I månadsskiftet november/december flyttar jag från Stockholm till Malmö för att jobba som analytiker på Rhetikfabriken. De som vill utnyttja mina tjänster kan vända sig till dem redan nu.
En flytt innebär mycket arbete och därför kommer jag inte att uppdatera Integrationsbloggen så ofta förrän jag är ordentligt installerad i min nya lägenhet.
tisdag 22 november 2011
OECD-konferens om invandringens ekonomiska effekter
I slutet av oktober höll OECD en konferens om invandringens ekonomiska effekter, den allmänna opinionen om migration, och kopplingarna mellan de två. Hela programmet finns att se på OECD:s hemsida där det också går att ladda hem några av de presenterade bidragen, bland annat:
Xavier Chojnicki, Research fellow, CEPII ; Assistant Professor, Equippe & Université Lille 2, Impacts of Immigration on Aging Welfare-State: An Applied General Equilibrium Model for France
Eskil Wadensjö, Professor, Director of SULCIS, Swedish Institute for Social Research (SOFI), Stockholm University, The Significance of Immigration for Public Finance in Denmark
Michele Pellizzari, Assistant Professor, Università Bocconi, The Use of Welfare by Migrants in Italy
Så här presenterades konferensen:
In the absence of migration, there will be 30 percent more exits than entries to the working-age population of high-income OECD countries in the year 2020. Immigration, in conjunction with policies such as better mobilisation of domestic human resources, is one way to help alleviate the labor shortages that will result from these demographic trends. Indeed, prior to the crisis, many OECD countries had already taken measures to facilitate labor migration, and these policies were one of the driving forces behind the growth in international migration until 2008. Yet public opinion in many countries does not seem readily accepting of more labor immigration, as evidenced by the rise of anti-immigrant parties. One of the central elements shaping public opinion on migration is the fiscal impact of immigration, and in many countries there is a debate about the links between migration and the welfare state.
In this context, the conference aims at shedding some new light on these important issues shaping migration policy – the fiscal contribution of migrants, public opinion on migration, and the links between the two.
Xavier Chojnicki, Research fellow, CEPII ; Assistant Professor, Equippe & Université Lille 2, Impacts of Immigration on Aging Welfare-State: An Applied General Equilibrium Model for France
Eskil Wadensjö, Professor, Director of SULCIS, Swedish Institute for Social Research (SOFI), Stockholm University, The Significance of Immigration for Public Finance in Denmark
Michele Pellizzari, Assistant Professor, Università Bocconi, The Use of Welfare by Migrants in Italy
Så här presenterades konferensen:
In the absence of migration, there will be 30 percent more exits than entries to the working-age population of high-income OECD countries in the year 2020. Immigration, in conjunction with policies such as better mobilisation of domestic human resources, is one way to help alleviate the labor shortages that will result from these demographic trends. Indeed, prior to the crisis, many OECD countries had already taken measures to facilitate labor migration, and these policies were one of the driving forces behind the growth in international migration until 2008. Yet public opinion in many countries does not seem readily accepting of more labor immigration, as evidenced by the rise of anti-immigrant parties. One of the central elements shaping public opinion on migration is the fiscal impact of immigration, and in many countries there is a debate about the links between migration and the welfare state.
In this context, the conference aims at shedding some new light on these important issues shaping migration policy – the fiscal contribution of migrants, public opinion on migration, and the links between the two.
Etiketter:
invandringens ekonomiska effekter,
OECD,
opinion
fredag 18 november 2011
Studie av arbetsmarknadsintegrationen i Kanada
Institute for Research on Public Policy (IRPP) ger ut en hel del intressanta studier om migration och integration i Kanada. I deras senaste studie Do Admission Criteria and Economic Recessions Affect Immigrant Earnings? undersöker Michael Abbott och Charles Beach hur det går för olika typer av invandrare i Kanada.
Författarna följer årsinkomsterna i tio år för de invandrare som bosatte sig i Kanada 1982, 1988 och 1994, som ekonomisk invandrare, familj eller flykting. Resultaten visar, föga förvånande, att de som blivit utvalda att få komma som ekonomiska invandrare klarar sig mycket bättre än övriga invandrargrupper. Bland kvinnliga invandrare har familjeklassen den lägsta medianlönen i alla tre kohorter. Bland manliga invandrare är det flyktingarna som har den lägsta medianlönen. Samtidigt uppvisar flyktinggruppen den mest positiva utvecklingen över tid, dock utifrån mycket låga utgångsnivåer. Studien visar också att konjunkturen har stor inverkan på arbetsmarknadsintegrationen, särskilt för män.
Utifrån resultaten föreslår författarna följande för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen:
* Ännu större prioritering av högkvalificerade ekonomiska invandrare.
* Med tanke på den relativt snabba förbättring över tid av flyktingars arbetsmarknadsintegration bör invandringen i denna klass återställas till de tidigare nivåerna om cirka 10 till 15 procent av den årliga permanenta invandringen.
* Den totala invandringen bör minska under perioder med hög arbetslöshet och låg ekonomisk tillväxt.
Författarna följer årsinkomsterna i tio år för de invandrare som bosatte sig i Kanada 1982, 1988 och 1994, som ekonomisk invandrare, familj eller flykting. Resultaten visar, föga förvånande, att de som blivit utvalda att få komma som ekonomiska invandrare klarar sig mycket bättre än övriga invandrargrupper. Bland kvinnliga invandrare har familjeklassen den lägsta medianlönen i alla tre kohorter. Bland manliga invandrare är det flyktingarna som har den lägsta medianlönen. Samtidigt uppvisar flyktinggruppen den mest positiva utvecklingen över tid, dock utifrån mycket låga utgångsnivåer. Studien visar också att konjunkturen har stor inverkan på arbetsmarknadsintegrationen, särskilt för män.
Utifrån resultaten föreslår författarna följande för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen:
* Ännu större prioritering av högkvalificerade ekonomiska invandrare.
* Med tanke på den relativt snabba förbättring över tid av flyktingars arbetsmarknadsintegration bör invandringen i denna klass återställas till de tidigare nivåerna om cirka 10 till 15 procent av den årliga permanenta invandringen.
* Den totala invandringen bör minska under perioder med hög arbetslöshet och låg ekonomisk tillväxt.
Etiketter:
arbetsmarknadsintegration,
Charles Beach,
Kanada,
Michael Abbott
onsdag 16 november 2011
Kanada och invandringen
Ni missade väl inte inslaget om Kanada i Aktuellt?Den nyfikne kan läsa mer om politiken i Kanada här.
måndag 14 november 2011
Förändringar att vänta för mottagningen av ensamkommande barn och ungdomar
Allt fler ensamkommande barn och ungdomar söker sig till Sverige. Det gäller inte minst ensamkommande från Afghanistan. Statistik från Eurostat visar att antalet har ökat från 345 år 2008 till 1155 år 2010. Enligt Migrationsverket fortsätter antalet att öka under 2011. Det är uppenbart att allt fler av de ensamkommande väljer att söka asyl i just Sverige. Medan de ensamkommande från Afghanistan ökar i Sverige minskar antalet i andra länder. Tidigare sökte sig flertalet till Storbritannien (från 1800 år 2008 till 510 år 2010) och Norge (från 1720 år 2009 till 375 år 2010).
Den kraftiga ökningen gör att regeringen nu genomför flera förändringar. Den 1 januari 2013 får Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande till en kommun även i fall där överenskommelse med verket om mottagande saknas. Migrationsminister Tobias Billström överväger också att införa nya rutiner för åldersbestämning. Till Riksdag & Departement säger ministern att de arbetar för att ha ett så likartat system inom Norden som möjligt och att det är viktigt att ena systemen och skapa enhetlighet.
Den kraftiga ökningen gör att regeringen nu genomför flera förändringar. Den 1 januari 2013 får Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande till en kommun även i fall där överenskommelse med verket om mottagande saknas. Migrationsminister Tobias Billström överväger också att införa nya rutiner för åldersbestämning. Till Riksdag & Departement säger ministern att de arbetar för att ha ett så likartat system inom Norden som möjligt och att det är viktigt att ena systemen och skapa enhetlighet.
fredag 4 november 2011
Kultur som förklaringsfaktor
Kultur betraktas ofta med misstänksamhet i integrationsdebatten. Jag hade själv en period som student på Malmö Högskola då jag vägrade befatta mig med begreppet. Jag ansåg att det som forskare och debattörer förklarade med kultur snarare berodde på andra bakomliggande orsaker, som klass eller individuella egenskaper, och kunde förklaras med andra teorier. Nu är jag inte fullt lika säker längre.
Just kultur är i fokus i artikeln Culture, Intermarriage, and Differentials in Second-Generation Immigrant Women's Labor Supply av Eylem Gevrek, Deniz Gevrek och Sonam Gupta. Där undersöker de kulturens inverkan på arbete för "andra generationens" kvinnor i Kanada. De använder sig av två faktorer som proxy/mått på kultur: kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och födelsetal i ursprungslandet. Studien visar att dessa "mått" har betydelse för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, även om de själva är födda i Kanada. Särskilt stor är effekten för kvinnor med invandrade föräldrar med samma etniska bakgrund.
Abstrakt:
We examine the impact of culture on the work behavior of second-generation immigrant women in Canada. We contribute to the current literature by analyzing the role of intermarriage in intergenerational transmission of culture and its subsequent effect on labor market outcomes. Using relative female labor force participation and total fertility rates in the country of ancestry as cultural proxies, we find that culture matters for the female labor supply. Cultural proxies are significant in explaining number of hours worked by second-generation women with immigrant parents. More importantly, we show that the impact of cultural proxies is significantly larger for women with immigrant parents who share same ethnic background than for those with intermarried parents. The fact that the effect of culture is weaker for women who were raised in intermarried families stresses the importance of intermarriage in assimilation process. Our results are robust to different specifications and estimation strategies.
Just kultur är i fokus i artikeln Culture, Intermarriage, and Differentials in Second-Generation Immigrant Women's Labor Supply av Eylem Gevrek, Deniz Gevrek och Sonam Gupta. Där undersöker de kulturens inverkan på arbete för "andra generationens" kvinnor i Kanada. De använder sig av två faktorer som proxy/mått på kultur: kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och födelsetal i ursprungslandet. Studien visar att dessa "mått" har betydelse för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, även om de själva är födda i Kanada. Särskilt stor är effekten för kvinnor med invandrade föräldrar med samma etniska bakgrund.
Abstrakt:
We examine the impact of culture on the work behavior of second-generation immigrant women in Canada. We contribute to the current literature by analyzing the role of intermarriage in intergenerational transmission of culture and its subsequent effect on labor market outcomes. Using relative female labor force participation and total fertility rates in the country of ancestry as cultural proxies, we find that culture matters for the female labor supply. Cultural proxies are significant in explaining number of hours worked by second-generation women with immigrant parents. More importantly, we show that the impact of cultural proxies is significantly larger for women with immigrant parents who share same ethnic background than for those with intermarried parents. The fact that the effect of culture is weaker for women who were raised in intermarried families stresses the importance of intermarriage in assimilation process. Our results are robust to different specifications and estimation strategies.
tisdag 1 november 2011
Svenska statsvetare: homogenitet skapar tillit och underlättar integration
I en twitter från Andreas Johansson Heinö blev jag tipsad om en intressant ny studie från svenska statsvetare om sambandet mellan tillit och mångfald. Hela artikeln Similarity vs. homogeneity: contextual effects in explaining trust av Perola Öberg, Sven Oskarsson and Torsten Svensson kan läsas på Cambridge Journals Onlines hemsida.
Vad jag förstår menar författarna att det finns ett bevisat negativt samband mellan mångfald och tillit. Men det är inte personers likhet, utan homogena miljöer, som bygger upp och stimulerar förtroende/tillit mellan människor. Det viktiga är, enligt författarna, att det finns ett starkt "majoritetssamhälle" - där det finns tillit/förtroende - att assimileras/integreras inom. I en sådan miljö, med låg grad av sociala konflikter, finns det förväntningar om tillit mellan människor som även "den andre" kan bli en del av.
Thus, according to these empirical results, the social-psychological idea that similarity fosters trust is mistaken. Rather, homogeneity, social as well as ethnic, seems to foster trust, irrespective of the individual’s distance from or similarity to the ‘others’.
Med utgångspunkt från resultaten förespråkar de en politik där "de andra" bör ges möjlighet att assimileras in i en den fungerande gemenskap som majoritetssamhällets homogena kärna utgör.
As for policy implications, the influence of contextual diversity on trust leads us to emphasize a number of specific political measures for handling the negative effects of diversity. At the core, it is about fostering a shared sense of community or ‘shared citizenship’.
The melting pot in a form in which a sense of shared citizenship thrives may not come into being easily. In order to take steps in this direction, society has to implement policies in terms of which everybody is treated fairly, and which foster equality and build upon the sense of community already in place at the homogenous cores.
Man ska inte dra för stora växlar på en vetenskaplig artikel, men artikeln reser frågor som är sällsynta i integrationsdebatten. Där ses majoritetssamhället ofta som problemet, som stänger ute "den andre". Här menar istället författarna att det traditionella homogena majoritetssamhället är nyckeln till en fungerande integration genom att vara bärare av den sociala tillit som alla samhällen är betjänta av.
Abstrakt:
Diversity has powerful advantages, but may also generate internal tensions and low interpersonal trust. Despite extensive attention to these questions, the relationship between diversity and trust is often misunderstood and findings methodologically flawed. In this article, we specify two different mechanisms and adherent hypotheses. An individual might base her decision to trust on her perceived social similarity in relation to others in the community, that is, a similarity hypothesis. However, in a homogenous context, she might expect trustworthy behavior irrespective of her own social position due to signals of low degrees of social conflict and dense social networks, that is, a homogeneity hypothesis. Prior research has pinpointed only one of these mechanisms. The homogeneity hypothesis has not been explicated, and when the intention has been to test the similarity hypothesis, the homogeneity hypothesis has unintentionally been tested instead. The results are straightforward. While the homogeneity hypothesis is strongly supported, the findings speak against the similarity hypothesis.
Vad jag förstår menar författarna att det finns ett bevisat negativt samband mellan mångfald och tillit. Men det är inte personers likhet, utan homogena miljöer, som bygger upp och stimulerar förtroende/tillit mellan människor. Det viktiga är, enligt författarna, att det finns ett starkt "majoritetssamhälle" - där det finns tillit/förtroende - att assimileras/integreras inom. I en sådan miljö, med låg grad av sociala konflikter, finns det förväntningar om tillit mellan människor som även "den andre" kan bli en del av.
Thus, according to these empirical results, the social-psychological idea that similarity fosters trust is mistaken. Rather, homogeneity, social as well as ethnic, seems to foster trust, irrespective of the individual’s distance from or similarity to the ‘others’.
Med utgångspunkt från resultaten förespråkar de en politik där "de andra" bör ges möjlighet att assimileras in i en den fungerande gemenskap som majoritetssamhällets homogena kärna utgör.
As for policy implications, the influence of contextual diversity on trust leads us to emphasize a number of specific political measures for handling the negative effects of diversity. At the core, it is about fostering a shared sense of community or ‘shared citizenship’.
The melting pot in a form in which a sense of shared citizenship thrives may not come into being easily. In order to take steps in this direction, society has to implement policies in terms of which everybody is treated fairly, and which foster equality and build upon the sense of community already in place at the homogenous cores.
Man ska inte dra för stora växlar på en vetenskaplig artikel, men artikeln reser frågor som är sällsynta i integrationsdebatten. Där ses majoritetssamhället ofta som problemet, som stänger ute "den andre". Här menar istället författarna att det traditionella homogena majoritetssamhället är nyckeln till en fungerande integration genom att vara bärare av den sociala tillit som alla samhällen är betjänta av.
Abstrakt:
Diversity has powerful advantages, but may also generate internal tensions and low interpersonal trust. Despite extensive attention to these questions, the relationship between diversity and trust is often misunderstood and findings methodologically flawed. In this article, we specify two different mechanisms and adherent hypotheses. An individual might base her decision to trust on her perceived social similarity in relation to others in the community, that is, a similarity hypothesis. However, in a homogenous context, she might expect trustworthy behavior irrespective of her own social position due to signals of low degrees of social conflict and dense social networks, that is, a homogeneity hypothesis. Prior research has pinpointed only one of these mechanisms. The homogeneity hypothesis has not been explicated, and when the intention has been to test the similarity hypothesis, the homogeneity hypothesis has unintentionally been tested instead. The results are straightforward. While the homogeneity hypothesis is strongly supported, the findings speak against the similarity hypothesis.
Etiketter:
homogenitet,
mångfald,
Perola Öberg,
Sven Oskarsson,
tillit,
Torsten Svensson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)