Tips på läsning

Quebeck lagstiftar om religionens gränser
Efter många uppmärksammade fall där kvinnor som bär niqab nekats service tydliggör nu politikerna i Quebeck, Kanada, vad som gäller genom lagstiftning.

Bill 94, tabled by Quebec Justice Minister Kathleen Weil, lays out the accommodations public institutions can make to employees or to the public.

The proposed legislation defines a reasonable request as one that does not create any undue hardship or expense for the state. For example, a woman who insists on being served by a female civil servant for religious reasons would have to wait in line until one was available.

Bättre i Sverige än i Kanada
Mer om Kanada. Sydsvenskan har intervjuat gästforskaren Daniel Hiebert.

Finns det något område där du ser att invandrare har det lättare i Sverige än i Kanada?

– Ja, bostäder! Tillgången på anständiga bostäder för nyanlända invandrare är mycket bättre i Sverige. I Chinatown i Vancouver får folk tränga ihop sig i små rum där det droppar vatten från taket, det är mögel i väggarna och fullt med kackerlackor och sänglöss. Tro mig, det är mycket värre än här i Sverige.

Religion - igen
Dagens Juridik har träffat Mosa Sayed, juris doktor, som menar att lagstiftning bör anpassas till en individs religiösa uppfattning och kulturella tillhörighet.

I DN pågår en stor debatt om Lars Vilks, religion och yttrandefrihet. Där kommer bland annat Lars Vilks till tals.

En kulturskapare som gått omvänd väg, från gullegris till illa omtyckt islamist, är Mohamed Omar. SvD berättar hur det gick till.

Till sist
Sydsvenskan om integrationspolitik i Sverige och Danmark. Moderaterna tar efter Norge och vill starta barnhem i hemländerna för ensamkommande ungdomar.

Att tala engelska eller franska vid invandringstillfället det viktigaste för att lyckas på arbetsmarknaden i Kanada

Daniel Hiebert har studerat arbetsmarknadsintegrationen för invandrare i Vancouver, Kanada (The Economic Integration of Immigrants in Metropolitan Vancouver). Resultatet visar att det som framförallt avgör framgångar på arbetsmarknaden är kunskaper i något av de officiella språken vid invandringstillfället.

Situationen på arbetsmarknaden för invandrare reflect official language proficiency at the moment of landing. We would expect that individuals who arrive without an official language will acquire language proficiency and build higher earnings over time. This does happen (and can be seen in comparisons of five-year landing cohorts), but only partially. Landing without official language proficiency is associated with significant long-term penalties in the labourmarket.