I förra veckan var jag med i Studio 1 och kommenterade den nya danska medborgarskapslagen.
Lagen innebär bland annat högre krav på språkkunskaper, svårare kunskapstest och större krav på självförsörjning för att naturaliseras och bli dansk medborgare.
Det jag ville få fram var följande:
* Det är anmärkningsvärt att den nya lagen har ett så brett stöd. Den är framröstad av cirka 80 procent av ledamöterna i Folketinget, av Venstre, Socialdemokraterna, Danskt Folkparti, De konservative och Liberal Allians. Det är som att Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet hade gått samman.
* Danmark är inte unikt. Allt sedan början av 00-talet har allt fler länder gjort det svårare att både få permanent uppehållstillstånd och medborgarskap. Också i länder som Österrike och Tyskland finns det mycket hårda krav på självförsörjning för att bli medborgare, och i stort sett alla länder förutom Sverige har språkkrav.
* Det är ändå märkligt att Danmark gjort dessa förändringar, eftersom deras tidigare lag redan bedömdes som den tuffaste i Europa. EUDO Citizenship Law Indicator (CITLAW), som mäter olika aspekter av en medborgarskapslag, visar till exempel att Danmark redan 2011 hade de högsta kraven för naturalisering.
* Hur en medborgarskapslag är utformad har en stor betydelse för hur många som faktiskt blir medborgare i ett land (naturaliseras). I Sverige, med en av Europas liberalaste medborgarskapslagar är det omkring 7 procent av alla utländska medborgare som årligen blir medborgare, medan det i Danmark redan innan lagändringen är nere på omkring en procent.
Så här ser korrelationen mellan lagens stränghet (CITLAW) och andelen som blir medborgare (naturaliseringsgrad) ut. Punkterna representerar EU-15 länder, men bara Danmark, Norge och Sverige är markerade.
