Min avhandling är klar och ska försvaras den 7 oktober

Idag spikade jag avhandlingen, och imorgon är det tre veckor till själva disputationen. Avhandlingen heter Paper planes: labour migration, integration policy and the state och samlar fyra publicerade artiklar med en nyskriven introduktion.

Det går att ladda ner avhandlingen här.

Information om disputationen, som är offentlig och öppen för alla intresserade, finns här.

Baksidetexten:

This dissertation collects four peer-reviewed articles that are published in academic journals. Two of the articles are about the multi-level governance of integration polices, and two study the effects of labour migration policies. The two topics are tied together by an introduction where a common theme of the articles is discussed – the role of the state. Based on the results of my four articles, I argue that the relevance of the state as a unit of analysis is still strong and impossible to ignore if one wants to understand the patterns of migration and the conditions which migrant newcomers face in their countries of residence. When the Swedish labour migration policy was changed, and the veto of the unions and the state (the Employment Service) was abolished, it enabled social networks and market forces to play out more freely, which led to an increase in labour migration. The Swedish 2008 labour migration policy was designed to solve labour shortages. However, the effect of the new law was mainly the creation of new opportunities for migrants to get work permits and visas to Sweden in order to apply for asylum or work in low-skilled jobs in sectors without labour shortages. Thus, state policies do matter, even if not always in the way in which policymakers intend them to. The state has also tightened its grip on local integration policies in both Denmark and Sweden, despite very different overall policies. Where Denmark´s civic integration policies have formed a tighter relationship between the state and the individual, the Swedish way has been to centralise and standardise integration services and reduce local policy autonomy.

Ny avhandling om somalier i Sverige

Somalier är en snabbt växande grupp i Sverige, och det är därför väntat att gruppen står i fokus i allt fler avhandlingar. För ett par år sedan disputerade Charlotte Melander på avhandlingen Inom transnationella och lokala sociala världar: Om sociala stödutbyten och försörjningsstrategier bland svensksomalier. I den färska avhandlingen Mötet mellan patienten och läkaren - erfarenheter hos somaliska flyktingar och läkare under utbildning av Kristian Svenberg är sjukvården i centrum.  

I 18 år har Kristian Svenberg arbetat som läkare vid vårdcentralen i Lärjedalen i Göteborgsförorten Hjällbo. I sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har han intervjuat personer födda i Somalia om deras erfarenheter av den svenska vården. Studien visar att patienter från Somalia har höga förväntningar på svensk sjukvård, men att de ofta upplever att de blir avfärdade. 

I avhandlingen intervjuas även svenska läkare under utbildning. Intervjuerna visar att läkarna ofta har svårt att förstå patienter från Somalia. Om tolk används känner sig läkarna ofta utanför i samtalet och har många gånger svårt att ta till sig patienternas beskrivning av sina symtom.

Hela avhandlingen kan hämtas här.

Tre nya avhandlingar

En fördel med att vara intresserad av migrationsrelaterade frågor är att allmänbildning kommer på köpet. Alla samhällsfrågor tenderar nuförtiden att undersökas utifrån ett migrationsperspektiv. När jag påbörjade mina IMER-studier på 90-talet fanns det endast en handfull avhandlingar som berörde migrationsfrågor, oftast inom antropologi och etnologi. Idag produceras de i en strid ström och inom alla ämnen. Den senaste månaden har det kommit tre avhandlingar som verkligen visar på forskningens bredd.

Emina Hadziabdic, The use of interpreter in healthcare. Perspectives of individuals, healthcare staff and families (Linnéuniversitetet) undersöker hur vårdgivare, vårdtagare och deras närstående upplever användningen av tolk. På Forskning.se refererar de avhandlingens resultat: Resultaten visar att det var en uttalad önskan att få tillgång till en kvalificerad tolk vars viktigaste roll var att underlätta i kommunikationen och fungera som praktisk hjälp att hitta rätt i vården och finna rätt information. Det låter, i mina öron, ganska självklart! Vidare får vi veta att en kvalificerad tolk ansågs vara någon med goda kunskaper i båda språken och i språket och terminologin som används inom vården. Man ville också ha en tolk med ett professionellt beteende.

Boglárka Straszer, Ungerska för rötternas skull. Språkval och identitet bland andragenerationens ungrare i Sverige och Finland (Uppsala universitet) handlar om hur hur personer med ungersk bakgrund i Sverige och Finland förhåller sig till det ungerska språket och den ungerska kulturen. Föga förvånande visar avhandlingen att goda kunskaper i minoritetsspråket och positiva attityder och större intresse gentemot de ungerska rötterna har samband med att ungerskan används i barndomshemmet, regelbundna resor till Ungern och deltagande i språkundervisning och familjernas aktivitet i ungerska kretsar. Straszer menar att ungerskan är hotad i de studerade grupperna och att det krävs ett stöd på individ-, grupp- och samhällsnivå om den ska ha möjlighet att överleva och överföras till kommande generationer.

Den klart mest intressanta avhandlingen är Joachim Rosenquists Pluralism and Unity in Education. On Education for Democratic Citizenship and Personal Autonomy in a Pluralist Society (Örebro universitet) som genom att studera skolan undersöker spänningsförhållandet mellan mångfald och gemenskap. Från Forskning.se:

Joachim Rosenquists avhandling utgår från den centrala diskussionen inom politisk filosofi om möjligheten att legitimera gemensamma normer och lagar i ett samhälle där människor är oeniga om vad som är sant, riktigt och värdefullt.

– Det handlar om en komplicerad balansgång mellan att stå upp för demokratiska värderingar utan att samtidigt förespråka en särskild ideologi eller världsåskådning, säger Joachim Rosenquist, som har skrivit en doktorsavhandling i pedagogik.

På Skolportalen sammanfattar Rosenquist avhandlingens viktigaste resultat.

- I korthet argumenterar jag för att demokratin följer av en norm om ömsesidighet vilken uppställer gränser för mångfalden och bland annat underbygger en obligatorisk medborgarfostran för alla barn och ungdomar i ett demokratiskt samhälle. Samtidigt måste skolans medborgarfostran undvika att ta ställning i fråga om vad som är det goda livet, eller den sanna tron, och begränsas till ett innehåll som kan legitimeras utifrån demokratins behov av välinformerade, kritiskt tänkande medborgare. Det är således inte legitimt att exempelvis fostra alla barn till att bli kristna, eller för den delen ateister. Denna gränsdragning är i praktiken ofta svår att göra, vilket jag visar i en diskussion av medborgarfostrans innehåll. Kan man undervisa opartiskt om religion, vilket utrymme bör ges för alternativa teorier om livets uppkomst och utveckling, och hur kan idealet om kritiskt tänkande göras förenligt med traditionalistiska livsåskådningar? För att bara nämna några problematiska situationer. Jag diskuterar också barns rätt att utveckla självständiga ställningstaganden i relation till föräldrars intresse av att utöva inflytande över sina barns trosföreställningar och värderingar. Slutligen utvärderar jag argument för och emot föräldrars och barns rätt att välja skola utifrån det som tidigare sagts om avvägningen mellan mångfald och gemenskap.

Avhandling om invandrares situation på den svenska arbetsmarknaden

Avhandlingen “Internal Migration, Labour Market Integration, and Job Displacement: An Ethnic Perspective” lades fram på Linnéuniversitetet den 3 maj. Nuförtiden brukar det gå att hämta hem nya avhandlingar elektroniskt, men tyvärr verkar inte Maria Mikkonens nya avhandling finnas tillgänglig som pdf. Nyfikna får hålla tillgodo med pressmeddelandet, köpa ett exemplar eller beställa den via bibliotek.

I en ny avhandling från Linnéuniversitetet visar nationalekonomen Maria Mikkonen hur nyanlända invandrares flyttningsmönster påverkar deras situation på arbetsmarknaden. Genom att undersöka faktorer som invandrares sysselsättningsgrad i olika kommuner, benägenhet att flytta och hur invandrare, i jämförelse med svenskfödda, påverkas av en uppsägning bidrar Mikkonens forskning till ny kunskap om invandrares förankring på arbetsmarknaden och hur integrationen av utrikes födda kan förbättras.

Jante bakom diskriminering och rasism?

Via Maria Appelqvist får jag tips om en amerikansk avhandling om jantelagen och rasism i Sverige (Turausky, Kevin J., "The Jante Law and Racism: A Study on the Effects of Immigration on Swedish National Identity" Masters Theses. Paper 551).

This paper focuses on how the Swedish social code known as The Jante Law plays a role in the prevalence of racism in Sweden, both on the individual and societal levels. Its core message that no one is superior to another fundamentally contradicts racism and informs government policy, but also reinforces institutionalized discrimination.

I first overview the history of Sweden’s interactions with non-Swedes and the shift in attitude regarding them. I then discuss the origins and nature of the Jante Law and how it functions as a hegemonic system as well as promoting certain behaviors as a component of governmentality. Furthermore, I analyze the trend of new cultures and ideas entering Swedish society and how such changes are causing the Jante Law to decline. I investigate how a culturally engrained notion of being modest and inconspicuous alters overt and covert racist discourse in Sweden.

Lästips VI

Översikt/analys av invandringen till USA

Randall Monger and James Yankay, U.S. Legal Permanent Residents: 2010, DHS Annual Flow Report, March 2011

Pia Orrenius and Madeline Zavodny, From Brawn to Brains: How Immigration Works for America, Federal Reserve Bank of Dallas, 2010 Annual Report

Om integrations- och medborgarskapspolitik i Storbritannien

Sarah Spencer, 2011, Policy primer: Integration, The Migration Observatory, Oxford University

Bridget Anderson, 2011, Policy primer: Citizenship: What Is It and Why Does It Matter?, The Migration Observatory, Oxford University

Skolinspektionens årliga granskning av svenska för invandrare

Skolinspektionen, Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare, Kvalitetsgranskning rapport 2011:6

Expressen kommenterar i ledaren Ta sfi på allvar.

Ny avhandling om skolvalets effekter på segregationen

Anders Trumberg, 2011, Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet, Örebro universitet. Finns tyvärr inte att ladda ner i sin helhet, men går att läsa om på Örebro Universitet och Forskning.se.

Cirkulär migration

Den parlamentariska kommittén för cirkulär migration och utveckling har lämnat sitt slutbetänkande: Cirkulär migration och utveckling, förslag och framåtblick, SOU 2011:28. Se pressmeddelande och websändning från presentationen.

Sveriges Radio listar de 23 förslagen.

Gemensam europeisk integrationspolitik?

Christian Råbergh rapporterar utförligt från seminariet om europeisk integrationspolitik, Planning Workable Policies for Migrant Integration in the Member States, Tema asyl & integration

Avhandling om arbete med integration i Malmö, Birmingham och Bologna

Sarah Scuzzarello har i sin avhandling från Statsvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet, jämfört vad som menas med integration och vilka hinder man som invandrare kan stöta på i tre olika europeiska städer – Malmö, Bologna och Birmingham.

I avhandlingen kritiserar Scuzzarello mångkulturalism som modell för att hantera gruppers olikheter. Istället landerar Scuzzarello en ny modell: caring multiculturalism.

Caring multiculturalism tar inte kultur för given, utan ifrågasätter istället vad kultur betyder för människor, hur den är socialt skapad och i vilket syfte. Detta kritiska angreppssätt innebär att caring multiculturalism fokuserar på individerna som beskriver sig själva eller är uppfattade som medlemmar i en viss kulturell, etnisk eller religiös grupp. Det ramverk som utvecklas i avhandlingen ger därför stort utrymme till individernas agens att skapa, bibehålla och utmana kulturens diskursiva konstruktioner och materiella praktiker. Således är caring multiculturalism uppmärksam på den sociala kontext i vilket det skulle kunna implementeras.

Det går att ladda ner hela avhandlingen Caring Multiculturalism. Local Immigrant Policies and Narratives of Integration in Malmö, Birmingham and Bologna här.

Scuzzarello säger så här till Forskning.se om arbetet med integration i Malmö.

Sarah Scuzzarello tycker att fixeringen vid att integration måste ske via ett arbete kan vara problematisk.

- Det finns ju faktiskt människor som inte vill eller kan delta i arbetslivet. För dem finns ingen plan B för att komma in i samhället, säger hon.

Hon framhåller också att Malmö stad gör ett viktigt arbete med att föregå som gott exempel för näringslivet: Kommunens anställda med en fjärdedel utlandsfödda speglar den etniska sammansättningen av stadens befolkning. Däremot, menar hon, är det viktigt att inte låta sig duperas helt av siffrorna: mindre än 10 procent av de högre tjänstemännen är invandrare medan drygt 50 procent av de som arbetar inom kommunens servicesektor har invandrarbakgrund.

- I dag är det invandrarna som står för servicen och under de år som jag har studerat verkar det finnas väldigt lite diskussion om det verkligen är så man vill att det ska vara, säger Sarah Scuzzarello.

Avhandling om hur S och M bemöter SD

Stort grattis till mina fd. kollegor Jenny Kiiskinen och Sigrid Saveljeff som disputerade den 21 maj om Moderaternas och Socialdemokraternas strategier för att bemöta Sverigedemokraterna före och efter det senaste valet. Hela avhandlingen går att ladda ner här.

Avhandlingen besvarar två frågeställningar:

* Hur utformar Socialdemokraterna och Moderaterna innehållet i det strategiska bemötandet av Sverigedemokraterna?
* Vilka faktorer förklarar innehållet i Socialdemokraternas och Moderaternas strategiska bemötande av Sverigedemokraterna?

Ny avhandling om integration

Lena Grip har lagt fram avhandlingen Likhetens rum - olikhetens praktik: om produktion av integration i fyra svenska kommuner vid Karlstads universitet. Den går att hämta hem som pdf här. Så här presenteras avhandlingen på Karlstad Universitets hemsida.

Fyra medelstora svenska kommuner har valts ut för att studera hur integrationsarbetet genomförs. Intervjuer har gjorts med politiker, tjänstemän och invandrade kvinnor, liksom studier av olika integrationspolitiska dokument. I Likhetens rum - olikhetens praktik diskuteras föreställningar om likhet och olikhet utifrån genus och etnicitet i ett tänkt svenskt rum. Integrationspolitiken och praktiken som den hittills fungerat bygger på en paradox utifrån att integrationspolitiken konstrueras utifrån en önskad ökad likhet samtidigt som antaganden om olikhet är en utgångspunkt för politikens strävanden.

I de fyra undersökta kommunerna är integrationsarbetet framför allt inriktat mot olika projekt för invandrade personer, med starkt fokus på arbetsmarknadsintroduktion. …

Det finns hos de intervjuade en uppfattad motsättning mellan att vara sig själv och integration. De invandrade kvinnorna får genom schablonen inte rätt till sin egen identitet, de förväntas vara något annat än de är och de delar som motsäger schablonen förblir ignorerade eller osedda. Flera föreningsaktiva beskriver det som att valet står mellan att anpassa sig eller att behålla sin kultur. Att vara sig själv och ändå accepteras och släppas in i samhället verkar utifrån intervjuerna med kvinnor i föreningarna inte ses som en möjlig väg.

Avhandling om somalier i Sverige

För tillfället och under överskådlig tid kommer somalier att vara en av de största invandringsgrupperna till Sverige. Samtidigt visar statistiken att somalier har mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. För att förstå somaliernas situation rekommenderar jag alla att läsa Charlotte Melanders avhandling från december 2009: Inom transnationella och lokala sociala världar: Om sociala stödutbyten och försörjningsstrategier bland svensksomalier.

Den försörjningsstrategi som varit särskilt utmärkande i mitt material är att söka sig till en etnisk nisch av arbetsmarknaden. Denna strategi framstår för några som ett resultat av att denna etniska nisch utgör det enda möjliga handlingsutrymmet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa arbetstillfällen består av tjänster som inrättats av välfärdsstaten och som är riktade mot andra svensksomalier.

Förutom denna etniska nisch, har några intervjupersoner också funnit ett handlingsutrymme inom den offentliga vårdsektorn. Andra försörjningsstrategier som beskrivits av intervjupersonerna är att studera och ta studielån, starta eget företag, vara passiv och följa de instruktioner som ges av myndighetspersoner och att söka arbete i London.

Uppsving för normativ forskning

Det verkar vara ett uppsving för normativ forskning på våra högskolor och universitet. Härom dagen skrev jag om en avhandling som argumenterade för kreationism. Idag läser jag via Sakine Madons blogg om en avhandling av Mosa Sayed, Islam och arvsrätt i det mångkulturella Sverige, som argumenterar för en mångkulturell utgångspunkt när det gäller arvsrätt.

För att lösa den konflikt som kan uppstå i mötet mellan islamisk arvsrätt och svensk rätt, och liknande ”kulturkrockar” på det rättsliga planet, försvarar Mosa Sayed en mångkulturell utgångspunkt. Denna innebär att svenska domstolar och myndigheter i största utsträckning bör respektera och tillmäta arvlåtarens och arvingarnas kulturella tillhörighet betydelse vid tillämpningen av de aktuella principerna. Det rättsliga erkännandet av den kulturella tillhörigheten, som den mångkulturella utgångspunkten innebär, bör i vissa fall kunna leda till arv delas med olika lotter beroende på om arvingarna är män eller kvinnor.

Ny avhandling om integration

Imorgon disputerar nationalekonomen Lina Andersson med avhandlingen Essays on economic outcomes of immigrants and homosexuals vid Ekonomihögskolan, Växjö universitet.

En slutsats i avhandlingen är att jobbskatteavdraget, genom att öka sysselsättningen och antal arbetade timmar, kan vara ett sätt att stärka arbetsmarknadsanknytningen bland ensamstående invandrarkvinnor med låga inkomster.

Andra frågor som avhandlas är egenföretagande bland invandrare. Resultaten visar att familjetraditioner har större betydelse för invandrare än för infödda för benägenheten att starta eget företag. En slutsats är därför att ett främjande av egenföretagande bland invandrare i nuvarande generation, kommer att öka andelen företagare även i efterföljande generationer.

I avhandlingen används även fältexperiment för att studera diskriminering av invandrare och homosexuella på bostadsmarknaden. Det är ett faktum att personer med arabisk/muslimsk bakgrund diskrimineras på hyresbostadsmarknaden i Sverige. I en av artiklarna undersöks om ökad information om den sökande kan minska denna diskriminering.

Hela avhandlingen går att hämta här.

Hur mycket mångfald tål demokratin? Igen!

Lars Åberg har skrivit en text i GP om Andreas Johansson Heinös avhandling Hur mycket mångfald tål demokratin? Jag misstänker att han kommenterar avhandlingen efter att ha bläddrat igenom den lite för snabbt, precis som jag också gjorde för någon vecka sedan. För Heinös normativa svar på hur man bör förhålla sig till mångfalden i samhället är faktiskt riktigt innovativ. Staten bör vara opartisk och tolerant. Samtidigt hymlar inte Heinö med att det finns någonting svenskt och att det är invandrarnas ansvar att förhålla sig till detta. Det är naivt, menar Heinö, att tro att vi kan omforma den nationella identiteten för att rymma alla inom den svenska identiteten. Men det innebär inte att invandrare inte kan känna sig hemma i Sverige. De är t.ex. kurder eller somalier som bor i Sverige - sverige-kurder eller sverige-somalier. Olikheter med det traditionellt svenska måste tolereras men inte nödvändigtvis respekteras och staten bör förhålla sig opartiskt till kulturella egenheter så länge som det sker inom rimliga gränser.

Jag har säkert missat en del nyanser, men det är så jag uppfattar avhandlingen och denna o-ortodoxa modell förtjänar en riktig debatt. Själv har jag beställt boken för att kunna bläddra i ett privat exemplar. Då kanske jag åter inser att jag missuppfattat poängerna med avhandlingen.

Behovet av en ny politisk identitet

Stefan Olsson, Smålandsposten, skrev härom dagen en ledare om Andreas Johansson Heinös nya doktorsavhandling Hur mycket mångfald tål demokratin? Jag har själv bara hunnit läsa första tredjedelen, men intrycket är att det är en ovanligt lättläst, välskriven och tankeväckande avhandling. Smålandsposten tar fasta på Heinös lösning på det potentiella dilemmat demokrati och mångfald.

Lösningen på problemet enligt Johansson Heinö skulle vara att vi tillsammans bygger en ny politisk identitet som rymmer olika nationella identiteter. Något måste vi samsas om, känna gemensam delaktighet i, men att omskola invandrare till att bli svenskar går inte. Varför ska en kurd som flytt Turkiet på grund av att han inte vill omskola sig till turk plötsligt istället bli svensk? frågar sig författaren träffande. Låt istället samhörighetskänslan ligga på det politiska planet. Låt folk kalla sig för svensk-irakier eller svensk-libaneser, för att visa samhörighet men ändå samtidigt en bevarad urspunglig identitet.

Onekligen är Johansson Heinö något väsentligt på spåret. Mångfaldspolitiken har varit naiv, och skapat splittring och misstänksamhet istället för det mångkulturella smörgåsbord som utlovats. Frågan är dock varför vi inte skulle kunna ta ytterligare ett steg mot en ny samlande nationell identitet för Sverige. Johansson Heinö nöjer sig med att tala om samhörighetskänsla när det gäller den politiska sfären, men frågan är om den inte också bör utsträckas till den kulturella. Det är känslan av gemenskap och förmågan att förstå varandra genom en delad social kultur som gör att vi håller ihop och litar på varandra.

Johansson Heinös alternativ verkar onekligen likt Habermas "konstitutionella patriotism". Men Olsson menar att det kanske inte räcker med en politisk gemenskap, utan att det därutöver behövs en kulturell gemenskap. Här går skiljelinjen också i den internationella debatten om vad som behövs för att hålla samman ett land.

Heder och imamer m.m.

De senaste dagarna har det kommit en rad rapporter och utspel som har med den "kulturella" aspekten av mångfald att göra.

Den statliga utredningen Staten och imamerna - Religion, integration, autonomi föreslår att det inte bör bildas en särskild imam-utbildning i Sverige, men att det kan finnas behov av vidareutbildning för imamer inom det ordinarie utbildningssystemet.

Ungdomsstyrelsen har på regeringens uppdrag genomfört en Studie om arrangerade äktenskap mot någons vilja. Studien visar att cirka fem procent av unga mellan 16 och 25 år i Sverige upplever att de inte har möjlighet att fritt välja vem de ska gifta sig med. Fler är flickor än pojkar och majoriteten har utländsk bakgrund. Problemen är dessutom mycket vanligare i religiösa familjer. En hög andel unga med utländsk bakgrund uppger även att de skulle bestraffas av sina föräldrar om de vore homo- eller bisexuella.

För övrigt:
- är medborgarskapsceremonierna i Norge inte så populära.
- har det kommit ännu en avhandling om invandrare och hälsa.
- kommer det snart ett förslag om att alla undervisning i skolan ska vara obligatorisk.

Pigga finskor och muslimska friskolor

Landets universitet och högskolor producerar en mängd mer eller mindre relevanta avhandlingar med koppling till integration. Det har verkligen blivit inne att studera skillnader mellan befolkningsgrupper. Ett exempel på det är Physical activity among Swedes in general and minority woman in particular av Marita Södergren, Karolinska Institutet.

Ett stort folkhälsoproblem är att vi rör oss för lite. Hälsovinsterna av fysisk aktivitet är stora och de som rör sig minst har mest att vinna på att komma igång. Men vilka är de, vilka är hindren och finns det någon koppling mellan födelseland och fysiska aktivitetsvanor? Det är några av frågorna som nutritionisten Marita Södergren har ställt sig i sitt forskningsprojekt vid Cetrum för allmänmedicin (CeFAM).

Av avhandlingen framgår inte helt oväntat att svenskorna och finskorna ligger i topp när det gäller att komma upp till rekommendationen en halvtimmes fysisk aktivitet per dag med måttlig intensitet, exempelvis en rask promenad. Däremot rör sig finskorna mest totalt sett över dygnet.

En annan typ av relativt ointressanta avhandlingar är de inom den strukturella rasism-skolan. Therese Hartmans avhandling Problem eller tillgång? En studie om social och etnisk mångfald i högskolan innehåller de vanliga abstrakta resonemangen.

Resultatet av undersökningen visar att social och etnisk bakgrund osynliggörs; studenternas tidigare kunskaper, tänkesätt och erfarenheter räknas inte, ”alla stöps i samma form”. Förutsättningarna att lära sig en god svenska kan, enligt några av de intervjuade lärarna, vara avhängig studenternas sociala ursprung och modersmål, och på så vis kan studenternas sociala och etniska ursprung utgöra ett hinder i undervisningen. Studenternas sätt att uttrycka sig skriftligt och muntligt resulterar i att de antingen inkluderas eller exkluderas, och där kan klass och etnicitet ha betydelse, säger Thérèse Hartman.

En riktigt intressant avhandling är What Role of God and National Curriculum in School life? A Comparative Study of Schools with a Muslim Profile in England and Sweden av Åsa Brattlund.

I avhandlingen jämförs två muslimskt profilerade skolor i Sverige med två muslimskt profilerade skolor i England. Studien visar bland annat att det i de två skolorna i England fanns ett betydligt större frirum för det muslimska. Där var det tillåtet att integrera islam i alla aktiviteter på skolan, i olika ämnen och under raster. Därmed var det, till skillnad mot situationen i de två skolorna i Sverige, tillåtet att kräva att muslimska flickor skulle bära hijab* och att införa regler som förbjöd flickor och pojkar att sitta bredvid varandra och leka med varandra under rasterna.

– Om de två muslimskt profilerade skolorna i England – hypotetiskt sett – hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i Sverige, så hade de fått avslag på sina ansökningar, berättar Åsa Brattlund.

Anledningen till det är att skolorna inte skulle anses vara i enlighet med den svenska nationella läroplanen – kraven på att undervisningen ska vara icke konfessionell, att sådana regler som ställer krav på elevers och personals klädsel inte är tillåtna, att alla elever förutsätts delta i musik, bild och religionskunskap samt att det i Sverige inte får finnas normer och regler som reglerar umgänget mellan flickor och pojkar och mellan kvinnor och män.

Om de två muslimskt profilerade skolorna i Sverige hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i England hade de, enligt Åsa Brattlund, antagligen också fått avslag på sina ansökningar, eftersom det hittills endast finns fyra grundskolor med statsbidrag.

Sådan forskning har faktiskt stor relevans för nuvarande och kommande debatter om konfessionella friskolor i Sverige. En fråga som debatteras livligt i de politiska partierna. Fler politiskt relevanta avhandlingar, tack!

Gammal studiekamrat varnar för att peka ut 6 miljarder människor

Jag läste Internationell Migration och Etniska Relationer vid Malmö Högskola på 90-talet. En del av mina studiekamrater gick vidare och blev doktorander. En av dem, Anna Bredström, doktorerar den 4 april på Tema Etnicitet, Linköpings Universitet. Grattis!

I pressmeddelandet om avhandlingen kan vi läsa hur svenska myndigheter pekar ut utlänningar:

När HIV/aids började spridas på 1980-talet pekades två grupper ut som särskilt riskabla: homosexuella män och sprutnarkomaner. Det var fr.a. bland dem som sjukdomen spreds då. Till dessa riskgrupper lades i början på 1990-talet invandrare, eller människor med utländsk bakgrund. De flesta smittade i Sverige hade då fått sjukdomen utomlands.

Anna Bredström "visar hur det är ”de andra”, de utländska människorna som pekas ut som riskabla."

Rent spontant finner jag resonemanget märkligt, så jag kollade upp statistik om HIV-smittade. På smittskyddsinstitutet finns statistik som visar att knappt 80 procent av alla boende i Sverige som smittats mellan 2002-2007 antingen själv har invandrat eller blivit smittade i utlandet. 55 procent av hiv-fallen i Sverige var smittade innan de invandrade till Sverige.

Det måste väl vara viktigare att upplysa resenärer och allmänhet om dessa förhöjda risker än att ta hänsyn till känslorna hos de övriga sex miljarder människor på klotet som inte råkar vara bosatta i Sverige. Jag googlade lite på Anna Bredström för att se vad mer min gamla studiekamrat sysslat med. Bland annat har hon uttalat sig om integrationsproblemen i Eskilstuna-Kuriren: Där jämför hon situationen i Sverige med 30-talet:

Anna Bredström, doktorand vid institutuonen tema etnicitet vid Linköpings universitet, säger att toleransen mot invandrarna har minskat.

Hon tycker utvecklingen i Sverige och Europa är skrämmande, och att den på många sätt påminner det om 1930-talet då toleransen mot det främmande var mycket låg. Trenden ser likadan ut i hela Västvärlden, enligt Bredström.

­Acceptansen blir mindre och mindre, visar forskning. Nu vill vi att invandrarna ska bli som oss, leva här på våra villkor och anpassa sig.

Och precis som framkommer i avhandlingen är det mesta samhällets fel, även hedersvåldet.

­Ta satsningarna på att motverka hedersvåld som exempel. I dag handlar det om att vi vill ändra på kulturer. Att det är fel på familjerna och deras bakgrund, när det egentligen är samhället det är fel på. Det är vi som föser ihop människor så de bor i slutna enklaver. Och det är just i slutenhet människan kan reagera med att ta till fundamentalistiska handlingar.

Anna, kan det verkligen vara så illa?

Min nya rapport är nu utgiven

Min artikelsamling om aktuella integrationspolitiska frågor med titeln Utveckling av integrationspolitiken har nu getts ut av Zufi Förlag. Så här skriver Zufi på deras hemsida:

Under åren 2004 till 2006 arbetade Henrik Emilsson som utredare på Integrationsverkets stab. Under sin tid här tog han bland annat fram ett par underlag till ledningen för Integrationsverket, dessa underlag har tidigare inte publicerats. Författaren och ZUFI har nu valt att publicera ett par av dessa i en artikelsamling bestående av 5 delrapporter. Rapporter handlar om medborgarskap, arbetskraftsinvandring, Kanadas integrationspolitik, positiv särbehandling och avhandlingar om svensk integrationspolitik

Delrapporterna har några år på nacken, men håller fortfarande förvånansvärt väl. Inriktningen och principerna bakom den svenska integrationspolitiken är desamma idag under den borgerliga regeringen som de varit under tidigare socialdemokratiskt styre. Frågan om den demografiska utmaningen och arbetskraftsinvandring pågår bland annat inom regeringens globaliseringskommission. Dessa texter kan bidra till att bredda diskussionen och är därför fortfarande aktuella idag 2008.

Hämta rapporten på Zufis hemsida.