Reaktioner på integrationsrapporten från Saco och Svenskt Näringsliv

Det har kommit en hel del reaktioner på den statistikrapport om integration som Saco och Svenskt Näringsliv presenterade igår.

Svenska Dagbladet har pratat med Saco och Svenskt Näringsliv. Saco vill ha bidrag och Svenskt näringsliv vill stöpa om strukturen på svensk arbetsmarknad.

–Ren diskriminering förekommer, men förklarar absolut inte allt, säger Saco:s ordförande Anna Ekström. Vi måste aktivt ta bort alla hinder som finns för att etablera sig på arbetsmarknaden.

–Det handlar också om att hjälpa till att bilda nätverk och där kan facken spela en stor roll, säger Anna Ekström och efterlyser statliga bidrag till sådana projekt.

Svenskt Näringsliv tror mer på att stöpa om strukturen på den svenska arbetsmarknaden.

–Sverige har relativt få arbeten inom tjänste- och servicesektorn. Men det är där många nya invandrare har chansen att få ett första jobb, säger Christer Ågren.

Sedan finns en rad ledarkommentarer. Widar Andersson på Folkbladet håller med Svenskt Näringsliv i sin ledare Enkla jobb är också jobb.

Våra löner och skatter är så höga att många tjänstesektorer inte klarar sig utan skattesubventioner. Jobb som är självklara i andra länder och som är många invandrares ingång i arbetslivet, finns därför inte i Sverige, sa Ågren. Han var djupt kritisk mot den rödgröna oppositionens planer på att avskaffa avdraget för hushållsnära tjänster. Då försvinner många jobbchanser för outbildade och invandrade kvinnor, sa Ågren.

Jag tror att han har rätt.

Man kan tycka vad man vill. Men faktum om främlingens villkor är att arbetslivet för många börjar i yrken utan höga ingångströsklar. SCB:s statistik är övertydlig på den punkten. Invandrare är "överrepresenterade" i vård-, omsorgs- och lokalvårdsyrken. I ett nytt land, utan nätverk och med knackiga språkkunskaper måste man få chansen att komma in i arbetslivet.

Kristianstadsbladet vill se en Kanadensisk modell.

I Kanada, som har en lång historia av framgångsrik invandring, bedrivs integrationsarbetet i stor utsträckning av frivilligorganisationer uppbackade av offentligt stöd i stället för som här av myndigheter. Många som lotsar in nyanlända i samhället är själva invandrare. Kanske vore det något för Sverige att inspireras av?

Dagens Nyheters ledarsida efterlyser mer av yrkessvenska som en lösning.

I dag är sfi:n i bästa fall nivågrupperad: akademiker för sig, funktionella analfabeter i en annan grupp och övriga tillsammans. I stället borde svenskundervisningen kopplas till ett eventuellt framtida arbete. Vårdsvenska för läkare och sjuksköterskor, fordons- och servicesvenska för dem som varit mekaniker och chaufförer, svensk pedagogik och värdering för dem som arbetat med barn, och så vidare. Och då i en form där största delen av lärandet sker på riktiga arbetsplatser genom praktik eller bredvidgång.

Helsingborgs Dagblad hittar inga lösningar i rapporten.

Svenskt Näringsliv och Saco kommer inte med några idéer om hur detta resursslöseri ska kunna minskas eller avskaffas... Inför årets val kan man därför gärna fråga sig hur mycket alliansen egentligen har åstadkommit på detta område. Har arbetsmarknaden blivit mer tillgänglig för dem som kommer utifrån, eller är den konstruerad för dem som redan har arbete? Och samma fråga kan, omformulerad till futurum, ställas till oppositionen.