Varför kommer det så många asylsökande till Sverige?

Jag pratade nyss med en journalist från DN där han undrade vad som kan förklara att så många väljer att söka asyl i Sverige framför andra europeiska länder.

Jag hänvisade bland annat till två studier som jag nyligen läst. Båda använder statistisk analys för att förklara skillnader i antalet asylsökande.

Neumayer (2004) studerar tidsperioden 1982 till 1999 och försöker förklara skillnader i antalet asylsökande mellan länder i Västeuropa. Han noterar att antalet asylsökande uppvisar ett stabilt mönster över tid, där samma länder – Österrike, Tyskland, Schweiz och Sverige - tar emot flest asylsökande. Rika länder är mer attraktiva än fattiga länder, oberoende av den rådande arbetslösheten och den ekonomiska tillväxten. Länder med framgångsrika invandringskritiska partier är mindre populära att söka asyl i. En högre bifallsgrad ger fler asylsökande. Neumayer finner också att länder har en högre andel asylsökande från ursprungsländer som är före detta kolonier, som talar samma språk och som ligger närmare geografiskt. Det verkar också finnas nätverkseffekter: om en större andel asylsökande från ett ursprungsland redan är bosatta i ett destinationsland lockar det fler nya asylsökande från samma land. Det med störst förklaringsvärde är antalet tidigare asylsökande från samma land. Övriga förklaringsfaktorer är i ordning: destinationslandets inkomstnivå, stöd för högerpopulistiska partier, geografisk närhet, språk, koloniala länkar. Bifallsgraden har signifikant men liten betydelse.

Yoo and Koo (2014) studerar en längre tidsperiod, 1982 till 2008, och ett 80-tal mottagarländer, även icke-europeiska. Efter att de prövat en lång rad hypoteser kommer de fram till några faktorer som har ett starkt förklaringsvärde. Asylsökande söker sig till länder med en mer utbyggd välfärdsstat, medan den generella ekonomiska standarden inte verkar spela roll. Därutöver inverkar också beviljandegraden, även om det inte i studien har lika starkt förklaringsvärde som en utbyggd välfärd. Utöver dessa politiska faktorer spelar också geografin roll. Länder som gränsar till konfliktområden har i regel fler asylansökningar. De konstaterar slutligen att forskningen visar att asylsökande har ett visst mått av kontroll över i vilket land de söker asyl.

Det finns också en del kvalitativa studier som har undersökt varför vissa länder är mer populära att söka asyl i än andra. Kanske återkommer jag till dem senare.

Referenser:

Neumayer, E. (2004). Asylum Destination Choice What Makes Some West European Countries More Attractive Than Others?. European Union Politics, 5(2), 155-180.

Yoo, E., & Koo, J. W. (2014). Love thy neighbor: Explaining asylum seeking and hosting, 1982–2008. International Journal of Comparative Sociology, 55(1), 45-72.

Ny forskningsartikel: A national turn of local integration policy

Idag kom min nya forskningsartikel ut, publicerad i Comparative Migration Studies. Artikeln, A national turn of local integration policy: multi-level governance dynamics in Denmark and Sweden, handlar om integrationspolitiken i Sverige och Danmark och om förhållandet mellan den nationella och lokala nivån. Bakgrunden är att den mesta forskningslitteraturen menar att städerna och den lokala nivån har övertagit statens roll som den viktigaste aktören inom integrationspolitiken. I artikeln argumenterar jag mot mina kollegor och använder Danmark och Sverige som exempel.

Abstract:

There is a growing interest in the research community in the local governance of migration and integration. Studies indicate a local turn in integration policies, with local governments becoming important integration policy actors. Unlike most research, this study of recent developments in the policies for migrant newcomers in Denmark and Sweden observes a national turn in local integration policy. Despite their different integration policies, the central governments of both countries have increased their control and influence at the local level and thereby made it more difficult for local governments to formulate their own integration policies. This study highlights the need to complement earlier research based on frame analysis with an analytical framework that takes central government steering and the uneven power relationship between the levels of government into account.

Artikeln kan laddas ner gratis på CMS:s hemsida.

IZA Discussion Papers: mars

Forskningsinstitutet IZA publicerar varje månad över 50 discussion papers, många av dem om migration och integration. Alla är inte intressanta, men att följa utgivningen gör att man får en bra översikt av forskningsläget. Under mars hittade jag följande:

Hipólito Simón, Raul Ramos, Esteban Sanromá, Occupational Mobility of Immigrants in a Low Skilled Economy: The Spanish Case

Luis Diaz-Serrano, Josep M. Raya, Is there Discriminatory Mortgage Pricing against Immigrants in the Spanish Lending Market?

Catia Nicodemo, Raul Ramos, Wage Differentials between Native and Immigrant Women in Spain: Accounting for Differences in the Supports

Giovanni Facchini, Max Steinhardt, What Drives U.S. Immigration Policy? Evidence from Congressional Roll Call Votes

Assaf Razin, Jackline Wahba, Free vs. Restricted Immigration: Bilateral Country Study

Alicia Adsera, Ana Ferrer, Age at Migration, Language and Fertility Patterns among Migrants to Canada

Denis Fougère, Francis Kramarz, Roland Rathelot, Mirna Safi, Social Housing and Location Choices of Immigrants in France

Francesc Ortega, Giovanni Peri, The Aggregate Effects of Trade and Migration: Evidence from OECD Countries

Forskare: så utformas liberala integrationstest

Artikeln Illiberal Liberalism: Cultural Restrictions on Migration and Access to Citizenship in Europe av Liav Orgad undersöker förekomsten av olika former av integrationskrav i Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Danmark för att få invandra och bli medborgare. Orgad menar att många av testen strider mot liberala principer och föreslår hur andra typer av tester bör utfomas. Hela artikeln kan laddas ner här.

This article addresses a simple but important and understudied question: Is culture a legitimate criterion for regulating migration and access to citizenship? While focusing on France, Germany, the Netherlands, the United Kingdom and Denmark, I describe how these states embrace illiberal migration policies which violate the same values they seek to protect. I then construct a two-stage set of immigration-regulation principles: In the first stage, immigrants would have to accept some structural liberal-democratic principles as a prerequisite for admission; these principles are not culturally-oriented but constitute a system of rules governing human behavior in liberal democracies. In the second stage, as part of the naturalization process, immigrants would have to recognize and respect some constitutional principles essential for obtaining citizenship of a specific state. I call this concept 'National Constitutionalism'. As the American debate on immigrant integration policy comes at a decisive moment, the European experience has some important lessons for U.S. policymakers.

Ny forskning om effekterna av etnisk boendesegregation

Det har kommit två studier som undersöker effekterna av etnisk boendesegregation, Jiong Tu, The Effect of Enclave Residence on the Labour Force Activities of Immigrants in Canada och Alexander M. Danzer och Firat Yaman, Ethnic Concentration and Language Fluency of Immigrants in Germany.

Jiong Tu undersöker hur det har gått för manliga invandrare i Kanada 1981-2001. Studien visar att de som invandrat efter 1991 oftare bor i etniska enklaver och att andelen högutbildade som bor i enklaver blir allt fler.

Invandrare som bosätter sig i etniska enklaver tenderar att i mindre utsträckning vara en del av arbetskraften och i större utsträckning utbilda sig eller leva på bidrag. Samtidigt är det en större andel som arbetar, men de som bor i etniska enklaver har dock sämre löneutveckling än andra.

Alexander M. Danzers studerar hur gästarbetares språkkunskaper har påverkats av att bo i regioner med en stor koncentration från samma ursprungsland. Studien finner, som i Kanada, en tendens att allt fler invandrare i Tyskland bor i regioner med hög koncentration av personer från samma land.

Resultatet visar en liten men negativ effekt av att leva i en miljö där det bor många från samma land. Andra faktorer, som utbildningsnivå, förklarar dock betydligt mer av skillnaderna i språkkunskaper. Att satsa på utbildning är därför ett bättre sätt än att sprida ut invandrare, enligt Danzers.

Utbildningsnivån avgörande för om invandring har en positiv eller negativ effekt på en regional arbetsmarknad

Hur påverkar invandringen regionala arbetsmarknader? Den frågan ställer sig Jens Suedekum, Katja Wolf och Uwe Blien i studien Cultural Diversity and Local Labour Markets. Studien rör förhållanden i Tyskland, men resultaten kan vara relevanta för svenska förhållanden eftersom analysen utgår från den regionala nivån vilket borde öka jämförbarhet av resultaten.

Studien visar att effekterna av invandring på den regionala arbetsmarknaden i Tyskland beror på sammansättningen av invandrarna. Högutbildade invandrare tenderar att öka sysselsättning och löner för inrikes födda. Den positiva effekten är särskild stor om invandrarna kommer från en mångfald av länder. Lågutbildade invandrare har däremot en negativ inverkan på inrikes föddas sysselsättning och löner. Den negativa effekten är mindre om invandrarna kommer från en mångfald av länder. Volymen av invandrare spelar också roll. En stor volym av högutbildade invandrare har en positiv effekt medan det när det gäller lågutbildade invandrare påverkar inrikes födda negativt.

Skilled foreign workers affect native employees on regional labour markets quite differently than low-skilled foreign workers. The presence of high-skilled foreign workers can be regarded as a positive production amenity from a regional perspective, especially if this group is diversified in terms of national and cultural backgrounds. For low-skilled foreign workers results are different. The larger is the size of this group, the lower is regional productivity. Yet, conditional on the size of the low-skilled foreign workforce, we still find positive productivity effects associated with their diversification.

Därför byter invandrare till mer svenskklingande namn

En tidigare studie (Arai & Skogman Thoursie 2009) har visat att invandrare som ändrar sina efternamn till att låta mer svenska tenderar att klara sig bättre på arbetsmarknaden.

Moa Bursell undersöker i studien Surname change and destigmatization strategies among Middle Eastern immigrants in Sweden mekanismerna bakom namnbyten. Studien bygger på intervjuer med namnbytare. Varför ändra sitt efternamn till ett mer svenskklingande?

The analysis shows that the strategy involves several components; passing as immigrant but non-Middle Eastern, passing as Swedish and acculturation rewards.

The study also suggests that the labor market, although important, is only one part of the explanation for name change. I interpret the more fundamental underlying motive for name change as a destigmatization strategy to be social recognition; to be recognized for one’s full human potential; on the labour market, in social interaction in social life and in interaction with authorities.

Hela studien går att hämta från SULCIS hemsida.

Födelseland främsta förklaring av antalet sjukskrivningsdagar

Tommy Bengtsson och Kirk Scott har i rapporten Human Capital and Ethnic Determinants of Sickness Absence in Sweden 1993–2001 undersökt vad som förklarar olika individers sjukskrivningar.

Studien visar att det finns stora skillnader i antalet sjukdagar mellan inrikes födda och olika grupper av utrikes födda. Personer födda i Grekland, Irak, Turkiet och f.d. Jugoslavien har till exempel mer än dubellt så många registrerade sjukdagar som inrikes födda svenskar mellan 1993 och 2004. Skillnaderna är stora även om man kontrollerar för andra faktorer som utbildning, ålder m.m. Författarna konstaterar att de faktorer som huvudsakligen förklarar antalet sjukdagar är födelseland följt av utbildningsnivå.

Nya rapporter från IZA

Institute for the Study of Labor IZA ger löpande ut mycket intressanta rapporter om migration och integration utifrån ett brett europeiskt perspektiv. Det vore bra om politiker och tjänstemän tog del av forskningen kring integrationsfrågor snarare än, som idag, mest syssla med att anklaga varandra för främlingsfientlighet. Genom IZA kan man löpande ta del av studier om t.ex. invandrares arbetsmarknadsintegration, invandringens ekonomiska effekter och hur ländernas politiska system påverkar integrationsprocesserna.

Invandringen till Spanien har positiva ekonomiska effekter

Catalina Amuedo-Dorantes och Sara de la Rica har undersökt invandringens ekonomiska effekter på den inrikes födda befolkningen i Spanien i rapporten Does Immigration Raise Natives’ Income? National and Regional Evidence from Spain. Studien visar att invandringen bidrar till ett ekonomiskt överskott på 0.04 procent av BNP och ett större överskott i regioner med stor invandring som i Katalonien, Valencia och Madrid.

Mindre tillgång till välfärd gav bättre arbetsmarknadsintegration i Australien

Studien Do Migrants Get Good Jobs in Australia? The Role of Ethnic Networks in Job Search av Stéphane Mahuteau och P.N. (Raja) Junankar undersöker vad de etniska närverken spelar för roll för vilka jobb invandnare får. De konstaterat att många inledningsvis har dåliga jobb men sedan avancerar till bättre jobb. Ett annat resultat av studien är att de begränsningar i tillgång till välfärd för invandrare som infördes i Australien 1997 har lett till förbättringar av invandrares arbetsmarknadsintegration.

Mer om invandring och bidragssystem

Rapporten Immigrants and Welfare Programmes: Exploring the Interactions between Immigrant Characteristics, Immigrant Welfare Dependence and Welfare Policy av Alan Barrett och Yvonne McCarthy sammanställer kunskap från andra undersökningar om sambandet mellan invandring och bidragsutnyttjande i Europa. Några resultat:

* Det finns inga tydliga bevis på att migranter som mer sannolikt använder bidragssystemen söker sig till länder med mer generösa välfärdssystem.
* Invandrare använder bidrag mer intensivt än övriga befolkningen.
* Bidragsutnyttjande hos invandrargrupper påverkar utnyttjandet för nyanlända invandrare från samma land, vilket tyder på att arbete och bidragsutnyttjande "smittar".

Minimilön påverkar inte arbetsmarkandsintegrationen

The Effect of Minimum Wages on Immigrants’ Employment and Earnings av Pia M. Orrenius och Madeline Zavodny finner inga samband i USA mellan nivån på minimilönen och lågutbildade invandrares inträde på arbetsmarknaden.

Individernas attityder påverkar inte migrationspolitiken

Studien From Individual Attitudes towards Migrants to Migration Policy Outcomes: Theory and Evidence av Giovanni Facchini och Anna Maria Mayda visar det intressanta resultatet att befolkningens oftast negativa inställning till invandring inte verkar påverka ländernas migrationspolitik.

"based on the extent of opposition to immigration revealed by voters’ attitudes, within a median-voter framework we would expect migration flows to be restricted to zero, while most countries in our sample are net receivers of non-negligible numbers of foreign workers. How can this public opinion puzzle, i.e. this large gap between individual opinions and actual policies/outcomes, be explained? In this paper we have suggested that pressure groups might be the answer." (sid. 26)

Vi vill inte ha galenskapen tillbaka

Idag fortsätter Stefan Jonsson sitt försök i DN att återupprätta utredningarna om strukturell diskriminering.

Forskningen

Han skriver bland annat:

Att integrationen av invandrare går dåligt beror i hög grad på att majoritetssamhällets institutioner systematiskt sorterar bort personer som inte smälter in. Bästa sättet att främja integrationen är att flytta fokus från invandrarnas situation till den systematiska diskriminering som det svenska samhället utsätter dem för. Därom har statens utredare varit ense.

På ett annat ställe skriver Jonsson:

Det svenska huset blir generösare mot produktiva främlingar, snålare mot dem som behöver hjälp. Det är begripligt, men det är beklagligt. Hur ser samhället ut, när dessa åtgärder satts i verket? En sak står klar: den nya politiken går stick i stäv mot vad som rekommenderas av alla forskare och experter som fick statens uppdrag att utreda saken.

Jonsson försöker framställa att forskningen är ense, men det är den sannerligen inte. I varje fall inte i linje med de statliga utredningarnas förslag. För det första är det inte konstigt att utredarna har varit ense eftersom de utsetts av politiska skäl, inte forskningsmässiga, av politiker som bekänner sig till en marginell, närmast fjantig och orimlig teori. Utredningarna har helt bortsett från andra forskningsperspektiv, inte minst empirisk forskning, och hur andra länder jobbar.

Sedan kritiserar Jonsson alliansens jobblinje. I själva verket är det just jobblinjen som varit den stora succén när det gäller integrationen. Aldrig förr har så många utrikes födda fått arbete.

Vems perspektiv är invandrarnas perspektiv?

Jonsson menar till sist att det är "invandrarnas perspektiv" som skymtade fram i utredningarna och att det därför underkändes av majoriteten. Men glöm inte alla de invandrare som arbetar för att förbättra integrationen med andra metoder än att leverera storstilade konspirationer. De kallas "onkel toms" eller "rasförrädare" av dessa "forskare" med "invandrarperspektiv". De samhällsforskare som stod bakom de statliga utredningarna har ingen som helst rätt att ta monopol på "invandrarperspektivet". Jag känner flera av dem som skrev för utredningarna om strukturell diskriminering. De är trevliga människor och de menar säkert väl, men det gjorde också de bokstavskombinationskommunister som härjade som värst på 60- och 70-talet. Lappalainens utredning har en hel del poänger. Men i det stora hela ska vi vara mycket glada att denna galna period i svensk integrationsdebatt har passerat, liksom de som försvarade kommunistiska diktaturer har gjort avbön eller förpassats till marginalen i samhällsdebatten.

IFAU - bra kunskap om integration

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala. De bedriver sedan några år tillbaka den bästa forskningen om integration. Torra, sakliga och oftast kvantitativa rapporter.

De har bland annat visat att:

Flickor och elever med utländsk bakgrund gynnas i betygssättnignen.
Resultaten visar att både flickor och utlandsfödda generellt får högre slutbetyg än pojkar respektive svenskfödda med samma provresultat. Resultaten för flickor gäller i svenska, engelska och matematik i årskurs 9. För utlandsfödda gäller resultaten i svenska och matematik.

Arbetsgivare tenderar att diskriminera utrikes födda, särskilt arabisktalande.
Personer med ett utländskt namn som lagt in sitt CV på Arbetsförmedlingens hemsida blir kontaktade av färre arbetsgivare än personer med ett svenskklingande namn.

En studie som mätte individers automatiska associationer visar att en överväldigande majoritet av arbetsgivarna hade omedvetna negativa attityder gentemot män med arabiskt klingande namn och 77 procent associerade dessutom gruppen med en lägre prestation, jämfört med infödda svenska män.

En studie om avidentifierade jobbansökningar visar att det i rekryteringar som använde vanliga anställningsförfaranden hade kvinnor och personer med bakgrund utanför västvärlden betydligt lägre chans att få komma på intervju. Avidentifieringen innebar att sannolikheten att intervjuas ökade med ca 8 procentenheter för båda dessa grupper. Avidentifierade ansökningar ökade dessutom kvinnornas chans att till slut bli erbjudna anställningar. För sökande med utländsk bakgrund gick det dock inte att se någon motsvarande effekt på sannolikheten att erbjudas arbete.

Utbildning lönar sig nästan lika mycket för utrikes födda som inrikes födda
Resultaten visar att invandrare har en något lägre avkastning på utbildning än svenskar. Vidare så är avkastningen på utbildning betydligt högre för invandrare som kommit till Sverige under grundskoleålder än för invandrare som kommit till Sverige i vuxen ålder. För invandrare som kommit till Sverige i vuxen ålder och som investerat i svensk utbildning är avkastningen på utbildning högre än för invandrare med endast utländsk utbildning.