tisdag 16 september 2008

Arbetsmarknadsintegration i jämförelse

Tabellen visar den allra senaste statistiken om arbetsmarknadsintegration i OECD-länderna.



Diagrammet är sorterat efter utrikes föddas sysselsättningsnivå. Vi ser att Sverige ligger en bit nedanför mitten. Vi kan glädja oss åt att vi är bättre än fransmännen och belgarna. Alltid något.

2 kommentarer:

Karin sa...

Jämför det här diagrammet lika med lika,

A när Sverige jämförs med andra länder?

SCB definierar sysselsatt så här:

En person är sysselsatt under mätveckan om villkoren 1 eller 2 nedan gäller.

1 Personen är sysselsatt och i arbete om han/hon under mätveckan utför minst
en timmes arbete som avlönad arbetstagare, som egen företagare (inklusive fri
yrkesutövare) eller som oavlönad medhjälpare i företag som tillhör familjemedlem i samma hushåll.

2 Personen är sysselsatt men tillfälligt frånvarande om han/hon normalt är sys
selsatt enligt 1, men är tillfälligt frånvarande från arbetet under hela mätveckan,
oavsett om frånvaron är betald eller ej. Orsaker till tillfällig frånvaro är bl.a.
sjukdom, semester, tjänstledighet (t.ex. för vård av barn), (kortvarig) värnpliktoch arbetskonflikt.


Jag föreställer mig, att Sverige jämfört med andra länder har betydligt fler "arbetsmarknadsåtgärder", där någon kan vara sysselsatt, vilket rimligen drar upp statistiken för utrikes föddas sysselsättningsnivå i Sverige (jämfört med andra länder).

Jämför det här diagrammet lika med lika,

B när svenskar jämförs med utrikes födda?

Siffrorna för utrikes födda dras väl upp av:

a. att arbetsmarknadsåtgärder i större utsträckning riktas till utrikes födda

b. fler utrikes födda (än infödda svenskar) räknas som sysselsatta, eftersom de är "oavlönade medhjälpare i företag som tillhör familjemedlem i samma hushåll"

c. fler utrikes födda (än infödda svenskar) är anställda som personlig assistent till någon familjemedlem

d. utrikes födda kan vara anställda som hemspråkslärare åt de egna barnen någon-några timmar i veckan

En annan felkälla är val, att eftersom man räknas som sysselsatt vid "tjänstledighet (t.ex. för vård av barn)" och möjligheterna till detta är stora i Sverige, så kommer Sveriges siffror att dras upp jämfört med andra länder.

Dessutom kommer väl också sysselsättningssiffrorna för utrikes födda att bli lite missvisande och kanske också dras upp jämfört med infödda kvinnor, eftersom utrikes födda kvinnor föder fler barn.

Det vore väldigt snällt om Emil kunde berätta, om jag misstar mig.

Finns det några ytterligare felkällor?

Emil sa...

Statistiken i diagrammet bygger framförallt på en gemensam europeisk arbetskraftsundersökning.

Det finns många felkällor när man jämför statistik över landsgränser. Jag är inte expert. Läs istället Lena Schröder, som skrev om det i Rapport Integration 2005:

http://www.mkc.botkyrka.se/biblioteket/Publikationer/ri2005/3Arbetsm.pdf

Se på sida 16 och framåt.