Allt du vill veta om situationen för utrikes födda i Norge - och lite till

Den norska integrationsmyndigheten iMDI har gett ut en nästan 400 sidor tjock rapport om den invandrade befolkningens situation i olika kommuner i Norge, Innvandrere i norske kommuner. Demografi, levekår og deltakelse i arbeidsstyrken.

Formålet med denne rapporten er å kartlegge og beskrive utvalgte innvandrergruppers demografi og levekår i ulike kommuner i Norge. Ved å beskrive noen hovedtrekk ved sentrale innvandrergruppers demografi og levekår på kommunenivå, vil vi for eksempel avdekke om afghanere i Oslo skiller seg fra afghanere i Drammen eller Bergen. Slik statistikk kan gi kommuner og statlige myndigheter et bedre empirisk grunnlag for sin integreringspolitikk.

Rapporten tar for seg innvandrere og norskfødte med innvandrerforeldre fra hovedsakelig 17 utvalgte land: Afghanistan, Bosnia, Chile, Filippinene, India, Irak, Iran, Kosovo, Marokko, Pakistan, Polen, Russland, Somalia, Sri Lanka, Thailand, Tyrkia og Vietnam. I egne landkapitler beskriver vi den enkelte innvandrergruppens demografi og levekår på kommunenivå. Her inngår også ulike mål på deltakelse i arbeidslivet i Norge.

Här finns mer fakta än någon orkar ta in. En intressant uppgift är att personer födda i Polen är självförsörjande i betydligt högre grad än befolkningen i helhet.

LAS drabbar vissa hårdare än andra

Moderaterna debatterade i helgen också turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (las). För att få med sig stämman skrevs det till (sid.8) att lagen kan ställa till problem för unga och utrikes födda.

Det arbetsrättsliga regelverket i Sverige innebär en viktig trygghet för många arbetstagare. Forskning visar dock att arbetsrätten, även om den inte avgör den totala nivån på arbetslöshet och sysselsättning, kan skapa en situation där vissa grupper får en svagare förankring på arbetsmarknaden och svårare att få jobb. Arbetsgivare kan finna att det blir för dyrt att satsa på någon vars erfarenhet är begränsad eller svår att bedöma. Det drabbar vissa hårdare än andra, inte minst ungdomar och utrikes födda.

Utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden

Jag tänkte fortsätta min expose över intressanta diagram från OECD:s senaste rapport om migration. Denna gång en jämförelse över arbetsmarknadsintegrationen för utrikes födda kvinnor i OECD-länderna.



Jämförelser som denna är nyttiga då de visar på faktorer som ofta är bortglömda i den svenska debatten. Det är också intressant att höra hur organisationer som OECD förklarar utfallet.

Några konstaterande utifrån diagrammet ovan:
* I de flesta länderna har utrikes födda kvinnor lägre andel sysselsatta än inrikes födda kvinnor, men det finns undantag.
* I Nordvästra Europa är skillnaden mellan inrikes och utrikes födda kvinnor störst: Danmark, Sverige, Norge, Finland, Nederländerna, Belgien.
* Allra störst är skillnaden i Danmark som har Europas högsta sysselsättning för inrikes födda kvinnor och bland de lägsta bland utrikes födda kvinnor. Skillnaden är hela 25 procentenheter.

Vad beror då dessa skillnader på? Enligt OECD är den huvudsakliga förklaringen att länder som tagit emot många humanitära invandrare har låg sysselsättning för utrikes födda kvinnor. Sett i det perspektivet så kan vi alltså förvänta oss allt sämre sysselsättning för utrikes födda kvinnor i Sverige framöver i och med den stora asylinvandringen.