Ny statistikrapport om utrikes födda och deras barn inom EU

EU:s statistikorgan Eurostat har gett en rapport som kartlägger situationen för utrikes födda och deras barn som bor i EU och EFTA-länder. Migrants in Europe - A statistical portrait of the first and second generation tar upp en rad aspekter av invandrares socioekonomiska position, som situationen på arbetsmarknaden, fattigdom och boende.

Over the years, migration has had an impact on the composition of European societies. In 2010, foreign-born persons accounted for 9.4% of the EU27 population. Their socio-economic situation was in general less favourable than for native-born persons.

In 2008 in the EU27, the unemployment rate of foreign-born persons aged 25-54 was higher than for native-born persons in this age group (10% compared with 6%). When employed, foreign-born persons often have more difficulties to find a job corresponding to their education level. This can be measured using an overqualification rate, which refers to the percentage of persons with a high level of education who have a job which does not correspond to this level. In the EU27 in 2008, foreign-born persons aged 25-54 registered a significantly higher overqualification rate than native-born persons (34% compared with 19%).

I pressmeddelandet pekas Sverige ut som ett av de länder med störst skillnader mellan inrikes och utrikes födda när det gäller arbetslöshet, att vara överkvalificerade för sitt arbete samt risk för fattigdom och social utanförskap. Att skillnaderna är stora mellan inrikes och utrikes födda i Sverige innebär inte att situationen är värre för utrikes födda i Sverige än i andra länder. Arbetslösheten och risken för fattigdom för utrikes födda i Sverige är bara en procentenhet högre än snittet inom EU-27, medan andelen som är överkvalificerade för sina jobb och är trångbodda är lägre. Hur man bedömer situationen för utrikes födda i Sverige beror alltså på vem man jämför med. Jämfört med inrikes födda ser det illa ut, men jämfört med utrikes födda i andra länder helt OK.

Eurostat delar upp statistiken för utrikes födda efter vistelsetid och ursprungsländernas utvecklingsnivå (Human Development Index). En sådan uppdelning visar att det går betydligt sämre i Sverige än i andra Europeiska länder för två grupper av invandrare: Utomeuropeiska invandrare med kort vistelsetid och de som kommer från länder med låg HDI.

Regeringen ska samverka för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen

Regeringen höll idag ett seminarium om att öka sysselsättningen för utrikes födda.


Migrationsminister Tobias Billström, integrationsminister Erik Ullenhag och arbetsmarknadsminister Hillevi Engström passade också på att skiva ett debattinlägg i Sydsvenskan med rubriken Fler invandrare måste få jobb. Ministrarna anser att det behövs en närmare samverkan mellan arbetsmarknads-, migrations- och integrationspolitiken.

För många som invandrar tar det för lång tid att komma in på arbetsmarknaden. Skillnaderna i sysselsättningsnivå mellan inrikes och utrikes födda uppgick i mars 2011 till drygt 11 procentenheter. Den skillnaden är oacceptabel. Därför kommer vi, ansvariga statsråd för migration, integration och arbetsmarknad, att samverka kring denna utmaning.

Vår gemensamma utgångspunkt är att skillnaden i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda ska minska under mandatperioden genom en ökning i sysselsättningsgraden bland de utrikes födda.

Att förbättra integrationen är en av vår tids stora utmaningar. Fler måste ges möjlighet till jobb och utbildning i det svenska samhället. Vårt mål om full sysselsättning kan endast nås om fler utrikes födda kommer i arbete. För att upprätthålla en god välfärd i framtiden måste vårt land ta tillvara den potential och kompetens som utrikes födda besitter.

Integrationsprocessen tar flera generationer

Det är nyttigt att då och då påminnas sig om hur integrationsfrågan diskuteras och hanteras i USA. Tomás R. Jiménez, 2011, Immigrants in the United States: How Well Are They Integrating into Society? från Migration Policy Institute är en välskriven rapport för den som vill orientera sig i amerikansk integrationspolitik. Där beskriver författaren hur den nuvarande "fjärde vågen" av invandring till USA integrerar sig.

Precis som mycket annan amerikansk litteratur konstaterar Jiménez att integrationsprocessen tar mer än en generation. Barn till invandrare tenderar att klara sig bättre än föräldrarna och den "tredje generationens invandrare" har kommit ikapp när det gäller språkkunskaper.

Hispanics klarar sig sämre än andra invandrargrupper. Även om efterkommande generationer gör framsteg har även tredje- och senare generationer inte kommit ikapp andra grupper.

Trots det anser Jiménez att integrationen fungerar väl. Och detta utan någon integrationspolitik att tala om. De enda invandrare som får stöd är flyktingar och det under en kort period. Andra invandrare har t.ex. inte rätt till federala välfärdsprogram.

Så här beskrivs rapporten på MPI:s hemsida.

Even though immigration is intertwined with the history of the United States, fears about immigrants' ability to integrate remain an area of concern. Yet an examination of immigrants’ integration across five major indicators – language proficiency, socioeconomic attainment, political participation, residential locale, and social interaction with host communities – shows they are integrating reasonably well. Remarkably, the process has unfolded almost entirely without policy intervention. The author examines the laissez faire policy approach to integration, raising concerns about how the state of public education and size of the US unauthorized population may remain powerful barriers to immigrants' full social, economic, and political integration.

Lästips V

Ännu en studie som visar att det går bra för för personer med utländsk bakgrund i Kanada

Garnett Picot and Feng Hou, Seeking Success in Canada and the United States: The Determinants of Labour Market Outcomes Among the Children of Immigrants, Statistics Canada, mars 2011

Studier från IZA

Giorgio Brunello och Lorenzo Rocco, The Effect of Immigration on the School Performance of Natives: Cross Country Evidence Using PISA Test Scores, februari 2011

Annette Bergemann, Marco Caliendo, Gerard J. van den Berg och Klaus F. Zimmermann, The Threat Effect of Participation in Active Labor Market Programs on Job Search Behavior of Migrants in Germany, februari 2011

Alan Barrett och Bertrand Maitre, Immigrant Welfare Receipt across Europe, februari 2011

Andra studier

Syed Ali och Tineke Fokkema, The Importance of Peers: Assimilation Patterns among Second-Generation Turkish Immigrants in Western Europe, COMPAS 2011

Nya rapporter om projektarbete för utrikes födda

Viktor Vesterberg, Olikheter och egenmakt - Om ett socialfondsprojekt för ökat arbetskraftsutbud (2011:1), TIA: Remeso

Åsa-Karin Engstrand och Viktor Vesterberg, Att få dom att förändras - Jobbcoaching för arbetslösa i socialfondsprojekt (2011:2), TIA: Remeso

Temarapport Arbete: Nyanländas arbetsmarknadsetablering, tre verktyg för ökad framgång, Tema Nyanlända, fabruari 2011

Övrigt

Hotell- och restaurangfacket uppmärksammar att reglerna för arbetskraftsinvandring inte följs. Av de 54 restauranger som HRF besökt och som Migrationsverket beviljat arbetstillstånd till var nästan ingen prickfri. Ett eller flera allvarliga lag- eller avtalsbrott hittades hos 33 av de 54.

I Tyskland fortsätter debatten om integration (Spiegel online).

Lästips IV

Kartläggning av den utrikes födda befolkningen i USA

William A. Kandel, The U.S. Foreign-Born Population: Trends and Selected Characteristics, CRS Report for Congress, January 18, 2011

Kanada: Det går bra för barn till invandrare och för dem som invandrat som barn

Aneta Bonikowska and Feng Hou, Reversal of Fortunes or Continued Success? Cohort Differences in Education and Earnings of Childhood Immigrants, Statistics Canada, January 2011

Patrick Grady, How are the Children of Visible Minority Immigrants Doing in the Canadian Labour Market?, Global Economics Working Paper No. 2011-1, January 27, 2011

Bra översikt av Finlands migrations- och integrationspolitik

Arno Tanner, Finland's Balancing Act: The Labor Market, Humanitarian Relief, and Immigrant Integration, Migration Information Source, January 2011

Bra översikt om ensamkommande barn

Amanda Levinson, Unaccompanied Immigrant Children: A Growing Phenomenon with Few Easy Solutions, Migration Information Source, January 2011

Finns det ett samband mellan integration och terrorism?

Justina A. V. Fischer, Immigration, Integration and Terrorism: Is There a Clash of Cultures?, CEIS Working Paper No. 182, December 2010

Integration utifrån ett regionalt perspektiv

Missa inte SCB:s senaste integrationsrapport: Integration - ett regionalt perspektiv

Andelen sysselsatta bland utrikes födda varierar mellan olika delar av Sverige i betydligt större utsträckning än bland inrikes födda. I många regioner är skillnaden i andelen sysselsatta mellan inrikes och utrikes födda mer än 30 procentenheter.

Vimmerby, Söderhamn och Blekinge är exempel på regioner där skillnaden i sysselsättning är stor. I Pajala, Gällivare och Kiruna däremot är skillnaden i sysselsättning förhållandevis liten, runt 15 procentenheter.

I storstadsregionerna där många nyanlända invandrare bosatt sig var andelen sysselsatta 58 procent bland de utrikes födda och 82 procent bland de inrikes födda år 2008.

Avhandling om arbete med integration i Malmö, Birmingham och Bologna

Sarah Scuzzarello har i sin avhandling från Statsvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet, jämfört vad som menas med integration och vilka hinder man som invandrare kan stöta på i tre olika europeiska städer – Malmö, Bologna och Birmingham.

I avhandlingen kritiserar Scuzzarello mångkulturalism som modell för att hantera gruppers olikheter. Istället landerar Scuzzarello en ny modell: caring multiculturalism.

Caring multiculturalism tar inte kultur för given, utan ifrågasätter istället vad kultur betyder för människor, hur den är socialt skapad och i vilket syfte. Detta kritiska angreppssätt innebär att caring multiculturalism fokuserar på individerna som beskriver sig själva eller är uppfattade som medlemmar i en viss kulturell, etnisk eller religiös grupp. Det ramverk som utvecklas i avhandlingen ger därför stort utrymme till individernas agens att skapa, bibehålla och utmana kulturens diskursiva konstruktioner och materiella praktiker. Således är caring multiculturalism uppmärksam på den sociala kontext i vilket det skulle kunna implementeras.

Det går att ladda ner hela avhandlingen Caring Multiculturalism. Local Immigrant Policies and Narratives of Integration in Malmö, Birmingham and Bologna här.

Scuzzarello säger så här till Forskning.se om arbetet med integration i Malmö.

Sarah Scuzzarello tycker att fixeringen vid att integration måste ske via ett arbete kan vara problematisk.

- Det finns ju faktiskt människor som inte vill eller kan delta i arbetslivet. För dem finns ingen plan B för att komma in i samhället, säger hon.

Hon framhåller också att Malmö stad gör ett viktigt arbete med att föregå som gott exempel för näringslivet: Kommunens anställda med en fjärdedel utlandsfödda speglar den etniska sammansättningen av stadens befolkning. Däremot, menar hon, är det viktigt att inte låta sig duperas helt av siffrorna: mindre än 10 procent av de högre tjänstemännen är invandrare medan drygt 50 procent av de som arbetar inom kommunens servicesektor har invandrarbakgrund.

- I dag är det invandrarna som står för servicen och under de år som jag har studerat verkar det finnas väldigt lite diskussion om det verkligen är så man vill att det ska vara, säger Sarah Scuzzarello.

Stockholmare positiva till utlänningar

EU-Kommissionen har genomfört en stor undersökning om hur befolkningen i 75 städer i Europa upplever sin livskvalitet. Två frågor berör integration: om närvaron av utlänningar är bra för staden och om utlänningar som bor i staden är väl integrerade. Det finns inget direkt samband mellan vad befolkningen svarar på dessa två frågor. Rapporten Survey on perceptions of quality of life in 75 European cities använder Stockholm som exempel:

Cities where many respondents believed that the presence of foreigners was positive, were not necessarily characterised by a high proportion of respondents who thought that those foreigners were well integrated, and vice versa.

Stockholm illustrated this perfectly: its respondents were among the most likely to think that the presence of foreigners was good for their city; however, they were among the least likely to think that foreigners were well integrated (88% vs. 38% agreed). Note that the city’s current result on the latter question represents an improvement of 26 percentage points over its situation in 2006; in that year, just 12% of respondents in Stockholm agreed that foreigners were well integrated.

I den statistiska bilagan går det att se hur befolkningen i Stockholm och Malmö svarat på frågorna. Där kan man se att Stockholmare är betydligt mer positiva än malmöbor och genomsnittet i EU när det gäller frågan om utlänningar är bra för staden.

Dessa norrmän

Normännen verkar ha en viss förkärlek för att gå på tur. Nu arrangerar Norges integrationsmyndighet IMDi för tredje gången bestigningen av landets högsta bergstopp. Förra året ledde Kronprins Haakon 700 personer hela vägen till toppen. Detta märkliga integrationsprojekt, Til Topps, lockar denna gång 1300 deltagare.

Intervju med Integrationsminster Nyamko Sabuni

Svenska Dagbladets näringslivsdel hade i går en lång intervju med Integrationsminister Nyamko Sabuni (Fp).

I en rad artiklar har SvD Näringsliv skrivit om den stundande generationsväxlingen på arbetsmarknaden och behovet av integration av utlandsfödda för att få ihop pusslet.

Integrationsminister Nyamko Sabuni tror att det är realistiskt att människor som har stått utanför kan komma in i arbete i samband med de stora pensionsavgångarna.

Hur ska det göras?

– Det händer inte av sig själv, de arbetslösa som finns måste utbildas för att passa jobben som kommer att uppstå. Där har vi inte alltid varit bra, det har varit lite one-size-fits-all, säger hon.

Sabuni tror mycket på den nya lag för nyanlända invandrare som träder i kraft den 30 december.

Från att ha legat på kommunernas bord får nu Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret.

På så sätt tror ministern att nyanlända kommer att få samma möjligheter oavsett vilken kommun de hamnar i.

Tips om nya rapporter

Allt fler studenter med utländsk bakgrund på högskolan

SCB har publicerat sin årliga redovisning om studenter med utländsk bakgrund på universitet och högskolor.

Andelen studenter med utländsk bakgrund fortsätter att öka. Läsåret 2008/09 utgjorde de 18 procent av högskolenybörjarna. Men det är stora skillnader mellan olika invandrargrupper.

Ny studie från tankesmedjan Fores om svenska kommuners behov av invandring

I studien menar FORES att sveriges kommuner måste arbeta mer aktivt för att locka invandrare till sig. Annars urholkas befolkningsunderlaget för mycket för att välfärd och offentlig service kan upprätthållas.

-I den debatt som idag florerar i kölvattnet av krisen och främlingsfientliga partiers framfart, sprids myten att ökad invandring leder till högre arbetslöshet och mer av sociala utgifter. Vår studie visar att så är inte verkligheten. Kommuner och regioner som har hög grad av invandring och lyckas med integrationen, har högre tillväxt än de som inte attraherar invandrare, säger Martin Ådahl, chef för FORES.

Så blir integrationen framgångsrik

Zubaida Haque har för tankesmedjan Runnymedes räkning undersökt vad det finns för framgångsfaktorer när det gäller invandrares integration (Zubaida Haque, 2010, What Works With Integrating New Migrants? Lessons from International Best Practice, Runnymede). Zubaida lyfter särskilt fram vikten av språkkunskaper, arbete och hög utbildning. Dessutom spelar det stor roll vilket skäl personen har för att invandra (grund för bosättning).

From the review it is apparent that the two strongest predictors of integration success (i.e. in terms of having a broad impact across social and economic integration) are employment and native language acquisition.

Also OECD evidence … showed that focusing on highly-skilled migrants substantially increases the chances of labour market (and social) integration.

Research across the OECD also clearly showed that the type of visa a person enters on has a much stronger influence on long-term employment outcomes than any other factor (including language proficiency). This is the case in almost all countries, even after taking into account educational attainment and socio-demographic characteristics.

Ny avhandling om integration

Lena Grip har lagt fram avhandlingen Likhetens rum - olikhetens praktik: om produktion av integration i fyra svenska kommuner vid Karlstads universitet. Den går att hämta hem som pdf här. Så här presenteras avhandlingen på Karlstad Universitets hemsida.

Fyra medelstora svenska kommuner har valts ut för att studera hur integrationsarbetet genomförs. Intervjuer har gjorts med politiker, tjänstemän och invandrade kvinnor, liksom studier av olika integrationspolitiska dokument. I Likhetens rum - olikhetens praktik diskuteras föreställningar om likhet och olikhet utifrån genus och etnicitet i ett tänkt svenskt rum. Integrationspolitiken och praktiken som den hittills fungerat bygger på en paradox utifrån att integrationspolitiken konstrueras utifrån en önskad ökad likhet samtidigt som antaganden om olikhet är en utgångspunkt för politikens strävanden.

I de fyra undersökta kommunerna är integrationsarbetet framför allt inriktat mot olika projekt för invandrade personer, med starkt fokus på arbetsmarknadsintroduktion. …

Det finns hos de intervjuade en uppfattad motsättning mellan att vara sig själv och integration. De invandrade kvinnorna får genom schablonen inte rätt till sin egen identitet, de förväntas vara något annat än de är och de delar som motsäger schablonen förblir ignorerade eller osedda. Flera föreningsaktiva beskriver det som att valet står mellan att anpassa sig eller att behålla sin kultur. Att vara sig själv och ändå accepteras och släppas in i samhället verkar utifrån intervjuerna med kvinnor i föreningarna inte ses som en möjlig väg.

Internationella nyheter och lästips

Irakiska flyktingar har svårt att klara sig i USA. Los Angeles Times har undersökt situationen för de tusentals irakier som bosatt sig i El Cajon, LA, sedan kriget i Irak.

Den finska regeringen föreslår laboratorietest för att avgöra ensamkommande ungdomars ålder.

Australien har sedan 1996 en kvot på antalet flyktingar och anhöriga som tas emot varje år. Nu när antalet asylsökande ökar innebär det att färre får tillåtelse att återförenas med sin familj.

Studier i Kanada visar att invandrare har svårt att tillvarata sin akademiska kompetens och få tillträde till vård.

En avhandling i Nederländerna av Jan van de Beek menar att invandringen kostar landet stora summor och undersöker varför det verkar vara tabu att prata om det.

Newsweek om Europas problem med integrationen

Stefan Theil har skrivit en intressant artikel i Newsweek om invandring och integration i Europa.

Där beskrivs Europas problem att hantera migration och integration. Han jämför med en mer effektiv hantering i Nordamerika och Australien, vars migrationspolitik lockar betydligt fler högutbildade invandrare.

Theil efterlyser förändring inom tre områden för att förbättra integrationen av invandrare, varav Sverige nämns som förebild för den första:
1. Fördubbla insatserna för integration
2. Förändra invandrarpolitiken för att locka fler högutbildade
3. Minska bidragsberoendet, möjligtvis genom att begränsa invandrares tillgång till välfärdssystemen

A smart policy would redouble integration efforts, making sure the downturn doesn't cause Europe's minority populations to fall further behind. Sweden has been one of the few countries worldwide recently to increase spending on such programs, such as language and vocational training, and more states should follow its lead. Second, governments should shift immigration policies to make Europe more attractive to skilled migrants by opening the door in professions where shortages exist, by cutting red tape that makes it difficult to get foreign diplomas recognized, and by persuading more of the foreign students at European universities to stay. And third, governments should seek to decrease welfare dependency, possibly by limiting access by migrants.

Framgång för integrationen i Danmark!

Danmarks motsvarighet till Sveriges kommuner och landsting (SKL), KL, ger ut nyhetsbrevet Momentum. Senaste numret har temat integration. Där uppmärksammar de bland annat att integrationen förbättrats avsevärt de senaste åren, men att killar med utländsk bakgrund halkar efter samt att byråkrati förhindrar ännu bättre integration.

Debatten om burkaer og mørkemænd stjæler som regel overskrifterne, men integrationen har i de seneste år ud- viklet sig til en succeshistorie under overfladen. Momentums kortlægning viser, at flere og flere indvandrere og efterkommere får uddannelse og job, og de er bedre end de etniske danskere til at holde fast i jobbet under krisen.

Alt for mange drenge med anden etnisk oprindelse dropper ud af deres uddannelse og ender med slet ikke at få én. Et stort problem for samfundet, fastslår integrationsekspert og kommunal chef. Det øger nemlig risikoen for, at de aldrig kommer ind på arbejdsmarkedet og i stedet ender i kriminalitet.

Kommuner er frustrerede over lovregler på integrationsområdet, som de finder unødigt bureaukratiske og tidskrævende. Integrationsministeren forsvarer reglerne, men er villig til at drøfte dem med kommunerne.

Ny forskning om effekterna av etnisk boendesegregation

Det har kommit två studier som undersöker effekterna av etnisk boendesegregation, Jiong Tu, The Effect of Enclave Residence on the Labour Force Activities of Immigrants in Canada och Alexander M. Danzer och Firat Yaman, Ethnic Concentration and Language Fluency of Immigrants in Germany.

Jiong Tu undersöker hur det har gått för manliga invandrare i Kanada 1981-2001. Studien visar att de som invandrat efter 1991 oftare bor i etniska enklaver och att andelen högutbildade som bor i enklaver blir allt fler.

Invandrare som bosätter sig i etniska enklaver tenderar att i mindre utsträckning vara en del av arbetskraften och i större utsträckning utbilda sig eller leva på bidrag. Samtidigt är det en större andel som arbetar, men de som bor i etniska enklaver har dock sämre löneutveckling än andra.

Alexander M. Danzers studerar hur gästarbetares språkkunskaper har påverkats av att bo i regioner med en stor koncentration från samma ursprungsland. Studien finner, som i Kanada, en tendens att allt fler invandrare i Tyskland bor i regioner med hög koncentration av personer från samma land.

Resultatet visar en liten men negativ effekt av att leva i en miljö där det bor många från samma land. Andra faktorer, som utbildningsnivå, förklarar dock betydligt mer av skillnaderna i språkkunskaper. Att satsa på utbildning är därför ett bättre sätt än att sprida ut invandrare, enligt Danzers.

Reaktioner på integrationsrapporten från Saco och Svenskt Näringsliv

Det har kommit en hel del reaktioner på den statistikrapport om integration som Saco och Svenskt Näringsliv presenterade igår.

Svenska Dagbladet har pratat med Saco och Svenskt Näringsliv. Saco vill ha bidrag och Svenskt näringsliv vill stöpa om strukturen på svensk arbetsmarknad.

–Ren diskriminering förekommer, men förklarar absolut inte allt, säger Saco:s ordförande Anna Ekström. Vi måste aktivt ta bort alla hinder som finns för att etablera sig på arbetsmarknaden.

–Det handlar också om att hjälpa till att bilda nätverk och där kan facken spela en stor roll, säger Anna Ekström och efterlyser statliga bidrag till sådana projekt.

Svenskt Näringsliv tror mer på att stöpa om strukturen på den svenska arbetsmarknaden.

–Sverige har relativt få arbeten inom tjänste- och servicesektorn. Men det är där många nya invandrare har chansen att få ett första jobb, säger Christer Ågren.

Sedan finns en rad ledarkommentarer. Widar Andersson på Folkbladet håller med Svenskt Näringsliv i sin ledare Enkla jobb är också jobb.

Våra löner och skatter är så höga att många tjänstesektorer inte klarar sig utan skattesubventioner. Jobb som är självklara i andra länder och som är många invandrares ingång i arbetslivet, finns därför inte i Sverige, sa Ågren. Han var djupt kritisk mot den rödgröna oppositionens planer på att avskaffa avdraget för hushållsnära tjänster. Då försvinner många jobbchanser för outbildade och invandrade kvinnor, sa Ågren.

Jag tror att han har rätt.

Man kan tycka vad man vill. Men faktum om främlingens villkor är att arbetslivet för många börjar i yrken utan höga ingångströsklar. SCB:s statistik är övertydlig på den punkten. Invandrare är "överrepresenterade" i vård-, omsorgs- och lokalvårdsyrken. I ett nytt land, utan nätverk och med knackiga språkkunskaper måste man få chansen att komma in i arbetslivet.

Kristianstadsbladet vill se en Kanadensisk modell.

I Kanada, som har en lång historia av framgångsrik invandring, bedrivs integrationsarbetet i stor utsträckning av frivilligorganisationer uppbackade av offentligt stöd i stället för som här av myndigheter. Många som lotsar in nyanlända i samhället är själva invandrare. Kanske vore det något för Sverige att inspireras av?

Dagens Nyheters ledarsida efterlyser mer av yrkessvenska som en lösning.

I dag är sfi:n i bästa fall nivågrupperad: akademiker för sig, funktionella analfabeter i en annan grupp och övriga tillsammans. I stället borde svenskundervisningen kopplas till ett eventuellt framtida arbete. Vårdsvenska för läkare och sjuksköterskor, fordons- och servicesvenska för dem som varit mekaniker och chaufförer, svensk pedagogik och värdering för dem som arbetat med barn, och så vidare. Och då i en form där största delen av lärandet sker på riktiga arbetsplatser genom praktik eller bredvidgång.

Helsingborgs Dagblad hittar inga lösningar i rapporten.

Svenskt Näringsliv och Saco kommer inte med några idéer om hur detta resursslöseri ska kunna minskas eller avskaffas... Inför årets val kan man därför gärna fråga sig hur mycket alliansen egentligen har åstadkommit på detta område. Har arbetsmarknaden blivit mer tillgänglig för dem som kommer utifrån, eller är den konstruerad för dem som redan har arbete? Och samma fråga kan, omformulerad till futurum, ställas till oppositionen.

Vårdnadsbidrag och burka

Sydsvenskans ledarsida hakar på Expressen och skriver att vårdnadsbidraget kan försvåra integrationen, urholka arbetslinjen och försvaga jämställdheten. Nu kan även engelskspråkiga läsare ta del av den svenska debatten om vårdnadsbidrag och integration genom en artikel i The Local.

---

Kanada har tidigare infört visumtvång för tjeckiska medborgare för att stoppa asylansökningar från romer därifrån. Nu överväger Kanadas regering att göra detsamma för ungerska medborgare.

---

Den franska debatten om burka och Niqab verkar utmynna i ett förbud att bära dessa på offentliga platser.

Muslim women face a fine of up to 750 euros ($1,080) for wearing burqas and niqabs, which cover the body and face, under a draft bill to be presented to the French parliament.

The measure would prohibit women from wearing such coverings in public places and on the streets, although there would be exceptions for public events and carnivals.

Men who force their wives and daughters to wear the garments may face an even heavier fine.

The law has been proposed by Jean-Francois Cope, leader of the governing conservative UMP party in France's lower parliamentary chamber.

Proposals will be put forward in the next two weeks and are to be debated in parliament after regional elections in March.

Vårdnadsbidrag och integration

Expressens ledarredaktion uppmärksammar vårdnadsbidragets kopplingar till integrationen i en ledare den 2 januari.

I Norge har ett vårdnadsbidrag, "kontantstötten", funnits i mer än tio år. I höstas kritiserades det av OECD. Det används mest av invandrarfamiljer, vilket har medfört att bara 40 procent av invandrarbarnen börjar dagis före två års ålder, jämfört med 80 procent av de helnorska. Enligt Thomas Liebig, forskare på OECD, är tvåårsgränsen kritisk för barn med invandrarbakgrund: börjar de i förskolan efter den åldern riskerar de att halka efter i skolan.

Situationen i Sverige uppvisar liknande mönster som den i Norge.

I invandrartäta Spånga-Tensta är vårdnadsbidrag nästan tre gånger så vanligt som i Älvsjö, där blott 4,3 procent bidragsvårdar sina barn i hemmet. I Rinkeby, skriver SvD, "har en stor andel av mammorna med vårdnadsbidrag somalisk bakgrund - en grupp som generellt redan tidigare har lyckats dåligt på arbetsmarknaden."