Medan svenska politiker utreder och beslutar om minireformer visar den norska socialdemokratiska regeringen att det går att ta snabba beslut. Eftersom antalet asylsökande har ökat snabbt i Norge, men inte till den omfattning som sker/skett i Sverige, inför regeringen där omedelbara reformer i syfte att minska antalet asylsökande utan behov av skydd.
Den politiska kulturen skiljer sig verkligen åt mellan Sverige och Norge. Ingen etablerad politiker i Sverige hade kunnat gå ut med ett pressmeddelande med rubriken "Åtstramning av asylpolitiken". Det hade blivit ett ramaskri bland kollegor, journalister och andra förståsigpåare. Men i Norge gör statsministern just det och håller en presskonferens i anslutning.
I Sverige pågår till exempel en utredning som enligt förslaget ska kräva självförsörjning för invandrare eller fyra års boendetid för familjeåterförening (undantaget "riktiga" flyktingar). I Norge tas sådana beslut utan utredning - och större beslut än så därtill. För familjeåterförening krävs det nu i Norge fyra års studier eller arbetslivserfarenhet för att få familjeåterförening ("riktiga" flyktingar undantaget). För nya anknytningar, dvs giftermål, gäller det kravet alla. Vad stoppar en svensk regering från att införa sådana regler om den nu vill? Kan socialdemokrater i Norge borde alliansen i Sverige också kunna.
Istället får vi i Sverige nöja oss med larm efter larm, evig passivitet och en utebliven arbetslinje. Svenska politiker har en förmåga att skylla på händelser i omvärlden istället för att själva påverka situationen. Kanske är det norsk handlingskraft som efterlyses också av svenska socialdemokratiska debattörer? Nä, jag tror knappast det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar