onsdag 2 september 2009

Ökad sysselsättning men försämrat läge på arbetsmarknaden för utrikes födda

Arbetskraftsundersökningen för andra kvartalet 2009 visar flera intressanta fakta när man gräver lite djupare bland siffrorna. Antalet utrikes födda (16-64 år) som var sysselsatta har, trots lågkonjunktur, ökat med 8400 personer jämfört med ett år sedan. Under samma period minskade antalet sysselsatta bland de inrikes födda med 91500 personer. Detta visar tydligt att försämringen på arbetsmarknaden inte drabbat utrikes födda i den utsträckning som många förväntat sig.

Samtidigt minskar andelen sysselsatta med 1,5 procentenheter och den relativa arbetslösheten ökar med 3 procentenheter bland de utrikes födda. Detta beror på att antalet utrikes födda mellan 16-64 år ökat med 36400 personer under samma period.

Det går alltså bättre för utrikes födda än inrikes födda på arbetsmarknaden, men på grund av en stor befolkningsökning bland utrikes födda sker det ändå en försämring på arbetsmarknaden relativt inrikes födda. Man får inte underskatta invandringen som faktor när sysselsättningsutvecklingen analyseras.

2 kommentarer:

G sa...

Jag skulle gärna vilja veta hur många av de utrikes födda som var sysselsatta som har ett heltidsarbete de kan försörja sig på. För att räknas som sysselsatt så räcker det tydligen att arbeta en timme i veckan.

SCBs defenition av "Sysselsatta":

Sysselsatta omfattar följande grupper:
-personer som under en viss vecka (referensveckan) utförde något arbete (minst en timme), antingen som avlönade arbetstagare, som egna företagare (inklusive fria yrkesutövare) eller oavlönade medhjälpare i företag tillhörande make/maka
eller annan medlem av samma hushåll (=sysselsatta, i arbete).
-personer som inte utförde något arbete enligt ovan, men som hade anställning, arbete som medhjälpande hushållsmedlem eller egen företagare (inklusive fria yrkesutövare) och var tillfälligt frånvarande under hela referensveckan. Orsak till frånvaron kan vara sjukdom, semester, tjänstledighet, (t.ex. för vård av barn eller studier), värnpliktstjänstgöring, arbetskonflikt eller ledighet av annan anledning. Frånvaron räknas oavsett om den varit betald eller inte (=sysselsatta, frånvarande från arbetet).
Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta, t.ex. offentligt skyddat arbete, Samhall, start av näringsverksamhet eller anställning med lönebidrag eller anställningsstöd.

Emil sa...

G. Ja, det är inte mycket som krävs för att registreras som sysselsatt i den offentliga statistiken.

Det går att använda inkomststatistiken för att t.ex. kombinera sysselsättning med att ha över en viss inkomst. Det är uppgifter som måste beställas för de är inte officiell statistik.