I Studio 1 om den nya Danska medborgarskapslagen

I förra veckan var jag med i Studio 1 och kommenterade den nya danska medborgarskapslagen.

Lagen innebär bland annat högre krav på språkkunskaper, svårare kunskapstest och större krav på självförsörjning för att naturaliseras och bli dansk medborgare.

Det jag ville få fram var följande:

* Det är anmärkningsvärt att den nya lagen har ett så brett stöd. Den är framröstad av cirka 80 procent av ledamöterna i Folketinget, av Venstre, Socialdemokraterna, Danskt Folkparti, De konservative och Liberal Allians. Det är som att Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet hade gått samman.

* Danmark är inte unikt. Allt sedan början av 00-talet har allt fler länder gjort det svårare att både få permanent uppehållstillstånd och medborgarskap. Också i länder som Österrike och Tyskland finns det mycket hårda krav på självförsörjning för att bli medborgare, och i stort sett alla länder förutom Sverige har språkkrav.

* Det är ändå märkligt att Danmark gjort dessa förändringar, eftersom deras tidigare lag redan bedömdes som den tuffaste i Europa. EUDO Citizenship Law Indicator (CITLAW), som mäter olika aspekter av en medborgarskapslag, visar till exempel att Danmark redan 2011 hade de högsta kraven för naturalisering.

* Hur en medborgarskapslag är utformad har en stor betydelse för hur många som faktiskt blir medborgare i ett land (naturaliseras). I Sverige, med en av Europas liberalaste medborgarskapslagar är det omkring 7 procent av alla utländska medborgare som årligen blir medborgare, medan det i Danmark redan innan lagändringen är nere på omkring en procent.

Så här ser korrelationen mellan lagens stränghet (CITLAW) och andelen som blir medborgare (naturaliseringsgrad) ut. Punkterna representerar EU-15 länder, men bara Danmark, Norge och Sverige är markerade.

Niqab och burka förbjuds vid kanadensiska medborgarskapsceremonier

För att bli kanadensisk medborgare kvävs inte bara kunskaper i något av de officiella språken och om landets historia. Varje ny medborgare ska också svära en medborgarskapsed: 

I swear (or affirm) that I will be faithful
and bear true allegiance to Her Majesty
Queen Elizabeth the Second, Queen of Canada,
Her Heirs and Successors, and that I will faithfully
observe the laws of Canada
and fulfil my duties as a Canadian citizen. 

För att säkerställa att blivande medborgare verkligen uttalar eden har Kanadas konservativa regering nyligen förbjudit burka och niqab vid medborgarskapsceremonier. Winnipeg Free Press har skrivit en intressant artikel om förbudet. 

There was mixed reaction from Canadian Muslim groups to news Monday that prospective Canadians can no longer wear veils, like the Islamic niqab or the face-shielding burka, while taking the oath of citizenship.

Immigration Minister Jason Kenney announced that new Canadians will have to remove any face-coverings while they swear the oath.

The response from two prominent Muslim groups couldn't have been more different: some heartily applauded the move and others denounced it as causing unnecessary trepidation in the community.

Kenney said it's not just a question of "deep principle" for someone to show their face while taking the oath in front of their fellow citizens, it's also a matter of legal concern.

"I don't know how we can verify that someone whose face is covered is actually taking the oath that the law requires of them," he told a news conference in Montreal.

"This is a public act of witness in front of your fellow citizens, in front of the law — and you should be willing to show who you are."

Apropå medborgarskap och Kanada verkar det som att över 2100 personer blir av med sitt kanadensiska medborgarskap eftersom de begått bedrägeri i samband med ansökan.

Medborgarskapspolitiken har betydelse

Påverkar medborgarskapsreglerna antalet som väljer att bli medborgare i ett land? Det undersöker David Reichel i studien Do legal regulations hinder naturalisation? Citizenship policies and naturalisation rates in Europe (EUDO CITIZENSHIP working paper, 2011).

Svaret är ja. I de länder där det är enkelt att bli medborgare väljer fler att bli det. Det som verkar ha störst påverkan på naturalisering är om ett land tillåter dubbelt medborgarskap. Sverige passar bra in i mönstret. Här är det, enligt MIPEX, näst enklast att bli medborgare samtidigt som naturaliseringsgraden (andelen utländska medborgare som blir medborgare under ett år) är högst av de studerade länderna (EU-25 plus Norge och Schweiz).

This paper investigates a simple relationship: the influence of citizenship regulations on citizenship acquisitions by comparing citizenship policies and naturalisation rates in European countries. The analysis looks at the statistical relationship on the cross-national level. As a quantitative indicator for citizenship policies, the MIPEX Nationality is used... It can be shown that restricting access to citizenship indeed is related to lower naturalisation rates, and that restricted access to dual citizenship appears to have the most significant impact in EU-25 countries, Norway and Switzerland.

Man med "ofransk" kvinnosyn nekas medborgarskap

En man har nyligen nekats franskt medborgarskap på grund av hans kvinnosyn.

An Algerian-born man living in France has been refused French nationality because of his "degrading attitude" towards women.

The man, who has not been named, is married to a Frenchwoman, but does not allow her to leave the family home freely, it was claimed.

In what is seen as a legal precedent, his application for French nationality was turned down because "his idea of sexual equality is not that of the republic", according to a high-ranking official quoted by French radio station Europe 1.

The French constitution states that the government can refuse nationality or strip nationality for a "lack of integration". The interior minister, Claude Guéant, has made it clear he expects candidates for nationality to not only integrate but "assimilate" into French society.

Allt du vill veta om medborgarskap, och lite till

OECD höll i oktober 2010 en konferens om medborgarskap. Nu går det att läsa dokumentationen därifrån i rapporten Naturalisation: A Passport for the Better Integration of Immigrants? på OECD:s hemsida.

This conference proceedings provides the papers presented at the OECD/European Commission joint seminar on Naturalisation and the Socio-Economic Integration of Immigrants and their Children held in October 2010 in Brussels. It takes stock of the current knowledge regarding the links between host-country nationality and socio-economic integration of immigrants and their children, building on novel evidence on this issue. It also discusses the role of naturalisation as a tool in the overall framework for immigration and integration policy, with the aim of identifying good practices.

Finland får ny medborgarskapslag

I september 2011 träder Finlands nya medborgarskapslag i kraft. Förändringarna är relativt små och syftet är att göra det enklare att bli medborgare. Tidigare var kravet på vistelsetid sex år. Nu sätts gränsen till fem år och personer som kan svenska eller finska har möjlighet att bli medborgare efter fyra år.

Genom lagen främjas samhällstillhörigheten för utlänningar som varaktigt bor i Finland genom att det ska bli lättare än förut att förvärva medborgarskap. De huvudsakliga ändringarna innebär att de boendetider som förutsätts för beviljande av medborgarskap ska förkortas. Den oavbrutna boendetid som krävs i normalfallet ska förkortas till fem år och den förvärvade boendetid som krävs för beviljande av medborgarskap ska förkortas till sju år.

För att främja invandrares integrering i det finländska samhället ska man kunna avvika från boendetidsvillkoret om den sökande visar att han eller hon har förvärvat en sådan nivå av kunskaper i finska eller svenska som närmare definieras i lagen. Undantagen från språkkunskapsvillkoret ska också regleras tydligare än i den gällande lagen. Lagen föreslås likaså innehålla mer detaljerade bestämmelser om grunderna för undantag från oförvitlighetsvillkoret och om bestämmandet av den väntetid som påförs i samband med undantag från detta villkor samt om väntetidens längd.

De stora skillnaderna jämfört med Sverige är att Finland kräver att den nya medborgaren ska kunna försörja sig samt tala och skriva landets språk.

En utlänning beviljas på ansökan finskt medborgarskap, om han eller hon när ansökan avgörs
1) har fyllt 18 år eller före det ingått äktenskap,
2) har och har haft sitt egentliga bo och hemvist i Finland (boendetidsvillkor),
a) de senaste fem åren utan avbrott (oavbruten boendetid), eller
b) sju år efter det att han eller hon fyllt 15 år, varav de senaste två åren utan avbrott (förvärvad boendetid),
3) inte har gjort sig skyldig till någon annan straffbar gärning än en sådan för vilken straffet är ordningsbot och inte heller har meddelats besöksförbud (oförvitlighetsvillkor),
4) inte väsentligt har försummat sin underhållsskyldighet eller sina offentligrättsliga betalningsförpliktelser,
5) tillförlitligt kan redogöra för sin försörjning, och
6) har nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda finska eller svenska eller i stället för muntliga språkkunskaper motsvarande kunskaper i finskt eller finlandssvenskt teckenspråk (språkkunskapsvillkor).

Hela lagen kan läsas här.

Stärka medborgartanken genom språkkrav för medborgarskap?

Jag tänker återkomma med en längre kommentar på gårdagens seminarium om Andreas Johansson Heinös rapport Vem ska få bli svensk medborgare? Rapportens sammanfattning går att läsa på Sydsvenskans Aktuella frågor.

Ett bättre alternativ till identitetspolitisk multikulturalism eller en diffust formulerad strävan efter integration vore att stärka medborgartanken. Medborgar­idén vilar på tanken att vi i offentligheten är jämlika individer, oavsett etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet. För stat och myndigheter bör vår bakgrund vara helt irrelevant. Detta omöjliggörs av multikulturalismen.

Per Gudmundson rapporterar från seminariet på SvD:s ledarblogg. Där tipsar han bl.a. om min text om det svenska medborgarskapet.

Johansson Heinö utgår från att medborgarskapet är lågt värderat i Sverige: inte mycket skiljer det från det permanenta uppehållstillståndet. Johansson Heinö benar därefter upp fyra modeller för att stärka medborgarskapets status. Detta i syfte att skapa en starkare samhällelig gemenskap (i det här fallet ett svar på ett integrationspolitiskt behov). Språkkrav, Medborgarkunskapskrav och Ceremonier får godkänt i ett liberalt perspektiv, medan krav på Värderingar underkännes.

De inbjudna kritikerna Selimovic och Besara enades om önskvärdheten av Ceremonier, men var oense i det andra.

Hela seminariet kan ses i efterhand på Timbro.se.

Om svenskt medborgarskap

Jag ser fram emot dagens seminarium på Timbro eftersom vi verkligen behöver en sansad diskussion om medborgarskap, långt från populism och slagord. Oavsett vilken typ av medborgarskapslag som förespråkas behöver den motiveras och utsättas för granskning. Det gäller kanske särskilt den svenska då den skiljer sig så pass mycket från andra länders medborgarskapslagar. Vill vi behålla dagens, internationellt sett unika, politik bör vi vara medvetna om varför.

Det är lätt att bli medborgare i Sverige

Medborgarskapslagstiftningen i Sverige har liberaliserats stegvis under de senaste decennierna. I dag utmärker sig Sverige genom att det är relativt lätt att bli medborgare. I stort sett alla länder utom Sverige ställer krav på språkkunskaper och kunskaper om landet för att bli medborgare. Många länder ställer även andra krav, såsom att vara självförsörjande.

Det obligatoriska språkintyget för att bli svensk medborgare avskaffades i början på 80-talet. Frågan om att återinföra ett språkkrav och även krav på kunskaper om samhället utreddes av 1997 års medborgarskapskommitté. Kommittén (SOU 1999:34) tog ställning mot att införa sådana krav, en linje som regeringen följde i proposition 1999/2000:147 Lag om svenskt medborgarskap. Propositionen gjorde det istället lättare att bli medborgare genom att tillåta dubbelt medborgarskap.

För att bli svensk medborgare genom naturalisering krävs att personen styrkt sin identitet, fyllt arton år, har permanent uppehållstillstånd i Sverige, har haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt och är stadigvarande bosatt här i landet. Tidsgränserna skiljer sig mellan olika grupper:
• två år för dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare,
• fyra år för den som är statslös eller att bedöma som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716), och
• fem år för övriga utlänningar.

Att det är lätt att bli medborgare avspeglas sig också i statistiken. Naturaliseringsgraden (andelen av de utländska medborgarna i ett land som blir medborgare under ett år) i Sverige är hög jämfört med andra länder. Det senaste decenniet har naturaliseringsgraden i Sverige legat på omkring 7-8 procent, medan det i de flesta andra länderna är 3-5 procent.

Medborgarskapet betyder inte så mycket
Sverige utmärker sig också genom att det är liten skillnad mellan att vara utländsk medborgare och svensk medborgare. I en stor del av de europeiska och anglosaxiska länderna har utländska medborgare inte rätt till sociala förmåner och den invandrades skyldigheter är oftare större än deras rättigheter. För att ta två exempel: i Danmark har en nyanländ invandrare inte rätt till lika högt försörjningsstöd och i USA har utländska medborgare över huvud taget ingen rätt till det federala välfärdssystemet.

De svenska reglerna har, enligt 1997 års medborgarskapskommitté (SOU 1999:34) inneburit att medborgarskapet minskat i betydelse. Den som har permanent uppehållstillstånd har i stort sett samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare, med tre viktiga undantag:
• Möjlighet till politiskt deltagande (rösträtt i riksdagsval)
• Skydd mot landsförvisning
• Möjlighet att inneha vissa offentliga uppdrag och tjänster.

Medborgarskap som hävstång för integrationen
Samtidigt kan medborgarskapet vara ett viktigt redskap för att främja integration. I vissa länder, till exempel Tyskland, Danmark och Österrike, är medborgarskapet mer eller mindre det slutgiltiga beviset på att en person är integrerad, och är en slutpunkt på integrationsprocessen. I andra länder, till exempel USA, Australien och Kanada används medborgarskapet som ett redskap för att påskynda integrationsprocessen. Frågan är om vi i Sverige, där medborgarskap är så enkelt att få och ger så få rättigheter och skyldigheter, frånsagt oss ett potentiellt sett viktigt instrument för att främja integrationen? Forskarna Foblets och Loones menar t.ex. att man avstår från ett viktigt verktyg för att snabba på integrationsprocessen när man inte förväntar sig någonting av dem som vill bli medborgare.

Making access to nationality easier should not be pushed so far that it might later slow down the integration of those who would have been ready to meet a number of reasonable conditions for adapting to the society of their new place of residence. That is the risk some new nationals currently face.

It is up to the legislator to determine which rules govern state membership. If this is not done in a clear and consistent way, some foreigners will take advantage of the situation, while others who were hoping to acquire nationality in order to effectively participate in the life of the society of their new homeland will be left aside. Though nationality cannot have as its sole objective the final evidence of the integration process, one should not fall into the opposite extreme, and reduce it to a mere confirmation of one’s residence. (Bauböck m.fl., 2006, Acquisition and Loss of Nationality: Policies and Trends in 15 European States, s. 91).

I Sverige är det i dagsläget tveksamt om medborgarskapet är ett viktigt led i integrationsprocessen. En person kan i princip bli svensk medborgare utan att kunna ett ord svenska, utan att känna till lagar och regler och utan att behöva ta ställning i lojalitetsfrågor. Den rent formella synen på medborgarskapet i Sverige avspeglar sig också genom att det sällan läggs någon större vikt på medborgarskapsceremonier eller andra sätt att uppmärksamma förvärvande av medborgarskap. Medborgarskap är något man får med posten.

Medborgarskapstanken
I flera av de länder som länge har haft språkkrav och medborgarskapsceremonier, som Kanada, Australien och USA, är medborgarskapet och naturalisering det främsta verktyget i integrationsprocessen. Länderna försöker medvetet fylla medborgarskapet med ett innehåll. Innehållet kan kortfattat sammanfattas med: sammanhållning, mångfald och delaktighet. Medborgarskapet är en sammanhållande kraft både på grund av att personen lovar att upprätthålla vissa värderingar, lagar och procedurer (genom eden) och att medborgarskapet är så brett, politiskt och moraliskt, definierat att alla bakgrunder ryms. Det knyter an till den andra punkten, mångfald. Man använder medborgarskapet för att göra mångfalden till en del av den nationella identiteten. Tanken är att själva medborgarskapet ska symbolisera mångfald och en gemensam framtid snarare än en gemensam historia. Till sist är delaktighet en viktig aspekt som länderna betonar. En medborgare ska delta i det offentliga livet, särskilt i närsamhället. Då krävs det grundläggande kunskaper om samhället och i landets officiella språk.

Fokus på deltagande och aktivitet i det civila samhällslivet speglar en särskild, normativ, syn på ett ”demokratiskt medborgarskap”. Benhabib förklarar innebörden i boken Jämlikhet och mångfald (Benhabib 2004). Hon menar att kriterierna för medborgarskap varken bör utgå från principerna jus sanguinis eller jus soli (härstamningsprincipen eller territorialprincipen) eftersom de utgår från passiva tillhörighetskriterier (ibid. s. 215). Istället bör medborgarskapet tilldelas efter att individerna förvärvar olika färdigheter. Uttryckt på ett annat sätt: Ett civilt medborgarskap bör leda till ett politiskt medborgarskap. Benhabib räknar upp några rimliga villkor som kan ställas på individen. Längden och arten av uppehåll i landet. Men också en mininivå på kunskap i språket i värdlandet och en viss ”medborgerlig kunskap” om lagarna och styrelseskicket i landet (ibid. s. 216). Fokus är alltså på utövandet snarare än förvärvandet av medborgarskapet och det aktiva deltagandet förutsätter att individerna har förmåga att interagera i samhällslivet och förhandla om motstridiga perspektiv och lojaliteter.

Någonting gemensamt
Medborgarskapet kan vara ett redskap för att skapa sammanhållning i ett samhälle präglat av mångfald. I sin mest snäva form är medborgarskapet en politisk och demokratisk gemenskap. För att kunna utöva sina civila och politiska rättigheter, dela i en gemensam offentlighet och interagera med varandra krävs kunskaper i språket och om samhället. Dock kan krav på språkkunskaper och samhälls-/medborgarkunskap både ha en exkluderande och en inkluderande effekt. Vilken av dessa som dominerar beror på hur kraven ser ut och hur integrationspolitiken i övrigt är utformad. Senaste årens förändringar i t.ex. Danmark och Holland har exkluderande drag. Samtidigt kan krav på kunskaper i språk och om det samhälle personen vill bli medborgare i fungera som ett verktyg för integration och inkludering. Det kan uppmuntra nyanlända invandrare att investera i kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att kunna klara sig i landet samt ge en större legitimitet för medborgarskapet i majoritetsbefolkningens ögon.

Andreas Johansson Heinö om svenskhet och medborgarskap

Jag hoppas kunna besöka två seminarier denna och kommande vecka, båda med Andreas Johansson Heinö. Den 19:e maj diskuterar Heinö Perspektiv på svenskhet på MIM, Malmö Högskola. Veckan därefter, den 26:e maj, presenterar Andreas Johansson Heinö rapporten Vem ska få bli svensk medborgare? på Timbro.

Frågan om medborgarskap är aktuell. Integrationsminister Erik Ullenhag har vid åtskilliga tillfällen talat sig varm för att uppvärdera medborgarskapet. Dessutom ligger det, sedan flera år tillbaka, ett direktiv för en statlig utredning om medborgarskapspolitik på regeringskansliet och väntar på klartecken. Själv bidrog jag lite grann till rapporten Språk, krav och medborgarskap som publicerades 2008 inom ramen för Globaliseringsrådet. Jag har också några egna texter om medborgarskap liggande i datorn som jag ska ta mig en titt på inför seminariet nästa fredag.

Uppsamling

Jag har inte haft någon inspiration att skriva inlägg. Men här är i varje fall några länkar och lästips.

Internationella nyheter

Ingen vill ta emot de nordafrikanska invandrarna. Bråket mellan Italien och Tyskland fortsätter. France and Italy have been at odds over how to deal with more than 20,000 illegal Tunisian migrants who entered the European Union via the small Italian island of Lampedusa since the longtime president fled a popular revolt in January. Most want to reach France, Tunisia’s former colonial ruler, where they can speak the language and have friends or family.

Italy granted most of the Tunisians temporary residency permits, and insisted that EU countries share the burden of such an exceptional influx. In response, an angry France last week stopped a train carrying Tunisian immigrants from Italy at the French border, sending back those who could not support themselves financially.

Tuffare krav för att bli medborgare på väg i Nederländerna. Dutch nationality is a reward for social participation and integration. The new, tighter measures serve as a stimulus for those who are not yet fully participating in certain areas, such as employment and knowledge of the Dutch language. Nederländerna tänker också införa språkkrav för att vara berättigad till välfärdssystemet.

Att Sannfinländarna får ansvar för migrationsfrågorna i den finska riksdagen har förvånat många. Det är dock inte så märkligt om man betänker att de övriga större partierna redan före valet flaggat för en minskad invandring, t.ex. genom att införa försörjningskrav för anhöriginvandring. “It would be good to adopt the Danish practice according to which a person first needs to be self-sufficient, and to have housing available”, says MP Arto Satonen, who has written the immigration platform of the National Coalition Party.

Danmark skärper språkkraven för den som vill familjeåterförenas. Regeringens motiv är att bättre språkkunskaper innebär en snabbare väg ut i arbetslivet och, som det står i lagförslaget, ”att den som beviljas återförening snabbare bidrar till samhällsekonomin”.

Höga skatter, inte krav, gör det svårt att rekrytera arbetskraftsinvandrare till Danmark. High tax rates and the Danish language are the greatest barriers when Danish companies are recruiting highly skilled foreign employees, while the tightened immigration rules and the negative tone in the debate about foreigners play a smaller role than previously thought, according to a survey of 244 Danish companies.

Studier

Jan Germen Janmaat (2011) Classroom Diversity and its Relation to Tolerance, Trust and Participation in England, Sweden and Germany.

Diskrimineringsombudsmannen (2011) Romers rättigheter.

David Manley, Maarten van Ham, Joe Doherty (2011) Social Mixing as a Cure for Negative Neighbourhood Effects: Evidence Based Policy or Urban Myth?

Eskil Heinesen, Leif Husted, Michael Rosholm (2011) The Effects of Active Labour Market Policies for Immigrants Receiving Social Assistance in Denmark.

Magnus Strömgren, Tiit Tammaru, Maarten van Ham, Szymon Marcinczak, Olof Stjernström, Urban Lindgren (2011) Pre-Hire Factors and Workplace Ethnic Segregation.

Debatt

Åsa Romson & Paul Lappalainen (båda Mp) svarar på Adam Cwejmans (LUF) kritik om deras selektiva användande av kanadamodellen. Vi menar ... att Kanada har gått före Sverige angående arbetet mot diskriminering. Kanada har sedan 70- och 80-talet lagstiftning och en grundläggande politik för lika rättigheter och möjligheter, oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion mm. Därutöver finns i Kanada ett tydligt arbete med att förstärka det civila samhällets kapacitet att delta på ett kritiskt sätt i det offentliga samtalet vilket tydligt stärker arbetet mot diskriminering.

Samhällsorienteringen till nyanlända invandrare är för "sosseinriktad" enligt Fredrik Segerfeldt och Alliansen i Göteborg. Kommunalt kursmaterial får inte vara utformat som en socialdemokratisk propagandaskrift, säger Cecilia Wigström (FP), förste vice ordförande i sociala resursnämnden.

Lästips VI

Översikt/analys av invandringen till USA

Randall Monger and James Yankay, U.S. Legal Permanent Residents: 2010, DHS Annual Flow Report, March 2011

Pia Orrenius and Madeline Zavodny, From Brawn to Brains: How Immigration Works for America, Federal Reserve Bank of Dallas, 2010 Annual Report

Om integrations- och medborgarskapspolitik i Storbritannien

Sarah Spencer, 2011, Policy primer: Integration, The Migration Observatory, Oxford University

Bridget Anderson, 2011, Policy primer: Citizenship: What Is It and Why Does It Matter?, The Migration Observatory, Oxford University

Skolinspektionens årliga granskning av svenska för invandrare

Skolinspektionen, Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare, Kvalitetsgranskning rapport 2011:6

Expressen kommenterar i ledaren Ta sfi på allvar.

Ny avhandling om skolvalets effekter på segregationen

Anders Trumberg, 2011, Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet, Örebro universitet. Finns tyvärr inte att ladda ner i sin helhet, men går att läsa om på Örebro Universitet och Forskning.se.

Cirkulär migration

Den parlamentariska kommittén för cirkulär migration och utveckling har lämnat sitt slutbetänkande: Cirkulär migration och utveckling, förslag och framåtblick, SOU 2011:28. Se pressmeddelande och websändning från presentationen.

Sveriges Radio listar de 23 förslagen.

Gemensam europeisk integrationspolitik?

Christian Råbergh rapporterar utförligt från seminariet om europeisk integrationspolitik, Planning Workable Policies for Migrant Integration in the Member States, Tema asyl & integration

Så blir du tysk medborgare

Varje gång jag surfar runt på Internet för att leta information och stöter på andra länders lagar för medborgarskap slås jag av hur stora skillnaderna är jämfört med i Sverige. Idag hamnade jag hos myndigheten för migration och flyktingar (BAMF) och blev påmind om kraven för att bli tysk medborgare.

* Unrestricted right of residence at the time of being naturalised
* You have passed the naturalisation test (knowledge of the legal and social order, and living conditions in Germany)
* Your ordinary and legitimate place of residence has been in Germany for eight years (this period can be reduced to seven years with successful attendance at an integration course, and can also be reduced to six years in the case of special integration measures)
* You have independent means of securing a living (including for family members entitled to maintenance) without resorting to welfare payments and unemployment benefit II (Hartz IV)
* You have adequate German-language skills
* You do not have any convictions on account of a criminal offence
* You are committed to the free democratic constitutional order of the Basic Law of the Federal Republic of Germany.
* You have lost or renounced your former nationality

Naturalisation costs EUR 255 per person.

Först måste man alltså få permanent uppehållstillstånd, vilket inte är det lättaste i Tyskland som nästan alltid beviljar temporära tillstånd. Kravet på boendetid i landet är vanligtvis åtta år. Sedan ska man klara av ett kunskapstest om landet och bevisa sina kunskaper i tyska. Det är krav på att vara ostraffad, självförsörjande och inte ta emot bidrag eller a-kassa. Dessutom ska det tidigare medborgarskapet avsägas.

De svenska villkoren finns beskrivna på Migrationsverkets hemsida.

Här går gränsen för den kanadensiska mångkulturalismen

Kanada har uppdaterat Discover Canada, boken som ligger till grund för landets medborgarskapstest. Den uppdaterade upplagan är tydlig med att den kanadensiska mångkulturalismen har sina gränser.

Discover Canada is the official study guide for the citizenship test. The test is used to assess whether or not citizenship applicants meet the knowledge of Canada requirement for citizenship meaning that the applicant can demonstrate an adequate knowledge of Canada, and the rights and responsibilities of citizenship.

The updated study guide further strengthens its content on common Canadian values such as freedom, democracy, human rights, the rule of law and the equality of men and women. It promotes to immigrants and Canadian citizens alike a greater understanding of Canada’s history, values, symbols and important Canadian institutions, such as Parliament and the Crown. It also highlights the contribution of ethnic and cultural communities in shaping our Canadian identity and the sacrifices made by Canada’s veterans for our country. (CIC)

Det mest kontroversiella i guiden verkar vara att ordet barbariskt används för att beskriva vissa oacceptabla handlingar.

On Monday, the federal government updated its Discover Canada guide, a pamphlet given to new immigrants to help explain life in Canada and prepare them for the citizenship test.

Among other things, it tells new Canadians that gay marriage is OK and forced marriages are not.

But the guide also says: "Canada's openness and generosity do not extend to barbaric cultural practices that tolerate spousal abuse, 'honour killings,' female genital mutilation, forced marriage or other gender-based violence."

"Those guilty of these crimes are severely punished under Canada's criminal laws," it reads.

"There's nothing that the word 'barbaric' achieves that the words 'absolutely unacceptable' would not have achieved," Trudeau, the Liberal immigration critic, said.

But Immigration Minister Jason Kenney fired back Monday, accusing the Liberals of choosing political correctness over women's rights.

"Despite Trudeau's opposition, we make no apologies for letting immigrant women know their rights. We won't turn a blind eye to the abuse of immigrant women, even if the Ignatieff Liberals prefer we err on the side of political correctness," said Alykhan Velshi, a spokesman for Kenney.

Newcomers are also being warned in the updated guide to leave their "violent, extreme or hateful prejudices" at the door, even if they're coming from a war-torn country or conflict zone.

Announcing the changes in Vancouver Monday, Kenney said it's important to make sure newcomers to Canada understand the laws and values of the land. (Toronto Sun)

Sverige mot strömmen

I Sverige är det relativt lätt att bli medborgare. Under 2010 naturaliserades 32 500 personer och blev svenska medborgare. För att få perspektiv på antalet kan vi jämföra med Österrike, ett land med ungefär lika stor andel utrikes födda och en större andel utländska medborgare. EUDO Citizenship redovisar att 6 200 personer blev österrikiska medborgare under 2010 och diskuterar varför siffran är så låg.

Since 2006, strict residency requirements (ten years of continuous legal residence), strict income requirements and a naturalisation test have been introduced as requirements for naturalisation. Naturalisation by marriage to an Austrian citizen was made dependent on a combination of residence and marriage duration. Adult family members also need to pass the naturalisation test to be naturalised by extension of naturalisation.

Since 2010, income requirements have again been tightened. Now the income to be proven for the last three years has to reach at least the level of the minimum retirement pension, plus regular payments, in particular the costs for renting a flat, energy and telephone bills and alimony payments, where applicable. A lump sum of EUR 250 may be deducted. These harsh income requirements are cited as the most important hurdles for naturalisation in recent qualitative studies (Perchinig 2011, Reichel 2010).

The decline in naturalisations, which is mainly due to the reform of the Nationality Act in 2006 and 2010, seems to be an effect of a distinct policy to prevent the access to stable residency for third country nationals. For the first time since the 1990s, the draft of the reformed Aliens Act, which will probably enter into force in 2011, foresees a withdrawal of a temporary residence permit in case of loss of income. As a permanent and legal residence of at least five years is a necessary precondition to get access to a permanent residence permit, periods of unemployment or low income might in future prevent third country nationals from access to a permanent status.

Det är alltså cirka sex gånger så stor andel av de utländska medborgarna som naturaliseras i Sverige jämfört med Österrike. Vilket beror på att vi inte sätter upp den typen av hinder (språk, inkomst m.m.) som finns i andra länder. Ett annat exempel. Lite i skymundan har Italien infört språktest för att få permanent uppehållstillstånd.

A decree requiring the immigrants to pass a language test before applying for a residency permit takes effect Dec. 9, ANSA reports.

The comprehension test of short texts and expressions will be required within 60 days of applying for residency and applicants will need 80 percent correct answers.

Those who fail will be allowed to try again, and some people are exempt, such as those with recognized certificates of Italian language skills, university researchers and people who have come to work in top management jobs. (UPI)

Läs mer om språkkravet i Italien här och här.

Utvärdering av den norska medborgarskapslagen

Oxford Research har på uppdrag från den norska regeringen genomfört en utvärdering (Rettigheter og tilhørighet. Evaluering av statsborgerregelverket) av deras medborgarskapslagstiftning. Några resultat:

* Medborgarskap är mer attraktivt för invandrare som kommer från länder utanför Europa, USA och Australien. Dessa söker norskt medborgarskap även om de måste överge sitt gamla. För att även andra ska välja att bli norska medborgare ber författarna regeringen överväga möjligheten att tillåta dubbelt medborgarskap.

* Att bli medborgare är främst är en praktisk fråga och har inte någon större känslomässig betydelse. Norskt medborgarskap verkar inte leda till ökad (arbetsmarknads)integration. Det finns till och med tecken på att naturalisering har en liten negativ effekt när det gäller tillhörighet, sysselsättning och inkomst. Det beror enligt utvärderingen på att medborgarskapet ger större möjligheter att resa tillbaka till ursprungslandet under kortare eller längre perioder.

"...citizenship seems to be connected to the acquisition of rights and protection. Increased possibilities for mobility and protection seems to be the principal reason for applying for Norwigan citizenship, especially for those immigrants from Asia, Africa and South America."

* Kraven för att bli medborgare, t.ex. dokumenterad norska- och medborgarskapsutbildning, upplevs inte som något stort hinder för att bli medborgare. Det gör däremot principen om ett medborgarskap. Där finns en tydlig målkonflikt mellan staten och potentiella medborgare.

Författarna menar också att regeringen bör förtydliga målen med medborgarskapspolitiken och ge politiken en starkare teorietisk grund samt att medborgarskapsceremonierna inte har någon praktisk effekt för integrationsprocessen.

Bloggen fortfarande på sparlåga

Det finns varken energi eller tid för mig att hålla bloggen uppdaterad just nu. Men jag kan ju i all hast tipsa om:

- Att OECD har gett ut sin årliga migrationsrapport: International Migration Outlook 2010. Som vanligt späckad med nyttig information: Migration och naturalisering i OECD:s medlemsländer, situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda, hur lågkonjunkturen påverkat integrationen m.m.

- Sakine Madons skrift för Bertil Ohlininstitutet: Sluta särbehandla! Om identitetspolitikens återvändsgränd

- Att en ny medborgarskapslag har trätt i kraft i Nederländerna.

An amendment passed in June includes restrictions of multiple citizenship for persons raised in the Netherlands, an acquisition option for latent Dutch citizens, the introduction of double language tests in the Caribbean parts of the Netherlands and withdrawal of citizenship for crimes harming essential interests of the state.

- Att Eurostat har publicerat ny statistik om antalet asylsökande och antalet som naturaliserats i EU:s medlemsländer.

Sverige snart ensam om att inte ha språktest för medborgarskap

Belgien och Sverige har länge varit de enda två länderna inom EU och OECD som inte har haft någon form av (språk/integrations)krav för medborgarskap. Nu är Belgien på väg att införa språkkrav. Dock har deras regeringskris tillfälligt? fördröjt ett beslut.

On 9 April 2010, the Federal Government adopted a Bill aimed at tightening the conditions of access to Belgium citizenship.

Under the terms of the Bill, only foreigners holding a residence permit of unlimited duration are entitled to apply for Belgian citizenship.

There have been cases of Belgian nationality being granted to foreigners with merely a temporary right of residence, including low-grade staff members of diplomatic representations.

Moreover, candidates who have so far to prove three years of lawful residence will, in future, be required to complete five years of residence before being eligible to apply.

Candidates will also have to demonstrate their willingness to integrate into Belgian society and provide proof of knowledge of one of the three national languages, namely French, Dutch or German.

In addition, children born in Belgium to foreign parents are only entitled to Belgian citizenship upon reaching the age of 18 if they can prove three years of residence, instead of one year at present.

Forskare: så utformas liberala integrationstest

Artikeln Illiberal Liberalism: Cultural Restrictions on Migration and Access to Citizenship in Europe av Liav Orgad undersöker förekomsten av olika former av integrationskrav i Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Danmark för att få invandra och bli medborgare. Orgad menar att många av testen strider mot liberala principer och föreslår hur andra typer av tester bör utfomas. Hela artikeln kan laddas ner här.

This article addresses a simple but important and understudied question: Is culture a legitimate criterion for regulating migration and access to citizenship? While focusing on France, Germany, the Netherlands, the United Kingdom and Denmark, I describe how these states embrace illiberal migration policies which violate the same values they seek to protect. I then construct a two-stage set of immigration-regulation principles: In the first stage, immigrants would have to accept some structural liberal-democratic principles as a prerequisite for admission; these principles are not culturally-oriented but constitute a system of rules governing human behavior in liberal democracies. In the second stage, as part of the naturalization process, immigrants would have to recognize and respect some constitutional principles essential for obtaining citizenship of a specific state. I call this concept 'National Constitutionalism'. As the American debate on immigrant integration policy comes at a decisive moment, the European experience has some important lessons for U.S. policymakers.

Debatten om medborgarskapstest avslutad

Christian Joppke har nyligen avslutat den mycket intressanta akademiska debatten om medborgarskapstest som går att läsa på EUDO Citizenship. Drygt tio forskare, många av dem profilerade, har sagt sitt om hur ett liberalt medborgarskapstest bör utformas. Bland deras argumentation finner man en rad ståndpunkter som är intressanta för alla som vill ladda med argument inför en motsvarande svensk debatt.

I argued that, in principle, there is nothing objectionable to the new citizenship tests in Europe (even though I would not go as far as Amanda Koppenfels, who thinks they could turn Europe into US-style “countries of immigrants” –that’s a bit too much to expect of a trifle). The threshold of the illiberal is reached when (a) beliefs (and not just knowledge) are tested, but also when (b) behavioral virtuosity is imposed as condition for naturalization. Interestingly, no commentator said anything about (b), perhaps because the British concept of “active citizenship” is no requirement (yet?) and has not (yet?) been followed up elsewhere. Overall, I held, “the devil is in the detail”, and a context-sensitive analysis of the contents and modalities of citizenship tests is required to assess their “reasonableness” (the apposite term suggested by Randall Hansen in lieu of the overstretched “liberalism”).

54,5 procent klarade det danska medborgarskapstestet

Danmark har bland de hårdaste kraven i Europa för att bli medborgare. Utöver de formella kraven på vistelsetid och självförsörjning verkar dessutom medborgarskapstestet vara svårt. Endast 55 procent fick godkänt vid det senaste provtillfället i december 2009. Vid förra provtillfället fick 42 procent godkänt.