Ofta får man intrycket att flyktingar och humanitära invandrare klarar sig exceptionellt dåligt i Sverige. Men skillnaden mellan Sverige och andra länder är inte så stor. Det gäller att inse att flyktingar flyttar från en svår situation och inte först och främst för att bli framgångsrik i ett nytt land. Som OECD flera gånger har påpekat klarar sig humanitära invandrare sämre på arbetsmarknaden än andra invandrare med likvärdigt humankapital.
I Australien har de genomfört en stor undersökning om humanitära invandrares integration: Settlement Outcomes of New Arrivals. Undersökningen visar att 31 procent av de humanitära invandrarna med en vistelsetid mellan 1-5 år hade arbete, en nivå som inte skiljer sig nämnvärt från i Sverige. Motsvarande siffra för familjeinvandrare är 50 procent och bland ekonomiska invandrare/arbetskraftsinvandrare 84 procent. För humanitära invandrare från länder som Afghanistan och Irak är sysselsättningen omkring 10 procent. Humanitära invandrare med jobb arbetar ofta inom enklare arbeten med låg lön och har sämre hälsa.
Läs också The Telegraph.
Visar inlägg med etikett flyktingar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett flyktingar. Visa alla inlägg
torsdag 19 maj 2011
måndag 9 maj 2011
Lästips VII
Beskrivning av asylsökande och flyktingar i USA under 2010
Daniel C. Martin, Refugees and Asylees: 2010, DHS Annual Flow Report, May 2011
Antologi om barn med utländsk bakgrund i USA
Immigrant Children, The Future of Children, Vol. 21, No. 1, Spring 2011
Finns det ett samband mellan invandring och innovationer?
Ceren Ozgen, Peter Nijkamp, Jacques Poot, 2011, Immigration and Innovation in European Regions
David C. Maré, Richard Fabling, Steven Stillman, 2011, Immigration and Innovation
Social sammanhållning i Europa
Didier Ruedin and Gianni D’Amato, 2011, Social Cohesion Challenges in Europe, European University Institute
Invandring och kriminalitet i Sverige
Amber L. Beckley, 2011, Correlates of War? Immigrant Offending in Stockholm, Sweden
Daniel C. Martin, Refugees and Asylees: 2010, DHS Annual Flow Report, May 2011
Antologi om barn med utländsk bakgrund i USA
Immigrant Children, The Future of Children, Vol. 21, No. 1, Spring 2011
Finns det ett samband mellan invandring och innovationer?
Ceren Ozgen, Peter Nijkamp, Jacques Poot, 2011, Immigration and Innovation in European Regions
David C. Maré, Richard Fabling, Steven Stillman, 2011, Immigration and Innovation
Social sammanhållning i Europa
Didier Ruedin and Gianni D’Amato, 2011, Social Cohesion Challenges in Europe, European University Institute
Invandring och kriminalitet i Sverige
Amber L. Beckley, 2011, Correlates of War? Immigrant Offending in Stockholm, Sweden
onsdag 13 april 2011
Det tar fem år för flyktingar att få arbete i Norge
Efter att ha tittat på sysselsättningen för utrikes födda kvinnor i Norge ville jag fördjupa mig i ämnet. I Sverige hör vi ofta att det tar sju år att skaffa ett arbete för en person som fått asyl (inklusive deras anhöriga). Vad som egentligen menas är mediantiden, dvs. antalet år innan 50 procent av en "flyktingkohort" är sysselsatta. Jag tycker att andelen som har arbete efter tre år i landet är ett bättre mått. I Sverige brukar det röra sig om omkring 30-35 procent. Hur går det egentligen för de som får asyl i Norge? Det var faktiskt lättare att ta reda på än vad jag trodde eftersom det finns flera särskilda uppföljningar av den gruppen invandrare i Norge.
Den senaste uppföljningen är från januari 2011 och följer upp gruppens arbetsmarknadsetablering till och med fjärde kvartalet 2009. Den senaste statistiken visar att det tar fem år innan en flyktingkohort uppnår 50 procents sysselsättning, dvs. en mediantid på fem år. Ett år tidigare var mediantiden 4 år. Ser vi på den andra måttet var 38,4 procent sysselsatta efter tre år. Det är en rejäl försämring jämfört med 2008 då 49,5 procents var sysselsatta efter tre år.
Mediantiden för humanitära invandrare att få ett arbete är alltså 2-3 år kortare och andelen som har arbete efter tre år omkring 10 procentenheter högre i Norge än i Sverige. Det är inte så konstigt då arbetslösheten i Norge länge varit betydligt lägre än i Sverige. Om etableringsreformen når upp till resultaten i Norge får den anses vara en succé.
Den senaste uppföljningen är från januari 2011 och följer upp gruppens arbetsmarknadsetablering till och med fjärde kvartalet 2009. Den senaste statistiken visar att det tar fem år innan en flyktingkohort uppnår 50 procents sysselsättning, dvs. en mediantid på fem år. Ett år tidigare var mediantiden 4 år. Ser vi på den andra måttet var 38,4 procent sysselsatta efter tre år. Det är en rejäl försämring jämfört med 2008 då 49,5 procents var sysselsatta efter tre år.
Mediantiden för humanitära invandrare att få ett arbete är alltså 2-3 år kortare och andelen som har arbete efter tre år omkring 10 procentenheter högre i Norge än i Sverige. Det är inte så konstigt då arbetslösheten i Norge länge varit betydligt lägre än i Sverige. Om etableringsreformen når upp till resultaten i Norge får den anses vara en succé.
fredag 9 april 2010
Flyktingreform i Kanada
Regeringen i Kanada har beslutat om att reformera flyktingpolitiken. I dag tar det i genomsnitt 19 månader innan en asylansökan kommer upp till prövning och upp till fyra och ett halvt år innan personer som fått avslag på asylansökan kan utvisas.
Legislation to improve Canada’s asylum system, deliver quicker decisions on asylum claims and provide faster protection to those in need was introduced today by Citizenship, Immigration and Multiculturalism Minister Jason Kenney.
“This balanced reform would both increase support for refugees in need of protection and discourage many of the unfounded asylum claims that burden our system,” said Minister Kenney. “These changes would result in faster protection for those who need our help and quicker removals of those who do not.”
Läs minister Jason Kenneys tal om reformen samt kommentarer om reformen i The Gazette * 2, CBC News och CTV Montreal.
Legislation to improve Canada’s asylum system, deliver quicker decisions on asylum claims and provide faster protection to those in need was introduced today by Citizenship, Immigration and Multiculturalism Minister Jason Kenney.
“This balanced reform would both increase support for refugees in need of protection and discourage many of the unfounded asylum claims that burden our system,” said Minister Kenney. “These changes would result in faster protection for those who need our help and quicker removals of those who do not.”
Läs minister Jason Kenneys tal om reformen samt kommentarer om reformen i The Gazette * 2, CBC News och CTV Montreal.
onsdag 16 september 2009
Segregationens negativa och positiva effekter
IFAU levererar nästan alltid korta men kärnfulla rapporter. Kvantitativa studier med resultaten i fokus. Rapporten Bostadssegregationens effekter på flyktingbarns skolresultat av Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Hans Grönqvist och Olof Åslund är inget undantag.
Rapporten visar att en hög andel utrikes födda verkar påverka skolresultaten negativt. Men samtidigt påverkas grundskolebetygen positivt om det finns landsmän med hög utbildning i närheten. Ju fler vuxna i den egna gruppen som är högutbildade, desto högre blir barnens betyg. Effekten är större för pojkar och bland barn till lågutbildade. Mönstret stämmer väl med tidigare studier som visar att resurserna hos personer i närområdet påverkar individen.
Men vi får inte glömma att, vilket författarna påpekar i rapportens sista stycke, dessa effekter av etnicitet och utbildningsnivån i den omgivande befolknignen är betydligt mindre än t.ex. skillnaderna som finns mellan utrikes och inrikes födda, pojkar och flickor, barn till hög- och lågutbildade och mellan kommuner och skolor.
Rapporten visar att en hög andel utrikes födda verkar påverka skolresultaten negativt. Men samtidigt påverkas grundskolebetygen positivt om det finns landsmän med hög utbildning i närheten. Ju fler vuxna i den egna gruppen som är högutbildade, desto högre blir barnens betyg. Effekten är större för pojkar och bland barn till lågutbildade. Mönstret stämmer väl med tidigare studier som visar att resurserna hos personer i närområdet påverkar individen.
Men vi får inte glömma att, vilket författarna påpekar i rapportens sista stycke, dessa effekter av etnicitet och utbildningsnivån i den omgivande befolknignen är betydligt mindre än t.ex. skillnaderna som finns mellan utrikes och inrikes födda, pojkar och flickor, barn till hög- och lågutbildade och mellan kommuner och skolor.
torsdag 11 juni 2009
Nya uppgifter om ekonomiskt bistånd till flyktingar
Socialstyrelsen har publicerat sin rapport om utbetalningar av ekonomiskt bistånd första kvartalet 2009.
Till flyktingar* har under det första kvartalet 2009 betalats ut 544 miljoner
kronor i ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning, vilket är oförändrat jämfört med motsvarande kvartal år 2008. Lägsta utbetalningen under den senaste femårsperioden var under tredje kvartalet 2005 då 250 miljoner kronor betalades ut. Under denna period har beloppen varierat mellan 250–544 miljoner kronor.
* Med flykting avses utlänning som fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. En person som har fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av skyddsbehov, räknas i statistiken som flykting från och med det år hon/han har fått uppehållstillstånd samt ytterligare tre kalenderår.
Till Socialstyrelsens pressmeddelande, och rapporten kan hämtas här. Dessutom finns årsstatistiken för 2008 här.
Till flyktingar* har under det första kvartalet 2009 betalats ut 544 miljoner
kronor i ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning, vilket är oförändrat jämfört med motsvarande kvartal år 2008. Lägsta utbetalningen under den senaste femårsperioden var under tredje kvartalet 2005 då 250 miljoner kronor betalades ut. Under denna period har beloppen varierat mellan 250–544 miljoner kronor.
* Med flykting avses utlänning som fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. En person som har fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av skyddsbehov, räknas i statistiken som flykting från och med det år hon/han har fått uppehållstillstånd samt ytterligare tre kalenderår.
Till Socialstyrelsens pressmeddelande, och rapporten kan hämtas här. Dessutom finns årsstatistiken för 2008 här.
måndag 6 oktober 2008
Socialdemokraterna år 1984: Flyktingar - om vi har råd!
Jag håller på att läsa igenom gamla riksdagsbeslut som har med asylsökandes möjlighet till eget boende samt vidarebosatta kvotflyktingar att göra. Jag blev lite överraskad när jag läste proposition 1983/84:114 Om invandrings och flyktingpolitiken. Där beslutar den socialdemokratiska regeringen om en flyktingpolitik som nästan helt och hållet bestäms av arbetsmarknadsläget. De blandar alltså samman argument om asyl och ekonomin/arbetsmarknadens behov som idag ter sig omöjliga att göra:
Spontaninvandringen av personer med flyktingliknande skäl eller andra politisk-humanitära skäl föreslås ... i fortsättningen i stort anpassas till sysselsättningsläget, statens och kommunernas resurser samt landets politik i övrigt. Kommittén understryker att antalet kvotflyktingar och storleken av den individuella invandringen av icke-flyktingar som åberopar politiska skäl i stort bör vara beroende av sysselsättningsläget samt statens och kommunernas tillgängliga resurser. (sid.20)
Med hänsyn till det växande invandringstrycket är det emellertid enligt kommittén nödvändigt för att de invandrarpolitiska målen (prop. 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken) skall uppnås, att invandringen av personer som åberopar flyktinglikande eller andra politisk-humanitära skäl fortlöpande anpassas till våra resurser.
AMS framhåller i detta sammanhang att flyktingar med en helt annan kulturell bakgrund än vår har stora svårigheter att finna arbete och anpassa sig på arbetsmarknaden. Det är numera mycket svårt att arbetsplacera flyktingar direkt efter vistelsen på mottagningsförläggningen. AMS måsle därför kunna på ett okonventionellt sätt kombinera de olika arbetsmarknadspolitiska hjälpmedlen för att nå resultat. (sid.21)
Så kunde det gå till på Olof Palmes tid, på 80-talet när jag var ung!
Spontaninvandringen av personer med flyktingliknande skäl eller andra politisk-humanitära skäl föreslås ... i fortsättningen i stort anpassas till sysselsättningsläget, statens och kommunernas resurser samt landets politik i övrigt. Kommittén understryker att antalet kvotflyktingar och storleken av den individuella invandringen av icke-flyktingar som åberopar politiska skäl i stort bör vara beroende av sysselsättningsläget samt statens och kommunernas tillgängliga resurser. (sid.20)
Med hänsyn till det växande invandringstrycket är det emellertid enligt kommittén nödvändigt för att de invandrarpolitiska målen (prop. 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken) skall uppnås, att invandringen av personer som åberopar flyktinglikande eller andra politisk-humanitära skäl fortlöpande anpassas till våra resurser.
AMS framhåller i detta sammanhang att flyktingar med en helt annan kulturell bakgrund än vår har stora svårigheter att finna arbete och anpassa sig på arbetsmarknaden. Det är numera mycket svårt att arbetsplacera flyktingar direkt efter vistelsen på mottagningsförläggningen. AMS måsle därför kunna på ett okonventionellt sätt kombinera de olika arbetsmarknadspolitiska hjälpmedlen för att nå resultat. (sid.21)
Så kunde det gå till på Olof Palmes tid, på 80-talet när jag var ung!
måndag 30 juni 2008
Ny sysselsättningsstatistik efter utbildningsnivå och födelseland
Statistiska Centralbyrån har nyss redovisat Befolkningens utbildning och sysselsättning för år 2006. Här hittar vi också uppgifter på sysselsättning efter invandrares födelseland.
SCB sammanfattar:
Utrikes födda förvärvsarbetar i klart mindre utsträckning än svenskfödda. Totalt förvärvsarbetade 83 procent av de svenskfödda och 58 procent av de utrikes födda i åldern 25–64 år. Skillnaden kvarstår även om hänsyn tas till utbildningsnivån. Av de utrikes födda med lång eftergymnasial utbildning i åldern 25–64 år förvärvsarbetade 68 procent. Bland svenskfödda med motsvarande utbildningsnivå förvärvsarbetade 90 procent.
Två tredjedelar av flyktingarna jobbar inte
För vissa födelseländer är sysselsättningen katastrofalt låg. Av de över 51 000 personer mellan 25-64 år som invandrat från Irak hade bara 36 procent arbete år 2006. För de 11 000 personer födda i Somalia är motsvarande andel 29 procent. För Afghanistan är andelen 33 procent. Två tredjedelar av de stora invandringsgrupperna som kommer som flyktingar till Sverige är alltså arbetslösa. Kanske allra mest överraskande är att bara 24 procent av dem som invandrat från Serbien Montenegro är sysselsatta (och enbart 14 procent av kvinnorna).
Tyvärr innebär dagens flyktinginvandring bara en import av arbetslöshet.
SCB sammanfattar:
Utrikes födda förvärvsarbetar i klart mindre utsträckning än svenskfödda. Totalt förvärvsarbetade 83 procent av de svenskfödda och 58 procent av de utrikes födda i åldern 25–64 år. Skillnaden kvarstår även om hänsyn tas till utbildningsnivån. Av de utrikes födda med lång eftergymnasial utbildning i åldern 25–64 år förvärvsarbetade 68 procent. Bland svenskfödda med motsvarande utbildningsnivå förvärvsarbetade 90 procent.
Två tredjedelar av flyktingarna jobbar inte
För vissa födelseländer är sysselsättningen katastrofalt låg. Av de över 51 000 personer mellan 25-64 år som invandrat från Irak hade bara 36 procent arbete år 2006. För de 11 000 personer födda i Somalia är motsvarande andel 29 procent. För Afghanistan är andelen 33 procent. Två tredjedelar av de stora invandringsgrupperna som kommer som flyktingar till Sverige är alltså arbetslösa. Kanske allra mest överraskande är att bara 24 procent av dem som invandrat från Serbien Montenegro är sysselsatta (och enbart 14 procent av kvinnorna).
Tyvärr innebär dagens flyktinginvandring bara en import av arbetslöshet.
tisdag 3 juni 2008
Alla vägar leder till Sverige
Washington Times skriver om hur irakier smugglas till Sverige.
The refugee at the bar in Rinkeby and two of his friends spoke to The Washington Times. All declined to have their names published for fear of attracting unwanted official attention.
But all three willingly discussed the illicit travels by air, land and sea that brought them to Sweden. They all started in Syria, but took completely different routes.
Rutt 1
The first man traveled first to Nigeria, where a man waiting in the airport's transit area put a falsified European visa in his passport, and he then boarded a flight to Amsterdam. The visa admitted him to the so-called Schengen zone, where passport-free travel is possible in 29 European countries.
It was on that flight that the man threw his passport into the toilet. He had to eliminate all evidence he was from Iraq so he could not be returned there. He adopted the new name of Rami.
To confuse the Dutch officers even more, he wandered in the transit area at the Amsterdam airport for two days so they could not identify the flight on which he had arrived. When he surrendered, the authorities detained him for more than a day without food, he said, and then sent him to a refugee-holding facility about three hours away.
"From there, another smuggler came to get me and drove me to Germany," and then on to Sweden
Rutt 2
The refugee's two friends are a few years younger, though all three are in their 20s. One of them flew from Syria to Malaysia, and then on to Hungary, where he got a fake Swedish passport.
Rutt 3
The other was the most adventurous of the three; he made his way to Turkey and swam about 400 yards to a Greek island. It took him a month to obtain a fake Swedish passport, after which he flew to Denmark and took a train to Sweden.
Tänk att Sverige är så underbart att alla vägar leder hit.
The refugee at the bar in Rinkeby and two of his friends spoke to The Washington Times. All declined to have their names published for fear of attracting unwanted official attention.
But all three willingly discussed the illicit travels by air, land and sea that brought them to Sweden. They all started in Syria, but took completely different routes.
Rutt 1
The first man traveled first to Nigeria, where a man waiting in the airport's transit area put a falsified European visa in his passport, and he then boarded a flight to Amsterdam. The visa admitted him to the so-called Schengen zone, where passport-free travel is possible in 29 European countries.
It was on that flight that the man threw his passport into the toilet. He had to eliminate all evidence he was from Iraq so he could not be returned there. He adopted the new name of Rami.
To confuse the Dutch officers even more, he wandered in the transit area at the Amsterdam airport for two days so they could not identify the flight on which he had arrived. When he surrendered, the authorities detained him for more than a day without food, he said, and then sent him to a refugee-holding facility about three hours away.
"From there, another smuggler came to get me and drove me to Germany," and then on to Sweden
Rutt 2
The refugee's two friends are a few years younger, though all three are in their 20s. One of them flew from Syria to Malaysia, and then on to Hungary, where he got a fake Swedish passport.
Rutt 3
The other was the most adventurous of the three; he made his way to Turkey and swam about 400 yards to a Greek island. It took him a month to obtain a fake Swedish passport, after which he flew to Denmark and took a train to Sweden.
Tänk att Sverige är så underbart att alla vägar leder hit.
tisdag 25 mars 2008
Så smugglas irakier till Sverige
Rami Abdelrahman har, för den pigga tidningen The Local, varit i Jordanien och pratat med smugglare om hur irakier tar sig till Sverige. Smugglaren Jabber berättar att det blir allt svårare att ta sig till Europa beroende på konflikter och strängare gränskontroller. Men för personer med mycket pengar finns fortfarande möjligheten att ta sig till Europa. Målet är oftast Skandinavien, särskilt Sverige:
Flyktingarna "körs hela vägen till Turkiet, och därifrån tas de med båt till Grekland. I Grekland måste de vänta i flera dagar till dess att albanska båtar kommer och tar dem över havet till Italien. Från Italien körs de till Tyskland med bil, och sedan med lastbilar till Skandinavien."
Flyktingarna "körs hela vägen till Turkiet, och därifrån tas de med båt till Grekland. I Grekland måste de vänta i flera dagar till dess att albanska båtar kommer och tar dem över havet till Italien. Från Italien körs de till Tyskland med bil, och sedan med lastbilar till Skandinavien."
torsdag 20 mars 2008
Finns det en gräns för hur många flyktingar ett samhälle kan absorbera?
David Mberg skriver idag på debattsidan i Aftonbladet att det svenska samhället inte längre klarar av att absorbera fler flyktingar.
"Problemen med bristande integration, utanförskap och kriminalitet kan emellertid inte bara förklaras utifrån brister i den egna politiken och det svenska samhället.
Även om sambanden må vara komplicerade härrör problemen till viss del också från de enskilda invandrade individerna och grupperna själva – t.ex. genom den enskilda och kollektiva smärta de bär med sig och vilka levnadsmönster detta resulterar i."
"En av utgångspunkterna i detta debattinlägg är att ett samhälle är summan av dess individer. Utan en ansvarstagande politik på detta område riskerar Sverige omfattande och växande framtida inre spänningar.
Sverige har gjort fantastiska insatser för stora grupper människor på flykt undan krig och förföljelse. Ett fortsatt stort mottagande av människor från krigsdrabbade länder – av vilka många av förklarliga skäl bär på stor smärta och i en del fall också har en väsentligt annorlunda syn på frågor som demokrati och jämställdhet, med mera – kan emellertid inte reservationslöst rättfärdigas i all evighet och i alla lägen."
"Problemen med bristande integration, utanförskap och kriminalitet kan emellertid inte bara förklaras utifrån brister i den egna politiken och det svenska samhället.
Även om sambanden må vara komplicerade härrör problemen till viss del också från de enskilda invandrade individerna och grupperna själva – t.ex. genom den enskilda och kollektiva smärta de bär med sig och vilka levnadsmönster detta resulterar i."
"En av utgångspunkterna i detta debattinlägg är att ett samhälle är summan av dess individer. Utan en ansvarstagande politik på detta område riskerar Sverige omfattande och växande framtida inre spänningar.
Sverige har gjort fantastiska insatser för stora grupper människor på flykt undan krig och förföljelse. Ett fortsatt stort mottagande av människor från krigsdrabbade länder – av vilka många av förklarliga skäl bär på stor smärta och i en del fall också har en väsentligt annorlunda syn på frågor som demokrati och jämställdhet, med mera – kan emellertid inte reservationslöst rättfärdigas i all evighet och i alla lägen."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)