Imorgon presenterar Timbro ytterligare en rapport om integration: Bidrag - vägen till arbete? av Jenny von Bahr. Redan nu går det att läsa om rapporten på Newsmill.
Jenny von Bahr identifierar fyra centrala förklaringsfaktorer till utrikes föddas lägre sysselsättningsgrad: flyttfaktorn, meritfaktorn, lönefaktorn och incitamentsfaktorn. Hon menar att vi i Sverige fokuserat på de två första, t.ex. genom att erbjuda nyanlända insatser för att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa insatser har länge varit ambitiösa och kan, trots förbättringar och effektiviseringar, bara förbättra situationen marginellt. Istället vill Von Bahr se en förändrad lönestrukturen och en tydligare arbetslinje i bidragssystemen.
Slutsatsen i studien är att dagens integrationspolitik med fokus på omfattande mottagningsåtgärder är otillräckliga. Denna politik har pågått i decennier och har inga förutsättningar att höja sysselsättningen mer än ytterst marginellt. Orsaken är att förbättringar av mottagningssystemet för nyanlända invandrare har liten nytta om det inte finns en arbetsmarknad som tar vid när mottagningsåtgärderna slutar.
För att minska arbetslösheten bland invandrare bör istället reformer inriktas på löne- och incitamentsfaktorerna: Generella reformer som stimulerar fram fler arbeten med lägre krav på exempelvis språkkunskaper samt en tydligare arbetslinje i bidragssystemen. En sådan politik har - i motsats till den nuvarande politiken - goda förutsättningar att minska utanförskapet bland invandrare i Sverige.
Visar inlägg med etikett Timbro. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Timbro. Visa alla inlägg
måndag 30 maj 2011
fredag 27 maj 2011
Stärka medborgartanken genom språkkrav för medborgarskap?
Jag tänker återkomma med en längre kommentar på gårdagens seminarium om Andreas Johansson Heinös rapport Vem ska få bli svensk medborgare? Rapportens sammanfattning går att läsa på Sydsvenskans Aktuella frågor.
Ett bättre alternativ till identitetspolitisk multikulturalism eller en diffust formulerad strävan efter integration vore att stärka medborgartanken. Medborgaridén vilar på tanken att vi i offentligheten är jämlika individer, oavsett etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet. För stat och myndigheter bör vår bakgrund vara helt irrelevant. Detta omöjliggörs av multikulturalismen.
Per Gudmundson rapporterar från seminariet på SvD:s ledarblogg. Där tipsar han bl.a. om min text om det svenska medborgarskapet.
Johansson Heinö utgår från att medborgarskapet är lågt värderat i Sverige: inte mycket skiljer det från det permanenta uppehållstillståndet. Johansson Heinö benar därefter upp fyra modeller för att stärka medborgarskapets status. Detta i syfte att skapa en starkare samhällelig gemenskap (i det här fallet ett svar på ett integrationspolitiskt behov). Språkkrav, Medborgarkunskapskrav och Ceremonier får godkänt i ett liberalt perspektiv, medan krav på Värderingar underkännes.
De inbjudna kritikerna Selimovic och Besara enades om önskvärdheten av Ceremonier, men var oense i det andra.
Hela seminariet kan ses i efterhand på Timbro.se.
Ett bättre alternativ till identitetspolitisk multikulturalism eller en diffust formulerad strävan efter integration vore att stärka medborgartanken. Medborgaridén vilar på tanken att vi i offentligheten är jämlika individer, oavsett etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet. För stat och myndigheter bör vår bakgrund vara helt irrelevant. Detta omöjliggörs av multikulturalismen.
Per Gudmundson rapporterar från seminariet på SvD:s ledarblogg. Där tipsar han bl.a. om min text om det svenska medborgarskapet.
Johansson Heinö utgår från att medborgarskapet är lågt värderat i Sverige: inte mycket skiljer det från det permanenta uppehållstillståndet. Johansson Heinö benar därefter upp fyra modeller för att stärka medborgarskapets status. Detta i syfte att skapa en starkare samhällelig gemenskap (i det här fallet ett svar på ett integrationspolitiskt behov). Språkkrav, Medborgarkunskapskrav och Ceremonier får godkänt i ett liberalt perspektiv, medan krav på Värderingar underkännes.
De inbjudna kritikerna Selimovic och Besara enades om önskvärdheten av Ceremonier, men var oense i det andra.
Hela seminariet kan ses i efterhand på Timbro.se.
Etiketter:
Andreas Johansson Heinö,
medborgarskap,
Språkkrav,
Timbro
fredag 11 december 2009
Lönekonkurrens kan underlätta integrationen
Rapporten Fattigdomsfällan (Timbro) av Anders Bornhäll och Hans Westerberg är en välskriven rapport som utifrån somaliers situation i Sverige frågar sig vad som kan göras för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen.
Stora grupper av invandrare lever i dag i ett utanförskap som medför oacceptabla sociala och ekonomiska kostnader. Många människor får inte vara med och bygga upp sin vardag av egen kraft, och därmed bidra till utvecklingen av vårt samhälle.
Om detta råder stor enighet. Men där tycks det ta slut. Varför har politiken hittills, med olika regeringar, åstadkommit så lite förändring? Svaret är att de lösningar som krävs utmanar välfärdsstatens själva grundvalar.
Jag tycker inte att innehållet i rapporten är så kontroversiellt som Timbro vill göra gällande. Rapporten presenterar egentligen ingenting nytt, men sammanfattar några av de reella problem som finns.
Rapporten identifierar tre strukturella faktorer som försvårar inträdet på arbetsmarknaden, och som särskilt drabbar en grupp som somalier vilka ofta har ingen eller låg utbildning och saknar svensk arbetslivserfarenhet.
1. Höga ingångslöner
2. Anställningsskydd
3. Skattekilar
Dessa faktorer tillsammans med dagens bidragssystem skapar fattigdomsfällor. Men författarna menar att det inte endast handlar om bidragsfällor, det behövs instegsjobb på arbetsmarknaden för gruppen. Att sänka ersättningsnivåer i bidragssystemet kan därför leda till en sämre levnadsstandard, men inte nödvändigtvis att fler kommer i arbete. Författarna menar också att många i gruppen inte kan nå upp till de kompetensnivåer som krävs på dagens arbetsmarknad. ”Att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, i stället för att försöka nå upp över dem, förefaller mer realistiskt.”
Författarna för fram några förslag för att förbättra situationen:
1. Minska risken för arbetsgivare att anställa. Författarna vill se en mer decentraliserade avtal/lönebildning som möjliggör för invandrare att konkurrera med lön för att ta sig in på arbetsmarknaden. ”En låglönemarknad bör legaliseras och principen om lika lön för lika arbete bör överges.”
2. Reformera ersättningssystemet/stärka incitamenten till arbete. Författarna är kritiska till dagens introduktion och den ekonomiska ersättning som nyanlända får under introduktionen. ”Det är besynnerligt att arbete inte ska kunna vara en del av introduktionsprogrammet.” Dessutom vill författarna ”tillåta större extrainkomst vid sidan av försörjningsstöd eller introduktionsersättning” Det ”skulle höja individens levnadsstandard, föra personen närmare arbetsmarknaden och samtidigt generera skatteintäkter till statsfinanserna. Att tillämpa hundraprocentig beskattning på extrainkomst vid sidan av något av dessa bidrag är absurt.” De tar upp studiemedelssystemet som ett bra system, där extrainkomster på 100 000 kronor tillåts utan bidragsreducering.
När det gäller förslag två så genomför regeringen förändringar i den riktning som författarna efterfrågar. Det nya ersättningssystem som införs med regeringens nya reform för nyanlända innebär att arbete nu kommer att kunna ske inom ramen för nyanländas etableringsinsatser och att extrainkomster kommer att hanteras precis som inom studiemedelssystemet.
Uppdatering:
Se eller lyssna på seminariet här.
Dick Erixon var på plats, och så här kommenterar han rapporten.
Uppdatering 2:
Jan-Olof Bengtsson, Kvällsposten, skriver också om rapporten. Jag reagerar lite på Bengtssons påstående att somalier tenderar att flytta från Sverige efter att de har fått medborgarskap.
Slående för de somaliska flyktingarna i Sverige är att så många söker sig till ett tredje land så fort de fått svenskt medborgarskap. Särskilt till Storbritannien och USA. Ja, nästan som att Sverige bara blivit ett transitland och språngbräda mot ett bättre liv.
Det finns faktiskt inga uppgifter som stöder ett sådant påstående. Det som ligger bakom denna seglivade myt verkar vara ett journalistiskt reportage i P1 för ett antal år sedan. Statistiken talar snarare för att en stor majoritet stannar i Sverige.
Stora grupper av invandrare lever i dag i ett utanförskap som medför oacceptabla sociala och ekonomiska kostnader. Många människor får inte vara med och bygga upp sin vardag av egen kraft, och därmed bidra till utvecklingen av vårt samhälle.
Om detta råder stor enighet. Men där tycks det ta slut. Varför har politiken hittills, med olika regeringar, åstadkommit så lite förändring? Svaret är att de lösningar som krävs utmanar välfärdsstatens själva grundvalar.
Jag tycker inte att innehållet i rapporten är så kontroversiellt som Timbro vill göra gällande. Rapporten presenterar egentligen ingenting nytt, men sammanfattar några av de reella problem som finns.
Rapporten identifierar tre strukturella faktorer som försvårar inträdet på arbetsmarknaden, och som särskilt drabbar en grupp som somalier vilka ofta har ingen eller låg utbildning och saknar svensk arbetslivserfarenhet.
1. Höga ingångslöner
2. Anställningsskydd
3. Skattekilar
Dessa faktorer tillsammans med dagens bidragssystem skapar fattigdomsfällor. Men författarna menar att det inte endast handlar om bidragsfällor, det behövs instegsjobb på arbetsmarknaden för gruppen. Att sänka ersättningsnivåer i bidragssystemet kan därför leda till en sämre levnadsstandard, men inte nödvändigtvis att fler kommer i arbete. Författarna menar också att många i gruppen inte kan nå upp till de kompetensnivåer som krävs på dagens arbetsmarknad. ”Att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, i stället för att försöka nå upp över dem, förefaller mer realistiskt.”
Författarna för fram några förslag för att förbättra situationen:
1. Minska risken för arbetsgivare att anställa. Författarna vill se en mer decentraliserade avtal/lönebildning som möjliggör för invandrare att konkurrera med lön för att ta sig in på arbetsmarknaden. ”En låglönemarknad bör legaliseras och principen om lika lön för lika arbete bör överges.”
2. Reformera ersättningssystemet/stärka incitamenten till arbete. Författarna är kritiska till dagens introduktion och den ekonomiska ersättning som nyanlända får under introduktionen. ”Det är besynnerligt att arbete inte ska kunna vara en del av introduktionsprogrammet.” Dessutom vill författarna ”tillåta större extrainkomst vid sidan av försörjningsstöd eller introduktionsersättning” Det ”skulle höja individens levnadsstandard, föra personen närmare arbetsmarknaden och samtidigt generera skatteintäkter till statsfinanserna. Att tillämpa hundraprocentig beskattning på extrainkomst vid sidan av något av dessa bidrag är absurt.” De tar upp studiemedelssystemet som ett bra system, där extrainkomster på 100 000 kronor tillåts utan bidragsreducering.
När det gäller förslag två så genomför regeringen förändringar i den riktning som författarna efterfrågar. Det nya ersättningssystem som införs med regeringens nya reform för nyanlända innebär att arbete nu kommer att kunna ske inom ramen för nyanländas etableringsinsatser och att extrainkomster kommer att hanteras precis som inom studiemedelssystemet.
Uppdatering:
Se eller lyssna på seminariet här.
Dick Erixon var på plats, och så här kommenterar han rapporten.
Uppdatering 2:
Jan-Olof Bengtsson, Kvällsposten, skriver också om rapporten. Jag reagerar lite på Bengtssons påstående att somalier tenderar att flytta från Sverige efter att de har fått medborgarskap.
Slående för de somaliska flyktingarna i Sverige är att så många söker sig till ett tredje land så fort de fått svenskt medborgarskap. Särskilt till Storbritannien och USA. Ja, nästan som att Sverige bara blivit ett transitland och språngbräda mot ett bättre liv.
Det finns faktiskt inga uppgifter som stöder ett sådant påstående. Det som ligger bakom denna seglivade myt verkar vara ett journalistiskt reportage i P1 för ett antal år sedan. Statistiken talar snarare för att en stor majoritet stannar i Sverige.
Etiketter:
Anders Bornhäll,
arbetsmarknadsintegration,
Hans Westerberg,
somalier,
Timbro
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)