Visar inlägg med etikett Kanada. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kanada. Visa alla inlägg
fredag 30 december 2011
Niqab och burka förbjuds vid kanadensiska medborgarskapsceremonier
För att bli kanadensisk medborgare kvävs inte bara kunskaper i något av de officiella språken och om landets historia. Varje ny medborgare ska också svära en medborgarskapsed:
I swear (or affirm) that I will be faithful
and bear true allegiance to Her Majesty
Queen Elizabeth the Second, Queen of Canada,
Her Heirs and Successors, and that I will faithfully
observe the laws of Canada
and fulfil my duties as a Canadian citizen.
För att säkerställa att blivande medborgare verkligen uttalar eden har Kanadas konservativa regering nyligen förbjudit burka och niqab vid medborgarskapsceremonier. Winnipeg Free Press har skrivit en intressant artikel om förbudet.
There was mixed reaction from Canadian Muslim groups to news Monday that prospective Canadians can no longer wear veils, like the Islamic niqab or the face-shielding burka, while taking the oath of citizenship.
Immigration Minister Jason Kenney announced that new Canadians will have to remove any face-coverings while they swear the oath.
The response from two prominent Muslim groups couldn't have been more different: some heartily applauded the move and others denounced it as causing unnecessary trepidation in the community.
Kenney said it's not just a question of "deep principle" for someone to show their face while taking the oath in front of their fellow citizens, it's also a matter of legal concern.
"I don't know how we can verify that someone whose face is covered is actually taking the oath that the law requires of them," he told a news conference in Montreal.
"This is a public act of witness in front of your fellow citizens, in front of the law — and you should be willing to show who you are."
Apropå medborgarskap och Kanada verkar det som att över 2100 personer blir av med sitt kanadensiska medborgarskap eftersom de begått bedrägeri i samband med ansökan.
tisdag 20 december 2011
Opinionsundersökning om invandrare och integration i Kanada
Trudeau Foundation har beställt en opinionsundersökning om attityder till invandring och integration i Kanada. Undersökning visar att inrikes och utrikes födda kanadensare är överens om det mesta, bland annat att kulturell anpassning är viktigare är frågor som rör ekonomi och självförsörjning. Några av slutsatserna som lyfts fram:
• The Canadian public is more likely than not to believe that immigrants are doing well in fitting into their new country, with respect to finding gainful employment, participating in civic institutions like voting, and adopting Canadian values.
• There is broad agreement about what should be required of new immigrants who want to live in Canada. At the top of the list are: adopting Canadian values of tolerance and gender equity; accepting the preeminence of Canadian law over religious laws; and becoming familiar with Canadian history and culture. By comparison, the public is more forgiving in terms of expecting immigrants to become economically self-sufficient within their first year.
• While most immigrants settle in the country’s three largest urban centres, most Canadians believe it would be best for everyone if immigrants were evenly distributed across the country. Views are notably similar among residents of urban and rural communities.
• Canadians place the highest priority on immigrants who qualify based on education and employability, and least so on political refugees. Opinions are divided on the current policy of increasing the proportion of temporary foreign workers.
• The opinions of immigrants surveyed are notably similar to those of native-born Canadians.
• The Canadian public is more likely than not to believe that immigrants are doing well in fitting into their new country, with respect to finding gainful employment, participating in civic institutions like voting, and adopting Canadian values.
• There is broad agreement about what should be required of new immigrants who want to live in Canada. At the top of the list are: adopting Canadian values of tolerance and gender equity; accepting the preeminence of Canadian law over religious laws; and becoming familiar with Canadian history and culture. By comparison, the public is more forgiving in terms of expecting immigrants to become economically self-sufficient within their first year.
• While most immigrants settle in the country’s three largest urban centres, most Canadians believe it would be best for everyone if immigrants were evenly distributed across the country. Views are notably similar among residents of urban and rural communities.
• Canadians place the highest priority on immigrants who qualify based on education and employability, and least so on political refugees. Opinions are divided on the current policy of increasing the proportion of temporary foreign workers.
• The opinions of immigrants surveyed are notably similar to those of native-born Canadians.
måndag 5 december 2011
Internationella nyheter och lästips
Frankrike
Inrikesminister Claude Gueant har flaggat för förändringar av migrationspolitiken så att färre ska komma till landet.
“It’s easier for immigrants to integrate if there are less of them,” Gueant told Europe 1 radio. “It’s obvious that we need to better manage the flow of immigrants. For immigration to work, we need to be welcoming fewer immigrants each year.”
Among the measures “for better management of the flow of immigrants” announced by Gueant are a toughening of the conditions necessary to obtain French citizenship and of the rules allowing an immigrant living in France to be joined by family members.
Other measures include increasing the number of expulsions of illegal immigrants and increasing the capacity of detention centres.
Se även artikel från The Connexion.
Danmark
Antalet personer som får permanent uppehållstillstånd i Danmark har sjunkit med 70 procent till 525 fram till och med september i år.
According to Berlingske newspaper, the fall in approved applications coincides with the introduction of the point system that was introduced by the former Venstre and Konservative government with support from Danske Folkeparti (DF).
The point system tightened the requirements needed to be granted permanent residency, with higher demands on factors such as language and job skills.
Speaking to Berlingske, Peter Skaarup from DF said that the point system was not designed to reduce the number of people being granted permanent residency.
Despite these unintended consequences, Inger Støjberg, the immigration spokesperson for Venstre, argued that the point system had not backfired.
“The point was to attract immigrants to Denmark who could contribute to society and the numbers clearly show that many immigrants haven’t fulfilled the requirements.”
Kanada
Ottawa Citizen har skrivit en hel serie artiklar om hur domstolarna bedömer asylansökningar, där det bland annat visar sig att domarnas partitillhörighet verkar påverka om en asylsökande får stanna eller får avslag och utvisas.
Federal Court of Canada judges appointed by Conservatives are significantly less likely to overturn decisions by government officers and tribunals to deny refugee claims or deport non-citizens than are judges appointed by past Liberal administrations.
And an applicant’s likelihood of success diminishes even further if the appeal or review of their case is heard by judges named to the court in the past three years by Stephen Harper.
Finland
Fler positiva till invandring i Finland.
Finnish attitudes toward immigration have eased considerably from what they were a year ago, even though voices opposed to immigration have featured prominently on online discussion boards and in other public media.
According to a poll commissioned by Helsingin Sanomat and conducted by TNS Gallup, 44 per cent of Finns feel that more immigrants should be taken into Finland. An equal number are opposed to more immigration.
Last year six out of ten were against taking in more immigrants. That poll was taken at a time when Finland was recovering from the sharp recession of 2009 when GDP declined by more than eight per cent.
Inrikesminister Claude Gueant har flaggat för förändringar av migrationspolitiken så att färre ska komma till landet.
“It’s easier for immigrants to integrate if there are less of them,” Gueant told Europe 1 radio. “It’s obvious that we need to better manage the flow of immigrants. For immigration to work, we need to be welcoming fewer immigrants each year.”
Among the measures “for better management of the flow of immigrants” announced by Gueant are a toughening of the conditions necessary to obtain French citizenship and of the rules allowing an immigrant living in France to be joined by family members.
Other measures include increasing the number of expulsions of illegal immigrants and increasing the capacity of detention centres.
Se även artikel från The Connexion.
Danmark
Antalet personer som får permanent uppehållstillstånd i Danmark har sjunkit med 70 procent till 525 fram till och med september i år.
According to Berlingske newspaper, the fall in approved applications coincides with the introduction of the point system that was introduced by the former Venstre and Konservative government with support from Danske Folkeparti (DF).
The point system tightened the requirements needed to be granted permanent residency, with higher demands on factors such as language and job skills.
Speaking to Berlingske, Peter Skaarup from DF said that the point system was not designed to reduce the number of people being granted permanent residency.
Despite these unintended consequences, Inger Støjberg, the immigration spokesperson for Venstre, argued that the point system had not backfired.
“The point was to attract immigrants to Denmark who could contribute to society and the numbers clearly show that many immigrants haven’t fulfilled the requirements.”
Kanada
Ottawa Citizen har skrivit en hel serie artiklar om hur domstolarna bedömer asylansökningar, där det bland annat visar sig att domarnas partitillhörighet verkar påverka om en asylsökande får stanna eller får avslag och utvisas.
Federal Court of Canada judges appointed by Conservatives are significantly less likely to overturn decisions by government officers and tribunals to deny refugee claims or deport non-citizens than are judges appointed by past Liberal administrations.
And an applicant’s likelihood of success diminishes even further if the appeal or review of their case is heard by judges named to the court in the past three years by Stephen Harper.
Finland
Fler positiva till invandring i Finland.
Finnish attitudes toward immigration have eased considerably from what they were a year ago, even though voices opposed to immigration have featured prominently on online discussion boards and in other public media.
According to a poll commissioned by Helsingin Sanomat and conducted by TNS Gallup, 44 per cent of Finns feel that more immigrants should be taken into Finland. An equal number are opposed to more immigration.
Last year six out of ten were against taking in more immigrants. That poll was taken at a time when Finland was recovering from the sharp recession of 2009 when GDP declined by more than eight per cent.
fredag 18 november 2011
Studie av arbetsmarknadsintegrationen i Kanada
Institute for Research on Public Policy (IRPP) ger ut en hel del intressanta studier om migration och integration i Kanada. I deras senaste studie Do Admission Criteria and Economic Recessions Affect Immigrant Earnings? undersöker Michael Abbott och Charles Beach hur det går för olika typer av invandrare i Kanada.
Författarna följer årsinkomsterna i tio år för de invandrare som bosatte sig i Kanada 1982, 1988 och 1994, som ekonomisk invandrare, familj eller flykting. Resultaten visar, föga förvånande, att de som blivit utvalda att få komma som ekonomiska invandrare klarar sig mycket bättre än övriga invandrargrupper. Bland kvinnliga invandrare har familjeklassen den lägsta medianlönen i alla tre kohorter. Bland manliga invandrare är det flyktingarna som har den lägsta medianlönen. Samtidigt uppvisar flyktinggruppen den mest positiva utvecklingen över tid, dock utifrån mycket låga utgångsnivåer. Studien visar också att konjunkturen har stor inverkan på arbetsmarknadsintegrationen, särskilt för män.
Utifrån resultaten föreslår författarna följande för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen:
* Ännu större prioritering av högkvalificerade ekonomiska invandrare.
* Med tanke på den relativt snabba förbättring över tid av flyktingars arbetsmarknadsintegration bör invandringen i denna klass återställas till de tidigare nivåerna om cirka 10 till 15 procent av den årliga permanenta invandringen.
* Den totala invandringen bör minska under perioder med hög arbetslöshet och låg ekonomisk tillväxt.
Författarna följer årsinkomsterna i tio år för de invandrare som bosatte sig i Kanada 1982, 1988 och 1994, som ekonomisk invandrare, familj eller flykting. Resultaten visar, föga förvånande, att de som blivit utvalda att få komma som ekonomiska invandrare klarar sig mycket bättre än övriga invandrargrupper. Bland kvinnliga invandrare har familjeklassen den lägsta medianlönen i alla tre kohorter. Bland manliga invandrare är det flyktingarna som har den lägsta medianlönen. Samtidigt uppvisar flyktinggruppen den mest positiva utvecklingen över tid, dock utifrån mycket låga utgångsnivåer. Studien visar också att konjunkturen har stor inverkan på arbetsmarknadsintegrationen, särskilt för män.
Utifrån resultaten föreslår författarna följande för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen:
* Ännu större prioritering av högkvalificerade ekonomiska invandrare.
* Med tanke på den relativt snabba förbättring över tid av flyktingars arbetsmarknadsintegration bör invandringen i denna klass återställas till de tidigare nivåerna om cirka 10 till 15 procent av den årliga permanenta invandringen.
* Den totala invandringen bör minska under perioder med hög arbetslöshet och låg ekonomisk tillväxt.
onsdag 16 november 2011
Kanada och invandringen
Ni missade väl inte inslaget om Kanada i Aktuellt?Den nyfikne kan läsa mer om politiken i Kanada här.
tisdag 14 juni 2011
Inga undantag från försörjningskrav för anhöriginvandring fastslår Högsta domstolen i Kanada
I Kanada måste den som vill återförenas med en anhörig (flyktingar undantagna) eller gifta sig med en utlänning garantera dennes försörjning i minst tre år. Barn ska försörjas i minst tio år eller till dess barnet fyller 25 år, beroende på vad som kommer först. Försörjningskravet innebär att det ställs krav på en viss inkomst för den partnern som bor i Kanada. Båda partnerna undertecknar ett sponsoravtal där den som bor i landet förbinder sig att ge den anhöriga ekonomiskt stöd om det behövs. Därutöver måste den som vill sponsra en anhörig inte tidigare misskött en sponsring av en anhörig, inte misskött underhållsstöd, inte tagit emot annat bidrag, (t.ex. socialbidrag eller bostadsbidrag) än på grund av funktionsnedsättning, inte dömts för våldsbrott, brott gentemot anhörig eller sitta i fängelse eller ha försatts i konkurs.
Nu har Högsta domstolen i Kanada slagit fast försörjningskravet är absolut och att det inte inte finns några undantag.
The Supreme Court of Canada has upheld the right of federal and provincial governments to collect social-service payments from the sponsors of immigrants.
The landmark ruling involves the cases of eight Ontario immigrant families that sponsored relatives from abroad, and who later went on social assistance.
The individual cases involved repayments of $10,000 to $94,000 in social assistance to the Ontario government.
“The risk of a rogue relative properly lies on the sponsor, not the taxpayer,” Justice Ian Binnie wrote Friday on behalf of the court.
In the eight individual cases before the court, the reasons the sponsors gave for not paying included leaving an abusive relationship and losing their own job. In a couple of cases, the fiancée or spouse of the sponsor simply took off after arriving in Canada and began collecting social services.
He noted that Parliament has become “increasingly concerned” about the financial burden that is being shifted to the public treasury to financially support sponsored relatives in immigrant families.
“Family reunification is based on the essential condition that in exchange for admission to this country the needs of the immigrant will be looked after by the sponsor, not by the public purse,” Justice Binnie wrote.
Nu har Högsta domstolen i Kanada slagit fast försörjningskravet är absolut och att det inte inte finns några undantag.
The Supreme Court of Canada has upheld the right of federal and provincial governments to collect social-service payments from the sponsors of immigrants.
The landmark ruling involves the cases of eight Ontario immigrant families that sponsored relatives from abroad, and who later went on social assistance.
The individual cases involved repayments of $10,000 to $94,000 in social assistance to the Ontario government.
“The risk of a rogue relative properly lies on the sponsor, not the taxpayer,” Justice Ian Binnie wrote Friday on behalf of the court.
In the eight individual cases before the court, the reasons the sponsors gave for not paying included leaving an abusive relationship and losing their own job. In a couple of cases, the fiancée or spouse of the sponsor simply took off after arriving in Canada and began collecting social services.
He noted that Parliament has become “increasingly concerned” about the financial burden that is being shifted to the public treasury to financially support sponsored relatives in immigrant families.
“Family reunification is based on the essential condition that in exchange for admission to this country the needs of the immigrant will be looked after by the sponsor, not by the public purse,” Justice Binnie wrote.
onsdag 25 maj 2011
Ännu en rapport om invandringens ekonomiska effekter
Utredningar om invandring och välfärdsstaten står som spön i backen. Nu senast är det Fraser Institute som räknat på invandringens ekonomiska effekter i Kanada i rapporten Immigration and the Canadian Welfare State 2011.
This publication provides an estimate of the fiscal burden created by recent immigration into Canada and proposes reforms to existing immigrant selection policies to eliminate the burden.
The study concludes that in the fiscal year 2005/06 the immigrants on average received an excess of $6,051 in benefits over taxes paid. Depending on assumptions about the number of recent immigrants in Canada, the fiscal burden in that year is estimated to be between $23.6 billion and $16.3 billion.
To curtail this growing fiscal burden from immigration, the study proposes that temporary work visas be granted to applicants who have a valid offer for employment from employers, in occupations and at pay levels specified by the federal government and determined in cooperation with private-sector employers.
This publication provides an estimate of the fiscal burden created by recent immigration into Canada and proposes reforms to existing immigrant selection policies to eliminate the burden.
The study concludes that in the fiscal year 2005/06 the immigrants on average received an excess of $6,051 in benefits over taxes paid. Depending on assumptions about the number of recent immigrants in Canada, the fiscal burden in that year is estimated to be between $23.6 billion and $16.3 billion.
To curtail this growing fiscal burden from immigration, the study proposes that temporary work visas be granted to applicants who have a valid offer for employment from employers, in occupations and at pay levels specified by the federal government and determined in cooperation with private-sector employers.
Invandring är inte en moralisk fråga
Howard Duncan, verkställande chef på the Metropolis Project, är välkänd för oss i Sverige, bland annat från flera FORES-seminarier. I en intervju för finska tidningen HBL säger han att migrationspolitiken inte bör ha moralism som utgångspunkt. Migrationspolitiken bör också ta hänsyn till ekonomiska effekter och landets egna intressen för att invandringen ska vara långsiktigt hållbar.
Om man ser invandring som en moralisk fråga bäddar man för problem i framtiden.
Se invandringen som en ekonomisk tillgång i stället och välj invandrare som passar arbetsmarknaden, säger den kanadensiska experten Howard Duncan.
– När man gör invandrarna till välgörenhetsobjekt så nedvärderar man deras förmåga att bidra till samhället. De kanske inte ens får arbeta, säger professor Howard Duncan från universitetet i Ontario i Kanada.
– Som välgörenhetsmottagare kommer invandrarna att belasta den offentliga ekonomin och välfärdssystemet utan att kunna betala tillbaka speciellt mycket, om något. Det kommer en punkt då folk får nog och börjar ogilla både systemet och invandrarna. Systemet förlorar sin trovärdighet.
Det har hänt till exempel i Sverige, säger Duncan.
– Det finns en lärdom för Finland i det här: om man baserar den finländska invandringspolitiken på moral så alienerar man i längden de finländska skattebetalarna.
Om man ser invandring som en moralisk fråga bäddar man för problem i framtiden.
Se invandringen som en ekonomisk tillgång i stället och välj invandrare som passar arbetsmarknaden, säger den kanadensiska experten Howard Duncan.
– När man gör invandrarna till välgörenhetsobjekt så nedvärderar man deras förmåga att bidra till samhället. De kanske inte ens får arbeta, säger professor Howard Duncan från universitetet i Ontario i Kanada.
– Som välgörenhetsmottagare kommer invandrarna att belasta den offentliga ekonomin och välfärdssystemet utan att kunna betala tillbaka speciellt mycket, om något. Det kommer en punkt då folk får nog och börjar ogilla både systemet och invandrarna. Systemet förlorar sin trovärdighet.
Det har hänt till exempel i Sverige, säger Duncan.
– Det finns en lärdom för Finland i det här: om man baserar den finländska invandringspolitiken på moral så alienerar man i längden de finländska skattebetalarna.
tisdag 24 maj 2011
Undersökning om upplevelsen av diskriminering i Kanada
The Toronto Immigrant Employment Data Initiative (TIEDI) är ett mycket bra forskningsprojekt som kartlägger invandrares situation på arbetsmarknaden i Kanada. De har hittills gett ut över 20 rapporter. Deras senaste är Immigrants' Experiences of Discrimination in the Workplace med medföljande grafik. Några resultat:
• Visible minority immigrants are more than twice as likely as white immigrants to perceive discrimination when we control for gender, education and fluency in Canada’s official languages.
• For visible minority immigrants, fluency in English or French increases reports of discrimination in the workplace.
• For white immigrants, fluency in English or French decreases perceived discrimination in the workplace.
• Immigrants with post-secondary education report more workplace discrimination than those with less education.
• Visible minority immigrants are more than twice as likely as white immigrants to perceive discrimination when we control for gender, education and fluency in Canada’s official languages.
• For visible minority immigrants, fluency in English or French increases reports of discrimination in the workplace.
• For white immigrants, fluency in English or French decreases perceived discrimination in the workplace.
• Immigrants with post-secondary education report more workplace discrimination than those with less education.
torsdag 28 april 2011
Uppsamling
Jag har inte haft någon inspiration att skriva inlägg. Men här är i varje fall några länkar och lästips.
Internationella nyheter
Ingen vill ta emot de nordafrikanska invandrarna. Bråket mellan Italien och Tyskland fortsätter. France and Italy have been at odds over how to deal with more than 20,000 illegal Tunisian migrants who entered the European Union via the small Italian island of Lampedusa since the longtime president fled a popular revolt in January. Most want to reach France, Tunisia’s former colonial ruler, where they can speak the language and have friends or family.
Italy granted most of the Tunisians temporary residency permits, and insisted that EU countries share the burden of such an exceptional influx. In response, an angry France last week stopped a train carrying Tunisian immigrants from Italy at the French border, sending back those who could not support themselves financially.
Tuffare krav för att bli medborgare på väg i Nederländerna. Dutch nationality is a reward for social participation and integration. The new, tighter measures serve as a stimulus for those who are not yet fully participating in certain areas, such as employment and knowledge of the Dutch language. Nederländerna tänker också införa språkkrav för att vara berättigad till välfärdssystemet.
Att Sannfinländarna får ansvar för migrationsfrågorna i den finska riksdagen har förvånat många. Det är dock inte så märkligt om man betänker att de övriga större partierna redan före valet flaggat för en minskad invandring, t.ex. genom att införa försörjningskrav för anhöriginvandring. “It would be good to adopt the Danish practice according to which a person first needs to be self-sufficient, and to have housing available”, says MP Arto Satonen, who has written the immigration platform of the National Coalition Party.
Danmark skärper språkkraven för den som vill familjeåterförenas. Regeringens motiv är att bättre språkkunskaper innebär en snabbare väg ut i arbetslivet och, som det står i lagförslaget, ”att den som beviljas återförening snabbare bidrar till samhällsekonomin”.
Höga skatter, inte krav, gör det svårt att rekrytera arbetskraftsinvandrare till Danmark. High tax rates and the Danish language are the greatest barriers when Danish companies are recruiting highly skilled foreign employees, while the tightened immigration rules and the negative tone in the debate about foreigners play a smaller role than previously thought, according to a survey of 244 Danish companies.
Studier
Jan Germen Janmaat (2011) Classroom Diversity and its Relation to Tolerance, Trust and Participation in England, Sweden and Germany.
Diskrimineringsombudsmannen (2011) Romers rättigheter.
David Manley, Maarten van Ham, Joe Doherty (2011) Social Mixing as a Cure for Negative Neighbourhood Effects: Evidence Based Policy or Urban Myth?
Eskil Heinesen, Leif Husted, Michael Rosholm (2011) The Effects of Active Labour Market Policies for Immigrants Receiving Social Assistance in Denmark.
Magnus Strömgren, Tiit Tammaru, Maarten van Ham, Szymon Marcinczak, Olof Stjernström, Urban Lindgren (2011) Pre-Hire Factors and Workplace Ethnic Segregation.
Debatt
Åsa Romson & Paul Lappalainen (båda Mp) svarar på Adam Cwejmans (LUF) kritik om deras selektiva användande av kanadamodellen. Vi menar ... att Kanada har gått före Sverige angående arbetet mot diskriminering. Kanada har sedan 70- och 80-talet lagstiftning och en grundläggande politik för lika rättigheter och möjligheter, oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion mm. Därutöver finns i Kanada ett tydligt arbete med att förstärka det civila samhällets kapacitet att delta på ett kritiskt sätt i det offentliga samtalet vilket tydligt stärker arbetet mot diskriminering.
Samhällsorienteringen till nyanlända invandrare är för "sosseinriktad" enligt Fredrik Segerfeldt och Alliansen i Göteborg. Kommunalt kursmaterial får inte vara utformat som en socialdemokratisk propagandaskrift, säger Cecilia Wigström (FP), förste vice ordförande i sociala resursnämnden.
Internationella nyheter
Ingen vill ta emot de nordafrikanska invandrarna. Bråket mellan Italien och Tyskland fortsätter. France and Italy have been at odds over how to deal with more than 20,000 illegal Tunisian migrants who entered the European Union via the small Italian island of Lampedusa since the longtime president fled a popular revolt in January. Most want to reach France, Tunisia’s former colonial ruler, where they can speak the language and have friends or family.
Italy granted most of the Tunisians temporary residency permits, and insisted that EU countries share the burden of such an exceptional influx. In response, an angry France last week stopped a train carrying Tunisian immigrants from Italy at the French border, sending back those who could not support themselves financially.
Tuffare krav för att bli medborgare på väg i Nederländerna. Dutch nationality is a reward for social participation and integration. The new, tighter measures serve as a stimulus for those who are not yet fully participating in certain areas, such as employment and knowledge of the Dutch language. Nederländerna tänker också införa språkkrav för att vara berättigad till välfärdssystemet.
Att Sannfinländarna får ansvar för migrationsfrågorna i den finska riksdagen har förvånat många. Det är dock inte så märkligt om man betänker att de övriga större partierna redan före valet flaggat för en minskad invandring, t.ex. genom att införa försörjningskrav för anhöriginvandring. “It would be good to adopt the Danish practice according to which a person first needs to be self-sufficient, and to have housing available”, says MP Arto Satonen, who has written the immigration platform of the National Coalition Party.
Danmark skärper språkkraven för den som vill familjeåterförenas. Regeringens motiv är att bättre språkkunskaper innebär en snabbare väg ut i arbetslivet och, som det står i lagförslaget, ”att den som beviljas återförening snabbare bidrar till samhällsekonomin”.
Höga skatter, inte krav, gör det svårt att rekrytera arbetskraftsinvandrare till Danmark. High tax rates and the Danish language are the greatest barriers when Danish companies are recruiting highly skilled foreign employees, while the tightened immigration rules and the negative tone in the debate about foreigners play a smaller role than previously thought, according to a survey of 244 Danish companies.
Studier
Jan Germen Janmaat (2011) Classroom Diversity and its Relation to Tolerance, Trust and Participation in England, Sweden and Germany.
Diskrimineringsombudsmannen (2011) Romers rättigheter.
David Manley, Maarten van Ham, Joe Doherty (2011) Social Mixing as a Cure for Negative Neighbourhood Effects: Evidence Based Policy or Urban Myth?
Eskil Heinesen, Leif Husted, Michael Rosholm (2011) The Effects of Active Labour Market Policies for Immigrants Receiving Social Assistance in Denmark.
Magnus Strömgren, Tiit Tammaru, Maarten van Ham, Szymon Marcinczak, Olof Stjernström, Urban Lindgren (2011) Pre-Hire Factors and Workplace Ethnic Segregation.
Debatt
Åsa Romson & Paul Lappalainen (båda Mp) svarar på Adam Cwejmans (LUF) kritik om deras selektiva användande av kanadamodellen. Vi menar ... att Kanada har gått före Sverige angående arbetet mot diskriminering. Kanada har sedan 70- och 80-talet lagstiftning och en grundläggande politik för lika rättigheter och möjligheter, oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion mm. Därutöver finns i Kanada ett tydligt arbete med att förstärka det civila samhällets kapacitet att delta på ett kritiskt sätt i det offentliga samtalet vilket tydligt stärker arbetet mot diskriminering.
Samhällsorienteringen till nyanlända invandrare är för "sosseinriktad" enligt Fredrik Segerfeldt och Alliansen i Göteborg. Kommunalt kursmaterial får inte vara utformat som en socialdemokratisk propagandaskrift, säger Cecilia Wigström (FP), förste vice ordförande i sociala resursnämnden.
tisdag 12 april 2011
Den onde, den gode, den fule
I svensk integrations- och migrationsdebatt är Danmark den onde och Kanada den gode. Sverige(debatten) får ta på sig rollen som den fule. Länderna fungerar som kontraster till den svenska politiken. Som jag tidigare påpekat verkar många av Kanada-förespråkarna (välja att) ha en mer eller mindre felaktig bild av "den gode". Senast ut är min före detta kollega från Integrationsverket Paul Lappalainen och miljöpartiets språkrörskandidat Åsa Romson i Newsmill-artikeln Sverige får inte gå Danmarks väg, Ullenhag! Där väljer de att lyfta fram tre detaljer i den kanadensiska politiken, medan de bortser från de delar av politiken som inte passar deras agenda. Också Per Gudmundson uppmärksammar detta på SvD:s ledarblogg.
Vad är det då som beskrivs som föredömligt i Kanada?
Vi vill peka på tre åtgärder som internationella erfarenheter från bland annat Kanada och tidigare utredningar här i Sverige pekar på:
1) Inför en aktiv politik för lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, annars blir etableringsåtgärder aldrig effektiva.
2) Sätt kraft bakom orden och tydliggör att företag som diskriminerar riskerar att förlora offentliga upphandlingar. Det är verkningsfullt eftersom offentliga myndigheter upphandlar för mer än 400 miljarder årligen.
3) Stärk det civila samhället. Organisationer och nätverk som kritiskt granskar diskrimineringen spelar en viktig roll och invandrares egna organisationer behöver mer makt.
...
Sverige behöver en aktiv antidiskrimineringspolitik för att bli ett interkulturellt samhälle där människor respekteras för den de är och tillåts utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
Jag tänker inte gå in på några länge analyser av de tre punkterna, men det tål att påpekas att:
1. Sverige rankas högre än Kanada när det gäller att ge invandrare lika rättigheter och möjligheter (MIPEX). Det gäller också på arbetsmarknaden. Inget tyder heller på att bostadssituationen för (nyanlända) invandrare är bättre i Kanada. Kanadensiska forskaren Daniel Hiebert i Sydsvenskan:
Finns det något område där du ser att invandrare har det lättare i Sverige än i Kanada?
– Ja, bostäder! Tillgången på anständiga bostäder för nyanlända invandrare är mycket bättre i Sverige. I Chinatown i Vancouver får folk tränga ihop sig i små rum där det droppar vatten från taket, det är mögel i väggarna och fullt med kackerlackor och sänglöss. Tro mig, det är mycket värre än här i Sverige.
2. I MIPEX-undersökningen bedöms Kanada ha den bästa politiken mot diskriminering. Kanada och USA får betyget 89 av 100. Sverige är trea av 31 länder med betyget 88. Läs mer om Kanadas politik mot diskriminering och för positiv särbehandling här.
Uppdatering
Adam Cwejman, ordförande för Liberala ungdomsförbundet, svarar på miljöpartisternas inlägg och undrar om Mp vill ha Kanadas språktest och försörjningskrav. Kanske lite väl snabbt svar, för i fjärde stycket bör det nog stå försörjningskrav för anhöriginvandring och familjebildning och inte försörjningskrav för asylinvandrare.
Vad är det då som beskrivs som föredömligt i Kanada?
Vi vill peka på tre åtgärder som internationella erfarenheter från bland annat Kanada och tidigare utredningar här i Sverige pekar på:
1) Inför en aktiv politik för lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, annars blir etableringsåtgärder aldrig effektiva.
2) Sätt kraft bakom orden och tydliggör att företag som diskriminerar riskerar att förlora offentliga upphandlingar. Det är verkningsfullt eftersom offentliga myndigheter upphandlar för mer än 400 miljarder årligen.
3) Stärk det civila samhället. Organisationer och nätverk som kritiskt granskar diskrimineringen spelar en viktig roll och invandrares egna organisationer behöver mer makt.
...
Sverige behöver en aktiv antidiskrimineringspolitik för att bli ett interkulturellt samhälle där människor respekteras för den de är och tillåts utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
Jag tänker inte gå in på några länge analyser av de tre punkterna, men det tål att påpekas att:
1. Sverige rankas högre än Kanada när det gäller att ge invandrare lika rättigheter och möjligheter (MIPEX). Det gäller också på arbetsmarknaden. Inget tyder heller på att bostadssituationen för (nyanlända) invandrare är bättre i Kanada. Kanadensiska forskaren Daniel Hiebert i Sydsvenskan:
Finns det något område där du ser att invandrare har det lättare i Sverige än i Kanada?
– Ja, bostäder! Tillgången på anständiga bostäder för nyanlända invandrare är mycket bättre i Sverige. I Chinatown i Vancouver får folk tränga ihop sig i små rum där det droppar vatten från taket, det är mögel i väggarna och fullt med kackerlackor och sänglöss. Tro mig, det är mycket värre än här i Sverige.
2. I MIPEX-undersökningen bedöms Kanada ha den bästa politiken mot diskriminering. Kanada och USA får betyget 89 av 100. Sverige är trea av 31 länder med betyget 88. Läs mer om Kanadas politik mot diskriminering och för positiv särbehandling här.
Uppdatering
Adam Cwejman, ordförande för Liberala ungdomsförbundet, svarar på miljöpartisternas inlägg och undrar om Mp vill ha Kanadas språktest och försörjningskrav. Kanske lite väl snabbt svar, för i fjärde stycket bör det nog stå försörjningskrav för anhöriginvandring och familjebildning och inte försörjningskrav för asylinvandrare.
lördag 9 april 2011
IZA Discussion Papers: mars
Forskningsinstitutet IZA publicerar varje månad över 50 discussion papers, många av dem om migration och integration. Alla är inte intressanta, men att följa utgivningen gör att man får en bra översikt av forskningsläget. Under mars hittade jag följande:
Hipólito Simón, Raul Ramos, Esteban Sanromá, Occupational Mobility of Immigrants in a Low Skilled Economy: The Spanish Case
Luis Diaz-Serrano, Josep M. Raya, Is there Discriminatory Mortgage Pricing against Immigrants in the Spanish Lending Market?
Catia Nicodemo, Raul Ramos, Wage Differentials between Native and Immigrant Women in Spain: Accounting for Differences in the Supports
Giovanni Facchini, Max Steinhardt, What Drives U.S. Immigration Policy? Evidence from Congressional Roll Call Votes
Assaf Razin, Jackline Wahba, Free vs. Restricted Immigration: Bilateral Country Study
Alicia Adsera, Ana Ferrer, Age at Migration, Language and Fertility Patterns among Migrants to Canada
Denis Fougère, Francis Kramarz, Roland Rathelot, Mirna Safi, Social Housing and Location Choices of Immigrants in France
Francesc Ortega, Giovanni Peri, The Aggregate Effects of Trade and Migration: Evidence from OECD Countries
Hipólito Simón, Raul Ramos, Esteban Sanromá, Occupational Mobility of Immigrants in a Low Skilled Economy: The Spanish Case
Luis Diaz-Serrano, Josep M. Raya, Is there Discriminatory Mortgage Pricing against Immigrants in the Spanish Lending Market?
Catia Nicodemo, Raul Ramos, Wage Differentials between Native and Immigrant Women in Spain: Accounting for Differences in the Supports
Giovanni Facchini, Max Steinhardt, What Drives U.S. Immigration Policy? Evidence from Congressional Roll Call Votes
Assaf Razin, Jackline Wahba, Free vs. Restricted Immigration: Bilateral Country Study
Alicia Adsera, Ana Ferrer, Age at Migration, Language and Fertility Patterns among Migrants to Canada
Denis Fougère, Francis Kramarz, Roland Rathelot, Mirna Safi, Social Housing and Location Choices of Immigrants in France
Francesc Ortega, Giovanni Peri, The Aggregate Effects of Trade and Migration: Evidence from OECD Countries
torsdag 7 april 2011
Kanada förebild - igen!
Per Gudmundson uppmärksammar på SvD:s ledarblogg att Kanada än en gång, nu av Kyrkans tidning, används som föredöme när det gäller integration.
I dagens nummer av Kyrkans Tidning handlar huvudartikeln på ledarsidan om ”exemplet Kanada”. Där påstås att den viktigaste lärdomen från Kanada är ”folkattityden”.
”Vår välfärd behöver ett kraftfullt tillskott av medborgare via invandring för att hålla och utvecklas att omfatta fler. För att nå dit behövs det politiska beslut, men framför allt en attitydförändring. Det visar exemplet Kanada.”
Men om exemplet Kanada visar något, så är det knappast att det är attityden som leder till färre invandringsrelaterade samhällsproblem. Tvärtom brukar man tvärtom framhäva att den ekonomiskt mer hållbara invandringspolitiken (där fler arbetskrafts- än flyktinginvandrar) leder till en bättre attityd gentemot invandrare.
Kyrkans Tidning faller alltså in i samma ohederliga argumentation som tidigare Expressen och Dagens Nyheter. Man säger att Kanada är ett föredöme, men man vägrar att befatta sig med de obekväma politiska åtgärder som skulle krävas – tvärtom påstår man att lösningen är ”ett kraftfullt tillskott av medborgare via invandring” eller ”mer arbetskraftsinvandring”.
Det underminerar debattörernas eventuella trovärdighet i frågan.
För mer detaljer om hur Kanadas invandringspolitik fungerar rekommenderas integrationsexperten Henrik Emilssons lilla skrift om frågan.
Kul att SvD åter igen hänvisar till mitt lilla bidrag i Kanada-debatten. Det är viktigt att saklighet, kunskap och fakta är utgångspunkt för debatten om integration, precis som när det gäller andra samhällsfrågor. Det förtjänar en så viktig framtidsfråga.
I dagens nummer av Kyrkans Tidning handlar huvudartikeln på ledarsidan om ”exemplet Kanada”. Där påstås att den viktigaste lärdomen från Kanada är ”folkattityden”.
”Vår välfärd behöver ett kraftfullt tillskott av medborgare via invandring för att hålla och utvecklas att omfatta fler. För att nå dit behövs det politiska beslut, men framför allt en attitydförändring. Det visar exemplet Kanada.”
Men om exemplet Kanada visar något, så är det knappast att det är attityden som leder till färre invandringsrelaterade samhällsproblem. Tvärtom brukar man tvärtom framhäva att den ekonomiskt mer hållbara invandringspolitiken (där fler arbetskrafts- än flyktinginvandrar) leder till en bättre attityd gentemot invandrare.
Kyrkans Tidning faller alltså in i samma ohederliga argumentation som tidigare Expressen och Dagens Nyheter. Man säger att Kanada är ett föredöme, men man vägrar att befatta sig med de obekväma politiska åtgärder som skulle krävas – tvärtom påstår man att lösningen är ”ett kraftfullt tillskott av medborgare via invandring” eller ”mer arbetskraftsinvandring”.
Det underminerar debattörernas eventuella trovärdighet i frågan.
För mer detaljer om hur Kanadas invandringspolitik fungerar rekommenderas integrationsexperten Henrik Emilssons lilla skrift om frågan.
Kul att SvD åter igen hänvisar till mitt lilla bidrag i Kanada-debatten. Det är viktigt att saklighet, kunskap och fakta är utgångspunkt för debatten om integration, precis som när det gäller andra samhällsfrågor. Det förtjänar en så viktig framtidsfråga.
tisdag 5 april 2011
Ännu mer om Kanada och Sverige
Garnett Picot och Arthur Sweetman har skrivit ett working paper om arbetsmarknadsintegrationen i Kanada och Sverige: Canadian Immigration Policy and Immigrant Economic Outcomes: Why the Differences in Outcomes between Sweden and Canada? (IZA, mars 2011) Som titeln säger undersöker de varför Kanada lyckas bättre med arbetsmarknadsintegration än Sverige. De efterlyser mer forskning på området, men presenterar sju möjliga förklaringar:
1. Skillnad på invandringen. Till Kanada invandrar fler högt utbildade arbetskraftsinvandrare medan Sverige har en stor invandring av humanitära invandrare med kort utbildning.
2. En större del av invandrarna i Kanada har varit länge i landet.
3. Språket. Fler av de som invandrar till Kanada kan engelska och franska än de som invandrar till Sverige kan svenska.
4. En mer flexibel arbetsmarknad i Kanada än i Sverige.
5. Ett svagare socialt skyddsnät i Kanada än i Sverige vilket ger större drivkrafter att arbeta i Kanada.
6. Högre arbetslöshet i Sverige än i Kanada och fler av de som invandrat till Sverige har gjort det i lågkonjunktur.
7. Sverige har upplevt en dramatisk ökning av invandringen sedan 2005, vilket kan ha påverkat tillgången till service negativt.
Forskarna noterar också att det finns likheter mellan Kanada och Sverige, bland annat att det generellt sett går allt sämre på arbetsmarknaden för utrikes födda.
1. Skillnad på invandringen. Till Kanada invandrar fler högt utbildade arbetskraftsinvandrare medan Sverige har en stor invandring av humanitära invandrare med kort utbildning.
2. En större del av invandrarna i Kanada har varit länge i landet.
3. Språket. Fler av de som invandrar till Kanada kan engelska och franska än de som invandrar till Sverige kan svenska.
4. En mer flexibel arbetsmarknad i Kanada än i Sverige.
5. Ett svagare socialt skyddsnät i Kanada än i Sverige vilket ger större drivkrafter att arbeta i Kanada.
6. Högre arbetslöshet i Sverige än i Kanada och fler av de som invandrat till Sverige har gjort det i lågkonjunktur.
7. Sverige har upplevt en dramatisk ökning av invandringen sedan 2005, vilket kan ha påverkat tillgången till service negativt.
Forskarna noterar också att det finns likheter mellan Kanada och Sverige, bland annat att det generellt sett går allt sämre på arbetsmarknaden för utrikes födda.
tisdag 29 mars 2011
Lars Åberg om Kanada som förebild
Det är mycket Kanada nu. Idag skriver Lars Åberg i GP där han bland annat tar upp landets migrationspolitik och medborgarskapstest.
En av orsakerna till Kanadas framgång kan vara det urvalssystem för uppehållstillstånd, som länge premierat välutbildade personer som redan talar engelska eller franska.
Många som lyfter fram de kanadensiska resultaten skulle sannolikt bli en smula upprörda om de tog reda på hur det hela gått till. Vid en jämförelse framstår ju den svenska modellen som kravlös och generös.
I Europa har prominenta politiker på sistone dödförklarat multikulturalismen som skattefinansierad ideologi och pekat ut den som delansvarig för parallellsamhällena med nykomlingar utan särskilt mycket bindningar till det nya hemlandet. Nu rör sig den kanadensiske immigrationsministern i samma riktning och betonar att de som vill bli medborgare förväntas ha goda kunskaper om rättigheter och skyldigheter och om de värderingar som finns nedbäddade i landets historia.
Jag tror dock att Åberg har fel i en sak. Krav för att bli medborgare i Kanada, som medborgarskapstestet, är ingen nymodighet utan har funnits länge. Däremot har innehållet i testet förändrats flera gånger och på många sätt lagt mångkulturalismen bakom sig för att starkare betona det gemensamma. The Citizenship Act är från 1977 och lyder så här när det gäller naturalisering:
The Minister must, according to the Act, grant citizenship to a person who makes an application and
a) is 18 years of age or over;
b) has been lawfully admitted to Canada for permanent residence and has, within the four years immediately preceding his or her application, accumulated at least three years of residence in Canada, according to a stipulated formula;
c) has an adequate knowledge of the English or French language;
d) has an adequate knowledge of Canada and of the responsibilities and privileges of Canadian citizenship; and
e) is not under a deportation order (or) the subject of a declaration by the Canadian government to the effect that there are reasonable grounds to believe that granting citizenship to the person would be prejudicial to the security of Canada or that the person would engage in organized crime.
En av orsakerna till Kanadas framgång kan vara det urvalssystem för uppehållstillstånd, som länge premierat välutbildade personer som redan talar engelska eller franska.
Många som lyfter fram de kanadensiska resultaten skulle sannolikt bli en smula upprörda om de tog reda på hur det hela gått till. Vid en jämförelse framstår ju den svenska modellen som kravlös och generös.
I Europa har prominenta politiker på sistone dödförklarat multikulturalismen som skattefinansierad ideologi och pekat ut den som delansvarig för parallellsamhällena med nykomlingar utan särskilt mycket bindningar till det nya hemlandet. Nu rör sig den kanadensiske immigrationsministern i samma riktning och betonar att de som vill bli medborgare förväntas ha goda kunskaper om rättigheter och skyldigheter och om de värderingar som finns nedbäddade i landets historia.
Jag tror dock att Åberg har fel i en sak. Krav för att bli medborgare i Kanada, som medborgarskapstestet, är ingen nymodighet utan har funnits länge. Däremot har innehållet i testet förändrats flera gånger och på många sätt lagt mångkulturalismen bakom sig för att starkare betona det gemensamma. The Citizenship Act är från 1977 och lyder så här när det gäller naturalisering:
The Minister must, according to the Act, grant citizenship to a person who makes an application and
a) is 18 years of age or over;
b) has been lawfully admitted to Canada for permanent residence and has, within the four years immediately preceding his or her application, accumulated at least three years of residence in Canada, according to a stipulated formula;
c) has an adequate knowledge of the English or French language;
d) has an adequate knowledge of Canada and of the responsibilities and privileges of Canadian citizenship; and
e) is not under a deportation order (or) the subject of a declaration by the Canadian government to the effect that there are reasonable grounds to believe that granting citizenship to the person would be prejudicial to the security of Canada or that the person would engage in organized crime.
måndag 28 mars 2011
O Canada! Our home and native land!
Mitt papper om Kanada som förebild är utgångspunkt för dagens ledare i SvD, signerad Per Gudmundson. Mycket smickrande.
Kanada har blivit landet att peka på när man vill visa att det finns lösningar på de problem som uppstått till följd av den förda invandringspolitiken.
...
Vilka justeringar skulle krävas för att göra politiken mer kanadensisk? Integrationsexperten Henrik Emilsson, tidigare tjänsteman på integrationsdepartementet, har sammanställt dem.
...
En gissning är att ingen av de ledarsidor och debattörer som säger sig vurma för Kanada skulle acceptera ovanstående.
...
Så varför säger de då att det finns mycket att lära av Kanada, om det bara gäller i princip men inte i praktiken?
Min tanke med pappret var att på ett kortfattat sätt beskriva migrations- och integrationspolitiken i Kanada samt visa hur den svenska politiken kan förändras så att den blir mer lik den kanadensiska. Jag tar inte ställning till om Sverige bör göra som Kanada, men anser att eftersom Kanada används som en förebild för så många i den politiska debatten bör man vara klar över hur den kanadensiska politiken ser ut och vad det skulle innebära om modellen exporterades hit.
Jag skrev pappret rätt så snabbt, mest för mig själv, och hade gärna utvecklat texten. Nu när den uppmärksammas retar jag mig på att jag glömde att beskriva ytterligare ett område; den relativt starka positiva särbehandling av "synliga minoriteter", kvinnor, ursprungsbefolkning och funktionshindrade som finns i Kanada.
Mitt lilla papper kan hämtas här.
Kanada har blivit landet att peka på när man vill visa att det finns lösningar på de problem som uppstått till följd av den förda invandringspolitiken.
...
Vilka justeringar skulle krävas för att göra politiken mer kanadensisk? Integrationsexperten Henrik Emilsson, tidigare tjänsteman på integrationsdepartementet, har sammanställt dem.
...
En gissning är att ingen av de ledarsidor och debattörer som säger sig vurma för Kanada skulle acceptera ovanstående.
...
Så varför säger de då att det finns mycket att lära av Kanada, om det bara gäller i princip men inte i praktiken?
Min tanke med pappret var att på ett kortfattat sätt beskriva migrations- och integrationspolitiken i Kanada samt visa hur den svenska politiken kan förändras så att den blir mer lik den kanadensiska. Jag tar inte ställning till om Sverige bör göra som Kanada, men anser att eftersom Kanada används som en förebild för så många i den politiska debatten bör man vara klar över hur den kanadensiska politiken ser ut och vad det skulle innebära om modellen exporterades hit.
Jag skrev pappret rätt så snabbt, mest för mig själv, och hade gärna utvecklat texten. Nu när den uppmärksammas retar jag mig på att jag glömde att beskriva ytterligare ett område; den relativt starka positiva särbehandling av "synliga minoriteter", kvinnor, ursprungsbefolkning och funktionshindrade som finns i Kanada.
Mitt lilla papper kan hämtas här.
tisdag 15 mars 2011
Här går gränsen för den kanadensiska mångkulturalismen
Kanada har uppdaterat Discover Canada, boken som ligger till grund för landets medborgarskapstest. Den uppdaterade upplagan är tydlig med att den kanadensiska mångkulturalismen har sina gränser.
Discover Canada is the official study guide for the citizenship test. The test is used to assess whether or not citizenship applicants meet the knowledge of Canada requirement for citizenship meaning that the applicant can demonstrate an adequate knowledge of Canada, and the rights and responsibilities of citizenship.
The updated study guide further strengthens its content on common Canadian values such as freedom, democracy, human rights, the rule of law and the equality of men and women. It promotes to immigrants and Canadian citizens alike a greater understanding of Canada’s history, values, symbols and important Canadian institutions, such as Parliament and the Crown. It also highlights the contribution of ethnic and cultural communities in shaping our Canadian identity and the sacrifices made by Canada’s veterans for our country. (CIC)
Det mest kontroversiella i guiden verkar vara att ordet barbariskt används för att beskriva vissa oacceptabla handlingar.
On Monday, the federal government updated its Discover Canada guide, a pamphlet given to new immigrants to help explain life in Canada and prepare them for the citizenship test.
Among other things, it tells new Canadians that gay marriage is OK and forced marriages are not.
But the guide also says: "Canada's openness and generosity do not extend to barbaric cultural practices that tolerate spousal abuse, 'honour killings,' female genital mutilation, forced marriage or other gender-based violence."
"Those guilty of these crimes are severely punished under Canada's criminal laws," it reads.
"There's nothing that the word 'barbaric' achieves that the words 'absolutely unacceptable' would not have achieved," Trudeau, the Liberal immigration critic, said.
But Immigration Minister Jason Kenney fired back Monday, accusing the Liberals of choosing political correctness over women's rights.
"Despite Trudeau's opposition, we make no apologies for letting immigrant women know their rights. We won't turn a blind eye to the abuse of immigrant women, even if the Ignatieff Liberals prefer we err on the side of political correctness," said Alykhan Velshi, a spokesman for Kenney.
Newcomers are also being warned in the updated guide to leave their "violent, extreme or hateful prejudices" at the door, even if they're coming from a war-torn country or conflict zone.
Announcing the changes in Vancouver Monday, Kenney said it's important to make sure newcomers to Canada understand the laws and values of the land. (Toronto Sun)
Discover Canada is the official study guide for the citizenship test. The test is used to assess whether or not citizenship applicants meet the knowledge of Canada requirement for citizenship meaning that the applicant can demonstrate an adequate knowledge of Canada, and the rights and responsibilities of citizenship.
The updated study guide further strengthens its content on common Canadian values such as freedom, democracy, human rights, the rule of law and the equality of men and women. It promotes to immigrants and Canadian citizens alike a greater understanding of Canada’s history, values, symbols and important Canadian institutions, such as Parliament and the Crown. It also highlights the contribution of ethnic and cultural communities in shaping our Canadian identity and the sacrifices made by Canada’s veterans for our country. (CIC)
Det mest kontroversiella i guiden verkar vara att ordet barbariskt används för att beskriva vissa oacceptabla handlingar.
On Monday, the federal government updated its Discover Canada guide, a pamphlet given to new immigrants to help explain life in Canada and prepare them for the citizenship test.
Among other things, it tells new Canadians that gay marriage is OK and forced marriages are not.
But the guide also says: "Canada's openness and generosity do not extend to barbaric cultural practices that tolerate spousal abuse, 'honour killings,' female genital mutilation, forced marriage or other gender-based violence."
"Those guilty of these crimes are severely punished under Canada's criminal laws," it reads.
"There's nothing that the word 'barbaric' achieves that the words 'absolutely unacceptable' would not have achieved," Trudeau, the Liberal immigration critic, said.
But Immigration Minister Jason Kenney fired back Monday, accusing the Liberals of choosing political correctness over women's rights.
"Despite Trudeau's opposition, we make no apologies for letting immigrant women know their rights. We won't turn a blind eye to the abuse of immigrant women, even if the Ignatieff Liberals prefer we err on the side of political correctness," said Alykhan Velshi, a spokesman for Kenney.
Newcomers are also being warned in the updated guide to leave their "violent, extreme or hateful prejudices" at the door, even if they're coming from a war-torn country or conflict zone.
Announcing the changes in Vancouver Monday, Kenney said it's important to make sure newcomers to Canada understand the laws and values of the land. (Toronto Sun)
onsdag 9 mars 2011
Lästips V
Ännu en studie som visar att det går bra för för personer med utländsk bakgrund i Kanada
Garnett Picot and Feng Hou, Seeking Success in Canada and the United States: The Determinants of Labour Market Outcomes Among the Children of Immigrants, Statistics Canada, mars 2011
Studier från IZA
Giorgio Brunello och Lorenzo Rocco, The Effect of Immigration on the School Performance of Natives: Cross Country Evidence Using PISA Test Scores, februari 2011
Annette Bergemann, Marco Caliendo, Gerard J. van den Berg och Klaus F. Zimmermann, The Threat Effect of Participation in Active Labor Market Programs on Job Search Behavior of Migrants in Germany, februari 2011
Alan Barrett och Bertrand Maitre, Immigrant Welfare Receipt across Europe, februari 2011
Andra studier
Syed Ali och Tineke Fokkema, The Importance of Peers: Assimilation Patterns among Second-Generation Turkish Immigrants in Western Europe, COMPAS 2011
Nya rapporter om projektarbete för utrikes födda
Viktor Vesterberg, Olikheter och egenmakt - Om ett socialfondsprojekt för ökat arbetskraftsutbud (2011:1), TIA: Remeso
Åsa-Karin Engstrand och Viktor Vesterberg, Att få dom att förändras - Jobbcoaching för arbetslösa i socialfondsprojekt (2011:2), TIA: Remeso
Temarapport Arbete: Nyanländas arbetsmarknadsetablering, tre verktyg för ökad framgång, Tema Nyanlända, fabruari 2011
Övrigt
Hotell- och restaurangfacket uppmärksammar att reglerna för arbetskraftsinvandring inte följs. Av de 54 restauranger som HRF besökt och som Migrationsverket beviljat arbetstillstånd till var nästan ingen prickfri. Ett eller flera allvarliga lag- eller avtalsbrott hittades hos 33 av de 54.
I Tyskland fortsätter debatten om integration (Spiegel online).
Garnett Picot and Feng Hou, Seeking Success in Canada and the United States: The Determinants of Labour Market Outcomes Among the Children of Immigrants, Statistics Canada, mars 2011
Studier från IZA
Giorgio Brunello och Lorenzo Rocco, The Effect of Immigration on the School Performance of Natives: Cross Country Evidence Using PISA Test Scores, februari 2011
Annette Bergemann, Marco Caliendo, Gerard J. van den Berg och Klaus F. Zimmermann, The Threat Effect of Participation in Active Labor Market Programs on Job Search Behavior of Migrants in Germany, februari 2011
Alan Barrett och Bertrand Maitre, Immigrant Welfare Receipt across Europe, februari 2011
Andra studier
Syed Ali och Tineke Fokkema, The Importance of Peers: Assimilation Patterns among Second-Generation Turkish Immigrants in Western Europe, COMPAS 2011
Nya rapporter om projektarbete för utrikes födda
Viktor Vesterberg, Olikheter och egenmakt - Om ett socialfondsprojekt för ökat arbetskraftsutbud (2011:1), TIA: Remeso
Åsa-Karin Engstrand och Viktor Vesterberg, Att få dom att förändras - Jobbcoaching för arbetslösa i socialfondsprojekt (2011:2), TIA: Remeso
Temarapport Arbete: Nyanländas arbetsmarknadsetablering, tre verktyg för ökad framgång, Tema Nyanlända, fabruari 2011
Övrigt
Hotell- och restaurangfacket uppmärksammar att reglerna för arbetskraftsinvandring inte följs. Av de 54 restauranger som HRF besökt och som Migrationsverket beviljat arbetstillstånd till var nästan ingen prickfri. Ett eller flera allvarliga lag- eller avtalsbrott hittades hos 33 av de 54.
I Tyskland fortsätter debatten om integration (Spiegel online).
måndag 7 mars 2011
Den kanadensiska modellen översatt till svenska förhållanden
Jag utlovade en kort rapport från FORES seminarium om kanadamodellen och ett eget bidrag i diskussionen om Kanada som förebild för svensk migrations- och integrationspolitik. Först lite från seminariet:
Howard Duncan är direktör vid Metropolisprojektet. Han tog utgångspunkt i bakslaget för mångkulturalismen i Europa. Han menar att folket i Europa har tappat förtroendet för regeringarnas förmåga att hantera migrationen. I Kanada finns förtroendet kvar. Förklaringen till det är, enligt Duncan, att landet har lyckats hantera migrationsflödena (vilket till del beror på landets geografiska läge). Migrationen är strikt planerad och volymerna beslutas i parlamentet. Regeringarna betonar vidare den ekonomiska nyttan av invandringen och väljer ut de som förväntas bidra till det kanadensiska samhället. Howard Duncan framhöll också att den mångkulturella modellen syftar till integration och att mångkulturalismen inte innebär skilda lagar för olika grupper. Det finns bara en lag i Kanada.
Integrationsminister Erik Ullenhag fick möjlighet att kommentera om det finns något för Sverige att lära sig av den kanadensiska modellen. Han lyfte fram fyra, inte så konkreta, områden:
1. En förändrad syn på dem som invandrar. Att vi måste se invandrares resurser och komma bort från ett omhändertagandeperspektiv. För att nå dit kan det krävas en större mångfald av aktörer i flyktingmottagandet.
2. Arbetskraftsinvandring. Sverige har de senaste decennierna haft en mycket liten arbetskraftsinvandring. Den är viktig för att se invandrare som resurser.
3. Medborgarskapet bör kunna användas bättre som medel för integration.
4. Attityden till invandring. Den måste förändras och bli bättre.
Diskussionen rörde sig huvudsakligen på en abstrakt nivå. Som vanligt saknade jag konkretion. Om medborgarskapet är viktigt för integrationen, varför är då det språkkrav som finns i Kanada otänkbart? Om arbetskraftsinvandringen i Kanada är ett föredöme, varför inte göra som kanadensarna och inrikta den mot högutbildade?
Jag roade mig härom veckan med att skriva ett papper om den kanadensiska migrations- och integrationspolitiken. Jag avslutar pappret med att peka på hur den svenska politiken kan förändras så att den blir mer lik den kanadensiska (utdrag nedan). Observera att jag inte tar ställning till om dessa förändringar vore bra eller dåliga. Min poäng är snarare att förtydliga vad de som framhåller Kanada som förebild har att ta ställning till.
Kanadas politik översatt till svenska förhållanden
Det går inte att bortse från att förutsättningarna för integration skiljer sig åt mellan Sverige och Kanada. Att Kanada historiskt har varit ett invandringsland har skapat en annorlunda nationell självbild. Därutöver har Kanada en större möjlighet att kontrollera invandringen genom att landet geografiskt ligger mer isolerat från världens oroshärdar än Europa. Kanada har också en fördel av att vara engelskt- och franskspråkigt. Av de som fick permanent uppehållstillstånd 2008 uppgav 72 procent att de kunskaper i engelska, franska eller båda de officiella språken. Bland skyddsbehövande hade drygt 50 procent kunskaper i något av de officiella språken (CIC, 2009, Facts and Figures 2008). Dessutom är inte Kanada ett välfärdssamhälle som det svenska. Trösklarna in på arbetsmarknaden är lägre och det sociala och ekonomiska stödet mindre omfattande. Kanada har t.ex. inget bostadsbidrag vilket gör att nyanlända invandrare ofta bor under svåra förhållanden. Men oavsett detta skulle Sverige kunna genomföra ett flertal reformer som skulle göra den svenska politiken mer lik den kanadensiska.
1. Sätt upp kvantitativa mål för migrationspolitiken. Kanadas migrationspolitik skiljer sig från Sveriges och det påverkar invandringens sammansättning och förutsättningarna för integration. I Kanada är invandringens volym och sammansättning bestämd i förväg medan den i Sverige förändras kraftigt år från år. Man kan säga att Kanadas migrationspolitik är efterfrågebaserad, medan den Svenska är utbudsbaserad.
2. Inriktning mot mer resursstarka arbetskraftsinvandrare. I Kanada väljs ett bestämt antal arbetskraftsinvandrare ut efter deras egenskaper och förmåga att bidra till samhället. I Sverige får, enkelt uttryckt, alla med ett jobberbjudande tillstånd att invandra. Personer med låg utbildning som invandrar för att arbeta i enkla serviceyrken bör inte få tillstånd. Högutbildade bör, å andra sidan, direkt få permanent uppehållstillstånd.
3. Personer som invandrar av fri vilja ska kunna försörja sig själv. I Kanada får bara de anhöriga med garanterad försörjning invandra. Sverige bör införa någon form av försörjningskrav för anhöriginvandring (flyktingar undantagna) och familjebildning.
4. Jämn flyktinginvandring. Kanada tar varje år mot ett visst antal humanitära invandrare. Antalet är bestämt i förväg. Sverige skulle kunna anpassa sin flyktingpolitik så att flyktingmottagningen blir mer jämn över tid. Detta genom att använda t.ex. mottagningen av vidarebosatta flyktingar som regulator.
5. Fokus på medborgarskapet. I Kanada representerar medborgarskapet slutet på en integrationsprocess. En kanadensisk medborgare kan prata engelska eller franska och har kännedom om landets historia och värdegrund. Språk- och medborgarkunskap för att bli svensk bör införas.
En kanadensisk politik skulle innebära att färre av de som invandrar till Sverige står utan jobb och försörjning när de kommer till landet. Med ett fokus på medborgarskapet får man en formell slutpunkt för integrationspolitiken och en tydlig signal om vad det innebär att vara svensk.
Hela pappret kan hämtas här.
Mer från seminariet (DN).
Howard Duncan är direktör vid Metropolisprojektet. Han tog utgångspunkt i bakslaget för mångkulturalismen i Europa. Han menar att folket i Europa har tappat förtroendet för regeringarnas förmåga att hantera migrationen. I Kanada finns förtroendet kvar. Förklaringen till det är, enligt Duncan, att landet har lyckats hantera migrationsflödena (vilket till del beror på landets geografiska läge). Migrationen är strikt planerad och volymerna beslutas i parlamentet. Regeringarna betonar vidare den ekonomiska nyttan av invandringen och väljer ut de som förväntas bidra till det kanadensiska samhället. Howard Duncan framhöll också att den mångkulturella modellen syftar till integration och att mångkulturalismen inte innebär skilda lagar för olika grupper. Det finns bara en lag i Kanada.
Integrationsminister Erik Ullenhag fick möjlighet att kommentera om det finns något för Sverige att lära sig av den kanadensiska modellen. Han lyfte fram fyra, inte så konkreta, områden:
1. En förändrad syn på dem som invandrar. Att vi måste se invandrares resurser och komma bort från ett omhändertagandeperspektiv. För att nå dit kan det krävas en större mångfald av aktörer i flyktingmottagandet.
2. Arbetskraftsinvandring. Sverige har de senaste decennierna haft en mycket liten arbetskraftsinvandring. Den är viktig för att se invandrare som resurser.
3. Medborgarskapet bör kunna användas bättre som medel för integration.
4. Attityden till invandring. Den måste förändras och bli bättre.
Diskussionen rörde sig huvudsakligen på en abstrakt nivå. Som vanligt saknade jag konkretion. Om medborgarskapet är viktigt för integrationen, varför är då det språkkrav som finns i Kanada otänkbart? Om arbetskraftsinvandringen i Kanada är ett föredöme, varför inte göra som kanadensarna och inrikta den mot högutbildade?
Jag roade mig härom veckan med att skriva ett papper om den kanadensiska migrations- och integrationspolitiken. Jag avslutar pappret med att peka på hur den svenska politiken kan förändras så att den blir mer lik den kanadensiska (utdrag nedan). Observera att jag inte tar ställning till om dessa förändringar vore bra eller dåliga. Min poäng är snarare att förtydliga vad de som framhåller Kanada som förebild har att ta ställning till.
Kanadas politik översatt till svenska förhållanden
Det går inte att bortse från att förutsättningarna för integration skiljer sig åt mellan Sverige och Kanada. Att Kanada historiskt har varit ett invandringsland har skapat en annorlunda nationell självbild. Därutöver har Kanada en större möjlighet att kontrollera invandringen genom att landet geografiskt ligger mer isolerat från världens oroshärdar än Europa. Kanada har också en fördel av att vara engelskt- och franskspråkigt. Av de som fick permanent uppehållstillstånd 2008 uppgav 72 procent att de kunskaper i engelska, franska eller båda de officiella språken. Bland skyddsbehövande hade drygt 50 procent kunskaper i något av de officiella språken (CIC, 2009, Facts and Figures 2008). Dessutom är inte Kanada ett välfärdssamhälle som det svenska. Trösklarna in på arbetsmarknaden är lägre och det sociala och ekonomiska stödet mindre omfattande. Kanada har t.ex. inget bostadsbidrag vilket gör att nyanlända invandrare ofta bor under svåra förhållanden. Men oavsett detta skulle Sverige kunna genomföra ett flertal reformer som skulle göra den svenska politiken mer lik den kanadensiska.
1. Sätt upp kvantitativa mål för migrationspolitiken. Kanadas migrationspolitik skiljer sig från Sveriges och det påverkar invandringens sammansättning och förutsättningarna för integration. I Kanada är invandringens volym och sammansättning bestämd i förväg medan den i Sverige förändras kraftigt år från år. Man kan säga att Kanadas migrationspolitik är efterfrågebaserad, medan den Svenska är utbudsbaserad.
2. Inriktning mot mer resursstarka arbetskraftsinvandrare. I Kanada väljs ett bestämt antal arbetskraftsinvandrare ut efter deras egenskaper och förmåga att bidra till samhället. I Sverige får, enkelt uttryckt, alla med ett jobberbjudande tillstånd att invandra. Personer med låg utbildning som invandrar för att arbeta i enkla serviceyrken bör inte få tillstånd. Högutbildade bör, å andra sidan, direkt få permanent uppehållstillstånd.
3. Personer som invandrar av fri vilja ska kunna försörja sig själv. I Kanada får bara de anhöriga med garanterad försörjning invandra. Sverige bör införa någon form av försörjningskrav för anhöriginvandring (flyktingar undantagna) och familjebildning.
4. Jämn flyktinginvandring. Kanada tar varje år mot ett visst antal humanitära invandrare. Antalet är bestämt i förväg. Sverige skulle kunna anpassa sin flyktingpolitik så att flyktingmottagningen blir mer jämn över tid. Detta genom att använda t.ex. mottagningen av vidarebosatta flyktingar som regulator.
5. Fokus på medborgarskapet. I Kanada representerar medborgarskapet slutet på en integrationsprocess. En kanadensisk medborgare kan prata engelska eller franska och har kännedom om landets historia och värdegrund. Språk- och medborgarkunskap för att bli svensk bör införas.
En kanadensisk politik skulle innebära att färre av de som invandrar till Sverige står utan jobb och försörjning när de kommer till landet. Med ett fokus på medborgarskapet får man en formell slutpunkt för integrationspolitiken och en tydlig signal om vad det innebär att vara svensk.
Hela pappret kan hämtas här.
Mer från seminariet (DN).
torsdag 3 mars 2011
Ny rapport om den kanadensiska modellen
Idag var jag på kanadensiska ambassaden när tankesmedjan FORES lanserade sin nya antologi: Kanadamodellen – Hur invandring leder till jobb. Ett riktigt trevligt evenemang med god plockmat, fina lokaler och en hel del gamla vänner och bekanta. Boken beskrivs så här på FORES hemsida:
I antologin Kanadamodellen: Hur invandring leder till jobb skriver flera av de mest initierade forskarna från Kanada och Europa om varför Kanada har lyckats mycket bättre med att få nyanlända i arbete, och vilka delar av Kanadamodellen som kan tillämpas i Sverige.
I antologin kan man bland annat läsa om hur Kanadas syn på invandring som tillväxtmotor har en positiv påverkan på integrationsarbetet. Därtill bidrar modellen till att motverka etnisk diskriminering.
Skillnader i arbetsmarknaden mellan Sverige och Kanada diskuteras, liksom vad detta innebär för sysselsättning bland invandrare. I ett särskilt kapitel görs en kritisk granskning av Kanadas omtalade poängsystem för invandrare. Boken tar också upp civilsamhällets centrala roll som ett viktigt led för en lyckad integrationsprocess, och visar på hur sociala nätverk i det kanadensiska samhället spelat en stor roll för Kanadamodellens framgång.
Rapporten kan laddas ner som pdf.
Jag återkommer inom kort med några korta reflektioner från seminariet och ett eget litet bidrag till debatten om Sverige vs. Kanada.
I antologin Kanadamodellen: Hur invandring leder till jobb skriver flera av de mest initierade forskarna från Kanada och Europa om varför Kanada har lyckats mycket bättre med att få nyanlända i arbete, och vilka delar av Kanadamodellen som kan tillämpas i Sverige.
I antologin kan man bland annat läsa om hur Kanadas syn på invandring som tillväxtmotor har en positiv påverkan på integrationsarbetet. Därtill bidrar modellen till att motverka etnisk diskriminering.
Skillnader i arbetsmarknaden mellan Sverige och Kanada diskuteras, liksom vad detta innebär för sysselsättning bland invandrare. I ett särskilt kapitel görs en kritisk granskning av Kanadas omtalade poängsystem för invandrare. Boken tar också upp civilsamhällets centrala roll som ett viktigt led för en lyckad integrationsprocess, och visar på hur sociala nätverk i det kanadensiska samhället spelat en stor roll för Kanadamodellens framgång.
Rapporten kan laddas ner som pdf.
Jag återkommer inom kort med några korta reflektioner från seminariet och ett eget litet bidrag till debatten om Sverige vs. Kanada.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)