Snart exporteras falafel från Malmö till hela världen. Kul, men mindre kul är att priserna på falafel i Malmö ökat med 100 procent på några få år.
Invandrare vill inte bo i Norrland. Jag klandrar dom inte.
Nogger black har blivit bok. Jag har fortfarande svårt att se antirasismen.
Domstol i Nederländerna underkänner de integrationstest som anhöriga måste genomföra innan de får inresetillstånd till landet. Men krav på språkkunskaper och samhällskunskap kvarstår för att få stanna permanent i landet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Hej! Jag tycker att det är lysande att priserna på falafel ökat. Det visar att det finns en villighet att betala skäliga priser för etniska produkter. Det möjliggör en vit marknad. Jag menar vem inbillar sig att det går att producera en falafel för 15 pix under människovärdiga förhållanden utan svart marknad. Eller ens på en svart marknad. Jag anser att åsikten att en falafel ska vara billigare än snabbmatskedjornas produkter tyder på antingen en stor naivitet eller en mycket obehaglig människosyn.
Billiga bananer, billig falafel. Vem betalar priset?
Lisa, jag ber att få gratulera. Du måste vara en av få som vill betala mer för din mat.
Men, visst var de tidigare priserna snudd på orealistiska.
Glädjande dock om Malmö blir centrum för storskalig falafelexport.
Till sist. Vilken mat eller produkt är oetnisk?
Och jag gratulerar dig till din dubbelmoral!
Ja, jag är en av de tyvärr fåtaliga personer som inser att det ligger sjuka arbetsförhållanden bakom billig mat. Jag var för övrigt en av de personer som du måste hata: jag drev under en mkt kort tid en aktiv opinion för att priset skulle höjas.
De tidigare priserna var inte snudd på orealistiska de var bisarra. Alla med den minsta kunskap om ekonomi eller restaurang visste det. Med etnisk mat menar jag all mat med tradition av en definierad matkultur. Isterband eller khoresh som inte tillhör det överprissatta fusionköket.
Jag beklagar att du är så bekymrad över de ökade falafelpriserna. Jag tycker att det är ett tecken på framsteg.
Du, som kallar din blogg Integrationsbloggen, vad är du beredd att betala för en falafel eftersom du tycker att de är för dyra nu?
Läs gärna min artikel om priset för matkultur.
http://sydsvenskan.se/kultur/article290065.ece
Jag tackar för de livliga mothuggen. Kanske är jag gammaldags, men jag trodde, och tror nog fortfarande, att man kan konkurrera med såväl pris som kvalitet.
När jag hade dålig ekonomi kunde jag leva på nudelpaket och egenpoppade popcorn i veckor, med sporadiska besök från mamma scans köttbullar. Idag betalar jag gärna 400 spänn för en oxfilé och en flaska rödvin på restaurang Möllan. Pris vs. kvalitet. Bra att kunna välja.
Nu är jag långt från integrationstemat, men billig mat kan faktiskt bero på tekniska framsteg och inte bara exploatering. Samtidigt är restaurangsektorn en klassisk bransch för nya invandrargrupper att slå sig fram inom eftersom det är en av få sektorer på arbetsmarknaden där det går att prisa sig in på marknaden genom att arbeta för lägre lön.
Imorgon fyller jag år. Det ska jag fira med en stor falafel med extra hommus. Smaskens.
Det står alla fritt att konkurrera med pris och kvalitet. Det är just det falafelmakarna har gjort, no problems. En sjuk marknad har blivit friskare.
Det pinsamma är att du gnäller över att det inte är "kul" när du betalar 15 spänn mer för falafeln fast den uppenbarligen fortfarande är värd priset. Om man inte själv inser hur man framstår är det väl inte mycket mer att orda om.
Även jag stödjer lite högre priser på Falafel, fastän jag är en fattig student.
Alla har rätt att tjäna en lön de kan leva på.
Zaba
London
Emil: ungefär nu vore det klädsamt om du backade lite och erkände att du inte tänkt lika långt som Lisa gjort. Du kan gärna tacka henne för uppläxningen också eftersom du annars hade fortsatt tycka så där fånigt - men det är överkurs.
Heja Lisa! Backa då, Emil... Jag tror faktiskt inte att vi är så få som är villiga att betala skäliga priser. Och grattis i efterskott.
Jag håller med Lisa. Läs hennes artikel ordentligt!
En viktig orsak till t ex den trista kinamaten i Sverige är att de flesta konsumenter inte är beredda att betala för den godare maten som tillagas av välutbildade kockar och med bättre råvaror.
Jag vågar påstå att falafel fortfarande är Malmös billigaste utemat så att gnälla över höjda priser känns väl snålt, även om man helt bortser från de dolda kostnaderna.
Att man får vad man betalar för är lätt att upptäcka om råvarorna är dåliga eller maten slarvigt tillagad, men det är svårare att se om din superbilliga lunch berövar någon en dräglig lön och sjyssta arbetsvillkor.
Jag betalar gladeligen mer för maten om jag vet att den är producerad på ett sätt som gynnar både de som tillverkar den och det den tillverkas av.
Ingen kan väl heller ha missat att livsmedelspriserna stigit över hela världen det senaste året. Inklusive priserna på kikärtor och matolja.
Tack för en viktig, genomtänkt och ytterst välformulerad ögonöppnare, Lisa.
Skicka en kommentar