Religion som samhällsfaktor

Samtidigt som Humanisterna bedriver kampanj för ett sekulärt samhälle uppmärksammar Vetenskapsrådets tidning TvärSnitt religionens nya närvaro i Sverige.

Genom att det tidigare så homogena Sverige under de senaste decennierna har fått en stor grupp starkt religiösa skyddssökande, förändras förutsättningen för en rad fenomen som tidigare varit självklara. Starka värden hos de religiösa immigranterna utmanar rationella och sekulära värden som vuxit fram i Sverige sedan slutet av 1800-talet. Frihet att uttrycka sin mening ställs mot frihet att engagera sig i det religiösa trossamfund man vill. Yttrandefriheten ställs på sin spets när den används för att kränka oliktänkande. Trygghet ställs mot kampen mot terrorism. Individens rätt till självbestämmande, som är en grundsten i de mänskliga rättigheterna, ställs mot den religiösa traditionens familjesyn.

Ett reportage handlar om precis det som Humanisterna försöker upplysa om och vara en motkraft mot: religion som samhällsfaktor och att svensk lagstiftning påverkas av religiösa rättsuppfattningar.

Få områden kan ha så starka religiösa influenser som familjerätten. I Sverige började lagstiftningen sekulariseras också på detta område vid 1900-talets början och svensk familjelagstiftning anses internationellt sett vara progressiv, jämställd och kvinnovänlig. För de muslimer som av olika skäl sökt och beviljats skydd i Sverige, eller som kommit hit av anknytningsskäl, ser de regler som styr familjelivet väsentligt annorlunda ut. Det som rör äktenskap, familj och arv styrs av Koranen och det innebär att det finns två regelsystem som lever parallellt i Sverige.