Det är inte du, det är jag

I helgen har Centerpartiet träffats för "förnyelsedagar". Dagarna inleddes med att Maud Olofsson höll tal om nybyggarlandet Sverige. Budskapet var det klassiska: "det är inte du, det är jag". Invandringen är en resurs, men integrationspolitiken har misslyckats.

I rapporten Förbättrad integration - förslag för snabbare vägar in på arbetsmarknaden presenterade Centerpartiet samtidigt tre nya förslag för att förbättra integrationen.

Slopa kravet på koppling till yrke efter två år vid omprövning av arbetskraftsinvandring
Innebär en marginell förändring där arbetskraftsinvandrare efter två år för söka arbete på hela arbetsmarknaden istället för, som idag, inom ett visst yrke.

Centerpartiet anser att du efter två år som arbetstagare i Sverige kan få stanna och arbeta i landet oavsett om det arbetet är inom en bransch där det finns arbetskraftsbrist eller ej.

Utvidga etableringsersättningen till fler grupper
Partiet menar att fler anhöriginvandrare bör få tillgång till etableringsinsatser med särskild etableringsersättning. Exakt vilka och hur många anges inte. De nämner att 17 000 anhöriga idag inte har rätt till etableringsinsatser. Även om bara hälften av dessa skulle få etableringsinsatser innebär det en utgift på cirka 3-4 miljarder per år.

Stimulanspeng för lärlingsutbildning och språkundervisning hos företag
Här lanserar Centerpartiet ännu en insats för att öka nyanländas kontakter med arbetsmarknaden.

En särskild stimulanspeng för språkundervisning och lärlingsutbildning hos företag ska kunna ges till arbetsgivare som erbjuder anställda utbildning i svenska på arbetsplatsen.

Inget hindrar Arbetsförmedlingen och kommunerna från att idag genomföra lärlingsutbildningar och språkundervisning hos företag. Förslaget låter som en variant på dagens instegsjobb.

Det tar fem år för flyktingar att få arbete i Norge

Efter att ha tittat på sysselsättningen för utrikes födda kvinnor i Norge ville jag fördjupa mig i ämnet. I Sverige hör vi ofta att det tar sju år att skaffa ett arbete för en person som fått asyl (inklusive deras anhöriga). Vad som egentligen menas är mediantiden, dvs. antalet år innan 50 procent av en "flyktingkohort" är sysselsatta. Jag tycker att andelen som har arbete efter tre år i landet är ett bättre mått. I Sverige brukar det röra sig om omkring 30-35 procent. Hur går det egentligen för de som får asyl i Norge? Det var faktiskt lättare att ta reda på än vad jag trodde eftersom det finns flera särskilda uppföljningar av den gruppen invandrare i Norge.

Den senaste uppföljningen är från januari 2011 och följer upp gruppens arbetsmarknadsetablering till och med fjärde kvartalet 2009. Den senaste statistiken visar att det tar fem år innan en flyktingkohort uppnår 50 procents sysselsättning, dvs. en mediantid på fem år. Ett år tidigare var mediantiden 4 år. Ser vi på den andra måttet var 38,4 procent sysselsatta efter tre år. Det är en rejäl försämring jämfört med 2008 då 49,5 procents var sysselsatta efter tre år.

Mediantiden för humanitära invandrare att få ett arbete är alltså 2-3 år kortare och andelen som har arbete efter tre år omkring 10 procentenheter högre i Norge än i Sverige. Det är inte så konstigt då arbetslösheten i Norge länge varit betydligt lägre än i Sverige. Om etableringsreformen når upp till resultaten i Norge får den anses vara en succé.

100 dagar senare

Det är hundra dagar sedan etableringsreformen trädde i kraft. Den största förändringen av integrationspolitiken på flera decennier. Det firar FORES med att granska reformens genomförande i en rapport och på DN-debatt.

Jag jobbade med reformen i stort sett varje dag i två år (och slutade samma dag som reformen trädde i kraft). Ett minst sagt tålamodskrävande arbete. Ni anar inte hur många hinder som ska passeras innan Riksdagen går till beslut. Förslagen ska följa politikernas viljeinriktning och samtidigt vara praktiskt genomförbara. Regeringskansliets beredningsprocess och regeringens kollektiva beslutsfattande innebär att alla departement, ministrar och partier ska gå med på samtliga delar av reformen. Eftersom alla bevakar sina intressen blir det mycket förhandlingar, kompromisser och förändringar under processens gång. Därutöver sker det en dialog med myndigheter, kommuner och andra intressenter för att förbereda reformen och försäkra sig om att den går att genomföra i praktiken. Sedan har vi juridiken. Lagar och förordningar ska förändras och nya skrivas för att synkronisera delarna i reformen med annan lagstiftning, inklusive EG-rätten. Många är de jurister som skakat av nervositet när de ska föredra och försvara sig inför lagrådet.

Det är glädjande att FORES genomför en granskning som denna. Rapporten ger en relativt positiv och nyanserad bild av läget, medan de kritiska aspekterna lyfts fram tydligare i DN-debatt artikeln. Etableringsreformen är social ingenjörskonst i sin mest klassiska mening. En så stor reform sätter sig inte på 100 dagar och kan sannerligen inte bedömas redan nu. En del av FORES kritik och förslag till förbättringar missar sitt mål.

Låt mig ta upp några punkter

FORES kritiserar reformen för att färre får arbetspraktik. Det går inte att avgöra efter 100 dagar. Även i det förra systemet var arbetspraktik något som förekom alldeles för sällan. Och förekom det var det i stort sett aldrig inom 100 dagar. Vanligtvis skedde de arbetsförberedande insatserna under den nyanländas andra år, när personen lärt sig lite språk och orienterat sig hjälpligt i landet. Det är alltså åtminstone ett år för tidigt att kritisera Arbetsförmedlingen.

FORES kritiserar också ersättningen till etableringslotsarna och menar att den är för låg. Lotsarna ska med hjälp av starka ekonomiska incitament hjälpa de nyanlända ut på arbetsmarknaden. Tanken är att de inte ska gå med vinst om de inte lyckas med sitt uppdrag. Att garantera mer pengar som inte är kopplade till resultat skulle vara kontraproduktivt. Dessutom förhindrar EU-lagstiftning en högre garanterad ersättning. Staten får inte betala ut ekonomiska medel till privata företag utan att företagen står för en risk.

Mycket av kritiken i rapporten grundar sig i missnöjda kommuner som tvingas att lägga ner delar av sin verksamhet. Men hur skulle det kunna vara annorlunda? Det verkar som att kommunerna förväntar sig att göra lika mycket som tidigare, samtidigt som Arbetsförmedlingen tagit över en del av ansvaret och etableringslotsarna tillkommit. Alla kan inte göra allting. Sammantaget innebär reformen cirka 1 miljard i ökade statliga utgifter, 25 procent mer än tidigare. Det finns mer resurser än någonsin tidigare bland de aktörer som arbetar med nyanlända så kommunerna gör bäst i att sluta gnälla och fortsätta arbetet i konstruktiv anda. Vilket, enligt rapporten, de flesta kommuner faktiskt verkar göra.

Att kritisera etableringsreformen för att svenskundervisningen inte har förbättras är att skjuta över målet. Svenskundervisningen är inte en del av reformen. Det hade varit för stora förändringar att göra på en och samma gång. Men FORES förslag är inte så dumma. Förhoppningsvis tar Nyamko Sabuni tag i frågan om sfi nu när hon flyttat över till Utbildningsdepartementet som ansvarar för frågan.

Se också Länsstyrelsernas lägesbild av reformen.

Hälsa bland nyanlända irakier

Det har kommit två nya studier om nyanländas (irakiers) hälsa från Malmö Högskola.

Achraf Daryani, 2010, Olika villkor – olika hälsa: Hälsan bland irakier folkbokförda i Malmö 2005-2007

Tydliga skillnader i hälsa ses mellan den beskrivna målgruppen nyanlända irakier i Malmö och befolkningen i riket. När det gäller den undersökta gruppen ses ett allmänt sämre hälsotillstånd innefattande flertalet av de uppmätta hälsovariablerna.

Susanne Sundell Lecerof, 2010, Olika villkor – olika hälsa: Hälsan bland irakier i åtta av Sveriges län 2008

Trots den låga medelåldern är nyanlända irakiers hälsa sämre än den övriga befolkningens. Tidigare forskning belägger att denna ojämlikhet är betingad av sociala determinanter. Det finns också indikationer på att språkliga och kulturella barriärer försvårar migrantgruppers tillgång till information om hälsa och om hälso- och sjukvården, och därmed deras uppnående av bättre hälsa.

Riksdagsdebatt om ny politik för nyanlända invandrare

På onsdag debatterar och beslutar riksdagen om en ny politik för nyanlända invandrare. Ni som vill förbereda er för debatten kan ta del av arbetsmarknadsutskottets betänkande 2009/10:AU7.

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till nya regler som ska göra det lättare för nyanlända invandrare att snabbare komma in i samhället och komma i arbete. I dag har kommunerna hand om introduktionen av nyanlända, och den skiljer sig i olika delar av landet. Det tar lång tid för nyanlända att komma i arbete. Från den 1 december 2010 tar Arbetsförmedlingen över kommunernas ansvar för att samordna introduktionen. Kommunerna ska även i fortsättningen ha hand om sådant som bostadsförsörjning, svenskundervisning för invandrare (sfi) och insatser för barn och ungdomar.

Direkt efter att den nyanlände har fått uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen genomföra ett etableringssamtal med honom eller henne. Syftet är att matcha den nyanländes kompetens med en lämplig bosättningskommun. Arbetsförmedlingen ska därefter upprätta en individuell plan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering. Det kallas en etableringsplan, och den ska minst innehålla sfi, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. En så kallad etableringslots ska hjälpa den nyanlände att hitta ett arbete.

Etableringslotsen, som kan vara exempelvis ett företag, en ideell förening eller en branschorganisation, arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Den nyanlände ska själv kunna välja lots genom ett valfrihetssystem.

Nyanlända som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska ha rätt till etableringsersättning. Arbetsförmedlingen kommer att besluta om ersättningen. Kommunerna kommer inte längre att betala ut introduktionsersättning.

Revisionsrapport om Malmö stads introduktion för nyanlända

KPMG har på uppdrag av Malmö stads revisorer genomfört en granskning av introduktion för flyktingar och nyanlända med särskilt fokus på stadsdelarna Centrum och Fosie. Granskningens övergripande syfte är att bedöma om Malmö stads introduktion för flyktingar och nyanlända genomförs i enlighet med nationella och lokala målsättningar. Granskningen visar att staden fullgör sina skyldigheter, men att det finns många delar som behöver förbättras.

Vi anser att Centrum och Fosies stadsdelsfullmäktige fullgör sina skyldigheter att tillhandahålla Sfi, praktik och samhällsinformation i enlighet med nationella och lokala målsättningar. Vi menar däremot att varken stadsdelsfullmäktige i Centrum eller Fosie i tillräcklig omfattning styr och följer upp introduktionsverksamheten i förhållande till vad kommunstyrelsen angivit.

Vi bedömer att introduktionsplanerna inom Centrum och Fosies stadsdelsfullmäktige är allför standardiserade och lämnar för lite utrymme för individuella mål och framtidsplaner. Vi anser att en introduktionsplan bör undertecknas av den nyanlände, oavsett om denne erhåller introduktionsersättning eller ej. Vi anser även att det är en brist att vissa uppgifter om den nyanlände, såsom validering och hälsa, inte registreras på ett systematiskt sätt i verksamhetssystemet.

Sydsvenskan har uppmärksammat rapporten.

Stadsdelarna Centrum och Fosie får kritik för brister i introduktionen av flyktingar och nyanlända. De varken styr eller följer upp verksamheten, hävdar revisorer.
Granskningen som har gjorts handlar enbart om vuxna, totalt över 1 300 personer i de båda stadsdelarna.

– Det är klart att vi tar åt oss av kritiken men jag anser inte att den är så hemskt allvarlig, säger Anders Nilsson (S), ordförande i Fosie.

Kartläggning av samhällsinformation för nyanlända

Härom dagen lämnade länsstyrelsen i Stockholms län över den kartläggning av kommunernas samhällsinformation för nyanlända invandrare som regeringen har beställt. Kartläggningen blir nu en del av underlaget till den statliga utredningen om samhällsorientering, som i sin tur är en del av regeringens reform för nyanlända invandrare.

Kartläggning visar att kommunernas samhällsinformation idag skiljer sig när det gäller ambitionsnivå, språk, prioritering, pedagogik och innehåll, inte bara mellan regioner och kommuner utan i vissa fall även inom en och samma kommun. Något tydligt samband mellan de lokala förutsättningarna (ekonomiska, storleksmässiga med mera) och samhällsinformationsarbetets utformning har kartläggningen inte kunnat se.

Som ringar på vattnet

Uppgifterna från Solna kommun på DN-debatt och i andra medier om att uppemot 80 procent av de nyanlända invandrarna har jobb efter ett år sprider sig som ringar på vattnet. Nu senast uppmärksammas det i Västerviks-Tidningen och i Norrköpings Tidningar.

I landet som helhet dröjer det sju år innan 50 procent i denna grupp har egen försörjning. Men i Solna, granne till Stockholm, med 25 procent invandrare, har inemot 80 procent av nyanlända jobb efter ett år.

"Invandrare söker sig hit för de har hört hur bra det fungerar", säger Malin Appelgren, kommunalråd för Kristdemokraterna.

Snabbt tas kontakt med varje nyanländ, det sker kompetensutveckling och, tack vare god kunskap om näringslivet på orten, effektiv matchning mot arbetstillfällena.

Det är så regeringen vill att Arbetsförmedlingen ska arbeta. Den tilldelas därför extra resurser för att landet runt göra det Solna hållit på med i tio år.

Men som det nu ser ut skulle alltså Solna och andra ambitiösa kommuner få sämre förutsättningar att driva sitt framgångsrika arbete vidare, när AF bygger upp sin verksamhet.

Det är märkligt att de debattörer som under så lång tid kritiserat integrationspolitiken i Sverige nu kommer till kommunernas försvar. Istället för att försvara ett 25 år gammalt system med kommuner som ansvariga borde de ta sig en titt på Solna kommuns uppgifter. Det är möjligt att de arbetar utmärkt med målgruppen, men jag kan samtidigt slå vad om att inte 80 procent har arbete efter ett år i kommunen.

Nyamko Sabuni i P1 om reformen för nyanlända invandrare

Idag var Integrationsminister Nyamko Sabuni med i P1-morgon och talade om den nya politiken för nyanlända invandrare som regeringen beslutat om. I reportaget hör vi hur Arbetsförmedlingen, som ska överta samordningsansvaret från kommunerna, ser på sitt uppdrag. Politiker från Solna kommun, som kritiserat reformen på DN-debatt kommer också till tals. Slutligen frågas Nyamko Sabuni ut om reformen.

UNT och Kristianstadsbladet uppmärksammar också frågan på sina ledarsidor.

Obligatorisk samhällsorientering för nyanlända i Quebeck

Den franskspråkiga kanadensiska provinsen Quebeck har nyligen infört obligatoriska klasser i samhällsorientering för nyanlända invandrare. Förutom att informeras om Quebecks gemensamma värderingar ska den som invandrar skriva på ett kontrakt om att de accepterar dessa. De värderingar som nämns är: Speaking French is a necessity; Quebec is free and democratic; it's secular; it's pluralist; it's based on the rule of law; men and women are equal; and exercising one's rights must be done with respect for others. Totonta Star har som första tidning tagit del av undervisningen.

The 30 men and women, freshly arrived on Canadian soil, seemed to already understand the liberal nature of the place to which they had decided to immigrate.

One Algerian man even told Martin, with a wry grin, that he heard the hierarchy of rights in Quebec goes like this: children first, then women, then dogs ... then men.

So the question arises: What is the point of the exercise in which they're now forced to participate?

Artikelförfattaren ifrågasätter värdet av reformen, men den försvaras av den ansvariga ministern.

In an interview, Immigration and Cultural Communities Minister Yolande James, the first black cabinet minister in Quebec history, said she will "continue to defend the declaration."

She repeated the stance she took in announcing the policy, that immigrating to Quebec "is not a right, it's a privilege" and that just as Quebec chooses the people it will accept, so too does that person have a choice to make.

"The person who wants to join Quebec society should be well informed of Quebec values."

Luciano Astudillo gillar också reformen för nyanlända

Den före detta talesmannen i integrationsfrågor för Socialdemokraterna, riksdagsmannen Luciano Astudillo, är positiv till regeringens reform för nyanlända.

Ett par bra förslag. Bravo Sabuni! Att staten tar på sig ansvaret för mottagandet nyanlända genom arbetsförmedlingen och att introduktionsersättning individualiseras. Helt rätt!

Debatt om reformen för nyanlända invandrare

Se Nyamko Sabuni (Fp) debattera den nya reformen för nyanlända invandrare med Veronica Palm (S) i Gomorron Sverige (Ca 4.30 in i programmet). Det verkar som att Socialdemokraterna uppskattar den nya reformen.

Idag presenteras reformen för nyanlända invandrare

Nyamko Sabuni (Fp) presenterar idag på DN debatt den reform om nyanländas arbetsmarknadsetablering som jag jobbat med en längre tid.

Presskonferensen går att se här.

Reformen presenteras på regeringens hemsida.

Syftet är att varje nyanländ utifrån sina egna förutsättningar ska få professionellt stöd att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning samt ta del av de rättigheter och skyldigheter som gäller i Sverige.

Uppdaterat med mediakommentarer:

Jusek anser att en etableringsperiod på två år för nyanlända är en för kort tid. För att en invandrad akademiker ska kunna etablera sig i sitt yrke i Sverige krävs i många fall både studier i svenska på avancerad nivå och sedan kompletterande utbildning vid högskolan. Tvåårsregeln riskerar att leda till att många akademiker med utländsk bakgrund inte får en möjlighet att använda sin kompetens, fortsätter Göran Arrius (ordförande Jusek).

Jusek borde vara medvetna om möjligheten till studiemedel, som även akademiker med utländsk bakgrund har rätt till.

Sydsvenskan är relativt positiva till reformen.

Det kan verka som om Sabuni gödslar med miljonerna och lägger ytterligare en hopplös uppgift på den stackars Arbetsförmedlingen. Men något måste hända med jobbintegrationen.

Då är alla förslag bra utom de dåliga.

Södertäljes kommunalråd Anders Lago har skrivit en debattartikel i Dagens Samhälle trots att han inte kan ha hunnit att se förslagen innan inlägget skrevs. En väl fungerade etablering går via en effektiv kontakt med arbetsmarknaden, skriver Anders Lago. Det är en märklig kommentar när nu regeringen för första gången garanterar alla nyanlända arbetsförberedande insatser.

Sveriges Kommuner och Landsting välkomnar lagförslaget att staten ska ha huvudansvaret för introduktionen av nyanlända.

SKL har under flera år efterlyst ett statligt huvudansvar för introduktionen. Fördelen med den nya ordningen är att arbetsförmedling, försäkringskassa och de egna insatserna kan samordnas på ett smidigare sätt. Det har inte alltid varit lätt för kommunerna att sköta samordningen av dessa statliga aktörer, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Vänsterpartiet välkomnar delar av regeringens förslag men är kritiska till den övergripande inriktningen. De efterlyser en pliktlag som tvingar kommuner att ta emot de som får asyl.

- Det är dags att lagstifta om alla kommuners skyldigheter att ta emot nyanlända flyktingar. Det är i kommunerna människor bor och verkar, och det är här förutsättningarna måste ordnas. Samtidigt som situationen särskilt i vissa storstadskommuner är mycket pressad både när det gäller boendevillkor och möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden finns det fortfarande rika och välmående kommuner som inte tar emot några flyktingar alls.

Fler reaktioner läggs till efter hand.

Tomelilla som förebild

Jag trodde aldrig i mitt liv att Tomelilla skulle pekas ut som föredöme i integrationsfrågor, men nu har det hänt. Den kommun jag tillbringade mina första 15 år prisas för en arbetsmarknadsinriktad introduktion. Alldeles utmärkt!

Sedan starten för två år sedan har flyktingmottagningen i Tomelilla lyckats slussa ut 95 procent av sina klienter ut i arbetslivet, vilket placerar kommunen på en hedrande fjärdeplats i Skåne. "Vi har hittat en bra och effektiv strategi, som innebär att klienten senast sex veckor efter inflytten ska hamna på mitt bord" säger Ulla Kvist vid Arbetsförmedlingen till YA.

Men Ystad Allehandas beskrivning av integrationspolitiken i Sverige och andra länder är grovt förenklad. För visst har t.ex. Australien och Kanada en väl utvecklad integrationspolitik. Och det är faktiskt ingenting som tvingar invandrare i Sverige att gå på bidrag. Men visst. Sådana förenklingar är lätta att ta till när man vill göra en poäng på en ledarsida.

Ännu en studie om sfi

Bara i år har det kommit fler studier om sfi än under hela 2000-talet. Så känns det ivarjefall. IFAU har idag gett ut rapporten Hur försörjer sig nyanlända invandrare som inte går sfi?

En kort sammanfattning:

De som inte deltar i svenska för invandrare (sfi) står oftare närmare arbetsmarknaden än de som deltar. Det finns dock en grupp icke-deltagare som inte arbetar alls och som har socialbidrag eller saknar känd försörjning.

Läs mer på IFAU:s hemsida.

Nystartsjobben har varit en relativt framgångsrik reform

IFAU har utvärderat alliansens nystartsjobb. Det visar sig vara en lyckad reform för nyanlända som, till skillnad från tidigare arbetsmarknadspolitiska subventioner, fått del av insatserna.

Nystartsjobb infördes första januari 2007 och innebär att arbetsgivare som anställer en person som har fyllt 20 år och som varit borta från arbetslivet på heltid i minst ett år inte behöver betala arbetsgivaravgift (32,42 %).

Var fjärde nystartsjobbare skulle inte ha fått del av stödet om enbart arbetslöshet kvalificerat. Nystartsjobb har alltså gjort att även sjukskrivna, socialbidragstagare och nyanlända invandrare har kunnat få en subventionerad anställning. Fler nystartsjobbare är födda utanför Norden, har ett arbetshandikapp och är lågutbildade i jämförelse med deltagare i allmänt anställningsstöd.

Men det finns utträngningseffekter

Som med alla former av subventionerade anställningar finns dock undanträngningseffekter. Cirka sex av tio anställningar hade tillkommit ändå och i vart tredje fall skulle samma person ha anställts även utan subvention. Undanträngningen är dock på samma nivå som för allmänt anställningsstöd.

Arbetsmarknadspolitiken har genom nystartsjobben nått en målgrupp som tidigare inte fått ta del av Arbetsförmedlingens insatser. Det måste ses som positivt.