Efter ett år av hårt arbete är nu regeringens proposition Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering - egenansvar med professionellt stöd överlämnad till Riksdagen för behandling. Få har en aning om hur mycket arbete det ligger bakom en sådan här produkt. Politiska önskemål möter verkligheten och myndigheter, kommuner, partier och departement ska jämkas ihop.
Några synpunkter på propositionen:
Svenska Dagbladet skrev en seriös ledare om reformen, men deras nyhetsrapportering var slarvig journalistik. Journalisten använde som utgångspunkt den rapport som SKL släppte samma dag. Det märkliga är att rapporten har använts som ett argument mot reformen, när det i själva verket är tvärtom. Det som SKL visar är detsamma som beskrivs i propositionens bakgrundstext, dvs. att Arbetsförmedlingen varit för lite delaktig i nyanländas introduktion. Därför bör alla nyanlända falla under Arbetsförmedlingens ansvar och därför lagfästs nu för första gången nyanlända invandrares rätt till arbetsförberedande insatser. Att kritisera reformen utifrån att Arbetsförmedlingen inte gör tillräckligt idag är därför en märklig invändning. Borde inte journalister ens bläddra i den proposition de är tänkta att rapportera från?
Socialdemokraterna gör samma fel i sitt pressmeddelande. De välkomnar stora delar av förslagen, men kritiserar samtidigt vissa saker på felaktig grund. De skriver att många - inte minst kvinnor - lämnas utanför målgruppen. Det är olyckligt. En starkare arbetslinje måste i princip omfatta alla vuxna i arbetsför ålder, säger Luciano Astudillo.
Men det är inte sant. Arbetsförmedlingen ska enligt propositionen träffa alla nyanlända och det görs ingen skillnad på män och kvinnor i det avseendet. I själva verket syftar flera av reformens insatser till att ge just nyanlända utrikes födda kvinnor en starkare ställning, bland annat genom en individualiserad etableringsersättning.
Andra läsvärda kommentarer är Sydsvenskan, Göteborgsposten och en rejäl sågning i NT.
måndag 30 november 2009
onsdag 25 november 2009
Nya uppgifter om utrikes födda på arbetsmarknaden
SCB har redovisat utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2008. Bland det mest intressanta är att:
Bland de utrikes födda i åldern 16-64 var sysselsättningsgraden 64,4 procent. Motsvarande andelar bland männen och kvinnorna var 70,4 respektive 59,0 procent. I hela befolkningen i åldern 16-64 år var sysselsättningsgraden i genomsnitt 75,7 procent – 78,1 procent bland männen och 73,2 procent bland kvinnorna.
För de som har varit i Sverige i högst 4 år var sysselsättningsgraden 50,3 procent – 64,6 procent för männen och 36,6 procent för kvinnorna. Bland utrikes födda med en förgymnasial utbildning var 45,7 procent sysselsatta. Motsvarande andelar bland personer med gymnasial- och eftergymnasial utbildning var 69,1 respektive 76,9 procent.
Arbetslösheten var, oavsett kön, nästan dubbelt så hög bland de utrikes födda än i hela befolkningen.
Mönstret av de utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden framkommer allra tydligast när man ser på dem som står utanför arbetskraften. I hela befolkningen 16-64 år uppgick denna grupps andel till 19,3 procent. Av de utrikes födda var 26,7 procent ej i arbetskraften – 20,5 procent av männen och 32,4 procent av kvinnorna. Bland utrikes födda kvinnor med förgymnasial utbildning var hela 51,1 procent utanför arbetskraften.
De utrikes födda personerna ej i arbetskraften består av 27,9 procent studerande på heltid, 3,6 procent pensionärer, 43,9 procent sjuka och 24,7 procent övriga. Alltså var 114 000 personer, eller 11,7 procent av alla utrikes födda, utanför arbetskraften på grund av sjukdom.
SCB har också nyligen redovisat utvecklingen på stadsdelsnivå.
Bland de utrikes födda i åldern 16-64 var sysselsättningsgraden 64,4 procent. Motsvarande andelar bland männen och kvinnorna var 70,4 respektive 59,0 procent. I hela befolkningen i åldern 16-64 år var sysselsättningsgraden i genomsnitt 75,7 procent – 78,1 procent bland männen och 73,2 procent bland kvinnorna.
För de som har varit i Sverige i högst 4 år var sysselsättningsgraden 50,3 procent – 64,6 procent för männen och 36,6 procent för kvinnorna. Bland utrikes födda med en förgymnasial utbildning var 45,7 procent sysselsatta. Motsvarande andelar bland personer med gymnasial- och eftergymnasial utbildning var 69,1 respektive 76,9 procent.
Arbetslösheten var, oavsett kön, nästan dubbelt så hög bland de utrikes födda än i hela befolkningen.
Mönstret av de utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden framkommer allra tydligast när man ser på dem som står utanför arbetskraften. I hela befolkningen 16-64 år uppgick denna grupps andel till 19,3 procent. Av de utrikes födda var 26,7 procent ej i arbetskraften – 20,5 procent av männen och 32,4 procent av kvinnorna. Bland utrikes födda kvinnor med förgymnasial utbildning var hela 51,1 procent utanför arbetskraften.
De utrikes födda personerna ej i arbetskraften består av 27,9 procent studerande på heltid, 3,6 procent pensionärer, 43,9 procent sjuka och 24,7 procent övriga. Alltså var 114 000 personer, eller 11,7 procent av alla utrikes födda, utanför arbetskraften på grund av sjukdom.
SCB har också nyligen redovisat utvecklingen på stadsdelsnivå.
Etiketter:
arbetsmarknadsintegration,
statistik
tisdag 24 november 2009
Om ingenting egentligen
Jag har inte stött på någonting intressant att skriva om de senaste dagarna. Det går ju inte att ständigt påpeka att Expressens ledarsida inte har förmågan att skriva om integrationspolitik utan att dra in Sverigedemokraterna i diskussionen. Eller vikten av att läsa och lära av Lena Anderssons kloka synpunkter. För att inte tala om Newsmill där integrationsdebatten inte över huvud taget går att ta på allvar.
Men jobbat med integration har jag gjort. Idag var jag och på Tema Nyanlända och pratade om regeringens kommande proposition för nyanlända invandrare. Dessutom pågår förberedelser inför vår EU-konferens om integration som till min glädje hålls i Malmö.
Men jobbat med integration har jag gjort. Idag var jag och på Tema Nyanlända och pratade om regeringens kommande proposition för nyanlända invandrare. Dessutom pågår förberedelser inför vår EU-konferens om integration som till min glädje hålls i Malmö.
söndag 22 november 2009
Folkpartiets landsmöte: Nej till medborgarskapskurs för medborgarskap
Folkpartiets landsmöte sade idag nej till medborgarskapskurser för att bevilja medborgarskap. TT rapporterar:
- Det är klart att jag är besviken, jag ville ju att förslaget skulle gå igenom, säger integrationsminister Nyamko Sabuni.
Många av de talare som var kritiska mot obligatorisk medborgarkurs hänvisade till att Folkpartiet i valrörelsen riskerar att bli anklagat för att ge efter för Sverigedemokraterna.
- Jag tycker att det är dumt att koppla integrationspolitiken till Sverigedemokraterna, det är att tillskriva dem makt som de inte har, säger Nyamko Sabuni.
Förslaget presenterades redan 2008 och har diskuterats i partiet länge. Kursen är tänkt att vara obligatorisk för att få bli svensk medborgare. Många talare tyckte dock att det var oklart vad som ska läras ut.
De som försvarade förslaget ansåg bland annat att en gemensam värdegrund är viktig inte minst för de pojkar och flickor som tvingas leva i en hederskultur. Andra pekade på att Folkpartiet måste vara tydligt i sin integrationspolitik och våga peka på problem för att inte lämna fältet öppet för Sverigedemokraterna.
- Det är klart att jag är besviken, jag ville ju att förslaget skulle gå igenom, säger integrationsminister Nyamko Sabuni.
Många av de talare som var kritiska mot obligatorisk medborgarkurs hänvisade till att Folkpartiet i valrörelsen riskerar att bli anklagat för att ge efter för Sverigedemokraterna.
- Jag tycker att det är dumt att koppla integrationspolitiken till Sverigedemokraterna, det är att tillskriva dem makt som de inte har, säger Nyamko Sabuni.
Förslaget presenterades redan 2008 och har diskuterats i partiet länge. Kursen är tänkt att vara obligatorisk för att få bli svensk medborgare. Många talare tyckte dock att det var oklart vad som ska läras ut.
De som försvarade förslaget ansåg bland annat att en gemensam värdegrund är viktig inte minst för de pojkar och flickor som tvingas leva i en hederskultur. Andra pekade på att Folkpartiet måste vara tydligt i sin integrationspolitik och våga peka på problem för att inte lämna fältet öppet för Sverigedemokraterna.
Etiketter:
Folkpartiet,
medborgarskap,
medborgarskapstest
Finska regeringens förslag om ny utlänningslag
Regeringen i Finland har lagt fram två propositioner. En handlar om ny organisation för introduktion av nyanlända invandrare och den andra om ändringar i utlänningslagen. Reglerna för familjeåterförening stramas åt, förbudet att arbeta för asylsökande utökas till sex månader för de som inte klargör sin identitet och alla asylsökande ska erbjudas åldersbestämning genom rättsmedicinsk undersökning. Om den sökande motsätter sig en undersökning ska han/hon behandlas som vuxen när asylansökan bedöms. Propositionen innehåller också en utvidgning av försörjningskravet som nu också ska gälla alla familjer som bildas efter att utlänningen har anlänt till Finland.
Etiketter:
Finland,
Integrationspolitik,
Migrationspolitik
torsdag 19 november 2009
Det tar 15 år att bli medborgare i Tyskland
Det talas ofta om olika regler för att bli medborgare, men mindre ofta om de konsekvenser som reglerna innebär. Nya Focus Migration handlar om debatten om och regler för dubbelt medborgarskap i Tyskland. Där finns en intressant tabell som visar antalet år som en utländsk medborgare i genomsnitt bor i Tyskland innan han/hon naturaliseras och blir medborgare. Uppgifterna var så anmärkningsvärda att jag letade upp motsvarande uppgifter för Sverige (SCB, Beskrivning av Sveriges befolkning). Skillnaderna är enorma. I Sverige byter en utländsk medborgare till Svenskt medborgarskap efter i genomsnitt 3,8 år efter folkbokföring. I Tyskland sker det i genomsnitt efter 15,1 år. Skillnaden är 11,3 år!!! Skillnaden är lite mindre för utländska medborgare från Afrika och Asien (9,7 respektive 8 år).
Anledningen är med största sannolikhet de olika reglerna för att beviljas medborgarskap. Inte endast krav på vistelsetid, utan också andra krav i Tyskland som att vara självförsörjande, inte ta emot bidrag och kunna tala språket.
Anledningen är med största sannolikhet de olika reglerna för att beviljas medborgarskap. Inte endast krav på vistelsetid, utan också andra krav i Tyskland som att vara självförsörjande, inte ta emot bidrag och kunna tala språket.
Etiketter:
Focus Migration,
medborgarskap,
Sverige,
Tyskland
onsdag 18 november 2009
Hur hanterar man religiös extremism?
Det är en sak att invända mot religiösa extremisters försök att förhindra andras frihet, men det är en helt annan fråga hur man ska hantera religiösa extremisters krav på särbehandling. SR Jämtland har genomfört en hel serie rapporter från en skola där vissa barn vägrar att delta i stora delar av undervisningen. Det märkliga är att skolan har anställt en lärare som helt öppet uppmuntrar skolk.
I Strömsund, med en stor grupp uzbekiska flyktingar som är strikt troende muslimer, uppfattas frånvaron ibland som att uzbekerna skolkar eller slipper undan. Nasiba Shokirova tonar ner kritiken. Hon kommer från Uzbekistan och jobbar på Vattudalsskolan som hemspråkslärare och studiehandledare.
– Vi vill följa religionen helt, för mig är tron det allra viktigaste, säger hon.
Alla musikinstrument utom trumma är förbjudna. Det krånglar förstås till undervisningen redan från dagis och genom hela grundskolan. Men Varför är det så? Vad händer om man spelar piano.
– Det händer ingenting, men om man tror på gud vill man inte göra fel, säger Nasiba Shokirova.
"Vi" för läraren är alltså inte den skola hon är anställd av och som ska följa den av riksdagen bestämda läroplanen. "Vi" är i det här fallet de religiösa extremisterna.
I Strömsund, med en stor grupp uzbekiska flyktingar som är strikt troende muslimer, uppfattas frånvaron ibland som att uzbekerna skolkar eller slipper undan. Nasiba Shokirova tonar ner kritiken. Hon kommer från Uzbekistan och jobbar på Vattudalsskolan som hemspråkslärare och studiehandledare.
– Vi vill följa religionen helt, för mig är tron det allra viktigaste, säger hon.
Alla musikinstrument utom trumma är förbjudna. Det krånglar förstås till undervisningen redan från dagis och genom hela grundskolan. Men Varför är det så? Vad händer om man spelar piano.
– Det händer ingenting, men om man tror på gud vill man inte göra fel, säger Nasiba Shokirova.
"Vi" för läraren är alltså inte den skola hon är anställd av och som ska följa den av riksdagen bestämda läroplanen. "Vi" är i det här fallet de religiösa extremisterna.
Etiketter:
religion,
Religiös extremism,
särbehandling
tisdag 17 november 2009
Sverige inför försörjningskrav för viss anhöriginvandring
Regeringen har nyligen presenterat en lagrådsremiss som föreslår ett försörjningskrav som villkor för att en utlänning ska beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige. Försörjningskravet innebär att personen i Sverige ska ha tillräckliga inkomster för att klara sin egen försörjning och boendekostnad. Det ska dessutom finnas en lämplig bostad för familjen. Försörjningskravet vid anhöriginvandring träder enligt förslaget i kraft 1 april 2010.
Kravet gäller bara en liten del av den svenska befolkningen. Försörjningskravet ska inte gälla barn och deras föräldrar, svenska medborgare, utlänningar som bott i Sverige i fyra år, flyktingar eller vissa grupper utlänningar som beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
I Norge har den socialdemokratiskt ledda regeringen beslutat om nya regler för anhöriginvandring som gäller från den 1 januari 2010. Kravet är där att referenspersonen ska ha en inkomst på minst 217 600 Nkr och inte ha tagit emot socialbidrag det senaste året. Det är betydligt färre än i Sverige som undantas från försörjningskravet, i stort sett endast barn under 15 år och pensionärer. Även norska medborgare måste alltså leva upp till kraven.
Kravet gäller bara en liten del av den svenska befolkningen. Försörjningskravet ska inte gälla barn och deras föräldrar, svenska medborgare, utlänningar som bott i Sverige i fyra år, flyktingar eller vissa grupper utlänningar som beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
I Norge har den socialdemokratiskt ledda regeringen beslutat om nya regler för anhöriginvandring som gäller från den 1 januari 2010. Kravet är där att referenspersonen ska ha en inkomst på minst 217 600 Nkr och inte ha tagit emot socialbidrag det senaste året. Det är betydligt färre än i Sverige som undantas från försörjningskravet, i stort sett endast barn under 15 år och pensionärer. Även norska medborgare måste alltså leva upp till kraven.
Etiketter:
anhöriginvandring,
försörjningskrav,
Migration,
Norge,
Sverige
måndag 16 november 2009
Stor ökning av arbetslösheten i Norge för personer från f.d. Östeuropa
Arbetslösheten i Norge har under det senaste året ökat från 1,8 till 3 procent (15 till 74 år). För utrikes födda har arbetslösheten ökat från 4,6 till 7,5 procent. Trots en stor ökning av arbetslösheten är bara drygt 20 000 utrikes födda registrerade som arbetslösa i Norge tredje kvartalet 2009.
Den största ökningen av arbetslösheten har skett bland EU-medborgare från f.d. Östeuropa vars arbetslöshet mer än tredubblats under det senaste året – från 2,3 till 8,3 procent.
Senaste statistiken om arbetslöshet i Norge finns här.
Den största ökningen av arbetslösheten har skett bland EU-medborgare från f.d. Östeuropa vars arbetslöshet mer än tredubblats under det senaste året – från 2,3 till 8,3 procent.
Senaste statistiken om arbetslöshet i Norge finns här.
Etiketter:
arbetslöshet,
fri rörlighet,
Norge
Nyamko Sabuni om samhällsorientering
I slutet av söndagens Agenda debatterade Integrations- och Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (Fp) med Veronica Palm (S) om regeringens förslag att införa samhällsorientering för nyanlända invandrare. Även om Agenda introducerade ämnet på ett oseriöst sätt med sketcher är inslaget värt att ses.
Etiketter:
Agenda,
Nyamko Sabuni,
Samhällsorientering,
Veronica Palm
söndag 15 november 2009
Så blir du kanadensare
Regeringen i Kanada har tagit fram en ny, mer omfattande, guide för kanadensiskt medborgarskap. Ministern för medborgarskap, invandring och mångkulturalism Jason Kennedy säger i ett pressmeddelande:
“We expect people who want to become Canadians to have a good understanding of their rights and responsibilities, and the values and institutions that are rooted in Canada’s history. By strengthening the guide, we are increasing the value of Canadian citizenship.”
Discover Canada: The Rights and Responsibilities of Citizenship includes information on common values such as freedom, democracy, human rights, the rule of law and the equality of men and women. It promotes to immigrants and Canadian citizens alike a greater understanding of Canada’s history, values, symbols and important Canadian institutions, such as Parliament and the Crown. It also highlights the contribution of ethnic and cultural communities in shaping our Canadian identity and the sacrifices made by Canada’s veterans for our country.
Medborgarskapstestet är i normalfallet skriftligt. Blivande medborgare ska visa upp att de har 1) tillräckliga kunskaper i engelska eller franska och 2) kunskaper om Kanada och om de rättigheter och skyldigheter som följer med medborgarskapet.
De som klarar provet kallas till en medborgarskapsceremoni. Vid ceremonin ska personen avlägga en medborgarskapsed och skriva under på det. Det märkligaste med medborgarskapseden är att man är tvungen att svära trohet till Storbritanniens drottning (som i.o.f.s. också är Kanadas drottning). Det går alltså på pappret inte att samtidigt vara republikan och kanadensare.
I swear (or affirm) that I will be faithful and bear true allegiance to Her Majesty Queen Elizabeth the Second, Queen of Canada, Her Heirs and Successors, and that I will faithfully observe the laws of Canada and fulfil my duties as a Canadian citizen.
Det skulle vara kul att höra vad alla dem som framhåller Kanadas integrationspolitik som förebild säger om detta!
“We expect people who want to become Canadians to have a good understanding of their rights and responsibilities, and the values and institutions that are rooted in Canada’s history. By strengthening the guide, we are increasing the value of Canadian citizenship.”
Discover Canada: The Rights and Responsibilities of Citizenship includes information on common values such as freedom, democracy, human rights, the rule of law and the equality of men and women. It promotes to immigrants and Canadian citizens alike a greater understanding of Canada’s history, values, symbols and important Canadian institutions, such as Parliament and the Crown. It also highlights the contribution of ethnic and cultural communities in shaping our Canadian identity and the sacrifices made by Canada’s veterans for our country.
Medborgarskapstestet är i normalfallet skriftligt. Blivande medborgare ska visa upp att de har 1) tillräckliga kunskaper i engelska eller franska och 2) kunskaper om Kanada och om de rättigheter och skyldigheter som följer med medborgarskapet.
De som klarar provet kallas till en medborgarskapsceremoni. Vid ceremonin ska personen avlägga en medborgarskapsed och skriva under på det. Det märkligaste med medborgarskapseden är att man är tvungen att svära trohet till Storbritanniens drottning (som i.o.f.s. också är Kanadas drottning). Det går alltså på pappret inte att samtidigt vara republikan och kanadensare.
I swear (or affirm) that I will be faithful and bear true allegiance to Her Majesty Queen Elizabeth the Second, Queen of Canada, Her Heirs and Successors, and that I will faithfully observe the laws of Canada and fulfil my duties as a Canadian citizen.
Det skulle vara kul att höra vad alla dem som framhåller Kanadas integrationspolitik som förebild säger om detta!
Etiketter:
Kanada,
medborgarskap,
medborgarskapstest
fredag 13 november 2009
Lika rättigheter dåligt för integration?
Ruud Koopmans har skrivit en mycket intressant artikel i det senaste numret av Journal of Ethnic and Migration Studies (Vol.36, No 1, januari 2010), Trade-Offs between Equality and Difference: Immigration Integration, Multiculturalism and the Welfare State in Cross-National Perspective.
Koopmans undersöker hur olika länders integrationspolitik och typ av välfärdsstat påverkar invandrares socioekonomiska integration. Resultatet visar att en integrationspolitik som ger invandrare tillgång till lika rättigheter och svaga incitament att lära sig värdlandets språk leder till sämre arbetsmarknadsintegration, en hög grad av etnisk segregation och överrepresentation av brottslighet bland invandrare. Sverige, Belgien och Nederländerna, som traditionellt sett har kombinerat en politik för lika rättigheter (mångkulturell politik) med en omfattande välfärdsstat, uppvisar sämre integration. Länder med mer restriktiv assimilationspolitik (Tyskland, Österrike, Schweiz och Frankrike) eller en mindre omfattande välfärdsstat (Storbritannien) har lyckats bättre med integrationen.
Koopmans hypotes, att tidig och enkel tillgång till lika rättigheter, till exempel samma rätt till välfärd, i kombination med en politik för att hantera kulturella skillnader har lett till oavsiktliga negativa effekter för invandrares ekonomiska integration, stöds av de undersökningar, data och statistik som finns tillgänglig och som refereras till i studien. Författaren kallar detta för dillemmat med en progressiv politik – att en mer inkluderande (integrations)politik leder till sämre utfall.
Resultatet indikerar enligt Koopmans att det finns en reell trade-off mellan målet om ”jämlikhet och lika rättigheter” och målet om socioekonomisk integration. Vi kan alltså inte, menar författaren vidare, förutsätta att det som normativt är att föredra med hänsyn till lika rättigheter också är effektivt när det gäller att leverera resultat.
Koopmans undersöker hur olika länders integrationspolitik och typ av välfärdsstat påverkar invandrares socioekonomiska integration. Resultatet visar att en integrationspolitik som ger invandrare tillgång till lika rättigheter och svaga incitament att lära sig värdlandets språk leder till sämre arbetsmarknadsintegration, en hög grad av etnisk segregation och överrepresentation av brottslighet bland invandrare. Sverige, Belgien och Nederländerna, som traditionellt sett har kombinerat en politik för lika rättigheter (mångkulturell politik) med en omfattande välfärdsstat, uppvisar sämre integration. Länder med mer restriktiv assimilationspolitik (Tyskland, Österrike, Schweiz och Frankrike) eller en mindre omfattande välfärdsstat (Storbritannien) har lyckats bättre med integrationen.
Koopmans hypotes, att tidig och enkel tillgång till lika rättigheter, till exempel samma rätt till välfärd, i kombination med en politik för att hantera kulturella skillnader har lett till oavsiktliga negativa effekter för invandrares ekonomiska integration, stöds av de undersökningar, data och statistik som finns tillgänglig och som refereras till i studien. Författaren kallar detta för dillemmat med en progressiv politik – att en mer inkluderande (integrations)politik leder till sämre utfall.
Resultatet indikerar enligt Koopmans att det finns en reell trade-off mellan målet om ”jämlikhet och lika rättigheter” och målet om socioekonomisk integration. Vi kan alltså inte, menar författaren vidare, förutsätta att det som normativt är att föredra med hänsyn till lika rättigheter också är effektivt när det gäller att leverera resultat.
torsdag 12 november 2009
Över 5 miljoner vill migrera till Sverige
Gallup har genomfört en undersökning om hur många personer som permanent önskar att migrera till ett annat land. Den visar att 700 miljoner personer har detta önskemål. De allra flesta har USA som första alternativ. På kartan som visar önskade destinationsländer kan man se att mellan 5 och 25 miljoner människor vill flytta till Sverige som första alternativ.
From its surveys in 135 countries between 2007 and 2009, Gallup finds residents of sub-Saharan African countries are most likely to express a desire to move abroad permanently. Thirty-eight percent of the adult population in the region -- or an estimated 165 million -- say they would like to do this if the opportunity arises.
The United States is the top desired destination country for the 700 million adults who would like to relocate permanently to another country. Nearly one-quarter (24%) of these respondents, which translates to more than 165 million adults worldwide, name the United States as their desired future residence. Roughly 210 million adults around the world would like to move to a country in the European Union, which is similar to the estimated number who would like to move to Northern America.
From its surveys in 135 countries between 2007 and 2009, Gallup finds residents of sub-Saharan African countries are most likely to express a desire to move abroad permanently. Thirty-eight percent of the adult population in the region -- or an estimated 165 million -- say they would like to do this if the opportunity arises.
The United States is the top desired destination country for the 700 million adults who would like to relocate permanently to another country. Nearly one-quarter (24%) of these respondents, which translates to more than 165 million adults worldwide, name the United States as their desired future residence. Roughly 210 million adults around the world would like to move to a country in the European Union, which is similar to the estimated number who would like to move to Northern America.
Etiketter:
Gallup,
Migration,
opinionsundersökningar
tisdag 10 november 2009
Svenskar om diskriminering
EU Kommissionen beställer regelbundet en opinionsundersökning om diskriminering i medlemsländerna: Eurobarometer survey on discrimination. Årets undersökning presenterades i dagarna och är den tredje i ordningen. Resultaten för Sverige är sammanfattade i en särskild bilaga. Några resultat för Sverige jämfört med EU genomsnittet:
Many more Swedish than the European average say they are in contact with people of different ethnic origins from theirs or homosexuals.
The majority of the Swedish population considers that discrimination based on ethnic origin is the most extensive type of discrimination in their country, much more so than the population of Europe as a whole (78% compared to 61%).
The Swedish think that diversity in terms of gender, age, sexual orientation and ethnic origin is sufficiently reflected in the media (and more than the European average shows).
There are more the Swedish than the European average who accept the idea that a political leader might be a woman, a disabled person, a homosexual person, a person of a different ethnic origin from the majority.
Almost one Swede in two says they know their rights if they were victim of discrimination or harassment. This is 14 point better than the European level.
Two thirds of the Swedish think that not enough effort is made to fight discrimination (against 44% who think the same thing in the Union).
Kort sammanfattning: Svenskar har ofta bekanta med annan etnisk bakgrund, tror diskriminering är vanligt, vill att mer görs för bekämpa den och ser gärna att nästa statsminister är någon med annan etnisk bakgrund än svensk.
Many more Swedish than the European average say they are in contact with people of different ethnic origins from theirs or homosexuals.
The majority of the Swedish population considers that discrimination based on ethnic origin is the most extensive type of discrimination in their country, much more so than the population of Europe as a whole (78% compared to 61%).
The Swedish think that diversity in terms of gender, age, sexual orientation and ethnic origin is sufficiently reflected in the media (and more than the European average shows).
There are more the Swedish than the European average who accept the idea that a political leader might be a woman, a disabled person, a homosexual person, a person of a different ethnic origin from the majority.
Almost one Swede in two says they know their rights if they were victim of discrimination or harassment. This is 14 point better than the European level.
Two thirds of the Swedish think that not enough effort is made to fight discrimination (against 44% who think the same thing in the Union).
Kort sammanfattning: Svenskar har ofta bekanta med annan etnisk bakgrund, tror diskriminering är vanligt, vill att mer görs för bekämpa den och ser gärna att nästa statsminister är någon med annan etnisk bakgrund än svensk.
Invandring en stor ekonomisk vinst för Nya Zeeland
I Nya Zeeland har de tillsatt ett omfattande forskningsprogram, The Economic Impacts of Immigration (EII), som finansieras av departementen. Syftet är att förstå sambandet mellan invandring och ekonomi, t.ex. de kort- och långsiktiga ekonomiska effekterna av invandring för att utveckla regeringens migrationspolitik.
Bland annat gör man som en del av programmet regelbundna undersökningar hur invandringen påverkar de offentliga finanserna, liknande den rapport som Jan Ekberg nyligen gjorde för situationen i Sverige. Till skillnad från Sverige bidrar invandringen i Nya Zeeland till en stor ekonomisk vinst.
The study estimates that this migrant population had a positive net fiscal impact of $3,288m in the year to 30 June 2006. The study estimated migrants contributed a total of $8,101m through income taxes, GST and excise duties. Estimated fiscal expenditure on the migrant population was $4,813m. This includes government spending on education, health, benefits/allowances and superannuation. In total migrants contributed 24.7% of government revenue and accounted for 18% of government expenditure.
Som en del av programmet har de också undersökt hur invandringen påverkar sysselsättning och löner för de som bor i landet. Resultatet är det samma som brukar framkomma i liknande studier i andra länder:
* Overall, immigrants do not have a negative effect on the wages of the New Zealand-born population.
• The largest impact that inflows of recent immigrants have is on the wages paid to recent immigrants themselves (e.g. in areas with more recent immigrants in a particular skill group, recent immigrants are paid less than in other geographic areas).
• Immigrants are found to compete most with other immigrants with similar skill levels.
Bland annat gör man som en del av programmet regelbundna undersökningar hur invandringen påverkar de offentliga finanserna, liknande den rapport som Jan Ekberg nyligen gjorde för situationen i Sverige. Till skillnad från Sverige bidrar invandringen i Nya Zeeland till en stor ekonomisk vinst.
The study estimates that this migrant population had a positive net fiscal impact of $3,288m in the year to 30 June 2006. The study estimated migrants contributed a total of $8,101m through income taxes, GST and excise duties. Estimated fiscal expenditure on the migrant population was $4,813m. This includes government spending on education, health, benefits/allowances and superannuation. In total migrants contributed 24.7% of government revenue and accounted for 18% of government expenditure.
Som en del av programmet har de också undersökt hur invandringen påverkar sysselsättning och löner för de som bor i landet. Resultatet är det samma som brukar framkomma i liknande studier i andra länder:
* Overall, immigrants do not have a negative effect on the wages of the New Zealand-born population.
• The largest impact that inflows of recent immigrants have is on the wages paid to recent immigrants themselves (e.g. in areas with more recent immigrants in a particular skill group, recent immigrants are paid less than in other geographic areas).
• Immigrants are found to compete most with other immigrants with similar skill levels.
Etiketter:
invandringens ekonomiska effekter,
Nya zeeland
måndag 9 november 2009
Klass, ras, etnicitet eller tro?
När jag var student på IMER, Malmö Högskola, diskuterade lärare och elever om det är "klass" eller "ras" (med "ras" menades hudfärg, snarare än etnicitet) som är den primära kategorin för att förstå samhället. Race first eller Class first. Få betvivlade just då och där möjligheten att det inte var någon av dem. Frågan om religion var ytterst marginell. Och få kunde då, i mitten/slutet av 90-talet, ana att religionen skulle göra en så stark comeback. I islams blodbesudlade fotspår försöker kristendomen återta förlorad mark och i Storbritannien gör judendomen sig till åtlöje i en infekterad strid om religiösa friskolor. Där är inte frågan om ras eller klass det viktigaste, utan striden står mellan de som menar att judendom bygger på tro eller blodsband.
The New York Times rapporterar:
The case began when a 12-year-old boy, an observant Jew whose father is Jewish and whose mother is a Jewish convert, applied to the school, JFS. Founded in 1732 as the Jews’ Free School, it is a centerpiece of North London’s Jewish community. It has around 1,900 students, but it gets far more applicants than it accepts.
Britain has nearly 7,000 publicly financed religious schools, representing Judaism as well as the Church of England, Catholicism and Islam, among others. Under a 2006 law, the schools can in busy years give preference to applicants within their own faiths, using criteria laid down by a designated religious authority.
By many standards, the JFS applicant, identified in court papers as “M,” is Jewish. But not in the eyes of the school, which defines Judaism under the Orthodox definition set out by Jonathan Sacks, chief rabbi of the United Hebrew Congregations of the Commonwealth. Because M’s mother converted in a progressive, not an Orthodox, synagogue, the school said, she was not a Jew — nor was her son. It turned down his application.
That would have been the end of it. But M’s family sued, saying that the school had discriminated against him. They lost, but the ruling was overturned by the Court of Appeal this summer.
In an explosive decision, the court concluded that basing school admissions on a classic test of Judaism — whether one’s mother is Jewish — was by definition discriminatory. Whether the rationale was “benign or malignant, theological or supremacist,” the court wrote, “makes it no less and no more unlawful.”
The case rested on whether the school’s test of Jewishness was based on religion, which would be legal, or on race or ethnicity, which would not. The court ruled that it was an ethnic test because it concerned the status of M’s mother rather than whether M considered himself Jewish and practiced Judaism.
“The requirement that if a pupil is to qualify for admission his mother must be Jewish, whether by descent or conversion, is a test of ethnicity which contravenes the Race Relations Act,” the court said. It added that while it was fair that Jewish schools should give preference to Jewish children, the admissions criteria must depend not on family ties, but “on faith, however defined.”
Alltså. I Storbritannien får man inte diskriminera på grund av ras eller etnicitet, men däremot får man diskriminera på grund av religion. Domstolen tar ställning och menar att skolan gjort sig skyldig till etnisk diskriminering, medan skolan menar att det handlar om laglig religiös diskriminering. I Storbritannien har de därmed tagit ställning till vem som är jude - den som tror på judendomen, inte den som fötts av en judisk mamma.
The New York Times rapporterar:
The case began when a 12-year-old boy, an observant Jew whose father is Jewish and whose mother is a Jewish convert, applied to the school, JFS. Founded in 1732 as the Jews’ Free School, it is a centerpiece of North London’s Jewish community. It has around 1,900 students, but it gets far more applicants than it accepts.
Britain has nearly 7,000 publicly financed religious schools, representing Judaism as well as the Church of England, Catholicism and Islam, among others. Under a 2006 law, the schools can in busy years give preference to applicants within their own faiths, using criteria laid down by a designated religious authority.
By many standards, the JFS applicant, identified in court papers as “M,” is Jewish. But not in the eyes of the school, which defines Judaism under the Orthodox definition set out by Jonathan Sacks, chief rabbi of the United Hebrew Congregations of the Commonwealth. Because M’s mother converted in a progressive, not an Orthodox, synagogue, the school said, she was not a Jew — nor was her son. It turned down his application.
That would have been the end of it. But M’s family sued, saying that the school had discriminated against him. They lost, but the ruling was overturned by the Court of Appeal this summer.
In an explosive decision, the court concluded that basing school admissions on a classic test of Judaism — whether one’s mother is Jewish — was by definition discriminatory. Whether the rationale was “benign or malignant, theological or supremacist,” the court wrote, “makes it no less and no more unlawful.”
The case rested on whether the school’s test of Jewishness was based on religion, which would be legal, or on race or ethnicity, which would not. The court ruled that it was an ethnic test because it concerned the status of M’s mother rather than whether M considered himself Jewish and practiced Judaism.
“The requirement that if a pupil is to qualify for admission his mother must be Jewish, whether by descent or conversion, is a test of ethnicity which contravenes the Race Relations Act,” the court said. It added that while it was fair that Jewish schools should give preference to Jewish children, the admissions criteria must depend not on family ties, but “on faith, however defined.”
Alltså. I Storbritannien får man inte diskriminera på grund av ras eller etnicitet, men däremot får man diskriminera på grund av religion. Domstolen tar ställning och menar att skolan gjort sig skyldig till etnisk diskriminering, medan skolan menar att det handlar om laglig religiös diskriminering. I Storbritannien har de därmed tagit ställning till vem som är jude - den som tror på judendomen, inte den som fötts av en judisk mamma.
Etiketter:
judendom,
religion,
Storbritannien
söndag 8 november 2009
Fyra böcker om hedersmord
Nima Dervish och Emre Güngör är inte de enda som skrivit en bok om hedersmord utifrån förövarnas utgångspunkt. Jacqueline Rose recenserar i en 17 sidor lång text tre böcker som handlar om hedersmord i det senaste numret av London Review of Books: Murder in the Name of Honour av Rana Husseini, In Honour of Fadime: Murder and Shame av Unni Wikan och Honour Killing: Stories of Men Who Killed av Ayse Onal. Onals bok bygger, liksom boken av Dervish och Güngör, på intervjuer med mördare.
Jacqueline Rose noterar bland annat kvinnornas roll i hedersförtrycket.
One of the most disturbing aspects of these stories is the involvement of mothers in policing their daughters, and even on occasion in killing them. Purna Sen, the head of human rights at the Commonwealth Secretariat, sees the involvement of women as one of the distinctive features of honour crimes. Tina Isa, the daughter of a Palestinian father and Brazilian mother, was killed in 1989 in St Louis: her mother was recorded telling her daughter to die, over and over again, as she lay on the floor having been stabbed six times (the house was bugged because the FBI had the father under surveillance as a suspected terrorist). ‘Rape her tonight,’ a mother in Maps for Lost Lovers, tells her son-in-law on his wedding night, knowing that her daughter is repelled by this man whom she’s been forced to marry.
Det är 10 år sedan Pela Atroshi mördades. Detta uppmärksammas med en konferens i Stockholm imorgon, arrangerad av Glöm aldrig Pela och Fadime och Humanisterna. Tyvärr är det för sent att anmäla sig.
Jacqueline Rose noterar bland annat kvinnornas roll i hedersförtrycket.
One of the most disturbing aspects of these stories is the involvement of mothers in policing their daughters, and even on occasion in killing them. Purna Sen, the head of human rights at the Commonwealth Secretariat, sees the involvement of women as one of the distinctive features of honour crimes. Tina Isa, the daughter of a Palestinian father and Brazilian mother, was killed in 1989 in St Louis: her mother was recorded telling her daughter to die, over and over again, as she lay on the floor having been stabbed six times (the house was bugged because the FBI had the father under surveillance as a suspected terrorist). ‘Rape her tonight,’ a mother in Maps for Lost Lovers, tells her son-in-law on his wedding night, knowing that her daughter is repelled by this man whom she’s been forced to marry.
Det är 10 år sedan Pela Atroshi mördades. Detta uppmärksammas med en konferens i Stockholm imorgon, arrangerad av Glöm aldrig Pela och Fadime och Humanisterna. Tyvärr är det för sent att anmäla sig.
Etiketter:
feghetsvåld,
hederskultur,
Jacqueline Rose
lördag 7 november 2009
Ingerö hann före
Jag tänkte skriva några rader som kopplade samman Ann-Charlotte Marteus senaste rappakalja med Sakine Madons, som vanligt, smarta text om integration (båda i Expressen). Men Johan Ingerö hann före.
Istället nöjer jag mig med att visa en bild från World Value Survey. WVS är ett världsövergripande projekt som kartlägger värderingar i tid och rum. Och trots att det kan vara känsligt att tala om att värderingar skiljer sig åt mellan länder är det svårt att förneka att så faktiskt är fallet. Marteus påstår att det inte finns några svenska värderingar eller att dessa värderingar består i att ogenerat pissa på allmän plats. Enligt WVS utmärker sig Sverige genom att ha världens mest extrema värderingar. Det gäller för båda dimensionerna: (1) Traditional/Secular-rational and (2) Survival/Self-expression. Det är en utveckling av värderingar som skett de senaste 25 åren (se sid 6).
Inglehart-Welzel Cultural Map of the World
Jag påstår inte att Sverige och svenskarna präglas av de bästa värderingarna, men nog kan de skilja sig från genomsnittet i andra länder. Låt mig ta ett exempel. I Sverige menar 0,7 procent av de tillfrågade att det aldrig är försvarbart med skilsmässa. I Irak är motsvarande andel 74,3 procent.
Istället nöjer jag mig med att visa en bild från World Value Survey. WVS är ett världsövergripande projekt som kartlägger värderingar i tid och rum. Och trots att det kan vara känsligt att tala om att värderingar skiljer sig åt mellan länder är det svårt att förneka att så faktiskt är fallet. Marteus påstår att det inte finns några svenska värderingar eller att dessa värderingar består i att ogenerat pissa på allmän plats. Enligt WVS utmärker sig Sverige genom att ha världens mest extrema värderingar. Det gäller för båda dimensionerna: (1) Traditional/Secular-rational and (2) Survival/Self-expression. Det är en utveckling av värderingar som skett de senaste 25 åren (se sid 6).
Inglehart-Welzel Cultural Map of the World
Jag påstår inte att Sverige och svenskarna präglas av de bästa värderingarna, men nog kan de skilja sig från genomsnittet i andra länder. Låt mig ta ett exempel. I Sverige menar 0,7 procent av de tillfrågade att det aldrig är försvarbart med skilsmässa. I Irak är motsvarande andel 74,3 procent.
Etiketter:
Ann-Charlotte Marteus,
Johan Ingerö,
Sakine Madon,
värderingar,
World Value Survey
torsdag 5 november 2009
Regeringen har tillsatt utredning om samhällsorientering
Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning om samhällsorientering för nyanlända invandrare. Regeringen har tidigare föreslagit att nyanlända som deltar i etableringsinsatser ska delta i samhällsorientering under den första tiden i Sverige. Utredaren ska lämna förslag på mål, innehåll, omfattning och form för samhällsorienteringen. Professor Erik Amnå vid Örebro universitet har utsetts till särskild utredare.
Integrationsminister Nyamko Sabuni har pratat med TT om utredningen.
– Man behöver information om det nya samhälle man kommer till. Sedan har vi andra problem som vi tycker att det är viktigt att informera om, till exempel ungdomars rätt till integritet när det gäller sexualitet eller rätt att välja livspartner eller att man inte fostrar barn med hjälp av aga.
Integrationsminister Nyamko Sabuni har pratat med TT om utredningen.
– Man behöver information om det nya samhälle man kommer till. Sedan har vi andra problem som vi tycker att det är viktigt att informera om, till exempel ungdomars rätt till integritet när det gäller sexualitet eller rätt att välja livspartner eller att man inte fostrar barn med hjälp av aga.
Etiketter:
jobb,
Nyamko Sabuni,
Samhällsorientering
Krav på språk- och medborgarkunskap före invandring har lett till minskad anhöriginvandring till Nederländerna
Den 15 mars 2006 infördes The Dutch Civic Integration Abroad Act (Wet inburgering buitenland, or Wib) i Nederländerna. Reformen går ut på att invandrare ska ha grundläggande kunskap i holländska språket och samhället före de får tillstånd att invandra. Tanken är att det ska leda till en snabbare och mer effektiv integrationsprocess. Testet görs på ambassad eller konsulat med genom en telefon som är kopplad till en dator.
En första uppföljning av reformen har nu kommit. Under de 15 första månaderna har 6122 personer genomgått testet och 88 procent klarade av examen. I uppföljningen konstateras att det är för tidigt att uttala sig om lagens effekt på nyanlända invandrares integration. Däremot har lagen haft tydliga effekter på anhöriginvandringen. Tidigare kom det in mellan 1500-2000 ansökningar om anhöriginvandring. Efter reformens införande har antalet minskat till under 1000 per månad. Nedgången i ansökningar är särskilt stor för personer från Turkiet och Marocko.
En första uppföljning av reformen har nu kommit. Under de 15 första månaderna har 6122 personer genomgått testet och 88 procent klarade av examen. I uppföljningen konstateras att det är för tidigt att uttala sig om lagens effekt på nyanlända invandrares integration. Däremot har lagen haft tydliga effekter på anhöriginvandringen. Tidigare kom det in mellan 1500-2000 ansökningar om anhöriginvandring. Efter reformens införande har antalet minskat till under 1000 per månad. Nedgången i ansökningar är särskilt stor för personer från Turkiet och Marocko.
Etiketter:
anhöriginvandring,
integrationskrav,
Migration,
Nederländerna
onsdag 4 november 2009
OECD-studie om situationen för unga med utländsk bakgrund
OECD har gett ut en rapport som undersöker situationen för unga med utländsk bakgrund när det gäller utbildning och arbetsmarknad i 16 OECD länder, bland annat Sverige: Children of Immigrants in the Labour Markets of EU and OECD countries: An Overview. Jag har bara hunnit skumma igenom rapporten, men kan konstatera att rapporten innehåller mycket intressant jämförande statistik.
Några viktiga slutsatser:
- there is a strong contrast between the situation in the European OECD countries on the one hand, and the OECD countries which have been settled by migration (Australia, Canada, New Zealand and the United States) on the other. In the latter countries, there is little difference between the outcomes of the children of immigrants and those of the children of natives. In contrast, the children of immigrants are in a much less favourable situation in most European OECD countries. However, the situation is not uniform. Differences in labour market outcomes vis-à-vis children of natives are particularly large in Belgium and the Netherlands.
- Preliminary evidence suggests that once in employment, the children of immigrants – in particular when they are native-born – tend to have outcomes that are often at par with those of the children of natives.
Sverige hamnar i mitten i de flesta jämförelser av hur barn till invandrare klarar sig i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden, ofta på nästan exakt samma utfall som i Danmark. Jag återkommer med mer slutsatser utifrån ett svenskt perspektiv.
Några viktiga slutsatser:
- there is a strong contrast between the situation in the European OECD countries on the one hand, and the OECD countries which have been settled by migration (Australia, Canada, New Zealand and the United States) on the other. In the latter countries, there is little difference between the outcomes of the children of immigrants and those of the children of natives. In contrast, the children of immigrants are in a much less favourable situation in most European OECD countries. However, the situation is not uniform. Differences in labour market outcomes vis-à-vis children of natives are particularly large in Belgium and the Netherlands.
- Preliminary evidence suggests that once in employment, the children of immigrants – in particular when they are native-born – tend to have outcomes that are often at par with those of the children of natives.
Sverige hamnar i mitten i de flesta jämförelser av hur barn till invandrare klarar sig i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden, ofta på nästan exakt samma utfall som i Danmark. Jag återkommer med mer slutsatser utifrån ett svenskt perspektiv.
Etiketter:
Integration,
internationell jämförelse,
OECD
Lika rättigheter eller social turism?
Finansdepartementet i Storbritannien har räknat ut att staten betalar ut barnbidrag till 51 000 barn som inte bor i landet. Nästan 38 000 av barnen bor i Polen. Anledningen är EU-regler. Om en arbetstagare från EU betalar skatt i ett land måste det landet stå för barnbidrag till barn som lämnats kvar i hemlandet om partnern i hemlandet inte arbetar.
Ania Heasley, who runs the Ania's Poland website, which helps Poles settle in Britain, said the payments were a big incentive to people considering moving to Britain to work.
"The typical scenario is that the father comes to the UK and works here, and if he is the main breadwinner or declares himself financially responsible then even if his child lives in Poland he can claim child benefit and will get the full amount," she said.
"It is much much less in Poland, which is why they apply here.
"There was an outcry before about children who have never set foot in Britain getting these benefits and the reaction was that it couldn't be true, but it is true and thousands of people do it.
"They feel it is their right, they are taking advantage of the rules that are there. They are not doing anything illegal; this is there for the taking.
"Originally people were surprised and said 'This is great,' but now there is so much information in Poland about the benefits that they all know about it.
"In Poland the benefits are getting less and less, but the advice when coming over to Britain is that you can add that to your salary. They are so happy about the welfare system."
Ania Heasley, who runs the Ania's Poland website, which helps Poles settle in Britain, said the payments were a big incentive to people considering moving to Britain to work.
"The typical scenario is that the father comes to the UK and works here, and if he is the main breadwinner or declares himself financially responsible then even if his child lives in Poland he can claim child benefit and will get the full amount," she said.
"It is much much less in Poland, which is why they apply here.
"There was an outcry before about children who have never set foot in Britain getting these benefits and the reaction was that it couldn't be true, but it is true and thousands of people do it.
"They feel it is their right, they are taking advantage of the rules that are there. They are not doing anything illegal; this is there for the taking.
"Originally people were surprised and said 'This is great,' but now there is so much information in Poland about the benefits that they all know about it.
"In Poland the benefits are getting less and less, but the advice when coming over to Britain is that you can add that to your salary. They are so happy about the welfare system."
Etiketter:
EU,
fri rörlighet,
social turism,
Storbritannien
tisdag 3 november 2009
En första analys av hur den nya lagen om arbetskraftsinvandring kom till
DPhil Lucie Cerna från University of Oxford har gjort en första mer vetenskaplig analys av tillkomsten av den nya lagen för arbetskraftsinvandring, Changes in Swedish Labour Immigration Policy: A Slight Revolution? Han konstaterar att lagen har tillkommit genom att det skapats nya allianser mellan politiska aktörer och arbetsmarknadens parter.
Den tidigare restriktiva inställningen till arbetskraftsinvandring beskrivs som att ”High-skilled unions established links with the Social Democrats/ Left Party, as well as with low-skilled unions and could achieve more restrictive policies.”
Detta förändrades genom att alliansen vann valet 2006
”…a liberalisation in labour immigration was possible when capital built a coalition. This took place with the change in government in 2006, where the centre-right coalition government presented a more capitaloriented position. This change weakened the link between unions and the government and gave more power to the capital side.”
Hela rapporten kan hämtas här.
Den tidigare restriktiva inställningen till arbetskraftsinvandring beskrivs som att ”High-skilled unions established links with the Social Democrats/ Left Party, as well as with low-skilled unions and could achieve more restrictive policies.”
Detta förändrades genom att alliansen vann valet 2006
”…a liberalisation in labour immigration was possible when capital built a coalition. This took place with the change in government in 2006, where the centre-right coalition government presented a more capitaloriented position. This change weakened the link between unions and the government and gave more power to the capital side.”
Hela rapporten kan hämtas här.
Etiketter:
arbetskraftsinvandring,
DPhil Lucie Cerna,
Sverige
söndag 1 november 2009
Socialdemokraterna tänker avskaffa eget boende för asylsökande
S-kongressen beslutade i veckan om att dagens system med eget boende (EBO) för asylsökande ska avskaffas. Formuleringen är Lagen om eget boende (EBO) fungerar inte och ett nytt system måste skapas. Vad som ska komma istället har partiet inte tagit ställning till.
Socialdemokratiska kommunalrådet i Södertälje Anders Lago är positiv till beslutet, men verkar inte heller han ha någon uppfattning om vad som ska komma istället.
– Jag är glad, det är ett stort framsteg för en fråga som jag och Södertälje drivit under lång tid. Nu har vi fått ett beslut som innebär att Socialdemokraterna vill ändra ebo-principen och ta fram ett nytt system för mottagande, säger Södertäljes kommunalråd Anders Lago till DN.se.
– Ändringarna i ebo-lagen kommer inte att lösa alla problem, men jag tror inte på att införa ett tvång för asylsökande att bosätta sig på anvisad plats. Man måste ha frihet att bosätta sig där man vill.
Att både avskaffa eget boende och samtidigt tillåta asylsökande frihet att bosätta sig där de vill blir onekligen en svår nöt att knäcka!
Socialdemokratiska kommunalrådet i Södertälje Anders Lago är positiv till beslutet, men verkar inte heller han ha någon uppfattning om vad som ska komma istället.
– Jag är glad, det är ett stort framsteg för en fråga som jag och Södertälje drivit under lång tid. Nu har vi fått ett beslut som innebär att Socialdemokraterna vill ändra ebo-principen och ta fram ett nytt system för mottagande, säger Södertäljes kommunalråd Anders Lago till DN.se.
– Ändringarna i ebo-lagen kommer inte att lösa alla problem, men jag tror inte på att införa ett tvång för asylsökande att bosätta sig på anvisad plats. Man måste ha frihet att bosätta sig där man vill.
Att både avskaffa eget boende och samtidigt tillåta asylsökande frihet att bosätta sig där de vill blir onekligen en svår nöt att knäcka!
Etiketter:
Anders Lago,
EBO,
socialdemokraterna
Fremskrittspartiet skapar splittring i den borgliga bloggvärlden
Ledaren för norska Fremskrittspartiet, Siv Jensen, bjöd nyligen ett stort antal gäster, inklusive en rad borgliga/liberala politiker och debattörer, på middag på restaurang Gondolen. Detta har lett till en intressant splittring inom det borgliga lägret om hur man bör förhålla sig till ett parti som vill ha mindre invandring och som samtidigt säger sig förespråka liberala värderingar.
Isobel Hadley-Kamptz skriver i Expressen: Hur kan liberaler flirta med Siv?
På tjusiga restaurang Gondolen talade hon för en grupp specialinbjudna svenska högerliberaler i vad som beskrivits som god, närmast uppsluppen stämning.
Det liberala gullandet med Siv Jensen leder till att normalisera samarbete med den sortens partier, även Sverigedemokraterna. Vad händer om SD skaffar sig en charmig blond kvinnlig partiledare som vill sänka skatten? Blir invandringsmotståndet mest en detalj då, för det finns ju inga "renläriga partier"?
Johan Norberg var på middagen men är också starkt kritisk till många av de andra deltagarnas reaktioner efteråt.
Invandringsfrågan är inte vilken fråga som helst, som man kan kompromissa om hur som helst. Det är en central mätare på var man står i synen på öppenhet, mångfald och gränsöverskridanden. Den charmiga och retoriskt skickliga Jensen försökte under mötet få det till att hon egentligen är för fri invandring, men att det inte fungerar med dagens bidragssystem.
Sorry, men jag går inte på den. I så fall kunde ju Frp ha kombinerat en kamp för friare invandring med en annan integrations- och bidragspolitik, eller i alla fall behålla dagens system. Nu kräver de i stället att invandringen ”begrenses kraftig” enligt partiprogrammet, de vill praktiskt taget stänga Norges gränser och skicka asylsökare till läger i Afrika.
Några av dem som skrivit "okritiskt" om middagen har senare försvarat sig.
Johnny Munkhammar:
Fremskrittspartiet är för fri invandring som princip och vill öppna för mer arbetskraftsinvandring. De vill dock ha en restriktiv asylinvandring. Jag delar inte den sistnämnda ståndpunkten, och det är en viktig fråga. Men skillnaden mellan Frp:s ståndpunkt i den sakfrågan och SD:s hela ideologi är avgörande.
För mig är öppenhet för invandring och en generös flyktingpolitik viktiga frågor, så det är en central kritik jag har av Frp. Men att bara träffa utländska politiker vars ståndpunkter man helt delar begränsar onekligen urvalet något.
Fredrik Segerfeldt:
Även om FrP på många sätt står Höyre nära i sak är partiets slogan "För folk flest" så långt från den klassiska högerns klubblazrar man bara kan komma. Den enskilda människan står i centrum, också den som inte har någon högre utbildning eller ärvda pengar. Partiet slår mot eliten. Förutom dragen av klassisk liberalism är det som tilltalar mig hos FrP denna estetik.
Till det kommer det politiska modet. Partiet är exempelvis kritiskt till bistånd, FN och klimatalarmism. I en tid när det mesta i politiken slätas ut till någon mittensmet är sådant klarspråk uppfriskande.
Segerfeldt vill dessutom lyfta frågan om invandringen och välfärdsstaten.
Välfärdsstaten går inte att kombinera med öppna gränser för människor. Det finns alltså ett faktiskt och intellektuellt dilemma få mainstreampolitiker vill kännas vid, eftersom båda de två huvudsakliga svar som finns är politiskt svåra: antingen stänga gränsen eller montera ned välfärdsstaten.
Bör vi se på invandringspolitiken som den fråga som avgör om ett parti är anständigt eller inte? Det menar Johan, och flera andra jag pratat med, men utan att egentligen motivera varför.
Är det värre att göra det svårare för människor att ta sig in i ett land, än att beskatta människor som bor där till mer än 50 procent? Jag är inte så säker på det.
Även Dick Erixon tar upp frågan om invandring och välfärdsstaten i inlägget Invandrarfrågan - vem är populist egentligen?
Man kan fråga sig om inte de som förespråkar ökad flyktinginvandring är de verkliga populisterna, eftersom de vill vara alla till lags: både låta välfärdsstaten vara stor och öka invandring som ger alla rättigheter medan skyldigheterna som ingår i samhällskontraktet kan undvikas. Det är ologiskt och inte uthålligt för ett samhälle. Och den underblåser motsättningar som vi redan ser: allt fler medborgare får sina bilar utbrända. Om dessa motsättningar ökar, har ingen vunnit någonting.
Här måste man alltså välja: 1) öppenhet och rörlighet kräver minskad stat och större inviduellt ansvar 2) en icke-reducerad välfärdsstat kräver höga murar och att invandring begränsas till arbetskraftsinvandring.
Jag menar att det här handlar om att vara pragmatisk, därför gäller alternativ 2 till dess alternativ 1 har uppnåtts.
Johan Norberg vill som debattör inte ta ställning till 1) och 2) utan utgår från en önskeläge som inte finns.
Isobel Hadley-Kamptz skriver i Expressen: Hur kan liberaler flirta med Siv?
På tjusiga restaurang Gondolen talade hon för en grupp specialinbjudna svenska högerliberaler i vad som beskrivits som god, närmast uppsluppen stämning.
Det liberala gullandet med Siv Jensen leder till att normalisera samarbete med den sortens partier, även Sverigedemokraterna. Vad händer om SD skaffar sig en charmig blond kvinnlig partiledare som vill sänka skatten? Blir invandringsmotståndet mest en detalj då, för det finns ju inga "renläriga partier"?
Johan Norberg var på middagen men är också starkt kritisk till många av de andra deltagarnas reaktioner efteråt.
Invandringsfrågan är inte vilken fråga som helst, som man kan kompromissa om hur som helst. Det är en central mätare på var man står i synen på öppenhet, mångfald och gränsöverskridanden. Den charmiga och retoriskt skickliga Jensen försökte under mötet få det till att hon egentligen är för fri invandring, men att det inte fungerar med dagens bidragssystem.
Sorry, men jag går inte på den. I så fall kunde ju Frp ha kombinerat en kamp för friare invandring med en annan integrations- och bidragspolitik, eller i alla fall behålla dagens system. Nu kräver de i stället att invandringen ”begrenses kraftig” enligt partiprogrammet, de vill praktiskt taget stänga Norges gränser och skicka asylsökare till läger i Afrika.
Några av dem som skrivit "okritiskt" om middagen har senare försvarat sig.
Johnny Munkhammar:
Fremskrittspartiet är för fri invandring som princip och vill öppna för mer arbetskraftsinvandring. De vill dock ha en restriktiv asylinvandring. Jag delar inte den sistnämnda ståndpunkten, och det är en viktig fråga. Men skillnaden mellan Frp:s ståndpunkt i den sakfrågan och SD:s hela ideologi är avgörande.
För mig är öppenhet för invandring och en generös flyktingpolitik viktiga frågor, så det är en central kritik jag har av Frp. Men att bara träffa utländska politiker vars ståndpunkter man helt delar begränsar onekligen urvalet något.
Fredrik Segerfeldt:
Även om FrP på många sätt står Höyre nära i sak är partiets slogan "För folk flest" så långt från den klassiska högerns klubblazrar man bara kan komma. Den enskilda människan står i centrum, också den som inte har någon högre utbildning eller ärvda pengar. Partiet slår mot eliten. Förutom dragen av klassisk liberalism är det som tilltalar mig hos FrP denna estetik.
Till det kommer det politiska modet. Partiet är exempelvis kritiskt till bistånd, FN och klimatalarmism. I en tid när det mesta i politiken slätas ut till någon mittensmet är sådant klarspråk uppfriskande.
Segerfeldt vill dessutom lyfta frågan om invandringen och välfärdsstaten.
Välfärdsstaten går inte att kombinera med öppna gränser för människor. Det finns alltså ett faktiskt och intellektuellt dilemma få mainstreampolitiker vill kännas vid, eftersom båda de två huvudsakliga svar som finns är politiskt svåra: antingen stänga gränsen eller montera ned välfärdsstaten.
Bör vi se på invandringspolitiken som den fråga som avgör om ett parti är anständigt eller inte? Det menar Johan, och flera andra jag pratat med, men utan att egentligen motivera varför.
Är det värre att göra det svårare för människor att ta sig in i ett land, än att beskatta människor som bor där till mer än 50 procent? Jag är inte så säker på det.
Även Dick Erixon tar upp frågan om invandring och välfärdsstaten i inlägget Invandrarfrågan - vem är populist egentligen?
Man kan fråga sig om inte de som förespråkar ökad flyktinginvandring är de verkliga populisterna, eftersom de vill vara alla till lags: både låta välfärdsstaten vara stor och öka invandring som ger alla rättigheter medan skyldigheterna som ingår i samhällskontraktet kan undvikas. Det är ologiskt och inte uthålligt för ett samhälle. Och den underblåser motsättningar som vi redan ser: allt fler medborgare får sina bilar utbrända. Om dessa motsättningar ökar, har ingen vunnit någonting.
Här måste man alltså välja: 1) öppenhet och rörlighet kräver minskad stat och större inviduellt ansvar 2) en icke-reducerad välfärdsstat kräver höga murar och att invandring begränsas till arbetskraftsinvandring.
Jag menar att det här handlar om att vara pragmatisk, därför gäller alternativ 2 till dess alternativ 1 har uppnåtts.
Johan Norberg vill som debattör inte ta ställning till 1) och 2) utan utgår från en önskeläge som inte finns.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)