på löne- och incitamentsfaktorerna: Generella reformer som stimulerar fram fler arbeten med lägre krav på exempelvis språkkunskaper samt en tydligare arbetslinje i bidragssystemen. En sådan politik har - i motsats till den nuvarande politiken - goda förutsättningar att minska utanförskapet bland invandrare i Sverige.
Regeringen ska samverka för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen
Regeringen höll idag ett seminarium om att öka sysselsättningen för utrikes födda.
Migrationsminister Tobias Billström, integrationsminister Erik Ullenhag och arbetsmarknadsminister Hillevi Engström passade också på att skiva ett debattinlägg i Sydsvenskan med rubriken Fler invandrare måste få jobb. Ministrarna anser att det behövs en närmare samverkan mellan arbetsmarknads-, migrations- och integrationspolitiken.
För många som invandrar tar det för lång tid att komma in på arbetsmarknaden. Skillnaderna i sysselsättningsnivå mellan inrikes och utrikes födda uppgick i mars 2011 till drygt 11 procentenheter. Den skillnaden är oacceptabel. Därför kommer vi, ansvariga statsråd för migration, integration och arbetsmarknad, att samverka kring denna utmaning.
Vår gemensamma utgångspunkt är att skillnaden i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda ska minska under mandatperioden genom en ökning i sysselsättningsgraden bland de utrikes födda.
Att förbättra integrationen är en av vår tids stora utmaningar. Fler måste ges möjlighet till jobb och utbildning i det svenska samhället. Vårt mål om full sysselsättning kan endast nås om fler utrikes födda kommer i arbete. För att upprätthålla en god välfärd i framtiden måste vårt land ta tillvara den potential och kompetens som utrikes födda besitter.
Migrationsminister Tobias Billström, integrationsminister Erik Ullenhag och arbetsmarknadsminister Hillevi Engström passade också på att skiva ett debattinlägg i Sydsvenskan med rubriken Fler invandrare måste få jobb. Ministrarna anser att det behövs en närmare samverkan mellan arbetsmarknads-, migrations- och integrationspolitiken.
För många som invandrar tar det för lång tid att komma in på arbetsmarknaden. Skillnaderna i sysselsättningsnivå mellan inrikes och utrikes födda uppgick i mars 2011 till drygt 11 procentenheter. Den skillnaden är oacceptabel. Därför kommer vi, ansvariga statsråd för migration, integration och arbetsmarknad, att samverka kring denna utmaning.
Vår gemensamma utgångspunkt är att skillnaden i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda ska minska under mandatperioden genom en ökning i sysselsättningsgraden bland de utrikes födda.
Att förbättra integrationen är en av vår tids stora utmaningar. Fler måste ges möjlighet till jobb och utbildning i det svenska samhället. Vårt mål om full sysselsättning kan endast nås om fler utrikes födda kommer i arbete. För att upprätthålla en god välfärd i framtiden måste vårt land ta tillvara den potential och kompetens som utrikes födda besitter.
fredag 27 maj 2011
Stärka medborgartanken genom språkkrav för medborgarskap?
Jag tänker återkomma med en längre kommentar på gårdagens seminarium om Andreas Johansson Heinös rapport Vem ska få bli svensk medborgare? Rapportens sammanfattning går att läsa på Sydsvenskans Aktuella frågor.
Ett bättre alternativ till identitetspolitisk multikulturalism eller en diffust formulerad strävan efter integration vore att stärka medborgartanken. Medborgaridén vilar på tanken att vi i offentligheten är jämlika individer, oavsett etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet. För stat och myndigheter bör vår bakgrund vara helt irrelevant. Detta omöjliggörs av multikulturalismen.
Per Gudmundson rapporterar från seminariet på SvD:s ledarblogg. Där tipsar han bl.a. om min text om det svenska medborgarskapet.
Johansson Heinö utgår från att medborgarskapet är lågt värderat i Sverige: inte mycket skiljer det från det permanenta uppehållstillståndet. Johansson Heinö benar därefter upp fyra modeller för att stärka medborgarskapets status. Detta i syfte att skapa en starkare samhällelig gemenskap (i det här fallet ett svar på ett integrationspolitiskt behov). Språkkrav, Medborgarkunskapskrav och Ceremonier får godkänt i ett liberalt perspektiv, medan krav på Värderingar underkännes.
De inbjudna kritikerna Selimovic och Besara enades om önskvärdheten av Ceremonier, men var oense i det andra.
Hela seminariet kan ses i efterhand på Timbro.se.
Ett bättre alternativ till identitetspolitisk multikulturalism eller en diffust formulerad strävan efter integration vore att stärka medborgartanken. Medborgaridén vilar på tanken att vi i offentligheten är jämlika individer, oavsett etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet. För stat och myndigheter bör vår bakgrund vara helt irrelevant. Detta omöjliggörs av multikulturalismen.
Per Gudmundson rapporterar från seminariet på SvD:s ledarblogg. Där tipsar han bl.a. om min text om det svenska medborgarskapet.
Johansson Heinö utgår från att medborgarskapet är lågt värderat i Sverige: inte mycket skiljer det från det permanenta uppehållstillståndet. Johansson Heinö benar därefter upp fyra modeller för att stärka medborgarskapets status. Detta i syfte att skapa en starkare samhällelig gemenskap (i det här fallet ett svar på ett integrationspolitiskt behov). Språkkrav, Medborgarkunskapskrav och Ceremonier får godkänt i ett liberalt perspektiv, medan krav på Värderingar underkännes.
De inbjudna kritikerna Selimovic och Besara enades om önskvärdheten av Ceremonier, men var oense i det andra.
Hela seminariet kan ses i efterhand på Timbro.se.
Om invandrares rättigheter i Storbritannien
Om någon är intresserad av vilka rättigheter olika kategorier av invandrare har i Storbritannien ger Sarah Spencer och Jason Pobjoys rapport The Relationship between Immigration Status and Rights in the UK: Exploring the Rationale en bra överblick.
The paper maps the existing pattern of rights and restrictions for eight categories of migrants, setting out, where available, the rationales provided by government as to why a particular category of migrant has or has not been granted a particular right. The analysis is framed around four substantive rights: to healthcare, education, social housing and family life.
The paper maps the existing pattern of rights and restrictions for eight categories of migrants, setting out, where available, the rationales provided by government as to why a particular category of migrant has or has not been granted a particular right. The analysis is framed around four substantive rights: to healthcare, education, social housing and family life.
torsdag 26 maj 2011
Om svenskt medborgarskap
Jag ser fram emot dagens seminarium på Timbro eftersom vi verkligen behöver en sansad diskussion om medborgarskap, långt från populism och slagord. Oavsett vilken typ av medborgarskapslag som förespråkas behöver den motiveras och utsättas för granskning. Det gäller kanske särskilt den svenska då den skiljer sig så pass mycket från andra länders medborgarskapslagar. Vill vi behålla dagens, internationellt sett unika, politik bör vi vara medvetna om varför.
Det är lätt att bli medborgare i Sverige
Medborgarskapslagstiftningen i Sverige har liberaliserats stegvis under de senaste decennierna. I dag utmärker sig Sverige genom att det är relativt lätt att bli medborgare. I stort sett alla länder utom Sverige ställer krav på språkkunskaper och kunskaper om landet för att bli medborgare. Många länder ställer även andra krav, såsom att vara självförsörjande.
Det obligatoriska språkintyget för att bli svensk medborgare avskaffades i början på 80-talet. Frågan om att återinföra ett språkkrav och även krav på kunskaper om samhället utreddes av 1997 års medborgarskapskommitté. Kommittén (SOU 1999:34) tog ställning mot att införa sådana krav, en linje som regeringen följde i proposition 1999/2000:147 Lag om svenskt medborgarskap. Propositionen gjorde det istället lättare att bli medborgare genom att tillåta dubbelt medborgarskap.
För att bli svensk medborgare genom naturalisering krävs att personen styrkt sin identitet, fyllt arton år, har permanent uppehållstillstånd i Sverige, har haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt och är stadigvarande bosatt här i landet. Tidsgränserna skiljer sig mellan olika grupper:
• två år för dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare,
• fyra år för den som är statslös eller att bedöma som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716), och
• fem år för övriga utlänningar.
Att det är lätt att bli medborgare avspeglas sig också i statistiken. Naturaliseringsgraden (andelen av de utländska medborgarna i ett land som blir medborgare under ett år) i Sverige är hög jämfört med andra länder. Det senaste decenniet har naturaliseringsgraden i Sverige legat på omkring 7-8 procent, medan det i de flesta andra länderna är 3-5 procent.
Medborgarskapet betyder inte så mycket
Sverige utmärker sig också genom att det är liten skillnad mellan att vara utländsk medborgare och svensk medborgare. I en stor del av de europeiska och anglosaxiska länderna har utländska medborgare inte rätt till sociala förmåner och den invandrades skyldigheter är oftare större än deras rättigheter. För att ta två exempel: i Danmark har en nyanländ invandrare inte rätt till lika högt försörjningsstöd och i USA har utländska medborgare över huvud taget ingen rätt till det federala välfärdssystemet.
De svenska reglerna har, enligt 1997 års medborgarskapskommitté (SOU 1999:34) inneburit att medborgarskapet minskat i betydelse. Den som har permanent uppehållstillstånd har i stort sett samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare, med tre viktiga undantag:
• Möjlighet till politiskt deltagande (rösträtt i riksdagsval)
• Skydd mot landsförvisning
• Möjlighet att inneha vissa offentliga uppdrag och tjänster.
Medborgarskap som hävstång för integrationen
Samtidigt kan medborgarskapet vara ett viktigt redskap för att främja integration. I vissa länder, till exempel Tyskland, Danmark och Österrike, är medborgarskapet mer eller mindre det slutgiltiga beviset på att en person är integrerad, och är en slutpunkt på integrationsprocessen. I andra länder, till exempel USA, Australien och Kanada används medborgarskapet som ett redskap för att påskynda integrationsprocessen. Frågan är om vi i Sverige, där medborgarskap är så enkelt att få och ger så få rättigheter och skyldigheter, frånsagt oss ett potentiellt sett viktigt instrument för att främja integrationen? Forskarna Foblets och Loones menar t.ex. att man avstår från ett viktigt verktyg för att snabba på integrationsprocessen när man inte förväntar sig någonting av dem som vill bli medborgare.
Making access to nationality easier should not be pushed so far that it might later slow down the integration of those who would have been ready to meet a number of reasonable conditions for adapting to the society of their new place of residence. That is the risk some new nationals currently face.
It is up to the legislator to determine which rules govern state membership. If this is not done in a clear and consistent way, some foreigners will take advantage of the situation, while others who were hoping to acquire nationality in order to effectively participate in the life of the society of their new homeland will be left aside. Though nationality cannot have as its sole objective the final evidence of the integration process, one should not fall into the opposite extreme, and reduce it to a mere confirmation of one’s residence. (Bauböck m.fl., 2006, Acquisition and Loss of Nationality: Policies and Trends in 15 European States, s. 91).
I Sverige är det i dagsläget tveksamt om medborgarskapet är ett viktigt led i integrationsprocessen. En person kan i princip bli svensk medborgare utan att kunna ett ord svenska, utan att känna till lagar och regler och utan att behöva ta ställning i lojalitetsfrågor. Den rent formella synen på medborgarskapet i Sverige avspeglar sig också genom att det sällan läggs någon större vikt på medborgarskapsceremonier eller andra sätt att uppmärksamma förvärvande av medborgarskap. Medborgarskap är något man får med posten.
Medborgarskapstanken
I flera av de länder som länge har haft språkkrav och medborgarskapsceremonier, som Kanada, Australien och USA, är medborgarskapet och naturalisering det främsta verktyget i integrationsprocessen. Länderna försöker medvetet fylla medborgarskapet med ett innehåll. Innehållet kan kortfattat sammanfattas med: sammanhållning, mångfald och delaktighet. Medborgarskapet är en sammanhållande kraft både på grund av att personen lovar att upprätthålla vissa värderingar, lagar och procedurer (genom eden) och att medborgarskapet är så brett, politiskt och moraliskt, definierat att alla bakgrunder ryms. Det knyter an till den andra punkten, mångfald. Man använder medborgarskapet för att göra mångfalden till en del av den nationella identiteten. Tanken är att själva medborgarskapet ska symbolisera mångfald och en gemensam framtid snarare än en gemensam historia. Till sist är delaktighet en viktig aspekt som länderna betonar. En medborgare ska delta i det offentliga livet, särskilt i närsamhället. Då krävs det grundläggande kunskaper om samhället och i landets officiella språk.
Fokus på deltagande och aktivitet i det civila samhällslivet speglar en särskild, normativ, syn på ett ”demokratiskt medborgarskap”. Benhabib förklarar innebörden i boken Jämlikhet och mångfald (Benhabib 2004). Hon menar att kriterierna för medborgarskap varken bör utgå från principerna jus sanguinis eller jus soli (härstamningsprincipen eller territorialprincipen) eftersom de utgår från passiva tillhörighetskriterier (ibid. s. 215). Istället bör medborgarskapet tilldelas efter att individerna förvärvar olika färdigheter. Uttryckt på ett annat sätt: Ett civilt medborgarskap bör leda till ett politiskt medborgarskap. Benhabib räknar upp några rimliga villkor som kan ställas på individen. Längden och arten av uppehåll i landet. Men också en mininivå på kunskap i språket i värdlandet och en viss ”medborgerlig kunskap” om lagarna och styrelseskicket i landet (ibid. s. 216). Fokus är alltså på utövandet snarare än förvärvandet av medborgarskapet och det aktiva deltagandet förutsätter att individerna har förmåga att interagera i samhällslivet och förhandla om motstridiga perspektiv och lojaliteter.
Någonting gemensamt
Medborgarskapet kan vara ett redskap för att skapa sammanhållning i ett samhälle präglat av mångfald. I sin mest snäva form är medborgarskapet en politisk och demokratisk gemenskap. För att kunna utöva sina civila och politiska rättigheter, dela i en gemensam offentlighet och interagera med varandra krävs kunskaper i språket och om samhället. Dock kan krav på språkkunskaper och samhälls-/medborgarkunskap både ha en exkluderande och en inkluderande effekt. Vilken av dessa som dominerar beror på hur kraven ser ut och hur integrationspolitiken i övrigt är utformad. Senaste årens förändringar i t.ex. Danmark och Holland har exkluderande drag. Samtidigt kan krav på kunskaper i språk och om det samhälle personen vill bli medborgare i fungera som ett verktyg för integration och inkludering. Det kan uppmuntra nyanlända invandrare att investera i kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att kunna klara sig i landet samt ge en större legitimitet för medborgarskapet i majoritetsbefolkningens ögon.
Det är lätt att bli medborgare i Sverige
Medborgarskapslagstiftningen i Sverige har liberaliserats stegvis under de senaste decennierna. I dag utmärker sig Sverige genom att det är relativt lätt att bli medborgare. I stort sett alla länder utom Sverige ställer krav på språkkunskaper och kunskaper om landet för att bli medborgare. Många länder ställer även andra krav, såsom att vara självförsörjande.
Det obligatoriska språkintyget för att bli svensk medborgare avskaffades i början på 80-talet. Frågan om att återinföra ett språkkrav och även krav på kunskaper om samhället utreddes av 1997 års medborgarskapskommitté. Kommittén (SOU 1999:34) tog ställning mot att införa sådana krav, en linje som regeringen följde i proposition 1999/2000:147 Lag om svenskt medborgarskap. Propositionen gjorde det istället lättare att bli medborgare genom att tillåta dubbelt medborgarskap.
För att bli svensk medborgare genom naturalisering krävs att personen styrkt sin identitet, fyllt arton år, har permanent uppehållstillstånd i Sverige, har haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt och är stadigvarande bosatt här i landet. Tidsgränserna skiljer sig mellan olika grupper:
• två år för dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare,
• fyra år för den som är statslös eller att bedöma som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716), och
• fem år för övriga utlänningar.
Att det är lätt att bli medborgare avspeglas sig också i statistiken. Naturaliseringsgraden (andelen av de utländska medborgarna i ett land som blir medborgare under ett år) i Sverige är hög jämfört med andra länder. Det senaste decenniet har naturaliseringsgraden i Sverige legat på omkring 7-8 procent, medan det i de flesta andra länderna är 3-5 procent.
Medborgarskapet betyder inte så mycket
Sverige utmärker sig också genom att det är liten skillnad mellan att vara utländsk medborgare och svensk medborgare. I en stor del av de europeiska och anglosaxiska länderna har utländska medborgare inte rätt till sociala förmåner och den invandrades skyldigheter är oftare större än deras rättigheter. För att ta två exempel: i Danmark har en nyanländ invandrare inte rätt till lika högt försörjningsstöd och i USA har utländska medborgare över huvud taget ingen rätt till det federala välfärdssystemet.
De svenska reglerna har, enligt 1997 års medborgarskapskommitté (SOU 1999:34) inneburit att medborgarskapet minskat i betydelse. Den som har permanent uppehållstillstånd har i stort sett samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare, med tre viktiga undantag:
• Möjlighet till politiskt deltagande (rösträtt i riksdagsval)
• Skydd mot landsförvisning
• Möjlighet att inneha vissa offentliga uppdrag och tjänster.
Medborgarskap som hävstång för integrationen
Samtidigt kan medborgarskapet vara ett viktigt redskap för att främja integration. I vissa länder, till exempel Tyskland, Danmark och Österrike, är medborgarskapet mer eller mindre det slutgiltiga beviset på att en person är integrerad, och är en slutpunkt på integrationsprocessen. I andra länder, till exempel USA, Australien och Kanada används medborgarskapet som ett redskap för att påskynda integrationsprocessen. Frågan är om vi i Sverige, där medborgarskap är så enkelt att få och ger så få rättigheter och skyldigheter, frånsagt oss ett potentiellt sett viktigt instrument för att främja integrationen? Forskarna Foblets och Loones menar t.ex. att man avstår från ett viktigt verktyg för att snabba på integrationsprocessen när man inte förväntar sig någonting av dem som vill bli medborgare.
Making access to nationality easier should not be pushed so far that it might later slow down the integration of those who would have been ready to meet a number of reasonable conditions for adapting to the society of their new place of residence. That is the risk some new nationals currently face.
It is up to the legislator to determine which rules govern state membership. If this is not done in a clear and consistent way, some foreigners will take advantage of the situation, while others who were hoping to acquire nationality in order to effectively participate in the life of the society of their new homeland will be left aside. Though nationality cannot have as its sole objective the final evidence of the integration process, one should not fall into the opposite extreme, and reduce it to a mere confirmation of one’s residence. (Bauböck m.fl., 2006, Acquisition and Loss of Nationality: Policies and Trends in 15 European States, s. 91).
I Sverige är det i dagsläget tveksamt om medborgarskapet är ett viktigt led i integrationsprocessen. En person kan i princip bli svensk medborgare utan att kunna ett ord svenska, utan att känna till lagar och regler och utan att behöva ta ställning i lojalitetsfrågor. Den rent formella synen på medborgarskapet i Sverige avspeglar sig också genom att det sällan läggs någon större vikt på medborgarskapsceremonier eller andra sätt att uppmärksamma förvärvande av medborgarskap. Medborgarskap är något man får med posten.
Medborgarskapstanken
I flera av de länder som länge har haft språkkrav och medborgarskapsceremonier, som Kanada, Australien och USA, är medborgarskapet och naturalisering det främsta verktyget i integrationsprocessen. Länderna försöker medvetet fylla medborgarskapet med ett innehåll. Innehållet kan kortfattat sammanfattas med: sammanhållning, mångfald och delaktighet. Medborgarskapet är en sammanhållande kraft både på grund av att personen lovar att upprätthålla vissa värderingar, lagar och procedurer (genom eden) och att medborgarskapet är så brett, politiskt och moraliskt, definierat att alla bakgrunder ryms. Det knyter an till den andra punkten, mångfald. Man använder medborgarskapet för att göra mångfalden till en del av den nationella identiteten. Tanken är att själva medborgarskapet ska symbolisera mångfald och en gemensam framtid snarare än en gemensam historia. Till sist är delaktighet en viktig aspekt som länderna betonar. En medborgare ska delta i det offentliga livet, särskilt i närsamhället. Då krävs det grundläggande kunskaper om samhället och i landets officiella språk.
Fokus på deltagande och aktivitet i det civila samhällslivet speglar en särskild, normativ, syn på ett ”demokratiskt medborgarskap”. Benhabib förklarar innebörden i boken Jämlikhet och mångfald (Benhabib 2004). Hon menar att kriterierna för medborgarskap varken bör utgå från principerna jus sanguinis eller jus soli (härstamningsprincipen eller territorialprincipen) eftersom de utgår från passiva tillhörighetskriterier (ibid. s. 215). Istället bör medborgarskapet tilldelas efter att individerna förvärvar olika färdigheter. Uttryckt på ett annat sätt: Ett civilt medborgarskap bör leda till ett politiskt medborgarskap. Benhabib räknar upp några rimliga villkor som kan ställas på individen. Längden och arten av uppehåll i landet. Men också en mininivå på kunskap i språket i värdlandet och en viss ”medborgerlig kunskap” om lagarna och styrelseskicket i landet (ibid. s. 216). Fokus är alltså på utövandet snarare än förvärvandet av medborgarskapet och det aktiva deltagandet förutsätter att individerna har förmåga att interagera i samhällslivet och förhandla om motstridiga perspektiv och lojaliteter.
Någonting gemensamt
Medborgarskapet kan vara ett redskap för att skapa sammanhållning i ett samhälle präglat av mångfald. I sin mest snäva form är medborgarskapet en politisk och demokratisk gemenskap. För att kunna utöva sina civila och politiska rättigheter, dela i en gemensam offentlighet och interagera med varandra krävs kunskaper i språket och om samhället. Dock kan krav på språkkunskaper och samhälls-/medborgarkunskap både ha en exkluderande och en inkluderande effekt. Vilken av dessa som dominerar beror på hur kraven ser ut och hur integrationspolitiken i övrigt är utformad. Senaste årens förändringar i t.ex. Danmark och Holland har exkluderande drag. Samtidigt kan krav på kunskaper i språk och om det samhälle personen vill bli medborgare i fungera som ett verktyg för integration och inkludering. Det kan uppmuntra nyanlända invandrare att investera i kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att kunna klara sig i landet samt ge en större legitimitet för medborgarskapet i majoritetsbefolkningens ögon.
onsdag 25 maj 2011
Ännu en rapport om invandringens ekonomiska effekter
Utredningar om invandring och välfärdsstaten står som spön i backen. Nu senast är det Fraser Institute som räknat på invandringens ekonomiska effekter i Kanada i rapporten Immigration and the Canadian Welfare State 2011.
This publication provides an estimate of the fiscal burden created by recent immigration into Canada and proposes reforms to existing immigrant selection policies to eliminate the burden.
The study concludes that in the fiscal year 2005/06 the immigrants on average received an excess of $6,051 in benefits over taxes paid. Depending on assumptions about the number of recent immigrants in Canada, the fiscal burden in that year is estimated to be between $23.6 billion and $16.3 billion.
To curtail this growing fiscal burden from immigration, the study proposes that temporary work visas be granted to applicants who have a valid offer for employment from employers, in occupations and at pay levels specified by the federal government and determined in cooperation with private-sector employers.
This publication provides an estimate of the fiscal burden created by recent immigration into Canada and proposes reforms to existing immigrant selection policies to eliminate the burden.
The study concludes that in the fiscal year 2005/06 the immigrants on average received an excess of $6,051 in benefits over taxes paid. Depending on assumptions about the number of recent immigrants in Canada, the fiscal burden in that year is estimated to be between $23.6 billion and $16.3 billion.
To curtail this growing fiscal burden from immigration, the study proposes that temporary work visas be granted to applicants who have a valid offer for employment from employers, in occupations and at pay levels specified by the federal government and determined in cooperation with private-sector employers.
Invandring är inte en moralisk fråga
Howard Duncan, verkställande chef på the Metropolis Project, är välkänd för oss i Sverige, bland annat från flera FORES-seminarier. I en intervju för finska tidningen HBL säger han att migrationspolitiken inte bör ha moralism som utgångspunkt. Migrationspolitiken bör också ta hänsyn till ekonomiska effekter och landets egna intressen för att invandringen ska vara långsiktigt hållbar.
Om man ser invandring som en moralisk fråga bäddar man för problem i framtiden.
Se invandringen som en ekonomisk tillgång i stället och välj invandrare som passar arbetsmarknaden, säger den kanadensiska experten Howard Duncan.
– När man gör invandrarna till välgörenhetsobjekt så nedvärderar man deras förmåga att bidra till samhället. De kanske inte ens får arbeta, säger professor Howard Duncan från universitetet i Ontario i Kanada.
– Som välgörenhetsmottagare kommer invandrarna att belasta den offentliga ekonomin och välfärdssystemet utan att kunna betala tillbaka speciellt mycket, om något. Det kommer en punkt då folk får nog och börjar ogilla både systemet och invandrarna. Systemet förlorar sin trovärdighet.
Det har hänt till exempel i Sverige, säger Duncan.
– Det finns en lärdom för Finland i det här: om man baserar den finländska invandringspolitiken på moral så alienerar man i längden de finländska skattebetalarna.
Om man ser invandring som en moralisk fråga bäddar man för problem i framtiden.
Se invandringen som en ekonomisk tillgång i stället och välj invandrare som passar arbetsmarknaden, säger den kanadensiska experten Howard Duncan.
– När man gör invandrarna till välgörenhetsobjekt så nedvärderar man deras förmåga att bidra till samhället. De kanske inte ens får arbeta, säger professor Howard Duncan från universitetet i Ontario i Kanada.
– Som välgörenhetsmottagare kommer invandrarna att belasta den offentliga ekonomin och välfärdssystemet utan att kunna betala tillbaka speciellt mycket, om något. Det kommer en punkt då folk får nog och börjar ogilla både systemet och invandrarna. Systemet förlorar sin trovärdighet.
Det har hänt till exempel i Sverige, säger Duncan.
– Det finns en lärdom för Finland i det här: om man baserar den finländska invandringspolitiken på moral så alienerar man i längden de finländska skattebetalarna.
tisdag 24 maj 2011
Undersökning om upplevelsen av diskriminering i Kanada
The Toronto Immigrant Employment Data Initiative (TIEDI) är ett mycket bra forskningsprojekt som kartlägger invandrares situation på arbetsmarknaden i Kanada. De har hittills gett ut över 20 rapporter. Deras senaste är Immigrants' Experiences of Discrimination in the Workplace med medföljande grafik. Några resultat:
• Visible minority immigrants are more than twice as likely as white immigrants to perceive discrimination when we control for gender, education and fluency in Canada’s official languages.
• For visible minority immigrants, fluency in English or French increases reports of discrimination in the workplace.
• For white immigrants, fluency in English or French decreases perceived discrimination in the workplace.
• Immigrants with post-secondary education report more workplace discrimination than those with less education.
• Visible minority immigrants are more than twice as likely as white immigrants to perceive discrimination when we control for gender, education and fluency in Canada’s official languages.
• For visible minority immigrants, fluency in English or French increases reports of discrimination in the workplace.
• For white immigrants, fluency in English or French decreases perceived discrimination in the workplace.
• Immigrants with post-secondary education report more workplace discrimination than those with less education.
Det är inte du, det är jag
I helgen har Centerpartiet träffats för "förnyelsedagar". Dagarna inleddes med att Maud Olofsson höll tal om nybyggarlandet Sverige. Budskapet var det klassiska: "det är inte du, det är jag". Invandringen är en resurs, men integrationspolitiken har misslyckats.
I rapporten Förbättrad integration - förslag för snabbare vägar in på arbetsmarknaden presenterade Centerpartiet samtidigt tre nya förslag för att förbättra integrationen.
Slopa kravet på koppling till yrke efter två år vid omprövning av arbetskraftsinvandring
Innebär en marginell förändring där arbetskraftsinvandrare efter två år för söka arbete på hela arbetsmarknaden istället för, som idag, inom ett visst yrke.
Centerpartiet anser att du efter två år som arbetstagare i Sverige kan få stanna och arbeta i landet oavsett om det arbetet är inom en bransch där det finns arbetskraftsbrist eller ej.
Utvidga etableringsersättningen till fler grupper
Partiet menar att fler anhöriginvandrare bör få tillgång till etableringsinsatser med särskild etableringsersättning. Exakt vilka och hur många anges inte. De nämner att 17 000 anhöriga idag inte har rätt till etableringsinsatser. Även om bara hälften av dessa skulle få etableringsinsatser innebär det en utgift på cirka 3-4 miljarder per år.
Stimulanspeng för lärlingsutbildning och språkundervisning hos företag
Här lanserar Centerpartiet ännu en insats för att öka nyanländas kontakter med arbetsmarknaden.
En särskild stimulanspeng för språkundervisning och lärlingsutbildning hos företag ska kunna ges till arbetsgivare som erbjuder anställda utbildning i svenska på arbetsplatsen.
Inget hindrar Arbetsförmedlingen och kommunerna från att idag genomföra lärlingsutbildningar och språkundervisning hos företag. Förslaget låter som en variant på dagens instegsjobb.
I rapporten Förbättrad integration - förslag för snabbare vägar in på arbetsmarknaden presenterade Centerpartiet samtidigt tre nya förslag för att förbättra integrationen.
Slopa kravet på koppling till yrke efter två år vid omprövning av arbetskraftsinvandring
Innebär en marginell förändring där arbetskraftsinvandrare efter två år för söka arbete på hela arbetsmarknaden istället för, som idag, inom ett visst yrke.
Centerpartiet anser att du efter två år som arbetstagare i Sverige kan få stanna och arbeta i landet oavsett om det arbetet är inom en bransch där det finns arbetskraftsbrist eller ej.
Utvidga etableringsersättningen till fler grupper
Partiet menar att fler anhöriginvandrare bör få tillgång till etableringsinsatser med särskild etableringsersättning. Exakt vilka och hur många anges inte. De nämner att 17 000 anhöriga idag inte har rätt till etableringsinsatser. Även om bara hälften av dessa skulle få etableringsinsatser innebär det en utgift på cirka 3-4 miljarder per år.
Stimulanspeng för lärlingsutbildning och språkundervisning hos företag
Här lanserar Centerpartiet ännu en insats för att öka nyanländas kontakter med arbetsmarknaden.
En särskild stimulanspeng för språkundervisning och lärlingsutbildning hos företag ska kunna ges till arbetsgivare som erbjuder anställda utbildning i svenska på arbetsplatsen.
Inget hindrar Arbetsförmedlingen och kommunerna från att idag genomföra lärlingsutbildningar och språkundervisning hos företag. Förslaget låter som en variant på dagens instegsjobb.
måndag 23 maj 2011
Rapport om brottslighet bland etniska grupper i Danmark
Rockwool Fonden har undersökt kriminaliteten bland etniska grupper i Danmark. Resultaten är glädjande då brottsligheten verkar minska. Samtidigt är invandrare och deras barn överrepresenterade i brottsstatistiken.
Brottsligheten undersöks genom flera olika metoder på olika målgrupper. Vi får reda på antalet dömda, brottslighetens omfattning, hur brottsligheten ser ut för olika åldersgrupper, etniska grupper, för invandrare och deras barn och med hänsyn taget till socioekonomiska faktorer.
Generellt sett är invandrare och deras barn överrepresenterade för all typ av brottslighet. Det förklaras primärt av en överrepresentation bland invandrare och invandrares barn från icke-västliga länder (exklusive Asien).
Rapporten: Lars Højsgaard Andersen og Torben Tranæs, Etniske minoriteters overrepræsentation i strafferetlige domme, Rockwool Fondens Forskningsenhed, Arbejdspapir 23, 2011
Läs också nyhetsbrevet från mars 2011 med titeln Efterkommeres kriminalitet halveret.
Brottsligheten undersöks genom flera olika metoder på olika målgrupper. Vi får reda på antalet dömda, brottslighetens omfattning, hur brottsligheten ser ut för olika åldersgrupper, etniska grupper, för invandrare och deras barn och med hänsyn taget till socioekonomiska faktorer.
Generellt sett är invandrare och deras barn överrepresenterade för all typ av brottslighet. Det förklaras primärt av en överrepresentation bland invandrare och invandrares barn från icke-västliga länder (exklusive Asien).
Rapporten: Lars Højsgaard Andersen og Torben Tranæs, Etniske minoriteters overrepræsentation i strafferetlige domme, Rockwool Fondens Forskningsenhed, Arbejdspapir 23, 2011
Läs också nyhetsbrevet från mars 2011 med titeln Efterkommeres kriminalitet halveret.
Bistånd finansierar ensamkommande ungdomar
Idag skriver SvD:s ledarsida om den norska utredning om migration och välfärd som jag tipsade om härom veckan. Han uppmärksammar att asylmottagning och humanitär invandring faktiskt kostar. På kort sikt, i statsbudgeten, kan det likna ett nollsummespel. Som i årets vårbudget där ökade kostnader för asylsökande och ensamkommande barn finansierades med besparingar på det internationella biståndet.
För två veckor sedan kom utredningen Velferd og migrasjon – Den norske modellens framtid. Där konstateras att invandrare från Afrika och Asien har så låg delaktighet i arbetsmarknaden att det ger en allvarlig ekonomisk belastning. Halva vinsten med pensionsreformen – 30 miljarder norska kronor – kanske äts upp.
...
Grannarna kan framstå som kallt kalkylerande, men även i Sverige har gränsdragningen för humanitära flyktingskäl ekonomiska konsekvenser. Det är ett grymt val. Myggnät och vaccinationer för en dryg halv miljard i ena vågskålen, några hundra ytterligare unga asylsökande i den andra. Regeringen väljer.
Förra året kom 2393 så kallade ensamkommande barn, varav ungefär hälften ynglingar över 16 år. År 2000 var det 350. Utvecklingen gör att något annat förstås får stryka på foten. I vår blev det biståndet. Utan en enda rubrik.
Jag vet av egen erfarenhet att det inte är lätt att skaka fram nya miljarder i statsbudgeten. Utgifter för migrations- och integrationspolitik är, i större utsträckning än andra områden i budgeten, volymberoende. Ökar volymen ökar utgifterna och då måste något annat stå tillbaka. På kort sikt är faktiskt statsbudgeten ett nollsummespel.
För två veckor sedan kom utredningen Velferd og migrasjon – Den norske modellens framtid. Där konstateras att invandrare från Afrika och Asien har så låg delaktighet i arbetsmarknaden att det ger en allvarlig ekonomisk belastning. Halva vinsten med pensionsreformen – 30 miljarder norska kronor – kanske äts upp.
...
Grannarna kan framstå som kallt kalkylerande, men även i Sverige har gränsdragningen för humanitära flyktingskäl ekonomiska konsekvenser. Det är ett grymt val. Myggnät och vaccinationer för en dryg halv miljard i ena vågskålen, några hundra ytterligare unga asylsökande i den andra. Regeringen väljer.
Förra året kom 2393 så kallade ensamkommande barn, varav ungefär hälften ynglingar över 16 år. År 2000 var det 350. Utvecklingen gör att något annat förstås får stryka på foten. I vår blev det biståndet. Utan en enda rubrik.
Jag vet av egen erfarenhet att det inte är lätt att skaka fram nya miljarder i statsbudgeten. Utgifter för migrations- och integrationspolitik är, i större utsträckning än andra områden i budgeten, volymberoende. Ökar volymen ökar utgifterna och då måste något annat stå tillbaka. På kort sikt är faktiskt statsbudgeten ett nollsummespel.
lördag 21 maj 2011
Den liberala tyckar-eliten dödförklarar mångkulturalismen
Den 13 april samlades hela den liberala tyckar-eliten på Engelsbergs herrgård i Fagersta för att dödförklara mångkulturalismen som politiskt projekt. Nu går det äntligen att se hela seminariet på Axess hemsida. Några kommentarer från deltagare och åhörare:
Per Gudmundson: Multikulturalismen är död. Det säger europeiska ledare som Merkel, Sarkozy och Cameron. Men vad skulle samma ord betyda för Reinfeldt? Igår samlades en rad debattörer på Engelsbergs herrgård i Bergslagen, på initiativ av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse, under rubriken Bortom multikulti.
Vad som komplicerar debatten är att Sverige egentligen inte tillämpar multikulturalism, om man bortser från viss samisk särställning eller hemspråksundervisning.
Dick Erixon: Jag vill få ett slut på att politiker genom politiken försöker framställa sig som godare än andra människor. Det är nämligen genomfalskt. Och det är det allt fler väljare upptäcker.
Vi borde istället få en ärlig diskussion om svårigheter och möjligheter.
Johan Ingerö: Jag har alltid gillat de där ceremonierna som hålls för människor som erhåller amerikanskt medborgarskap. De är ett uttryck för en ambition i det amerikanska samhället att bli fler. Medborgarskapet ses som något mer än bara en juridisk status. Det är ett uttryck för genuin samhörighet.
Den svenska synen på invandring har aldrig haft en sådan dimension. Den har snarast blivit ett sätt för makthavare att kokettera med sin egen godhet, ännu ett uttryck för vår välfärdschauvinism och ännu en möjlighet att agera moraliskt riktmärke för resten av världen.
Alice Teodorescu: Min viktigaste reflektion är att debatten kring mångkultur i alltför liten utsträckning ställer de relevanta frågorna rörande vilka värderingar som samhället ska enas kring. Så här menar jag: mångkultur översatt till pluralism är bra för ett samhälle. Farligt blir det först när vi inte vågar erkänna att kulturer är präglade av värderingar, och värderingar präglade av kultur. Jag brukar lyfta frågan kring hederskultur som exempel. Att inom en hederskulturell kontext slå eller mörda en kvinna är att agera i enlighet med kulturen. Att slå eller mörda en kvinna som etnisk svensk innebär ett avsteg från en svensk/västerländsk kultur, handlingen går så att säga i strid med den kulturella kontexten.
Människor som väljer att leva sina liv i Sverige ska inte tvingas frånsäga sitt kulturella arv men det innebär inte att den låt gå princip som gällt i Sverige sedan 70-talet är acceptabel. Tvärtom, förutsättningen för ett öppet samhälle som respekterar olikhet är att vissa krav och skyldigheter uppställs.
Adam Cwejman: Många liberaler och konservativa håller på att omdefiniera sin syn på integrationens funktion och mål, välfärdsstatens roll, gemenskapen som fråga (nationell, medborgerlig eller etnisk?) och en problemformulering bortom det enögda fokuset på diskriminering.
Det är vanskligt att tala om EN linje. Det är frågan om en just nu väldigt levande borgerlig debatt om multikulturalismen och invandringen. En debatt som framförallt lyckats undvika såväl vänsterns som nationalisternas trötta problemformuleringar och lösningar.
Andreas Johansson Heinö: Jag valde till att börja med att lyfta fram tre aspekter av denna multikulturalism. För det första att den i grunden är reaktiv. Multikulturalismen växte fram som en motreaktion mot nationalismen och det mångkulturella samhället blev det som skulle ersätta nationalstaten. Från förtryckande homogen stat till tolerant mångkulturell stat. Som en konsekvens av detta blev multikulturalismen anti-nationalistisk och föreställningar om att (majoritetskulturens) nationella identitet står i vägen för invandrargruppers välmående slog rot. Detta har skapat överdriven misstro mot dem som talar om behovet av att hålla ihop samhället med gemensam identitet och en överdriven tilltro till konsekvenserna av att slänga nationella symboler på historiens soptunna.
Johan Lundberg: Dock kan man inte blunda för att den multikulturalistiska ideologin har utövat en io de flesta avseenden mycket destruktiv påverkan på det svenska samhället. En konsekvens är islamofobi-begreppet, vilket trots massiv kritik har lyckats rota sig och fungerat som ideologiskt smörjmedel inom den islamistiska extremism som i hög grad frodas bland välutbildade akademiker, inte sällan språkligt och utbildningsmässigt integrerade i det svenska samhället.
En annan konsekvens är att inskränkningar i yttrandefriheten på sistone har normaliserats, så som nu senast var fallet i Kulturhusets beslut att ställa in en dansföreställning med hänvisning till att några enstaka muslimer har påstått sig bli kränkta.
En tredje konsekvens är de svårigheter att i samhället skapa gehör för de 70 000 ungdomar vilkas liv är begränsade med avseende på val av partner, val av kläder, val av utbildning, val av kompisar etc.
Per Gudmundson: Multikulturalismen är död. Det säger europeiska ledare som Merkel, Sarkozy och Cameron. Men vad skulle samma ord betyda för Reinfeldt? Igår samlades en rad debattörer på Engelsbergs herrgård i Bergslagen, på initiativ av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse, under rubriken Bortom multikulti.
Vad som komplicerar debatten är att Sverige egentligen inte tillämpar multikulturalism, om man bortser från viss samisk särställning eller hemspråksundervisning.
Dick Erixon: Jag vill få ett slut på att politiker genom politiken försöker framställa sig som godare än andra människor. Det är nämligen genomfalskt. Och det är det allt fler väljare upptäcker.
Vi borde istället få en ärlig diskussion om svårigheter och möjligheter.
Johan Ingerö: Jag har alltid gillat de där ceremonierna som hålls för människor som erhåller amerikanskt medborgarskap. De är ett uttryck för en ambition i det amerikanska samhället att bli fler. Medborgarskapet ses som något mer än bara en juridisk status. Det är ett uttryck för genuin samhörighet.
Den svenska synen på invandring har aldrig haft en sådan dimension. Den har snarast blivit ett sätt för makthavare att kokettera med sin egen godhet, ännu ett uttryck för vår välfärdschauvinism och ännu en möjlighet att agera moraliskt riktmärke för resten av världen.
Alice Teodorescu: Min viktigaste reflektion är att debatten kring mångkultur i alltför liten utsträckning ställer de relevanta frågorna rörande vilka värderingar som samhället ska enas kring. Så här menar jag: mångkultur översatt till pluralism är bra för ett samhälle. Farligt blir det först när vi inte vågar erkänna att kulturer är präglade av värderingar, och värderingar präglade av kultur. Jag brukar lyfta frågan kring hederskultur som exempel. Att inom en hederskulturell kontext slå eller mörda en kvinna är att agera i enlighet med kulturen. Att slå eller mörda en kvinna som etnisk svensk innebär ett avsteg från en svensk/västerländsk kultur, handlingen går så att säga i strid med den kulturella kontexten.
Människor som väljer att leva sina liv i Sverige ska inte tvingas frånsäga sitt kulturella arv men det innebär inte att den låt gå princip som gällt i Sverige sedan 70-talet är acceptabel. Tvärtom, förutsättningen för ett öppet samhälle som respekterar olikhet är att vissa krav och skyldigheter uppställs.
Adam Cwejman: Många liberaler och konservativa håller på att omdefiniera sin syn på integrationens funktion och mål, välfärdsstatens roll, gemenskapen som fråga (nationell, medborgerlig eller etnisk?) och en problemformulering bortom det enögda fokuset på diskriminering.
Det är vanskligt att tala om EN linje. Det är frågan om en just nu väldigt levande borgerlig debatt om multikulturalismen och invandringen. En debatt som framförallt lyckats undvika såväl vänsterns som nationalisternas trötta problemformuleringar och lösningar.
Andreas Johansson Heinö: Jag valde till att börja med att lyfta fram tre aspekter av denna multikulturalism. För det första att den i grunden är reaktiv. Multikulturalismen växte fram som en motreaktion mot nationalismen och det mångkulturella samhället blev det som skulle ersätta nationalstaten. Från förtryckande homogen stat till tolerant mångkulturell stat. Som en konsekvens av detta blev multikulturalismen anti-nationalistisk och föreställningar om att (majoritetskulturens) nationella identitet står i vägen för invandrargruppers välmående slog rot. Detta har skapat överdriven misstro mot dem som talar om behovet av att hålla ihop samhället med gemensam identitet och en överdriven tilltro till konsekvenserna av att slänga nationella symboler på historiens soptunna.
Johan Lundberg: Dock kan man inte blunda för att den multikulturalistiska ideologin har utövat en io de flesta avseenden mycket destruktiv påverkan på det svenska samhället. En konsekvens är islamofobi-begreppet, vilket trots massiv kritik har lyckats rota sig och fungerat som ideologiskt smörjmedel inom den islamistiska extremism som i hög grad frodas bland välutbildade akademiker, inte sällan språkligt och utbildningsmässigt integrerade i det svenska samhället.
En annan konsekvens är att inskränkningar i yttrandefriheten på sistone har normaliserats, så som nu senast var fallet i Kulturhusets beslut att ställa in en dansföreställning med hänvisning till att några enstaka muslimer har påstått sig bli kränkta.
En tredje konsekvens är de svårigheter att i samhället skapa gehör för de 70 000 ungdomar vilkas liv är begränsade med avseende på val av partner, val av kläder, val av utbildning, val av kompisar etc.
fredag 20 maj 2011
Debatt mellan Erik Ullenhag och Jimmie Åkesson
Den 17 maj debatterade integrationsminister Erik Ullenhag och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson integrationspolitik vid Linköpings Universitet. Nu går det att se hela debatten på Youtube. Östnytt var där och gjorde ett reportage.
Läs också Corren.se.
Läs också Corren.se.
Malmöbor tycker till om blandäktenskap
Sayaka Osanami Törngren doktorerar på Malmö Högskola om "blandäktenskap" (hur översätter man interracial?). Hon har frågat ett hundratal malmöbor hur de ställer sig till sådana förhållanden. En stor majoritet är positiva. MIM working papers series 11:2 Attitudes towards Interracial Dating and Marriages - Examination of the Role of Interracial Contacts in Malmö, Sweden är en försmak inför kommande avhandling.
This paper presents the preliminary findings of my ongoing dissertation project on attitudes towards interracial marriages. The findings are based on an anonymous postal survey conducted in Malmö, and the analysis focuses on 461 white European respondents who have answered the questionnaire. The result shows that the majority of the respondents can imagine dating or marrying interracially, however there are clear preferences of different groups. This paper also exhibits that respondents who have reported interracial friendships, and not general or superficial contacts, are more apt to answering to the question of interracial dating and marriage positively.
This paper presents the preliminary findings of my ongoing dissertation project on attitudes towards interracial marriages. The findings are based on an anonymous postal survey conducted in Malmö, and the analysis focuses on 461 white European respondents who have answered the questionnaire. The result shows that the majority of the respondents can imagine dating or marrying interracially, however there are clear preferences of different groups. This paper also exhibits that respondents who have reported interracial friendships, and not general or superficial contacts, are more apt to answering to the question of interracial dating and marriage positively.
torsdag 19 maj 2011
Svårt för humanitära invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden i Australien
Ofta får man intrycket att flyktingar och humanitära invandrare klarar sig exceptionellt dåligt i Sverige. Men skillnaden mellan Sverige och andra länder är inte så stor. Det gäller att inse att flyktingar flyttar från en svår situation och inte först och främst för att bli framgångsrik i ett nytt land. Som OECD flera gånger har påpekat klarar sig humanitära invandrare sämre på arbetsmarknaden än andra invandrare med likvärdigt humankapital.
I Australien har de genomfört en stor undersökning om humanitära invandrares integration: Settlement Outcomes of New Arrivals. Undersökningen visar att 31 procent av de humanitära invandrarna med en vistelsetid mellan 1-5 år hade arbete, en nivå som inte skiljer sig nämnvärt från i Sverige. Motsvarande siffra för familjeinvandrare är 50 procent och bland ekonomiska invandrare/arbetskraftsinvandrare 84 procent. För humanitära invandrare från länder som Afghanistan och Irak är sysselsättningen omkring 10 procent. Humanitära invandrare med jobb arbetar ofta inom enklare arbeten med låg lön och har sämre hälsa.
Läs också The Telegraph.
I Australien har de genomfört en stor undersökning om humanitära invandrares integration: Settlement Outcomes of New Arrivals. Undersökningen visar att 31 procent av de humanitära invandrarna med en vistelsetid mellan 1-5 år hade arbete, en nivå som inte skiljer sig nämnvärt från i Sverige. Motsvarande siffra för familjeinvandrare är 50 procent och bland ekonomiska invandrare/arbetskraftsinvandrare 84 procent. För humanitära invandrare från länder som Afghanistan och Irak är sysselsättningen omkring 10 procent. Humanitära invandrare med jobb arbetar ofta inom enklare arbeten med låg lön och har sämre hälsa.
Läs också The Telegraph.
onsdag 18 maj 2011
Ricki Neuman om mångkulturalismen
Jag väntar fortfarande på att Axess, som utlovat, ska lägga ut TV-sändningen från seminariet Bortom multikulti. Tills dess kan vi ta del av Ricki Neumans betraktelse i SvD. Där beskriver han hur mångkulturalismen som ideologi utmanas och ersätts med tanken om en gemenskap med individen i centrum.
Pendeln har svängt och den multikulturalism som var rätt igår anses fel idag. Nu är det svenska viktigt igen, framkom på seminariet Bortom multikulti. Dags att upphöra se invandrarna som ett kollektiv. Dags att behandla dem som individer, mogna medborgare, fria aktörer.
På ett sätt har Neuman rätt. Opinionen har svängt och mångkulturalismen har inte längre samma positiva skimmer över sig. Jag menar dock att mångkulturalismen i Sverige är institutionaliserad på ett sätt som den inte var tidigare eftersom diskrimineringslagen från 2008 innebär skyldigheter för arbetsgivare och andra att behandla individer olika beroende på deras bakgrund och identitet. Generella regler som är lika för alla bedöms numera som indirekt diskriminering. Ett aktuellt fall är Stockholms hotell- och restaurangskola.
Den unga kvinnan började på hotell- och restaurangskolan hösten 2008. Hon är troende muslim och bär huvudduk som täcker håret. Skolan hade en klädpolicy som innebar att hon inte fick bära huvudduk under serveringslektionerna.
Kvinnan tog upp frågan med skolans dåvarande rektor vid flera tillfällen, men fick inte gehör för sin önskan att bära huvudduk. Eftersom hon ville ha fullständiga betyg gick hon till slut med på att inte bära huvudduk under serveringslektionerna, trots att hon upplevde det som obehagligt.
DO har utrett kvinnans anmälan och gör bedömningen att hon har utsatts för indirekt diskriminering. Det innebär att en skenbart neutral regel slår hårdare mot en viss grupp, i det här fallet kvinnor som av religiösa skäl behöver täcka sitt hår.
Pendeln har svängt och den multikulturalism som var rätt igår anses fel idag. Nu är det svenska viktigt igen, framkom på seminariet Bortom multikulti. Dags att upphöra se invandrarna som ett kollektiv. Dags att behandla dem som individer, mogna medborgare, fria aktörer.
På ett sätt har Neuman rätt. Opinionen har svängt och mångkulturalismen har inte längre samma positiva skimmer över sig. Jag menar dock att mångkulturalismen i Sverige är institutionaliserad på ett sätt som den inte var tidigare eftersom diskrimineringslagen från 2008 innebär skyldigheter för arbetsgivare och andra att behandla individer olika beroende på deras bakgrund och identitet. Generella regler som är lika för alla bedöms numera som indirekt diskriminering. Ett aktuellt fall är Stockholms hotell- och restaurangskola.
Den unga kvinnan började på hotell- och restaurangskolan hösten 2008. Hon är troende muslim och bär huvudduk som täcker håret. Skolan hade en klädpolicy som innebar att hon inte fick bära huvudduk under serveringslektionerna.
Kvinnan tog upp frågan med skolans dåvarande rektor vid flera tillfällen, men fick inte gehör för sin önskan att bära huvudduk. Eftersom hon ville ha fullständiga betyg gick hon till slut med på att inte bära huvudduk under serveringslektionerna, trots att hon upplevde det som obehagligt.
DO har utrett kvinnans anmälan och gör bedömningen att hon har utsatts för indirekt diskriminering. Det innebär att en skenbart neutral regel slår hårdare mot en viss grupp, i det här fallet kvinnor som av religiösa skäl behöver täcka sitt hår.
Studio Ett om Danmarks regler för anhöriginvandring
Som jag tidigare uppmärksammat håller reglerna för anhöriginvandring att stramas åt i Danmark. Det uppmärksammar Studio Ett med ett åtta minuter långt reportage av Gösta Lempert.
Søren Pind, Danmarks migrationsminister, har i dagarna sagt att likabehandlingen inom migrationspolitiken ska upphöra. Han vill att invandrare från utvecklade OECD-länder ska slippa de krav andra måste klara av för att komma till Danmark. Det är ett led i en politisk utveckling där Danmark endast vill ha invandrare som bidrar positivt till landets utveckling.
The time for rigidly even-handed immigration policies that put people from developed countries on the same footing as people from undeveloped countries is over, says immigration minister Søren Pind.
Pind has announced that he plans to give immigrants who are more likely to earn money and contribute to society exemptions from some of the strictest requirements under family-reunification law, reports Politiken newspaper.
“It’s a colossal problem that the immigration law is so full of politically correct wording that we end up hurting people who are willing and able to come to Denmark and don’t require anything from the state,” Pind said. “The rules have been packed with legalese and misunderstood pc’ism in the name of equality.”
Läs också Sydsvenskan.
Søren Pind, Danmarks migrationsminister, har i dagarna sagt att likabehandlingen inom migrationspolitiken ska upphöra. Han vill att invandrare från utvecklade OECD-länder ska slippa de krav andra måste klara av för att komma till Danmark. Det är ett led i en politisk utveckling där Danmark endast vill ha invandrare som bidrar positivt till landets utveckling.
The time for rigidly even-handed immigration policies that put people from developed countries on the same footing as people from undeveloped countries is over, says immigration minister Søren Pind.
Pind has announced that he plans to give immigrants who are more likely to earn money and contribute to society exemptions from some of the strictest requirements under family-reunification law, reports Politiken newspaper.
“It’s a colossal problem that the immigration law is so full of politically correct wording that we end up hurting people who are willing and able to come to Denmark and don’t require anything from the state,” Pind said. “The rules have been packed with legalese and misunderstood pc’ism in the name of equality.”
Läs också Sydsvenskan.
tisdag 17 maj 2011
Andreas Johansson Heinö om svenskhet och medborgarskap
Jag hoppas kunna besöka två seminarier denna och kommande vecka, båda med Andreas Johansson Heinö. Den 19:e maj diskuterar Heinö Perspektiv på svenskhet på MIM, Malmö Högskola. Veckan därefter, den 26:e maj, presenterar Andreas Johansson Heinö rapporten Vem ska få bli svensk medborgare? på Timbro.
Frågan om medborgarskap är aktuell. Integrationsminister Erik Ullenhag har vid åtskilliga tillfällen talat sig varm för att uppvärdera medborgarskapet. Dessutom ligger det, sedan flera år tillbaka, ett direktiv för en statlig utredning om medborgarskapspolitik på regeringskansliet och väntar på klartecken. Själv bidrog jag lite grann till rapporten Språk, krav och medborgarskap som publicerades 2008 inom ramen för Globaliseringsrådet. Jag har också några egna texter om medborgarskap liggande i datorn som jag ska ta mig en titt på inför seminariet nästa fredag.
Frågan om medborgarskap är aktuell. Integrationsminister Erik Ullenhag har vid åtskilliga tillfällen talat sig varm för att uppvärdera medborgarskapet. Dessutom ligger det, sedan flera år tillbaka, ett direktiv för en statlig utredning om medborgarskapspolitik på regeringskansliet och väntar på klartecken. Själv bidrog jag lite grann till rapporten Språk, krav och medborgarskap som publicerades 2008 inom ramen för Globaliseringsrådet. Jag har också några egna texter om medborgarskap liggande i datorn som jag ska ta mig en titt på inför seminariet nästa fredag.
Visst samband mellan mediaexponering och opinionsstöd för Sverigedemokraterna
Pieter Bevelander och Anders Hellström har undersökt om det finns ett samband mellan mediaexponering och opinionsstöd för Sverigedemokraterna under den förra mandatperioden 2006-2010. Trespassing the Threshold of Relevance: Media Exposure and Opinion Polls of the Sweden Democrats, 2006-2010 visar att det finns en samband, om än relativt svagt. Utrymme i media för Sverigedemokraterna tenderade att öka stödet för partiet. Det gällde särskilt för Dagens Nyheter, medan exponering i Sydsvenskan hade motsatt effekt.
The results of the analysis suggest that the SD was given a fair amount of publicity. Our findings also tend to falsify the first hypothesis; hence, the media effect is not salient for all the parliamentary political parties. At the same time, we could verify our second hypothesis; hence, the media effect shows to be more important for the SD compared to the other parliamentary parties, similar in size. Finally, the third hypothesis is verified – the regional newspaper Sydsvenskan had relatively the highest proportion of articles linked to the SD, however, this exposure was less significant to explain the fluctuations in the opinion polls. The media effect differs between the six newspapers put into scrutiny in this study, the leading daily Dagens Nyheter (DN) had a considerably stronger effect on the opinion fluctuations, compared to the other five newspapers. The degree of media exposure sometimes matters, especially for ‘new parties’, but neither to the same degree everywhere nor at the same time.
The results of the analysis suggest that the SD was given a fair amount of publicity. Our findings also tend to falsify the first hypothesis; hence, the media effect is not salient for all the parliamentary political parties. At the same time, we could verify our second hypothesis; hence, the media effect shows to be more important for the SD compared to the other parliamentary parties, similar in size. Finally, the third hypothesis is verified – the regional newspaper Sydsvenskan had relatively the highest proportion of articles linked to the SD, however, this exposure was less significant to explain the fluctuations in the opinion polls. The media effect differs between the six newspapers put into scrutiny in this study, the leading daily Dagens Nyheter (DN) had a considerably stronger effect on the opinion fluctuations, compared to the other five newspapers. The degree of media exposure sometimes matters, especially for ‘new parties’, but neither to the same degree everywhere nor at the same time.
måndag 16 maj 2011
Allt fler länder frihetsberövar asylsökande
UNHCR uppmanar världens länder att sluta internera asylsökanden. Som ett stöd i detta arbete har organisationen gett ut en rapport (Alice Edwards, Back to Basics: The Right to Liberty and Security of Person and ‘Alternatives to Detention’ of Refugees, Asylum-Seekers, Stateless Persons and Other Migrants) som kartlägger internationella konventioner för asylmottagning och pekar på alternativa tillvägagångssätt.
Immigration detention – as opposed to criminal or security detention – refers to the detention of refugees, asylum-seekers, migrants and stateless people, upon entering a territory or pending their return. Typical examples include prisons or purpose-built closed reception or holding centres.
The Universal Declaration of Human Rights states that everyone has the right to liberty and to protection from arbitrary detention. Article 31 of the UN Refugee Convention specifies that states should not impose penalties or unnecessary restrictions on movements of refugees entering their territory without authorization.
"It is not a crime to seek asylum. Detention must therefore be a last resort, and its necessity and proportionality must be assessed on an individual basis," said Alice Edwards, a senior legal coordinator for UNHCR. "The failure of many governments to provide for or systematize alternatives to detention can put their detention policies and practices into direct conflict with international law."
Situationen för asylsökande har varit särskilt omskriven i Australien där asylsökande interneras på öar och andra isolerade områden. Självmord, mordbränder och upplopp har varit vanligt förekommande.
Läs också UNHCR:s granskning av hur EU:s asylmottagningsdirektiv implementeras i medlemsstaterna: Improving Asylum Procedures: Comparative Analysis and Recommendations for Law and Practice. Key Findings and Recommendations.
Immigration detention – as opposed to criminal or security detention – refers to the detention of refugees, asylum-seekers, migrants and stateless people, upon entering a territory or pending their return. Typical examples include prisons or purpose-built closed reception or holding centres.
The Universal Declaration of Human Rights states that everyone has the right to liberty and to protection from arbitrary detention. Article 31 of the UN Refugee Convention specifies that states should not impose penalties or unnecessary restrictions on movements of refugees entering their territory without authorization.
"It is not a crime to seek asylum. Detention must therefore be a last resort, and its necessity and proportionality must be assessed on an individual basis," said Alice Edwards, a senior legal coordinator for UNHCR. "The failure of many governments to provide for or systematize alternatives to detention can put their detention policies and practices into direct conflict with international law."
Situationen för asylsökande har varit särskilt omskriven i Australien där asylsökande interneras på öar och andra isolerade områden. Självmord, mordbränder och upplopp har varit vanligt förekommande.
Läs också UNHCR:s granskning av hur EU:s asylmottagningsdirektiv implementeras i medlemsstaterna: Improving Asylum Procedures: Comparative Analysis and Recommendations for Law and Practice. Key Findings and Recommendations.
söndag 15 maj 2011
Forskningsöversikt om mångfald i organisationer
Regionplanekontoret och Länsstyrelsen i Stockholm bedriver tillsammans ett regionalt utvecklingsarbete för att göra organisationer mångfaldsorienterade, inte minst när det gäller etnicitet och utländsk bakgrund. Drivande i arbetet är min vän och fd. kollega Evert Kroes.
I mars 2011 publicerades den gemensamma arbetsrapporten Hur ser det ut? som beskriver hur mångfalden ser ut på Stockholmsregionens arbetsställen med fokus på personers härkomst. Nu i maj har den tredje delen i rapportserien om integration och mångfald getts ut. Vad vet vi? - En forskningsöversikt om mångfald i företag och organisationer är en sammanställning av svensk och internationell forskning kring frågor om integration och mångfald. Där beskrivs Stockholmsregionen som en "paradox" i meningen att den tillhör de högst rankade i världen avseende tolerans, samtidigt som studier, exempelvis från OECD, pekar på att bristande integration är en av regionens viktigaste svagheter. I rapporten konstateras också att det inte går att finna några raka och enkla samband mellan mångfald inom en organisation och dess prestationsförmåga.
I mars 2011 publicerades den gemensamma arbetsrapporten Hur ser det ut? som beskriver hur mångfalden ser ut på Stockholmsregionens arbetsställen med fokus på personers härkomst. Nu i maj har den tredje delen i rapportserien om integration och mångfald getts ut. Vad vet vi? - En forskningsöversikt om mångfald i företag och organisationer är en sammanställning av svensk och internationell forskning kring frågor om integration och mångfald. Där beskrivs Stockholmsregionen som en "paradox" i meningen att den tillhör de högst rankade i världen avseende tolerans, samtidigt som studier, exempelvis från OECD, pekar på att bristande integration är en av regionens viktigaste svagheter. I rapporten konstateras också att det inte går att finna några raka och enkla samband mellan mångfald inom en organisation och dess prestationsförmåga.
lördag 14 maj 2011
Flyktingmottagning 2005-2010
En vanligt förekommande förklaring till varför integrationen har misslyckats är att flyktingmottagningen är för ojämnt fördelad och koncentrerad till storstadsområdena. Migrationsverkets statistik visar dock att flyktingmottagningen inte är koncentrerad till ett fåtal kommuner eller till storstadsregionerna. Jag har sammanställt flyktingmottagningen för åren 2005 till och med 2010. Fördelningen per län ser ut så här:
Under perioden tog Sveriges kommuner emot 112 894 flyktingar, vilket motsvarar 1,2 procent av befolkningen. Storstadsregionerna Skåne, Stockholm och Göteborg har under perioden haft en flyktingmottagning, i förhållande till folkmängd, som är under genomsnittet i Sverige. Istället är det län som Kronoberg, Södermanland och Gävleborg som tagit emot flest flyktingar. Noterbart är att Uppsala och Halland, två län med god arbetsmarknad, har haft en förhållandevis liten flyktingmottagning.
Under perioden tog Sveriges kommuner emot 112 894 flyktingar, vilket motsvarar 1,2 procent av befolkningen. Storstadsregionerna Skåne, Stockholm och Göteborg har under perioden haft en flyktingmottagning, i förhållande till folkmängd, som är under genomsnittet i Sverige. Istället är det län som Kronoberg, Södermanland och Gävleborg som tagit emot flest flyktingar. Noterbart är att Uppsala och Halland, två län med god arbetsmarknad, har haft en förhållandevis liten flyktingmottagning.
Regeringen tillsätter utredning om främlingsfientlighet och rasism
Integrationsminister Erik Ullenhag presenterade fredagen den 6 maj direktiven för en ny statlig utredning om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet och rasism. Syftet med utredningen är, enligt regeringen, att få en samlad bild av den kunskap som finns om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och att kunna identifiera brister som bör åtgärdas i det fortsatta arbetet.
Enligt direktivet ska utredaren Bengt Westerberg bland annat:
- sammanställa den kunskap som finns om främlingsfientliga och intoleranta attityder i samhället,
- undersöka varför främlingsfientliga attityder uppstår och faktorer som kan vara gynnsamma för framväxten av sådana attityder,
- föreslå vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans,
- kartlägga arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och, i den mån det är möjligt, analysera arbetets effekter,
- sammanställa den kunskap som finns, och som kan användas inom skolan, om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och om hur dessa fenomen kan bemötas med beaktande av de krav på vetenskaplighet som ställs på undervisningen i skolan, och
- utreda behovet av ett samlat ansvar för det offentligt understödda arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och, om det finns behov av det, lämna förslag till hur arbetet kan organiseras.
Några reaktioner och kommentarer: SvD, SvD II, SR, GP, Axess.
Utredningen ska var klar i oktober 2012.
Relaterat tips. FORES har gett ut en ny version av policyrapporten ”Lokal bekämpning av främlingsfientlighet”.
Enligt direktivet ska utredaren Bengt Westerberg bland annat:
- sammanställa den kunskap som finns om främlingsfientliga och intoleranta attityder i samhället,
- undersöka varför främlingsfientliga attityder uppstår och faktorer som kan vara gynnsamma för framväxten av sådana attityder,
- föreslå vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans,
- kartlägga arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och, i den mån det är möjligt, analysera arbetets effekter,
- sammanställa den kunskap som finns, och som kan användas inom skolan, om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och om hur dessa fenomen kan bemötas med beaktande av de krav på vetenskaplighet som ställs på undervisningen i skolan, och
- utreda behovet av ett samlat ansvar för det offentligt understödda arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och, om det finns behov av det, lämna förslag till hur arbetet kan organiseras.
Några reaktioner och kommentarer: SvD, SvD II, SR, GP, Axess.
Utredningen ska var klar i oktober 2012.
Relaterat tips. FORES har gett ut en ny version av policyrapporten ”Lokal bekämpning av främlingsfientlighet”.
fredag 13 maj 2011
Arbetslösheten i Norge sjunker
Jag blir alltid avundsjuk när jag ser arbetslösheten i Norge. Mellan februari 2010 och februari 2011 sjönk den ytterligare: För inrikes födda från 2,5 till 2,3 procent och för utrikes födda från 7,8 till 7,7 procent. Under samma period var arbetslösheten i Sverige 8,3 procent.
För de utrikes födda sjönk arbetslösheten mest för personer från EU-länder. Arbetslösheten minskade för män och ökade för kvinnor. I februari 2011 var arbetslösheten bland olika ländergrupper (procent):
Totalt: 3
Inrikes födda: 2,3
Utrikes födda: 7,8
Norden: 3
Västeuropa: 3,7
EU-länder i Östeuropa: 10,2
Övriga Östeuropa: 7,5
Nordamerika och Oceanien: 3,2
Asien: 8,8
Afrika: 13,4
Syd- och Mellanamerika: 7,8
För de utrikes födda sjönk arbetslösheten mest för personer från EU-länder. Arbetslösheten minskade för män och ökade för kvinnor. I februari 2011 var arbetslösheten bland olika ländergrupper (procent):
Totalt: 3
Inrikes födda: 2,3
Utrikes födda: 7,8
Norden: 3
Västeuropa: 3,7
EU-länder i Östeuropa: 10,2
Övriga Östeuropa: 7,5
Nordamerika och Oceanien: 3,2
Asien: 8,8
Afrika: 13,4
Syd- och Mellanamerika: 7,8
torsdag 12 maj 2011
Avhandling om invandrares situation på den svenska arbetsmarknaden
Avhandlingen “Internal Migration, Labour Market Integration, and Job Displacement: An Ethnic Perspective” lades fram på Linnéuniversitetet den 3 maj. Nuförtiden brukar det gå att hämta hem nya avhandlingar elektroniskt, men tyvärr verkar inte Maria Mikkonens nya avhandling finnas tillgänglig som pdf. Nyfikna får hålla tillgodo med pressmeddelandet, köpa ett exemplar eller beställa den via bibliotek.
I en ny avhandling från Linnéuniversitetet visar nationalekonomen Maria Mikkonen hur nyanlända invandrares flyttningsmönster påverkar deras situation på arbetsmarknaden. Genom att undersöka faktorer som invandrares sysselsättningsgrad i olika kommuner, benägenhet att flytta och hur invandrare, i jämförelse med svenskfödda, påverkas av en uppsägning bidrar Mikkonens forskning till ny kunskap om invandrares förankring på arbetsmarknaden och hur integrationen av utrikes födda kan förbättras.
I en ny avhandling från Linnéuniversitetet visar nationalekonomen Maria Mikkonen hur nyanlända invandrares flyttningsmönster påverkar deras situation på arbetsmarknaden. Genom att undersöka faktorer som invandrares sysselsättningsgrad i olika kommuner, benägenhet att flytta och hur invandrare, i jämförelse med svenskfödda, påverkas av en uppsägning bidrar Mikkonens forskning till ny kunskap om invandrares förankring på arbetsmarknaden och hur integrationen av utrikes födda kan förbättras.
onsdag 11 maj 2011
Norsk statlig utredning om migration och välfärdsstaten
Den 10 maj presenterade Velferd- og migrasjonsutvalget sin 500 sidor tjocka utredning Velferd og migrasjon: Den norske modellens framtid (NOU 2011: 07). Utredningens uppdrag var att analysera välfärdens ekonomiska bärkraft i ljuset av en ökad in- och utvandring. Områden som särskilt analyseras är migrationspolitik, integrations- och arbetsmarknadspolitik och generell välfärdspolitik.
Den norska utredningen är inte helt olikt den utredning om cirkulär migration som den svenska regeringen tillsatte. Men medan den svenska utredningen handlade om att underlätta cirkulär migration menar den norska att cirkulär migration hotar den norska välfärdsmodellen. Ett exempel: Den svenska utredningen föreslår ökade möjligheter att ta med sig välfärdsförmåner utomlands medan den norska utredningen oroas av att allt mer offentliga utbetalningar går till personer som bor utomlands.
Det denne utredningen klart viser, er at det er sider ved selve utformingen av den norske velferdsmodellen som gjør den sårbar overfor økende internasjonal mobilitet. Norge står overfor en spenning : Innretningen på modellen gjør landet spesielt attraktivt for den typen innvandring som er mest utfordrende for grunnstrukturen i modellen.
På presskonferensen sammanfattade utredaren Grethe Brochmann de tre största utmaningarna:
* Den låga förvärvsfrekvensen bland invandrare, särskilt bland utomeuropeiska invandrare.
* Att invandrare lämnar arbetslivet tidigare än andra.
* Trenden att att större välfärdsutbetalningar sker till personer som bor utomlands.
När det gäller migrationspolitik menar utredningen att Norge inte kan göra så mycket beroende på att landet vill värna internationella konventioner och EU-samarbetet. De förespråkar dock ett stramt regelverk för anhöriginvandring med självförsörjning som krav. Annat som föreslås är en förändring av socialförsäkringssystemet för att motverka övergång till bidrag, att en del bidrag, t.ex. barntillägg, dras in och ersätts med tjänster, stimulanser till arbetsgivare för att anställa personer med svag anknytning på arbetsmarknaden och att man generellt sett ökar kraven på aktivering för de arbetslösa.
Fortsätter dagens utveckling kan det, enligt utredningen, kosta den norska staten många miljarder per år. En jämförelse som görs är att utgifterna, om inget görs, kan äta upp de besparingar som gjordes genom landets pensionsreform (uppemot 60 miljarder per år). Utredningen har bland annat fått den norska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv, Næringslivets Hovedorganisasjon, att reagera:
- Mye tyder på at innvandringen til Norge ikke er bærekraftig på sikt, sier Svein Oppegaard i NHO til Finansavisen.
Oppegaard er direktør for arbeidslivspolitikk i NHO og medlem av NHOs ledergruppe.
- Forskning viser at mange innvandrere bare arbeider noen år før de går over på en eller annen form for trygd. Høy yrkesdeltakelse er avgjørende for velferdsstaten. Når vi ser en sterk befolkningsøkning på grunn av innvandring, sier det seg selv at dette ikke kan fortsette.
Kjell Storesletten, professor ved Økonomisk institutt ved Universitetet i Oslo, sier følgende om innvandringens økonomiske konsekvenser:
- Innvandrere som ikke kommer i jobb, er ikke god butikk for Norge. Jeg har sett på Sverige, og der fant jeg at det var de ikke-vestlige innvandrerne uten utdannelse som ikke kom i jobb. Jeg tror det samme gjelder i Norge, sier Storesletten til Finansavisen.
- Vi har en utvikling som reiser noen store spørsmål om innvandring, bærekraft, velferdsordninger og arbeidsdeltakelse. Det er på høy tid at vi begynner å snakke om dette, sier NHO-direktøren.
Den norska utredningen är inte helt olikt den utredning om cirkulär migration som den svenska regeringen tillsatte. Men medan den svenska utredningen handlade om att underlätta cirkulär migration menar den norska att cirkulär migration hotar den norska välfärdsmodellen. Ett exempel: Den svenska utredningen föreslår ökade möjligheter att ta med sig välfärdsförmåner utomlands medan den norska utredningen oroas av att allt mer offentliga utbetalningar går till personer som bor utomlands.
Det denne utredningen klart viser, er at det er sider ved selve utformingen av den norske velferdsmodellen som gjør den sårbar overfor økende internasjonal mobilitet. Norge står overfor en spenning : Innretningen på modellen gjør landet spesielt attraktivt for den typen innvandring som er mest utfordrende for grunnstrukturen i modellen.
På presskonferensen sammanfattade utredaren Grethe Brochmann de tre största utmaningarna:
* Den låga förvärvsfrekvensen bland invandrare, särskilt bland utomeuropeiska invandrare.
* Att invandrare lämnar arbetslivet tidigare än andra.
* Trenden att att större välfärdsutbetalningar sker till personer som bor utomlands.
När det gäller migrationspolitik menar utredningen att Norge inte kan göra så mycket beroende på att landet vill värna internationella konventioner och EU-samarbetet. De förespråkar dock ett stramt regelverk för anhöriginvandring med självförsörjning som krav. Annat som föreslås är en förändring av socialförsäkringssystemet för att motverka övergång till bidrag, att en del bidrag, t.ex. barntillägg, dras in och ersätts med tjänster, stimulanser till arbetsgivare för att anställa personer med svag anknytning på arbetsmarknaden och att man generellt sett ökar kraven på aktivering för de arbetslösa.
Fortsätter dagens utveckling kan det, enligt utredningen, kosta den norska staten många miljarder per år. En jämförelse som görs är att utgifterna, om inget görs, kan äta upp de besparingar som gjordes genom landets pensionsreform (uppemot 60 miljarder per år). Utredningen har bland annat fått den norska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv, Næringslivets Hovedorganisasjon, att reagera:
- Mye tyder på at innvandringen til Norge ikke er bærekraftig på sikt, sier Svein Oppegaard i NHO til Finansavisen.
Oppegaard er direktør for arbeidslivspolitikk i NHO og medlem av NHOs ledergruppe.
- Forskning viser at mange innvandrere bare arbeider noen år før de går over på en eller annen form for trygd. Høy yrkesdeltakelse er avgjørende for velferdsstaten. Når vi ser en sterk befolkningsøkning på grunn av innvandring, sier det seg selv at dette ikke kan fortsette.
Kjell Storesletten, professor ved Økonomisk institutt ved Universitetet i Oslo, sier følgende om innvandringens økonomiske konsekvenser:
- Innvandrere som ikke kommer i jobb, er ikke god butikk for Norge. Jeg har sett på Sverige, og der fant jeg at det var de ikke-vestlige innvandrerne uten utdannelse som ikke kom i jobb. Jeg tror det samme gjelder i Norge, sier Storesletten til Finansavisen.
- Vi har en utvikling som reiser noen store spørsmål om innvandring, bærekraft, velferdsordninger og arbeidsdeltakelse. Det er på høy tid at vi begynner å snakke om dette, sier NHO-direktøren.
tisdag 10 maj 2011
Integrationsprocessen tar flera generationer
Det är nyttigt att då och då påminnas sig om hur integrationsfrågan diskuteras och hanteras i USA. Tomás R. Jiménez, 2011, Immigrants in the United States: How Well Are They Integrating into Society? från Migration Policy Institute är en välskriven rapport för den som vill orientera sig i amerikansk integrationspolitik. Där beskriver författaren hur den nuvarande "fjärde vågen" av invandring till USA integrerar sig.
Precis som mycket annan amerikansk litteratur konstaterar Jiménez att integrationsprocessen tar mer än en generation. Barn till invandrare tenderar att klara sig bättre än föräldrarna och den "tredje generationens invandrare" har kommit ikapp när det gäller språkkunskaper.
Hispanics klarar sig sämre än andra invandrargrupper. Även om efterkommande generationer gör framsteg har även tredje- och senare generationer inte kommit ikapp andra grupper.
Trots det anser Jiménez att integrationen fungerar väl. Och detta utan någon integrationspolitik att tala om. De enda invandrare som får stöd är flyktingar och det under en kort period. Andra invandrare har t.ex. inte rätt till federala välfärdsprogram.
Så här beskrivs rapporten på MPI:s hemsida.
Even though immigration is intertwined with the history of the United States, fears about immigrants' ability to integrate remain an area of concern. Yet an examination of immigrants’ integration across five major indicators – language proficiency, socioeconomic attainment, political participation, residential locale, and social interaction with host communities – shows they are integrating reasonably well. Remarkably, the process has unfolded almost entirely without policy intervention. The author examines the laissez faire policy approach to integration, raising concerns about how the state of public education and size of the US unauthorized population may remain powerful barriers to immigrants' full social, economic, and political integration.
Precis som mycket annan amerikansk litteratur konstaterar Jiménez att integrationsprocessen tar mer än en generation. Barn till invandrare tenderar att klara sig bättre än föräldrarna och den "tredje generationens invandrare" har kommit ikapp när det gäller språkkunskaper.
Hispanics klarar sig sämre än andra invandrargrupper. Även om efterkommande generationer gör framsteg har även tredje- och senare generationer inte kommit ikapp andra grupper.
Trots det anser Jiménez att integrationen fungerar väl. Och detta utan någon integrationspolitik att tala om. De enda invandrare som får stöd är flyktingar och det under en kort period. Andra invandrare har t.ex. inte rätt till federala välfärdsprogram.
Så här beskrivs rapporten på MPI:s hemsida.
Even though immigration is intertwined with the history of the United States, fears about immigrants' ability to integrate remain an area of concern. Yet an examination of immigrants’ integration across five major indicators – language proficiency, socioeconomic attainment, political participation, residential locale, and social interaction with host communities – shows they are integrating reasonably well. Remarkably, the process has unfolded almost entirely without policy intervention. The author examines the laissez faire policy approach to integration, raising concerns about how the state of public education and size of the US unauthorized population may remain powerful barriers to immigrants' full social, economic, and political integration.
måndag 9 maj 2011
Lästips VII
Beskrivning av asylsökande och flyktingar i USA under 2010
Daniel C. Martin, Refugees and Asylees: 2010, DHS Annual Flow Report, May 2011
Antologi om barn med utländsk bakgrund i USA
Immigrant Children, The Future of Children, Vol. 21, No. 1, Spring 2011
Finns det ett samband mellan invandring och innovationer?
Ceren Ozgen, Peter Nijkamp, Jacques Poot, 2011, Immigration and Innovation in European Regions
David C. Maré, Richard Fabling, Steven Stillman, 2011, Immigration and Innovation
Social sammanhållning i Europa
Didier Ruedin and Gianni D’Amato, 2011, Social Cohesion Challenges in Europe, European University Institute
Invandring och kriminalitet i Sverige
Amber L. Beckley, 2011, Correlates of War? Immigrant Offending in Stockholm, Sweden
Daniel C. Martin, Refugees and Asylees: 2010, DHS Annual Flow Report, May 2011
Antologi om barn med utländsk bakgrund i USA
Immigrant Children, The Future of Children, Vol. 21, No. 1, Spring 2011
Finns det ett samband mellan invandring och innovationer?
Ceren Ozgen, Peter Nijkamp, Jacques Poot, 2011, Immigration and Innovation in European Regions
David C. Maré, Richard Fabling, Steven Stillman, 2011, Immigration and Innovation
Social sammanhållning i Europa
Didier Ruedin and Gianni D’Amato, 2011, Social Cohesion Challenges in Europe, European University Institute
Invandring och kriminalitet i Sverige
Amber L. Beckley, 2011, Correlates of War? Immigrant Offending in Stockholm, Sweden
fredag 6 maj 2011
Sysselsättning 2005-2010
Jag jobbar på boken som aldrig blir en bok och tillverkar olika tabeller och diagram. Av SCB:s arbetskraftsundersökningar har jag sammanställt hur det ser ut på arbetsmarknaden från april 2005 till november 2010. Det verkar som att svensk arbetsmarknad har fastnat i en situation med stora strukturella skillnader mellan inrikes och utrikes födda med en sysselsättningen för utrikes födda på omkring 70 procent för män och 60 för kvinnor. Det är en nivå som är betydligt lägre än under 80-talet då sysselsättningsgraden var över 75 procent för utrikes födda. I april 2005 var knappt 78 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år sysselsatta. I november 2010 hade andelen ökat något till drygt 79 procent. Skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda har blivit större under perioden, från 16 till 18 procentenheter, vilket framförallt beror på en svagt sjunkande sysselsättning för utrikes födda kvinnor.
torsdag 5 maj 2011
Jusek om invandrade akademiker
Jusek har undersökt hur det går för invandrade akademiker på arbetsmarknaden.
Invandrarakademiker som tar okvalificerade jobb har svårt att senare få ett arbete som motsvarar deras utbildningar. Det visar den undersökning som Jusek har låtit SCB göra.
- Risken för inlåsning är stor men med insatser är det många som får jobb de är utbildade för, säger Josefin Claesson, projektledare på Jusek.
Jag lyckas inte öppna pdf-dokumentet, men några av resultaten går att läsa på Sveriges Radions hemsida.
* Cirka 50 % har "fel" jobb, mot 15 % bland de infödda, en tredjedel saknade helt jobb
* I snitt får nästan varannan ett kvalificerat jobb inom ett år, en fjärdedel får det efter minst 4 år
* Svårast att få rätt jobb har flyktingar. Lättast har EU- och EES-medborgare.
* Av dem som validerat sina betyg har 56 % "rätt" jobb, av dem som inte validerat har bara 37% rätt jobb
* Systemvetarna är de som oftast får jobb, 81 %, de jobbar oftast på engelska
* Juristerna lyckas sämst, bara 47 % har jobb i yrket
Invandrarakademiker som tar okvalificerade jobb har svårt att senare få ett arbete som motsvarar deras utbildningar. Det visar den undersökning som Jusek har låtit SCB göra.
- Risken för inlåsning är stor men med insatser är det många som får jobb de är utbildade för, säger Josefin Claesson, projektledare på Jusek.
Jag lyckas inte öppna pdf-dokumentet, men några av resultaten går att läsa på Sveriges Radions hemsida.
* Cirka 50 % har "fel" jobb, mot 15 % bland de infödda, en tredjedel saknade helt jobb
* I snitt får nästan varannan ett kvalificerat jobb inom ett år, en fjärdedel får det efter minst 4 år
* Svårast att få rätt jobb har flyktingar. Lättast har EU- och EES-medborgare.
* Av dem som validerat sina betyg har 56 % "rätt" jobb, av dem som inte validerat har bara 37% rätt jobb
* Systemvetarna är de som oftast får jobb, 81 %, de jobbar oftast på engelska
* Juristerna lyckas sämst, bara 47 % har jobb i yrket
måndag 2 maj 2011
Studie av synnerligen ömmande omständigheter
Hovrättsrådet Eva Lönqvists kartläggning (Ds 2011:14 Synnerligen ömmande omständigheter och verkställighetshinder - en kartläggning av tillämpningen) av hur undantagsbestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter tillämpats inom asylprövningen överlämnades idag migrationsministern.
- Det är för tidigt att i dag säga vilka slutsatser som ska dras av denna omfattande rapport men efter vad jag redan har förstått har bestämmelsen tillämpats på det sätt lagstiftaren avsett. Kartläggningen ger heller inte stöd för att någon kategori asylsökande hamnat utanför tillämpningsområdet. Det är förstås mycket glädjande, säger Tobias Billström.
Läs mer i DN.
- Det är för tidigt att i dag säga vilka slutsatser som ska dras av denna omfattande rapport men efter vad jag redan har förstått har bestämmelsen tillämpats på det sätt lagstiftaren avsett. Kartläggningen ger heller inte stöd för att någon kategori asylsökande hamnat utanför tillämpningsområdet. Det är förstås mycket glädjande, säger Tobias Billström.
Läs mer i DN.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)