Riksdagsdebatt om ny politik för nyanlända invandrare

På onsdag debatterar och beslutar riksdagen om en ny politik för nyanlända invandrare. Ni som vill förbereda er för debatten kan ta del av arbetsmarknadsutskottets betänkande 2009/10:AU7.

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till nya regler som ska göra det lättare för nyanlända invandrare att snabbare komma in i samhället och komma i arbete. I dag har kommunerna hand om introduktionen av nyanlända, och den skiljer sig i olika delar av landet. Det tar lång tid för nyanlända att komma i arbete. Från den 1 december 2010 tar Arbetsförmedlingen över kommunernas ansvar för att samordna introduktionen. Kommunerna ska även i fortsättningen ha hand om sådant som bostadsförsörjning, svenskundervisning för invandrare (sfi) och insatser för barn och ungdomar.

Direkt efter att den nyanlände har fått uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen genomföra ett etableringssamtal med honom eller henne. Syftet är att matcha den nyanländes kompetens med en lämplig bosättningskommun. Arbetsförmedlingen ska därefter upprätta en individuell plan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering. Det kallas en etableringsplan, och den ska minst innehålla sfi, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. En så kallad etableringslots ska hjälpa den nyanlände att hitta ett arbete.

Etableringslotsen, som kan vara exempelvis ett företag, en ideell förening eller en branschorganisation, arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Den nyanlände ska själv kunna välja lots genom ett valfrihetssystem.

Nyanlända som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska ha rätt till etableringsersättning. Arbetsförmedlingen kommer att besluta om ersättningen. Kommunerna kommer inte längre att betala ut introduktionsersättning.

Ung Allians visioner för integrationspolitiken

Ung Allians är en samlingsplats för de fyra borgerliga ungdomsförbunden. De presenterade härom dagen ”visioner för den nya integrationspolitiken”. Presentationen går att se i efterhand. Frågan är hur visionära deras förslag är:

- Att utöka ambitionerna och intensifiera arbetet mot rasism, fördomar och diskriminering.
- Att öka anställningsbarheten för personer med utländsk bakgrund genom att öka drivkrafterna att arbeta och sänka skatterna för människor som låg- och medelinkomsttagare.
- Att aktivt sträva efter att bli världens mest öppna samhälle och genomföra nödvändiga förändringar för att underlätta arbetskraftsinvandringen.
- Att uppmana arbetsmarknadens parter att snabba på utvecklingen av yrkesvalideringen.
- Att utöka satsningar på instegsjobb genom att fortsätta att sänka arbetsgivaravgiften för personer med utländsk bakgrund.
- Att göra en omfattande satsning för att stimulera till entreprenörskap och underlättande nyföretagande bland nyanlända invandrare.

Invandring gynnar partier på vänstersidan

Tre av fyra invandrare från "icke-västliga" länder röstade på vänsterpartier i det norska kommunalvalet 2007. Hälften röstade på arbetarpartiet, motsvarigheten till svenska Socialdemokraterna. Det visar en undersökning från Statistisk sentralbyrå.

Variationer mellan ländergrupper

Undersökningen visar att Österuropeer har liknande röstningsmönster som andra norrmän. Framskrittspartiet får t.ex. en hel del röster från dem. Starkast vänsterorienterade är invandrare från Afrika, där 86 procent röstar på de tre partierna på vänstersidan.

Religion avgörande

Det avgörande för hur invandrare röstar verkar vara religion. Icke-västliga invandrare som är kristna har en partifördelning som mer liknar majoritetens. Däremot röstar väljare som är muslimer överväldigande till vänster: 86 procent

Ekonomi, utbildning, kön och andra vanliga förklaringar till hur personer röstar stämmer inte för den invandrade befolkningen. Att vara muslim och/eller har flyktingbakgrund är mer avgörande.