Avhandling om arbete med integration i Malmö, Birmingham och Bologna

Sarah Scuzzarello har i sin avhandling från Statsvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet, jämfört vad som menas med integration och vilka hinder man som invandrare kan stöta på i tre olika europeiska städer – Malmö, Bologna och Birmingham.

I avhandlingen kritiserar Scuzzarello mångkulturalism som modell för att hantera gruppers olikheter. Istället landerar Scuzzarello en ny modell: caring multiculturalism.

Caring multiculturalism tar inte kultur för given, utan ifrågasätter istället vad kultur betyder för människor, hur den är socialt skapad och i vilket syfte. Detta kritiska angreppssätt innebär att caring multiculturalism fokuserar på individerna som beskriver sig själva eller är uppfattade som medlemmar i en viss kulturell, etnisk eller religiös grupp. Det ramverk som utvecklas i avhandlingen ger därför stort utrymme till individernas agens att skapa, bibehålla och utmana kulturens diskursiva konstruktioner och materiella praktiker. Således är caring multiculturalism uppmärksam på den sociala kontext i vilket det skulle kunna implementeras.

Det går att ladda ner hela avhandlingen Caring Multiculturalism. Local Immigrant Policies and Narratives of Integration in Malmö, Birmingham and Bologna här.

Scuzzarello säger så här till Forskning.se om arbetet med integration i Malmö.

Sarah Scuzzarello tycker att fixeringen vid att integration måste ske via ett arbete kan vara problematisk.

- Det finns ju faktiskt människor som inte vill eller kan delta i arbetslivet. För dem finns ingen plan B för att komma in i samhället, säger hon.

Hon framhåller också att Malmö stad gör ett viktigt arbete med att föregå som gott exempel för näringslivet: Kommunens anställda med en fjärdedel utlandsfödda speglar den etniska sammansättningen av stadens befolkning. Däremot, menar hon, är det viktigt att inte låta sig duperas helt av siffrorna: mindre än 10 procent av de högre tjänstemännen är invandrare medan drygt 50 procent av de som arbetar inom kommunens servicesektor har invandrarbakgrund.

- I dag är det invandrarna som står för servicen och under de år som jag har studerat verkar det finnas väldigt lite diskussion om det verkligen är så man vill att det ska vara, säger Sarah Scuzzarello.

Revisionsrapport om Malmö stads introduktion för nyanlända

KPMG har på uppdrag av Malmö stads revisorer genomfört en granskning av introduktion för flyktingar och nyanlända med särskilt fokus på stadsdelarna Centrum och Fosie. Granskningens övergripande syfte är att bedöma om Malmö stads introduktion för flyktingar och nyanlända genomförs i enlighet med nationella och lokala målsättningar. Granskningen visar att staden fullgör sina skyldigheter, men att det finns många delar som behöver förbättras.

Vi anser att Centrum och Fosies stadsdelsfullmäktige fullgör sina skyldigheter att tillhandahålla Sfi, praktik och samhällsinformation i enlighet med nationella och lokala målsättningar. Vi menar däremot att varken stadsdelsfullmäktige i Centrum eller Fosie i tillräcklig omfattning styr och följer upp introduktionsverksamheten i förhållande till vad kommunstyrelsen angivit.

Vi bedömer att introduktionsplanerna inom Centrum och Fosies stadsdelsfullmäktige är allför standardiserade och lämnar för lite utrymme för individuella mål och framtidsplaner. Vi anser att en introduktionsplan bör undertecknas av den nyanlände, oavsett om denne erhåller introduktionsersättning eller ej. Vi anser även att det är en brist att vissa uppgifter om den nyanlände, såsom validering och hälsa, inte registreras på ett systematiskt sätt i verksamhetssystemet.

Sydsvenskan har uppmärksammat rapporten.

Stadsdelarna Centrum och Fosie får kritik för brister i introduktionen av flyktingar och nyanlända. De varken styr eller följer upp verksamheten, hävdar revisorer.
Granskningen som har gjorts handlar enbart om vuxna, totalt över 1 300 personer i de båda stadsdelarna.

– Det är klart att vi tar åt oss av kritiken men jag anser inte att den är så hemskt allvarlig, säger Anders Nilsson (S), ordförande i Fosie.

I vårt kära grannland

Jag har förmånen att befinna mig i Vasa, Finland, där jag ska träffa kollegor och tala på en konferens om integration. Medan jag åker till Finland läser jag i Yle att många ungdomar med utländsk bakgrund funderar på att lämna landet.

According to a survey carried out by TAT Group, SEK PRO and 15/30 Research, the integration of young immigrants into Finnish society is a long process. For many, building a life in Finland is not on their agenda.

Youths with a Russian, Estonian or Somali backgrounds often do not consider themselves Finns, even if they have resided in the country for most of their lives and are Finnish citizens.

On the contrary, they maintain a strong individual cultural identity and an awareness of where home is. The study says they refer to themselves as Russian, Estonian or Somalian - and are proud of the fact.

Men med endast 55 intervjuer som grund tar jag inte studien på allt för stort allvar, i varje fall inte mer än den i Sverige uppmärksammade studien om hur det är att bära slöja i Malmö där 19 personer intervjuades.

På reportageresa i förorten

Härom dagen skrev Sakine Madon i Expressen om journalister, en yrkesgrupp som trivs tillsammans i storstädernas centrumområden:

1 259 journalister trängs på Södermalm, medan det i Rosengård bor sju och i Angered tio. Så mycket som det skrivs, debatteras och görs reportage om ställen som Rosengård, och ändå så få journalister som bor och lever där.

Ole Rothenborg, DN:s korre i Malmö, har nu gjort en av dessa resor, från innerstaden till förorten, för att samtala med polisen och ungdomar om det spända läget i Rosengård. Reportaget avslutas med en intervju med Aje Carlbom, forskaren som bodde i Rosengård i tre år medan han skrev sin avhandling. Han är pessimistisk och tror det blir värre framöver.

De flesta anser att oroligheterna beror på utanförskap, arbetslöshet och fattigdom?

– Jag har svårt att se sambandet. Det finns många som är arbetslösa men ytterst få som går ut och kastar sten. Jag vet inte hur mycket intifadan och upproret i Gaza har spelat in för att inspirera stenkastarna. Tyvärr har ingen studerat den saken.

Varför?

– Många uppfattar ämnet som alltför känsligt att forska i. I Sverige kan många vara väldigt toleranta mot invandrares intolerans, men inte ett dugg toleranta mot svenskars intolerans. Det ena kan tolereras men inte det andra. Det är konstigt.

Hur ska man lösa problemen?

– Ju fler invandrare som flyttar till Malmö, desto större blir marknaden för olika etniska produkter och för extrema tolkningar av islam. Det blir enklare och enklare att leva som i hemlandet även om man bor i Sverige.

– Man måste bryta segregationen. Enda sättet att göra det är att stoppa inflyttningen av fler invandrare till Malmö. Men det ställer ingen upp på i det politiska systemet. Därför är det som vi ser nu bara början. Det kommer att bli värre.

Här är rapporten om romerna i Malmö

Sverige följer upp (integrations)politiken med hjälp av statistik om personers födelseland eller föräldrarnas födelseland. Det gör att man vet väldigt lite om invandrargrupper som inte har något eget land (t.ex. romer från Östeuropa, kurder eller assyrier/syrianer från Turkiet, Irak och andra ställen samt de nationella minoritetsgrupperna judar, romer, samer och sverigefinnar och tornedalingar.

Nu har Malmö stad gett ut en rapport om romernas situation i Malmö på uppdrag av regeringens delegation för romska frågor. Den omtalade rapporten hittar du här. Det är ingen rolig läsning. Mest skrämmande är att så få elever går i skolan trots skolplikt. Det är en livsfarlig kulturrrelativism som gör att skolor och ansvariga ser mellan fingrarna när det är just romer som uteblir.