I Studio 1 om den nya Danska medborgarskapslagen

I förra veckan var jag med i Studio 1 och kommenterade den nya danska medborgarskapslagen.

Lagen innebär bland annat högre krav på språkkunskaper, svårare kunskapstest och större krav på självförsörjning för att naturaliseras och bli dansk medborgare.

Det jag ville få fram var följande:

* Det är anmärkningsvärt att den nya lagen har ett så brett stöd. Den är framröstad av cirka 80 procent av ledamöterna i Folketinget, av Venstre, Socialdemokraterna, Danskt Folkparti, De konservative och Liberal Allians. Det är som att Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet hade gått samman.

* Danmark är inte unikt. Allt sedan början av 00-talet har allt fler länder gjort det svårare att både få permanent uppehållstillstånd och medborgarskap. Också i länder som Österrike och Tyskland finns det mycket hårda krav på självförsörjning för att bli medborgare, och i stort sett alla länder förutom Sverige har språkkrav.

* Det är ändå märkligt att Danmark gjort dessa förändringar, eftersom deras tidigare lag redan bedömdes som den tuffaste i Europa. EUDO Citizenship Law Indicator (CITLAW), som mäter olika aspekter av en medborgarskapslag, visar till exempel att Danmark redan 2011 hade de högsta kraven för naturalisering.

* Hur en medborgarskapslag är utformad har en stor betydelse för hur många som faktiskt blir medborgare i ett land (naturaliseras). I Sverige, med en av Europas liberalaste medborgarskapslagar är det omkring 7 procent av alla utländska medborgare som årligen blir medborgare, medan det i Danmark redan innan lagändringen är nere på omkring en procent.

Så här ser korrelationen mellan lagens stränghet (CITLAW) och andelen som blir medborgare (naturaliseringsgrad) ut. Punkterna representerar EU-15 länder, men bara Danmark, Norge och Sverige är markerade.

Ny forskningsartikel: A national turn of local integration policy

Idag kom min nya forskningsartikel ut, publicerad i Comparative Migration Studies. Artikeln, A national turn of local integration policy: multi-level governance dynamics in Denmark and Sweden, handlar om integrationspolitiken i Sverige och Danmark och om förhållandet mellan den nationella och lokala nivån. Bakgrunden är att den mesta forskningslitteraturen menar att städerna och den lokala nivån har övertagit statens roll som den viktigaste aktören inom integrationspolitiken. I artikeln argumenterar jag mot mina kollegor och använder Danmark och Sverige som exempel.

Abstract:

There is a growing interest in the research community in the local governance of migration and integration. Studies indicate a local turn in integration policies, with local governments becoming important integration policy actors. Unlike most research, this study of recent developments in the policies for migrant newcomers in Denmark and Sweden observes a national turn in local integration policy. Despite their different integration policies, the central governments of both countries have increased their control and influence at the local level and thereby made it more difficult for local governments to formulate their own integration policies. This study highlights the need to complement earlier research based on frame analysis with an analytical framework that takes central government steering and the uneven power relationship between the levels of government into account.

Artikeln kan laddas ner gratis på CMS:s hemsida.

Internationella nyheter och lästips

Frankrike

Inrikesminister Claude Gueant har flaggat för förändringar av migrationspolitiken så att färre ska komma till landet.

“It’s easier for immigrants to integrate if there are less of them,” Gueant told Europe 1 radio. “It’s obvious that we need to better manage the flow of immigrants. For immigration to work, we need to be welcoming fewer immigrants each year.”

Among the measures “for better management of the flow of immigrants” announced by Gueant are a toughening of the conditions necessary to obtain French citizenship and of the rules allowing an immigrant living in France to be joined by family members.

Other measures include increasing the number of expulsions of illegal immigrants and increasing the capacity of detention centres.

Se även artikel från The Connexion.

Danmark

Antalet personer som får permanent uppehållstillstånd i Danmark har sjunkit med 70 procent till 525 fram till och med september i år.

According to Berlingske newspaper, the fall in approved applications coincides with the introduction of the point system that was introduced by the former Venstre and Konservative government with support from Danske Folkeparti (DF).

The point system tightened the requirements needed to be granted permanent residency, with higher demands on factors such as language and job skills.

Speaking to Berlingske, Peter Skaarup from DF said that the point system was not designed to reduce the number of people being granted permanent residency.

Despite these unintended consequences, Inger Støjberg, the immigration spokesperson for Venstre, argued that the point system had not backfired.

“The point was to attract immigrants to Denmark who could contribute to society and the numbers clearly show that many immigrants haven’t fulfilled the requirements.”

Kanada

Ottawa Citizen har skrivit en hel serie artiklar om hur domstolarna bedömer asylansökningar, där det bland annat visar sig att domarnas partitillhörighet verkar påverka om en asylsökande får stanna eller får avslag och utvisas.

Federal Court of Canada judges appointed by Conservatives are significantly less likely to overturn decisions by government officers and tribunals to deny refugee claims or deport non-citizens than are judges appointed by past Liberal administrations.

And an applicant’s likelihood of success diminishes even further if the appeal or review of their case is heard by judges named to the court in the past three years by Stephen Harper.

Finland

Fler positiva till invandring i Finland.

Finnish attitudes toward immigration have eased considerably from what they were a year ago, even though voices opposed to immigration have featured prominently on online discussion boards and in other public media.

According to a poll commissioned by Helsingin Sanomat and conducted by TNS Gallup, 44 per cent of Finns feel that more immigrants should be taken into Finland. An equal number are opposed to more immigration.

Last year six out of ten were against taking in more immigrants. That poll was taken at a time when Finland was recovering from the sharp recession of 2009 when GDP declined by more than eight per cent.

Danmark ett mönsterexempel för integration?

Den danska regeringen skickade för ett tag sedan ut ett pressmeddelande där de utmålar sig som mönsterexempel för en framgångsrik integrationspolitik.

"Alle er glade for, at vi i Danmark har oplevet et betydeligt løft i beskæftigelsesgraden hos indvandrere og efterkommere de sidste 10 år, så vi i dag er blandt de bedste i OECD. Det er noget, vi er blevet, det er ikke noget vi var. Alle er glade for, at færre unge indvandrerpiger i dag tvangsgiftes, og alle er glade for, at unge indvandrere i dag uddanner sig som aldrig før. Men man skal huske, at alle de her fremskridt kun er kommet, fordi vi har ført en konsekvent og fornuftig udlændingepolitik med stribevis af konkrete initiativer." Det siger integrationsminister Søren Pind som svar på den debat, der i dag er rejst i flere medier om den danske udlændingepolitik.

"Vi har gang på gang justeret på politikken for hele tiden at optimere integrationen. Og det har virket. Danmark er i dag mere åbent for udlændinge end nogensinde før, men nu kommer man til Danmark for at studere og arbejde, modsat tidligere hvor man kom som asylansøger eller familiesammenført. Det gør en gigantisk forskel for vores fællesskab.

Jeg er overbevist om, at fremgangen fortsætter. Danmark er internationalt set et mønstereksempel på god integration.

Rapport om brottslighet bland etniska grupper i Danmark

Rockwool Fonden har undersökt kriminaliteten bland etniska grupper i Danmark. Resultaten är glädjande då brottsligheten verkar minska. Samtidigt är invandrare och deras barn överrepresenterade i brottsstatistiken.

Brottsligheten undersöks genom flera olika metoder på olika målgrupper. Vi får reda på antalet dömda, brottslighetens omfattning, hur brottsligheten ser ut för olika åldersgrupper, etniska grupper, för invandrare och deras barn och med hänsyn taget till socioekonomiska faktorer.

Generellt sett är invandrare och deras barn överrepresenterade för all typ av brottslighet. Det förklaras primärt av en överrepresentation bland invandrare och invandrares barn från icke-västliga länder (exklusive Asien).

Rapporten: Lars Højsgaard Andersen og Torben Tranæs, Etniske minoriteters overrepræsentation i strafferetlige domme, Rockwool Fondens Forskningsenhed, Arbejdspapir 23, 2011

Läs också nyhetsbrevet från mars 2011 med titeln Efterkommeres kriminalitet halveret.

Studio Ett om Danmarks regler för anhöriginvandring

Som jag tidigare uppmärksammat håller reglerna för anhöriginvandring att stramas åt i Danmark. Det uppmärksammar Studio Ett med ett åtta minuter långt reportage av Gösta Lempert.

Søren Pind, Danmarks migrationsminister, har i dagarna sagt att likabehandlingen inom migrationspolitiken ska upphöra. Han vill att invandrare från utvecklade OECD-länder ska slippa de krav andra måste klara av för att komma till Danmark. Det är ett led i en politisk utveckling där Danmark endast vill ha invandrare som bidrar positivt till landets utveckling.

The time for rigidly even-handed immigration policies that put people from developed countries on the same footing as people from undeveloped countries is over, says immigration minister Søren Pind.

Pind has announced that he plans to give immigrants who are more likely to earn money and contribute to society exemptions from some of the strictest requirements under family-reunification law, reports Politiken newspaper.

“It’s a colossal problem that the immigration law is so full of politically correct wording that we end up hurting people who are willing and able to come to Denmark and don’t require anything from the state,” Pind said. “The rules have been packed with legalese and misunderstood pc’ism in the name of equality.”

Läs också Sydsvenskan.

Danska regeringens delrapport om invandringens ekonomiska effekter

Igår kom den danska regeringens delrapport om invandringens ekonomiska effekter. Delrapporten innehåller inte några nya beräkningar utan redovisar de tidigare studier som finns. Vi får vänta till september på den slutliga domen.

Arbetsgruppen konstaterar att utvecklingen blivit den önskade. Antalet studenter, arbetskraftsinvandrare och europeiska invandrare har ökat och antalet humanitära invandrare och anhöriginvandrare har minskat sedan politiken lades om 2001. Detta har, enligt rapporten, lett till en årlig besparing på cirka 5 miljarder Dkr. En annan slutsats är att invandring från "utvecklade" länder är bra och invandrare från "outvecklade" länder dåligt för den offentliga ekonomin. Om det säger integrationsminister Sören Pind (Venstre) till Jyllands-Posten: Når vi nu kan se, at det ikke er ligegyldigt, hvem der kommer til landet, har jeg ingen skrupler med at lukke yderligere af for dem, som man kan mistænke for at ville ligge Danmark til last. Omvendt lukker jeg gerne nogle flere af dem ind, som tydeligvis kan og vil bidrage til at forbedre dansk økonomi. Även Socialdemokraterna står bakom den strama invandringspolitiken men är kritiska till integrationspolitiken. Socialdemokraternes udlændingeordfører, Henrik Dam Kristensen, hilser milliard-besparelsen velkommen og siger, at en mulig S-ledet regering vil fastholde den stramme udlændingepolitik efter et valg. Men regeringen og DF har fejlet på selve integrationen af indvandrerne, og det bliver vi nødt til at rette op på.

Läs kommentarer på rapporten på Politiken.dk.

Uppsamling

Jag har inte haft någon inspiration att skriva inlägg. Men här är i varje fall några länkar och lästips.

Internationella nyheter

Ingen vill ta emot de nordafrikanska invandrarna. Bråket mellan Italien och Tyskland fortsätter. France and Italy have been at odds over how to deal with more than 20,000 illegal Tunisian migrants who entered the European Union via the small Italian island of Lampedusa since the longtime president fled a popular revolt in January. Most want to reach France, Tunisia’s former colonial ruler, where they can speak the language and have friends or family.

Italy granted most of the Tunisians temporary residency permits, and insisted that EU countries share the burden of such an exceptional influx. In response, an angry France last week stopped a train carrying Tunisian immigrants from Italy at the French border, sending back those who could not support themselves financially.

Tuffare krav för att bli medborgare på väg i Nederländerna. Dutch nationality is a reward for social participation and integration. The new, tighter measures serve as a stimulus for those who are not yet fully participating in certain areas, such as employment and knowledge of the Dutch language. Nederländerna tänker också införa språkkrav för att vara berättigad till välfärdssystemet.

Att Sannfinländarna får ansvar för migrationsfrågorna i den finska riksdagen har förvånat många. Det är dock inte så märkligt om man betänker att de övriga större partierna redan före valet flaggat för en minskad invandring, t.ex. genom att införa försörjningskrav för anhöriginvandring. “It would be good to adopt the Danish practice according to which a person first needs to be self-sufficient, and to have housing available”, says MP Arto Satonen, who has written the immigration platform of the National Coalition Party.

Danmark skärper språkkraven för den som vill familjeåterförenas. Regeringens motiv är att bättre språkkunskaper innebär en snabbare väg ut i arbetslivet och, som det står i lagförslaget, ”att den som beviljas återförening snabbare bidrar till samhällsekonomin”.

Höga skatter, inte krav, gör det svårt att rekrytera arbetskraftsinvandrare till Danmark. High tax rates and the Danish language are the greatest barriers when Danish companies are recruiting highly skilled foreign employees, while the tightened immigration rules and the negative tone in the debate about foreigners play a smaller role than previously thought, according to a survey of 244 Danish companies.

Studier

Jan Germen Janmaat (2011) Classroom Diversity and its Relation to Tolerance, Trust and Participation in England, Sweden and Germany.

Diskrimineringsombudsmannen (2011) Romers rättigheter.

David Manley, Maarten van Ham, Joe Doherty (2011) Social Mixing as a Cure for Negative Neighbourhood Effects: Evidence Based Policy or Urban Myth?

Eskil Heinesen, Leif Husted, Michael Rosholm (2011) The Effects of Active Labour Market Policies for Immigrants Receiving Social Assistance in Denmark.

Magnus Strömgren, Tiit Tammaru, Maarten van Ham, Szymon Marcinczak, Olof Stjernström, Urban Lindgren (2011) Pre-Hire Factors and Workplace Ethnic Segregation.

Debatt

Åsa Romson & Paul Lappalainen (båda Mp) svarar på Adam Cwejmans (LUF) kritik om deras selektiva användande av kanadamodellen. Vi menar ... att Kanada har gått före Sverige angående arbetet mot diskriminering. Kanada har sedan 70- och 80-talet lagstiftning och en grundläggande politik för lika rättigheter och möjligheter, oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion mm. Därutöver finns i Kanada ett tydligt arbete med att förstärka det civila samhällets kapacitet att delta på ett kritiskt sätt i det offentliga samtalet vilket tydligt stärker arbetet mot diskriminering.

Samhällsorienteringen till nyanlända invandrare är för "sosseinriktad" enligt Fredrik Segerfeldt och Alliansen i Göteborg. Kommunalt kursmaterial får inte vara utformat som en socialdemokratisk propagandaskrift, säger Cecilia Wigström (FP), förste vice ordförande i sociala resursnämnden.

Den onde, den gode, den fule

I svensk integrations- och migrationsdebatt är Danmark den onde och Kanada den gode. Sverige(debatten) får ta på sig rollen som den fule. Länderna fungerar som kontraster till den svenska politiken. Som jag tidigare påpekat verkar många av Kanada-förespråkarna (välja att) ha en mer eller mindre felaktig bild av "den gode". Senast ut är min före detta kollega från Integrationsverket Paul Lappalainen och miljöpartiets språkrörskandidat Åsa Romson i Newsmill-artikeln Sverige får inte gå Danmarks väg, Ullenhag! Där väljer de att lyfta fram tre detaljer i den kanadensiska politiken, medan de bortser från de delar av politiken som inte passar deras agenda. Också Per Gudmundson uppmärksammar detta på SvD:s ledarblogg.

Vad är det då som beskrivs som föredömligt i Kanada?

Vi vill peka på tre åtgärder som internationella erfarenheter från bland annat Kanada och tidigare utredningar här i Sverige pekar på:

1) Inför en aktiv politik för lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, annars blir etableringsåtgärder aldrig effektiva.
2) Sätt kraft bakom orden och tydliggör att företag som diskriminerar riskerar att förlora offentliga upphandlingar. Det är verkningsfullt eftersom offentliga myndigheter upphandlar för mer än 400 miljarder årligen.
3) Stärk det civila samhället. Organisationer och nätverk som kritiskt granskar diskrimineringen spelar en viktig roll och invandrares egna organisationer behöver mer makt.
...
Sverige behöver en aktiv antidiskrimineringspolitik för att bli ett interkulturellt samhälle där människor respekteras för den de är och tillåts utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Jag tänker inte gå in på några länge analyser av de tre punkterna, men det tål att påpekas att:

1. Sverige rankas högre än Kanada när det gäller att ge invandrare lika rättigheter och möjligheter (MIPEX). Det gäller också på arbetsmarknaden. Inget tyder heller på att bostadssituationen för (nyanlända) invandrare är bättre i Kanada. Kanadensiska forskaren Daniel Hiebert i Sydsvenskan:

Finns det något område där du ser att invandrare har det lättare i Sverige än i Kanada?

– Ja, bostäder! Tillgången på anständiga bostäder för nyanlända invandrare är mycket bättre i Sverige. I Chinatown i Vancouver får folk tränga ihop sig i små rum där det droppar vatten från taket, det är mögel i väggarna och fullt med kackerlackor och sänglöss. Tro mig, det är mycket värre än här i Sverige.

2. I MIPEX-undersökningen bedöms Kanada ha den bästa politiken mot diskriminering. Kanada och USA får betyget 89 av 100. Sverige är trea av 31 länder med betyget 88. Läs mer om Kanadas politik mot diskriminering och för positiv särbehandling här.

Uppdatering

Adam Cwejman, ordförande för Liberala ungdomsförbundet, svarar på miljöpartisternas inlägg och undrar om Mp vill ha Kanadas språktest och försörjningskrav. Kanske lite väl snabbt svar, för i fjärde stycket bör det nog stå försörjningskrav för anhöriginvandring och familjebildning och inte försörjningskrav för asylinvandrare.

"En bomb under välfärdssystemet"

EU-domstolen har fattat beslut i det sk. Zambrano-fallet. Beslutet verkar, vad jag förstår, innebära att anhöriga har rätt till familjeåterförening om deras barn är EU-medborgare. Domen kan möjligtvis också beröra andra tredjelandmedborgares rätt till anhöriginvandring. Exakt vilka effekter domen kommer att få återstår att se, men i Danmark är upprördheten stor.

Nuvarande migrationsminister Søren Pind menar att domen kommer att få begränsad effekt.

The ruling demonstrates that it is a violation of EU law if a member country rejects residence and work permits for foreign nationals who support a child who has EU citizenship.

According to the experts, it is entirely possible to interpret the Zambrano Ruling in a way that could overrule several of the regulations passed by the Liberal Conservative government aimed at restricting immigration.

Following the ruling, the immigration minister, Søren Pind, pledged to look into how much of a threat European regulations pose to the government’s immigration policy. His exposition showed that last year just over 900 out of a total 59,000 residence permits were granted based on EU rulings.

Based on that small number, Pind said Denmark should adhere to the Zambrano Ruling and avoid a legal clash with the European Court of Justice.

“I don’t think it’s in any way fair to say that the previous legislation has undermined Danish legislation,” Pind told Politiken newspaper. “I find it hard to see the problem.” (Copenhagen Post 1)

Dansk Folkeparti (DF) är upprörda. “We want to be the master of our own house, and clearly we’re not when Søren Pind and the government say that we should just accept the rulings,” said DF’s deputy leader Peter Skaarup, who expects that the points system for family reunification will be adjusted so that the recent rulings will not become shortcuts to residency in Denmark.

Förra migrationsministern Birthe Rønn Hornbech kallar domen "en bomb under välfärdssystemet". För att parera effekterna av domen föreslår hon en begränsning av tillgången till det generella välfärdssystemet. Också företrädare för andra politiska partier är bekymrade över domen. Astrid Krag (Socialistisk Folkparti) och de Carina Christensen (konservativa) målar upp en motsättning mellan invandring och den danska välfärdsmodellen.

“I have no intention of letting our unique welfare model be undermined by the European Court of Justice,” said Astrid Krag, the Socialist People’s Party (SF) immigration spokesperson. “We have a tax-based universal welfare model here in Denmark. It is different from the insurance-based models in other countries, and that’s why a loosened immigration policy presents us with special challenges.”

The Conservatives, too, have expressed concern with the developments. “I fully agree with Hornbech that opening the doors to a heap of EU citizens who have free access to our welfare services is like a bomb under our welfare model. We can’t afford that in the long run,” said political spokesperson Carina Christensen. “We’re seeing a tendency with these rulings towards increased immigration, and if that’s the way things are going, our welfare system is under great pressure. So it is important that we act quickly and create some precautionary measures.” (Copenhagen Post 2)

Beräkning av invandringens ekonomiska effekter i Danmark

Den danska liberala tankesmedjan CEPOS har publicerat en rapport där invandringens ekonomiska effekter i Danmark beräknas. Deras resultat visar att invandrare (och deras barn) från "mindre utvecklade länder" innebär en kostnad för samhället, medan det är omvänt för invandrare från andra länder. De föreslår också en rad reformer för att vända invandringen till en vinst.

“Det fremgår, at indvandrere og efterkommere fra mindre udviklede lande svækker de offentlige finanser med knap 16 mia. kr. i 2010. Der er derfor et betydeligt potentiale for at forbedre nettobidraget. Det kan hjælpes på vej ved, at man belønner beskæftigelse og gør indkomstoverførslerne mindre generøse. Sådanne initiativer kan eksempelvis bestå i en styrkelse af optjeningselementet for at kunne modtage start- og kontanthjælp, førtidspension og andre ydelser, ligesom der for indvandrere kan stilles krav om, at der tegnes forsikringer mod sygdom, invaliditet etc. Hvis man i højere grad skal tiltrække højproduktive udlændinge, kan det hjælpes på vej ved at sænke skattetrykket og herunder den øverste marginalskat,” siger cheføkonom Mads Lundby Hansen, CEPOS.

“Endelig vil lavere mindsteløn eller indslusningsløn øge beskæftigelsen for indvandrere og efterkommere med få uddannelsesmæssige kvalifikationer. Det vil betyde, at også personer med beskedne færdigheder, men i øvrigt vilje til at arbejde, kan skabe sig en tilværelse i Danmark til gavn for både dem selv og samfundet,” siger cheføkonom Mads Lundby Hansen, CEPOS.

Nu när jag är inne på ämnet så verkar det som att professor Jan Ekberg nu har publicerat sina resultat från ESO-rapporten Invandringen och de offentliga finanserna på engelska.

Nytt poängsystem för permanent uppehållstillstånd i Danmark

Det finns poängsystem för invandring i många länder, t.ex. i Kanada och Australien. Danmark har nyligen (25 maj) gått ett steg längre och infört poängsystem för att få stanna i landet permanent. Läs en bra beskrivning av reformen på EUDO Citizenship.

According to the preparatory report to the Bill the aim of the reform is to make it possible for well-integrated foreigners to acquire a permanent residence permit earlier than today, namely after 4 years instead of 7 years, as was previously the case. Moreover, the reform intends to send a signal of what Denmark expects from its new co-citizens. The basic idea is that there is a personal responsibility for integration and active citizenship, and furthermore that foreigners wishing to integrate in Denmark and proving good will as regards active contribution to and respect for Danish culture and democratic values can become part of the Danish society and acquire a permanent residence permit. However, foreigners who do not ‘prove good will to integrate’ will be excluded from acquiring a permanent residence permit. The result of ‘the integration will’ is brought into focus.

Hårda krav för att få stanna permanent i Danmark

Danmark är på gång att besluta om en ny politik som knyter samman migrations- och integrationspolitiken på ett tydligt sätt. Institut for Menneskerettigheder (IMR) är en instans som är mycket kritisk till de nya förslagen. De har också sammanställt en översikt över hur reglerna för permanent uppehållstillstånd förändrats de senaste tio åren som är pedagogisk och bra. Här kan man se hur kraven på integration har förändrats, vilket skett hela fem gånger under perioden. Det senaste förslaget innebär bland annat följande för att få permanent uppehållstillstånd:

* Fyra års vistelsetid i landet.
* Inte ha tagit emot bidrag på tre år.
* Krav på kunskaper i danska.
* Krav att ha arbetat 2,5 år de senaste tre åren.

Ny lag om invandring och integration snart beslutad i Danmark

Folketinget i Danmark behandlar just nu den nya invandrings- och integrationslag som bygger på ett avtal mellan regeringen och Dansk Folkeparti. Lagförslagen betonar det enskilda ansvaret för integrationen och innebär en starkare koppling mellan migrations- och integrationspolitiken.

Läs mer om lagförslagen här.

”Det er banebrydende lovgivning, som vi kommer med i dag. Det er første gang, at vi nu har en sammenhæng mellem udlændinge- og integrationslovene”, sagde integrationsministeren fra Folketingets talerstol under behandlingen og fortsatte:

”Med lovforslagene vender vi op og ned på integrationsloven. Det er grundlæggende vigtigt for regeringen. At vi forventer, at hver enkelt borger skal bidrage til samfundet. Og at man tager udgangspunkt i, hvad den enkelte kan, og ikke hvad den enkelte ikke kan. Det er de tanker, som ligger til grund.”

Integrationsminister Birthe Rønn Hornbech säger vidare:

- Det er naturligt for venstrefolk at prioritere det personlige ansvar og belønne den, der virkelig gør en indsats. Det tiltaler venstrefolk, at ansvaret for integrationen ligger hos den enkelte selv - naturligvis forudsat at stat og kommune stiller de fornødne tilbud til rådighed, siger integrationsminister Birthe Rønn Hornbech til altinget.dk.

Tips på läsning

Quebeck lagstiftar om religionens gränser
Efter många uppmärksammade fall där kvinnor som bär niqab nekats service tydliggör nu politikerna i Quebeck, Kanada, vad som gäller genom lagstiftning.

Bill 94, tabled by Quebec Justice Minister Kathleen Weil, lays out the accommodations public institutions can make to employees or to the public.

The proposed legislation defines a reasonable request as one that does not create any undue hardship or expense for the state. For example, a woman who insists on being served by a female civil servant for religious reasons would have to wait in line until one was available.

Bättre i Sverige än i Kanada
Mer om Kanada. Sydsvenskan har intervjuat gästforskaren Daniel Hiebert.

Finns det något område där du ser att invandrare har det lättare i Sverige än i Kanada?

– Ja, bostäder! Tillgången på anständiga bostäder för nyanlända invandrare är mycket bättre i Sverige. I Chinatown i Vancouver får folk tränga ihop sig i små rum där det droppar vatten från taket, det är mögel i väggarna och fullt med kackerlackor och sänglöss. Tro mig, det är mycket värre än här i Sverige.

Religion - igen
Dagens Juridik har träffat Mosa Sayed, juris doktor, som menar att lagstiftning bör anpassas till en individs religiösa uppfattning och kulturella tillhörighet.

I DN pågår en stor debatt om Lars Vilks, religion och yttrandefrihet. Där kommer bland annat Lars Vilks till tals.

En kulturskapare som gått omvänd väg, från gullegris till illa omtyckt islamist, är Mohamed Omar. SvD berättar hur det gick till.

Till sist
Sydsvenskan om integrationspolitik i Sverige och Danmark. Moderaterna tar efter Norge och vill starta barnhem i hemländerna för ensamkommande ungdomar.

Ännu svårare att få komma till och stanna i Danmark

Den danska regeringen och stödpartiet Dansk Folkeparti har ingått ett avtal om integrations- och migrationspolitik.

Några av delarna är:

* Väl integrerade invandrare skall ges möjlighet att få permanent uppehållstillstånd efter fyra år i landet till skillnad från efter sju år som tidigare.
* Flyktingar som reser på semester till sitt ’hemland’ utan tillåtelse kan få sitt uppehållstillstånd indraget i tio år.
* För familjeinvandring/återförening skall den personen som bor i Danmark ha varit självförsörjande i minst tre år, jämfört med dagens ett år.
* Invandrare får rösta i regional- och kommunalval efter fyra år, jämfört med dagens tre år.
* Vid fängelsedom på ett och ett halvt år eller mer kan man inte ges permanent uppehållstillstånd.
* Asylsökande som får avslag och inte reser ut frivilligt ges inreseförbud i Danmark.

Hela avtalet kan läsas på Integrationsministeriets hemsida. Läs också om förslagen och reaktionerna på förslagen i Politiken.dk.

54,5 procent klarade det danska medborgarskapstestet

Danmark har bland de hårdaste kraven i Europa för att bli medborgare. Utöver de formella kraven på vistelsetid och självförsörjning verkar dessutom medborgarskapstestet vara svårt. Endast 55 procent fick godkänt vid det senaste provtillfället i december 2009. Vid förra provtillfället fick 42 procent godkänt.

Filmen som ska förbereda invandrare för ett liv i Danmark

I Sverige kan vi se fram emot att vissa nyanlända invandrare erbjuds 60 timmars samhällsorientering. I Danmark duger inte sådana insatser. Där måste den som vill invandra som anhörig inte bara delta i en liknande utbildning, utan också klara av ett språk- och kunskapstest. Det s.k. invandringstestet kommer att införas under 2010.

Indvandringsprøven, der består af en prøve i dansk og en prøve i viden om Danmark og det danske samfund, skal styrke den enkelte udlændings muligheder for en vellykket og hurtig integration i Danmark.

Udlændinge, der tilmelder sig indvandringsprøven, vil få mulighed for at forberede sig. Det bliver således muligt at rekvirere en forberedelsespakke med blandt andet eksempler på sprogprøven og undervisningsfilmen 'Et liv i Danmark', der kan bruges som forberedelse til indvandringsprøvens vidensprøve.

Nu kan man se på de filmer som presenterar Danmark, 17 delar på 18 språk, här.

Om medborgarskapslagar i Danmark, Norge och Sverige

Arnfinn Haagensen Midtbøen har skrivit en bra översikt om medborgarskapslagstiftning i Danmark, Norge och Sverige: "Statsborgerrettslig revisjon og integrasjonspolitisk variasjon i de skandinaviske landene”. Där konstateras att Sverige idag har en av de mest liberala medborgarskapslagarna i Europa, medan Danmark har en av de mest restriktiva. Norge befinner sig mitt emellan sina skandinaviska grannländer.

Framgång för integrationen i Danmark!

Danmarks motsvarighet till Sveriges kommuner och landsting (SKL), KL, ger ut nyhetsbrevet Momentum. Senaste numret har temat integration. Där uppmärksammar de bland annat att integrationen förbättrats avsevärt de senaste åren, men att killar med utländsk bakgrund halkar efter samt att byråkrati förhindrar ännu bättre integration.

Debatten om burkaer og mørkemænd stjæler som regel overskrifterne, men integrationen har i de seneste år ud- viklet sig til en succeshistorie under overfladen. Momentums kortlægning viser, at flere og flere indvandrere og efterkommere får uddannelse og job, og de er bedre end de etniske danskere til at holde fast i jobbet under krisen.

Alt for mange drenge med anden etnisk oprindelse dropper ud af deres uddannelse og ender med slet ikke at få én. Et stort problem for samfundet, fastslår integrationsekspert og kommunal chef. Det øger nemlig risikoen for, at de aldrig kommer ind på arbejdsmarkedet og i stedet ender i kriminalitet.

Kommuner er frustrerede over lovregler på integrationsområdet, som de finder unødigt bureaukratiske og tidskrævende. Integrationsministeren forsvarer reglerne, men er villig til at drøfte dem med kommunerne.