Debatten om Rosengård går vidare

Min fd. lärare på Malmö Högskola Diana Mulinari reagerar på Aje Carlboms bild av situationen i Rosengård.

Carlboms diagnostisering av händelserna i Rosengård är som hämtade från en främlingsfientlig hemsida. Vetenskapens roll, menar jag, är en annan.

Istället vill Mulinari resonera.

Så låt oss istället prata om makt och konflikter. Låt oss prata om exkludering och motstånd. Låt oss prata om maskulinitet och våld. Men det förutsätter en vilja att diskutera, nyansera och reflektera. Att, som Aje Carlbom gör, förenkla, renodla och förvanska så att allt svenskt blir gott och allt utländsk blir ont, så att människor som är födda i Sverige och med svenskt medborgarskap förvägras rätten att bli kallade svenskar, det är inte bara dålig vetenskap utan bidrar också till att upprätthålla konflikten och problemen.

Laid Bouakaz, forskare i pedagogik vid Malmö högskola, är en annan som fortsätter debatten i Sydsvenskan. Han menar att en stor del av problemen finns hos de som arbetar i området.

Vi som forskar och jobbar i liknande områden har länge varnat för det som händer i Rosengård och har försett makthavarna med förslag på åtgärder för att undvika dessa konflikter. Men eftersom det serveras av fel sorts experter tas de inte på allvar.

Kriminaliteten och gängbildningarna ökar och eleverna misslyckas, och så kommer det att fortsätta även om stadsdelarna får extra resurser.

Hur man än gör så kommer mångfalden i Malmö att misslyckas så länge man inte skakar om organisationer och skolor och omplacerar eller byter ut chefer och personal.